Grupper med kommunalt planeringsansvar

Av bostadsförsörjningslagen följer ett övergripande ansvar för kommunen att planera för bostadsförsörjningen i kommunen. Planeringen ska syfta till att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs.

Kommunens ansvar

För flera grupper vars bostadsbehov inte tillgodoses på marknadens villkor har kommunen därmed ett särskilt planeringsansvar, vilket innebär ett ansvar att se till att förutsättningarna för grupperna att få sina behov tillgodosedda underlättas.

Kommunens planeringsansvar gäller särskilt

• hushåll med låg betalningsförmåga
• hersoner som lever i hemlöshet
• studenter
• trångbodda hushåll
• ungdomar och unga vuxna
• våldsutsatta personer.

På sidan Bostadsförsörjning för olika grupper finns en redovisning av resultaten från Boverkets årliga bostadsmarknadsenkät (BME) när det gäller kommunernas planering för respektive grupp. 

Bostadsförsörjning för olika grupper

Hushåll med låg betalningsförmåga

Hushåll med låg betalningsförmåga kan ha stora svårigheter att skaffa sig en bostad, även om den inkomst man har i och för sig är tillräcklig för att klara boendekostnaden. För många av de grupper som särskilt uppmärksammas i handboken är låg betalningsförmåga vanligt förekommande.

Hyresvärdar ställer ofta krav på att en bostadssökande ska ha en fast inkomst som överstiger en viss nivå, inte sällan tre gången hyran, för att komma i fråga för ett hyreskontrakt. Många hyresvärdar godtar inte heller försörjningsstöd, etableringsersättning eller andra transfereringar som inkomst. En del accepterar inte ens bostadsbidrag. Hyresvärdars krav kan således utgöra ett hinder även för dem som har en tillräcklig, men oregelbunden inkomst.

Om låga inkomster sammanfaller med betalningsanmärkningar och avsaknad av boendereferenser är det svårt att bli godkänd som hyresgäst. Finns det dessutom obetalda hyresskulder är det ännu svårare att få ett eget hyreskontrakt.

Även hushåll som har ett sparat kapital men har låga inkomster har svårt att få en bostad om de behöver flytta. Det här drabbar till exempel hushåll som har en bostad att sälja. Även om överskottet vid försäljningen gott och väl skulle täcka kontantinsatsen för en ny bostad, så kan banken inte bevilja ett lån till någon som inte bedöms ha en betalningsförmåga genom löpande inkomster. Det hjälper inte att ha ett kapital på banken att dryga ut kassan med.

I bostadsförsörjningsplaneringen gäller det därför att på olika sätt främja tillkomsten och värna bevarandet av bostäder som är ekonomiskt överkomliga för hushåll med låga inkomster samt föra dialog med privata hyresvärdar om vikten av att inte ställa orimliga krav på betalningsförmåga.

Personer som lever i hemlöshet

Att vara hemlös innebär en ytterst osäker boendesituation och stora svårigheter att komma in på den ordinarie bostadsmarknaden. De flesta hemlösa är inte uteliggare utan har någon form av tillfällig boendelösning – se Socialstyrelsens definition.

Det är kommunens ansvar att hemlösa personer får det stöd och den hjälp de behöver. Många hemlösa har en social problematik och är i behov av olika former av stöd. Men hemlöshet är inte enbart en fråga för socialtjänsten utan det är också ett bostadsmarknadsproblem som behöver tas upp i kommunens planering för bostadsförsörjningen. Den strukturellt betingade hemlösheten, som orsakas av brist på ekonomiska förutsättningar och nätverk för att ta sig in på ordinarie bostadsmarknad, ökar. I denna grupp finns till exempel många barnfamiljer, nyanlända, utrikes födda och unga.

Läs mer om hemlöshet, den nationella kartläggningen av hemlösheten och verktyg för att förebygga hemlöshet på Socialstyrelsens kunskapsguide.

Hemlöshet (på Kunskapsguidens webbplats)

Via länsstyrelsernas webbplatser hittar du mer information om hemlöshet.

