Regler om linbaneanläggningar

Linbaneanläggningar används för att transportera människor, till exempel i skidliftar och bergbanor. Oavsett användningsområde måste linbaneanläggningar alltid vara säkra att använda. Därför finns det särskilda regler som ställer höga krav på både installation, användning, kontroll och underhåll av linbaneanläggningar. Reglerna finns i plan- och bygglagen (2010:900), PBL, och plan- och byggförordningen (2011:338), PBF. Boverkets föreskrifter ger mer detaljerade krav och anvisningar.

Sidan vänder sig till

Den här sidan ger en översikt över vilka regler som gäller för linbaneanläggningar. Informationen vänder sig till dig som ansvarar för linbaneanläggningar vid projektering, utförande, installation, kontroll, drift, fortlöpande tillsyn, skötsel och underhåll, utför kontroll av linbaneanläggningar, arbetar med tillsyn av linbaneanläggningar. Syftet är att ge en samlad översikt över gällande regler och att underlätta tillämpningen.

PBL och PBF ställer krav för linbaneanläggningar

Vid projektering, installation, kontroll eller underhåll av linbaneanläggningar gäller särskilda regler som syftar till att säkerställa säkerhet och funktion. Dessa regler finns framför allt i PBL och PBF. Boverkets föreskrifter ger mer detaljerade krav och anvisningar utifrån dessa lagar och förordningar.

Säkerhetskrav och ansvar för linbaneanläggningar

Vid nybyggnad och ändring ställer PBL krav på att byggnadsverk ska vara säkra att använda. Även befintliga linbaneanläggningar ska alltid ha den utrustning och det utförande som skäligen krävs för att uppfylla säkerhetskraven, även om inga ändringar görs. Linbaneanläggningar ska dessutom underhållas så att deras säkerhet och funktion bevaras. Kravet på kontinuerligt underhåll är särskilt strängt.

Byggherren ansvarar för att bygg-, rivnings- och markarbeten utförs enligt PBL och gällande regler. När anordningen är installerad och tas i bruk går ansvaret över till den som ansvarar för anordningen. Den ansvarige ska se till att anordningen underhålls, kontrolleras och används på ett säkert sätt.

Det är möjligt att genom avtal låta andra aktörer utföra vissa arbetsuppgifter, till exempel genom att anlita en fastighetsskötare. Det offentligrättsliga ansvaret enligt plan- och bygglagstiftningen kan dock inte överlåtas. Den som ansvarar för en linbaneanläggning har alltid det yttersta ansvaret, även om någon annan utför vissa uppgifter. Ett serviceföretag som bara sköter och underhåller anordningen kan alltså inte vara ansvarig enligt lag.

Om reglerna inte följs kan byggnadsnämnden ingripa med olika tillsynsåtgärder.

PBF preciserar de tekniska kraven och anger att linbaneanläggningar ska vara utformade och installerade så att de är säkra att använda och inte innebär oacceptabla risker för olyckor, till exempel halkning, fall eller klämning. För att öka säkerheten finns särskilda krav som kan behöva uppfyllas även för befintliga linbaneanläggningar. För linbaneanläggningar som har uppförts före den 3 maj 2004 har Boverket meddelat ytterligare föreskrifter om vad säkerhetskraven innebär för dessa äldre anläggningar.

Linbaneanläggningar ska kontrolleras när det krävs enligt Boverkets föreskrifter:

• innan de börjar används (första besiktning),
• regelbundet under användning (återkommande besiktning), och
• efter större ändringar (revisionsbesiktning).

Kontrollen ska utföras av ett ackrediterat kontrollorgan och ett protokoll ska kunna visas upp vid tillsyn. Om kontrollen inte har gjorts i tid, eller om det saknas ett godkänt protokoll, får linbaneanläggningen inte användas.

Vid olycka eller tillbud får linbaneanläggningen inte användas förrän nödvändiga skyddsåtgärder har vidtagits och händelsen ska omedelbart rapporteras till tillsynsmyndigheten.

Regler om motordrivna anordningar

Bygglov för linbaneanläggningar

Bygglov krävs för att uppföra, flytta eller väsentligt ändra en linbaneanläggning. Detta gäller både inom och utanför detaljplanelagt område.

Åtgärden får inte påbörjas innan bygglov har beviljats och byggnadsnämnden har gett ett startbesked. Den del som omfattas av startbeskedet får inte tas i bruk förrän slutbesked har getts.

Även om en åtgärd inte kräver bygglov måste den ändå uppfylla de krav som gäller enligt plan- och bygglagstiftningen.

Linbaneanläggningar

EU:s säkerhetskrav för linbaneanläggningar

Linbaneanläggningar som transporterar passagerare måste uppfylla EU-gemensamma säkerhetskrav. Det innebär bland annat att linbaneanläggningar och deras infrastruktur ska uppfylla de grundläggande kraven enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/424 av den 9 mars 2016 om linbaneanläggningar för persontransport och om upphävande av direktiv 2000/9/EG, linbaneförordningen, för att få tas i drift. Förordningen gäller för nya linbaneanläggningar, ändringar av befintliga anläggningar som kräver godkännande samt för delsystem och säkerhetskomponenter till linbaneanläggningar.

Reglerna omfattar både själva linbaneanläggningarna och de företag som ansvarar för att dessa är säkra och uppfyller lagens krav. Delsystem och säkerhetskomponenter får endast släppas ut på marknaden om de är CE-märkta och uppfyller alla grundläggande krav i EU-lagstiftningen. CE-märkningen är beviset på att kraven är uppfyllda.

Tillverkare, importörer och distributörer ansvarar för att endast produkter som uppfyller kraven släpps ut på marknaden. Det krävs också att teknisk dokumentation och EU-försäkran om överensstämmelse finns tillgänglig.

CE-märkning av delsystem och säkerhetskomponenter till linbaneanläggningar

Boverkets föreskrifter om användning av motordrivna anordningar – linbaneanläggningar

Att installera, använda och underhålla linbaneanläggningar innebär ett stort ansvar för säkerhet och funktion. Boverkets föreskrifter (BFS 2025:11) om krav för användning av motordrivna anordningar ställer tydliga krav på hur linbaneanläggningar ska projekteras, installeras, kontrolleras och skötas. Den här vägledningen förklarar vilka regler som gäller och vad som krävs för att uppfylla dem.

Här får du en översikt över:

• vilka linbaneanläggningar som omfattas av reglerna
• vilka krav som gäller vid installation, drift, underhåll och ändringar
• hur kontroller och besiktningar ska genomföras
• vilket ansvar som ligger på byggherren, ägaren och andra berörda.

Syftet är att göra det enkelt att förstå vad som krävs för att linbaneanläggningar ska vara säkra. Vägledningen riktar sig till dig som är byggherre, anläggningsägare, installatör, kontrollant eller på annat sätt ansvarar för linbaneanläggningar.

Vilka linbaneanläggningar omfattas av Boverkets regler?

Boverkets föreskrifter gäller linbaneanläggningar som är avsedda att transportera personer enligt tillämpningsområdet i linbaneförordningen. Reglerna omfattar både nya linbaneanläggningar och ändringar av befintliga anläggningar, om ändringen kräver nytt godkännande (första besiktning).

Till linbaneanläggningen räknas även det utrymme och den utrustning som behövs för att anläggningen ska kunna användas, skötas, underhållas och kontrolleras.

Exempel på linbaneanläggningar

En linbaneanläggning är ett system som byggts upp på platsen för att transportera personer med hjälp av linor längs en rörelsebana.