Länsstyrelsens webbplats

Boverket tar varje år in uppgifter om kommunernas särskilda boendelösningar för hemlösa personer som inte godtas som hyresgäster på den ordinarie bostadsmarknaden. Boverkets bevakning speglar utvecklingen av den del av hemlösheten som avser situation 3, som står för nästan hälften av hemlösheten. 

Hemlösa

Regeringens hemlöshetsstrategi – Bostad först

I juli 2022 presenterade regeringen en nationell hemlöshetsstrategi, med syftet att tydliggöra inriktningen för regeringens insatser för att minska antalet vuxna och barn som befinner sig i hemlöshet samt insatser för att förebygga att människor blir hemlösa. Ett av strategins fyra mål är att metoden Bostad först bör införas nationellt.

Metoden Bostad först (Housing first) är en beprövad metod för att motverka hemlöshet för personer med social problematik. Metoden utgår från att människor behöver ett tryggt boende för att kunna göra något åt sina övriga problem. Metoden innebär att personer i akut hemlöshet erbjuds en bostad på samma villkor som andra hyresgäster. Detta kombineras sedan med frivilliga och individuellt anpassade hjälpinsatser.

Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att utgöra ett nationellt stöd vid implementering av metoden Bostad först. Regeringen har även gett länsstyrelserna i uppdrag att under hela strategiperioden 2022–2026 stödja kommunerna i deras arbete med att motverka hemlöshet, bland annat genom att stödja kunskaps- och metodutveckling i kommunerna samt främja erfarenhetsutbyte om effektiva metoder och goda exempel i arbetet med att motverka hemlöshet.

På regeringens webbplats finns mer information om hemlöshetsstrategin. 

Nationell hemlöshetsstrategi ska motverka hemlöshet (på Regeringens webbplats)

Socialstyrelsen informerar om Bostad först på sin webbplats. 

Bostad först (på Socialstyrelsens webbplats)

Modellen Bostad först (på Kunskapsguidens webbplats)

Studenter

Studenter utgör generellt sett en ekonomiskt svag grupp, vilket ofta gör det svårt för dem att hitta prisvärda bostäder på rimligt avstånd från universitet eller högskola.

De flesta studenter bor i en bostad i det ordinarie bostadsbeståndet, medan endast en mindre andel bor i särskilda studentbostäder. Det innebär att studenternas bostadssituation i hög grad är beroende av hur den ordinarie bostadsmarknaden ser ut.

För den som har kommit in på en utbildning långt från hemorten uppstår utmaningen att snabbt hitta en bostad på en ny ort, ofta utan kontakter, lokalkännedom eller kötid. Framför allt vid terminsstart, och särskilt på hösten, uppstår i stort sett alltid brist på bostäder i högskoleorterna när många nya studenter på kort tid behöver lösa sin bostadssituation.

Behovet av bostad under studietiden är oftast begränsat till några år, varför det framför allt är hyresbostäder som efterfrågas. Ensamstående studenter har generellt låg betalningsförmåga och har svårt att klara hyrorna för nybyggda bostäder. De saknar ofta bil och efterfrågar i regel lägenheter nära högskolan eller i kollektivtrafiknära lägen.

Kommuner som arbetar med bostadsförsörjningsplaneringen på eller nära högskoleorter bör samverka med högskolan och studentkåren för information om aktuella beslut, trender och tendenser gällande högskoleutbildningar. Genom dialog kan man diskutera vilka effekter det kan komma att få på den lokala bostadsmarknaden. Efterfrågan påverkas bland annat av vilka utbildningar som är mest populära och hur åldersfördelning och familjestruktur ser ut bland de studenter som antas på respektive ort. Likaså i vilken utsträckning som studierna kan bedrivas på distans.

Söktrycket från studenter är också konjunkturberoende. Som exempel ökade antalet sökande till högskoleutbildningar kraftigt inför hösten 2020, troligen i första hand till följd av att Coronapandemin försämrade arbetsmarknadsläget. Antalet utbildningsplatser utökades då rejält. Samtidigt minskade det internationella utbytet och en större del av studierna kom att bedrivas på distans. Sådana förändringar kan sammantaget påverka olika högskoleorter på mycket olika sätt.

I bostadsmarknadsenkäten kan du hitta aktuella uppgifter om situationen för studenter runt om i landet.

Studenter

Trångbodda hushåll

Utrymmesstandarden varierar mellan olika bostadsområden och för skilda hushållstyper. Utrikes födda och i synnerhet personer födda utanför Europa är trångbodda i betydligt högre utsträckning än inrikes födda.

Det finns flera sätt att definiera trångboddhet. De kallas ofta trångboddhetsnormer, trots att det snarare rör sig om mått än om normer. Vid norm 2 sätts gränsen för trångboddhet vid högst två personer per rum, exklusive kök och vardagsrum. Norm 3 innebär att det förutom kök och vardagsrum ska finnas möjlighet att ge varje hushållsmedlem ett eget rum, utom makar/partners, som antas dela sovrum.

Trångboddhet kan ibland vara självvald, men är ofta förknippad med svag ekonomi. Enligt Boverkets rapport Mått på bostadsbristen beräknas 6,5 procent av personer födda utomlands vara trångbodda (enligt en definition som innebär att barn upp till 12 år anses kunna dela rum) och samtidigt ha en ansträngd boendeekonomi, jämfört med 1,2 procent av personer födda i Sverige. Med hjälp av Öppna data på Boverkets webbplats kan du ta reda på i vilken utsträckning trångboddhet är ett problem för olika delar av befolkningen i kommunen och i vilken mån det är förknippat med låga inkomster.

Mått på bostadsbristen

Öppna data - bedömning av bostadsbrist

Trångboddhet i storstadsregionerna

Boverket har kartlagt trångboddhet enligt norm 2 i flerbostadshus i storstadsregionerna, Stormalmö, Storgöteborg och Storstockholm. Resultaten visar att trångboddheten är särskilt utbredd i Malmö, Göteborgs och Stockholms stad. I områden där trångboddheten är som störst är även andelen trångbodda barn och unga hög. Kartläggningen bekräftar tidigare studier, som visat att personer med utländsk bakgrund är trångbodda i större utsträckning än individer med en svensk bakgrund.

Ungdomar och unga vuxna

Ungdomar och unga vuxna är ofta nya på den lokala bostadsmarknaden, vilket i sig kan innebära svårigheter att etablera sig på bostadsmarknaden.

Ungdomar har ofta svårt att hävda sig i konkurrensen på bostadsmarknaden. Den som står inför att flytta hemifrån eller som tidigare endast bott i andra eller tredje hand saknar referenser från tidigare boende och har ingen egen bostad att byta med. Även om det finns kommunala bostadsförmedlingar eller en bostadskö hos allmännyttan, så har unga personer inte haft lika lång tid på sig att samla kötid. Dessutom är inkomsten ofta oregelbunden och betalningsförmågan begränsad, exempelvis på grund av studier, tillfälliga anställningar eller arbetslöshet. Det innebär att om det inte råder bostadsbrist generellt, saknas ofta bostäder som ungdomar har möjlighet att efterfråga.

För att underlätta för unga att etablera sig på bostadsmarknaden kan det behövas särskilda satsningar på små och ekonomiskt överkomliga bostäder med särskild inriktning mot ungdomar. Detta kan ske genom nyproduktion, ombyggnad eller genom att smålägenheter i det befintliga beståndet reserveras för personer under en viss ålder. I en del kommuner ger allmännyttan hyresrabatt åt ungdomar. Du kan hitta aktuella uppgifter från Bostadsmarknadsenkäten om situationen för ungdomar runt om i landet och om vilka åtgärder som vidtas av olika kommuner för att underlätta för ungdomar att få bostad.

Ungdomar

Våldsutsatta personer

Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer, men framför allt drabbar det kvinnor. Barn utsätts också för våld i nära relationer, både genom att våld av olika typer riktas mot dem själva eller genom att de bevittnar våld mot en närstående.