Exempel på linbaneanläggningar är:

• Bergbana: En anläggning där de transporterande vagnarna dras av en eller flera linor längs ett spår på marken eller på fasta konstruktioner.
• Linbana: En anläggning där de transporterande enheterna, till exempel kabiner eller stolar, är upphängda på och drivs av en eller flera linor.
• Släplift: En anläggning där passagerarna släpas fram längs ett preparerat spår.
• Smålift: En enklare släplift där draglinan är lågt placerad och passagerarna håller direkt i linan eller i handtag kopplade till linan.

Undantag från reglerna

Följande linbaneanläggningar omfattas inte av reglerna:

• Linbaneanläggningar som har klassificerats som historiska, kulturella eller kulturarvsanläggningar, om de togs i drift före 1 januari 1986 och inte har genomgått betydande förändringar i konstruktion eller utformning.
• Linbaneanläggningar som är avsedda för jordbruks- eller skogsbrukssyften.
• Linbaneanläggningar som endast används för att transportera gods och särskilt utsedda personer till fjällstugor eller liknande anläggningar.
• Linbaneanläggningar som är avsedda enbart för fritids- och nöjesändamål och inte för persontransport.
• Linbaneanläggningar som används inom gruvor eller andra industriella anläggningar.
• Linbaneanläggningar där användare eller deras transportmedel är vattenburna, till exempel kabelskidinstallationer eller linfärjor.

Utförande och installation av linbaneanläggningar

Linbaneanläggningar ska alltid vara säkra att använda. De ska projekteras, utföras och installeras på ett fackmässigt sätt. Det innebär att de ska ge ett tillfredsställande skydd för säkerhet och hälsa vid användning, skötsel, underhåll och fortlöpande tillsyn.

Krav vid installation och användning

En linbaneanläggning som omfattas av linbaneförordningen får bara användas om den uppfyller de grundläggande krav som gällde när den installerades och togs i drift. Det är ägaren eller den som ansvarar för linbaneanläggningen som ska se till att dessa krav är uppfyllda.

Krav på fackmässighet

Fackmässighetskravet innebär att den som utför arbetet ska ha tillräcklig kunskap och erfarenhet för att göra jobbet på ett säkert och korrekt sätt, som en yrkesverksam och seriös person inom området. Det finns inget krav på särskild utbildning eller certifikat, men personen måste ändå ha de kunskaper och färdigheter som behövs för just det aktuella arbetet. Hur mycket man behöver kunna beror på vad arbetet handlar om och hur svårt det är.

Byggherren ansvarar för att linbaneanläggningen projekteras, utförs och installeras fackmässigt. Ägaren, eller den som annars ansvarar för anordningen, ansvarar för att drift, skötsel, underhåll och fortlöpande tillsyn utförs på ett fackmässigt sätt. Ansvaret kan inte överlåtas till någon annan genom avtal.

Fackmässighet kan uppnås genom att följa harmoniserade standarder, branschregler eller andra accepterade metoder. Om andra metoder eller lösningar används innebär kravet på fackmässighet att de ska baseras på vetenskapliga grunder och kunna påvisa att kraven är uppfyllda.

Byggnadsnämnden kan ställa krav på tydliga handlingar som visar att projekteringen är tillräckligt kvalificerad för att uppfylla kraven på säkerhet och hälsa. Det ska framgå av handlingarna vad som ska göras och att alla krav följs.

Om standarder och andra regler

Harmoniserade standarder är frivilliga hjälpmedel som visar hur man kan uppfylla de grundläggande hälso- och säkerhetskraven i EU:s lagstiftning. Om man följer en harmoniserad standard, anses man uppfylla kraven i det aktuella direktivet eller förordningen. Lista över harmoniserade standarder finns på EU-kommissionens webbplats.

Cableway installations (på EU-kommissionens webbplats)

Andra regler från Boverket eller andra myndigheter gäller också, även om de inte nämns i föreskrifterna. Det är den som ansvarar för linbaneanläggningen som också ansvarar för att kraven är uppfyllda. Vid osäkerhet om hur reglerna ska uppfyllas rekommenderas att kontakta en sakkunnig eller ett företag med ansvar för kontroll eller installation, skötsel och underhåll.