Regeringen presenterade i juni 2024 ett åtgärdsprogram för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel som kommer att gälla 2024–2026.

Åtgärdsprogram mot mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck (på Regeringens webbplats)

Socialstyrelsen har på sin webbplats samlat information och faktaunderlag om våld i nära relationer.

Våld i nära relationer (på Socialstyrelsens webbplats)

Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) vid Uppsala universitet är ett expertcentrum för kvinnofrid och har regeringens uppdrag att höja kunskapen om mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. Där finns även ett metod- och kompetensstöd för kommunernas arbete med mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer.

Nationellt centrum för kvinnofrid (på Uppsala universitets webbplats)

Svårt att hitta stadigvarande boende som våldsutsatt

För den som utsätts för våld i nära relation kan en flytt vara enda sättet att skydda sig själv och sina barn från våldsutövaren. Samtidigt har våldsutsatta det mycket svårt på bostadsmarknaden. Bostadsbrist som försvårar för den enskilde att hitta en lämplig bostad, höga krav för hyreskontrakt, avsaknad av kötid och ekonomisk utsatthet är några av de hinder som gör att våldsutsatta har mycket svårt att hitta en lämplig bostad. Dessutom kan våldsutövaren fortsatt utgöra en allvarlig risk, vilket kräver noggrann säkerhetsplanering och som i vissa fall innebär att den våldsutsatta måste flytta till en helt ny kommun.

Ekonomiskt våld försvårar

Många som utsätts för våld i nära relationer utsätts för ekonomiskt våld – en typ av våld som innebär att våldsutövaren tar kontroll över den utsattas ekonomi, eller tvingar den utsatta att ta över lån och skulder. Det påverkar i hög grad den våldsutsattas möjlighet att skaffa ett eget boende och medför en ökad risk för hemlöshet och fattigdom.

Våldsutövaren kan dessutom försöka fortsätta att påverka och kontrollera den våldsutsatta även efter en separation. Utdragna bodelningsprocesser är ett exempel som påverkar möjligheten till ny bosättning, då den utsattas ekonomiska resurser kan vara bundna i gemensamma tillgångar så som bostadsrätt, hus, sparande eller bohag.

Särskilt om hedersrelaterat våld och förtryck

Hedersrelaterat våld och förtryck är ett stort samhällsproblem och innefattas av regeringens nationella strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Hedersrelaterat våld kan ha olika uttryck och sträcker sig från begränsningar av vardagliga val till ett liv under extrem kontroll.

Utmärkande för hedersrelaterat våld och förtryck är att hotbilden kommer från flera individer, vilket gör situationen mer komplex. Möjligheten att hitta alternativa boenden för personer som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck påverkas därmed av att det kan finnas flera städer eller geografiska områden som måste undvikas utifrån den samlade hotbilden. Det skapar ett stort behov av kommun- och länsöverskridande samverkan för att kunna hjälpa den våldsutsatta att hitta permanent boende.

Socialtjänstens ansvar

Socialnämnden ska erbjuda brottsofferstöd och särskilt uppmärksamma personer som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp.

Socialtjänstlag (2025:400) 13 kap. 1 §

1 §
  Socialnämnden ska erbjuda brottsofferstöd. Insatsen kan riktas till både den som har utsatts för brott och dennes närstående.

I socialnämndens ansvar enligt första stycket ingår att nämnden ska vara uppmärksam på att personer kan vara i behov av insatser för att förändra sin situation, såsom kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av en närstående man, andra personer som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av någon närstående samt personer som är eller har varit utsatta för våld eller förtryck med hedersmotiv.

I socialnämndens ansvar enligt första stycket ingår att nämnden ska vara uppmärksam på att personer kan vara i behov av insatser för att förändra sin situation. Det gäller till exempel kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av en närstående man, andra personer som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av någon närstående samt personer som är eller har varit utsatta för våld eller förtryck med hedersmotiv.

Socialtjänstlagen innehåller inga bestämmelser som ger våldsutsatta en generell rätt att få en bostad via socialtjänsten, såvida inte den våldsutsatta är i behov av skyddat boende. Däremot bör socialtjänsten erbjuda våldsutsatta stöd och hjälp med att ordna ett stadigvarande boende. Eftersom säkerhetsläget ibland innebär att den våldsutsatta behöver byta boendekommun, krävs en väl fungerande och strukturerad samverkan mellan kommuner när det gäller boende för våldsutsatta. Detta behov stärks av socialtjänstlagen som möjliggör ansökan om insatser i en annan kommun för den som är våldsutsatt.

Socialtjänstlag (2025:400) 29 kap. 7–8 §§

7 §
  En enskild som önskar flytta till en annan kommun får ansöka om insatser i den kommunen om han eller hon
   1. har ett varaktigt behov av omfattande vård- eller omsorgsinsatser till följd av hög ålder, funktionsnedsättning eller allvarlig sjukdom och därför inte kan bosätta sig i kommunen utan att beviljas de insatser som han eller hon behöver, eller
   2. behöver flytta till en annan kommun på grund av våld eller andra övergrepp men inte kan göra det utan att beviljas de insatser som han eller hon behöver.

8 §
  En ansökan från en enskild som önskar flytta till en annan kommun och som är i behov av insatser enligt 7 § ska behandlas som om den enskilde var bosatt i den kommunen. Är den sökandes behov tillgodosedda i bosättningskommunen, får hänsyn inte tas till den omständigheten när ansökan prövas.

Bosättningskommunen är skyldig att på begäran bistå med den utredning som den andra kommunen behöver för att kunna pröva ansökan.

Stärkt skydd för våldsutsatta på bostadsmarknaden

Från och med den 1 januari 2024 har hyreslagen (12 kap. 47 § Jordabalken) förändrats för att stärka skyddet för våldsutsatta personer på bostadsmarknaden. En av de viktigaste nyheterna är att möjligheterna för våldsutsatta kvinnor och andra närstående att ta över ett hyreskontrakt har förbättrats. Om en person har utsatts för våld eller andra allvarliga kränkningar av en närstående, kan personen efter prövning få rätt att överta hyreskontraktet även om denne inte själv står på det. Vid denna typ av överlåtelse får hyresvärden inte längre automatiskt ställa samma inkomstkrav som i vanliga fall.

Dessutom innebär lagändringen att hyresvärden i dessa fall är skyldig att acceptera försörjningsstöd som inkomst, vilket ger fler våldsutsatta möjligheter att bo kvar i sin bostad eller ta över ett hyreskontrakt även om fast anställning eller regelbunden inkomst saknas. Syftet med de nya reglerna är att minska risken för att våldsutsatta personer tvingas bli hemlösa eller återvända till en osäker boendesituation på grund av ekonomiska villkor. Lagändringen innebär därmed ett viktigt steg mot att stärka tryggheten och förbättra möjligheterna till ett eget boende för en särskilt utsatt grupp på bostadsmarknaden.

Ett kunskapsbaserat, systematiskt och långsiktigt arbete krävs

För att kommunerna ska kunna stödja gruppen våldsutsatta på ett ändamålsenligt sätt krävs kunskap. Det är grundläggande att förstå vad våld är samt insikt och medvetenhet om olika typer av våld och våldets omfattning. Viktigt är också att tillämpa ett intersektionellt perspektiv för att förstå hur olika former av utsatthet kan samspela och påverka en våldsutsatt persons situation. För att agera och arbeta ändamålsenligt krävs kompetens om sätt att agera vid upptäckt av våldsutsatthet samt kunskap om vilka verktyg kommunen har till sitt förfogande för att tillgodose den våldsutsattas behov.

Ett långsiktigt arbete är nödvändigt, vilket innebär att kommuner behöver planera och agera med ett perspektiv som sträcker sig över tid. Det handlar om att bygga hållbara lösningar och strategier som kan bestå, samt att säkerställa att kommunen har de resurser och den kompetens som krävs för att uppnå ett effektivt och tydligt strukturerat arbete för våldsutsatta.