Krav på driftsutrymmen för linbaneanläggningar

Driftutrymmen, såsom utrymmen för maskineri, linstolpe, vändskiva och spännvikt samt övriga utrymmen för drift av anläggningen, får endast vara åtkomliga för behöriga personer. Dessa utrymmen ska enbart innehålla anordningar som tillhör linbaneanläggningen.

För att minska risken för obehörigas tillträde till utrustning som är placerad utomhus, till exempel linstolpar, kan särskilda åtgärder behövas vid uppstigningstrappor och uppstigningslejdare. Exempel på sådana åtgärder kan vara:

• Låsbar grind till uppstigningstrappa eller uppstigningslejdare, placerad en bit ovanför marknivå.
• Lös bärbar stege till lejdarens nedersta del, förvarad på en plats som är lätt tillgänglig för personal.

Utöver fast installerad brandsläckningsutrustning kan det även vara aktuellt att ha löstagbara brandsläckare i maskinrummet, för att ytterligare stärka brandskyddet.

Syftet med dessa krav och åtgärder är att säkerställa att driftutrymmen är säkra, endast används av behöriga och att obehörig åtkomst och påverkan på anläggningen förhindras.

En linbaneanläggning omfattas dessutom av de krav på driftutrymmen som anges i Boverkets föreskrifter (BFS 2024:9) om säkerhet vid användning av byggnader och Boverkets byggregler (BFS 2011:6) - föreskrifter och allmänna råd, BBR.

Notera att BBR och Boverkets föreskrifter och allmänna råd (BFS 2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder), EKS, har ersatts av nya regler, indelade i nio separata författningar med egna BFS-nummer. BBR och EKS får endast användas för bygglovsansökningar eller anmälningar som lämnats in före den 30 juni 2026. Efter detta datum gäller enbart de nya byggreglerna.

Risker med sammanstötning vid linbaneanläggningar

Linbaneanläggningar ska utformas så att risken för personskador till följd av sammanstötning med anläggningens delar begränsas. Det innebär att anläggningen behöver planeras och placeras så att exempelvis skidåkare, fordon, flygplan eller hängglidflygare inte riskerar att kollidera med linor, stolpar eller andra delar av anläggningen.

Vid stagning av stolpar och liknande med linor är det viktigt att risken för sammanstötning med personer eller fordon är begränsad. Om det ändå finns risk för sammanstötning ska staglinor och liknande delar varselmärkas i tillräcklig omfattning, så att de är tydligt synliga och risken för olyckor minskar. Vid utförande av varselmärkning behöver hänsyn tas till snömängd.

Varselmärkning av staglinor och andra delar regleras även av bestämmelser från andra myndigheter, till exempel Arbetsmiljöverket och Transportstyrelsen. Vid projektering och installation av linbaneanläggningar behöver dessa regler beaktas för att säkerställa att anläggningen uppfyller kraven på säkerhet och hälsa.

Tydlig utformning och märkning av strömbrytare och don

Strömbrytare, manöverdon, inspektionskörningsdon och nödstoppdon vid linbaneanläggningar ska vara lätta att känna igen och deras funktioner enkla att förstå. Tydlig utformning och märkning minskar risken för felaktig hantering och bidrar till ökad säkerhet vid drift och underhåll.

Kompletterande skyltar med informationstext kan användas för att ytterligare förtydliga funktionerna. Tydliga skyltar och märkning gör det lättare för både personal och användare att förstå hur anläggningen ska hanteras.

Regler om utformning av skyltar och märkning finns hos Arbetsmiljöverket. Genom att använda tydliga och korrekt utformade skyltar och märkning kan linbaneanläggningen uppfylla kraven på säkerhet och hälsa.

Informations- och varningsskyltar vid linbaneanläggningar

Informations- och varningsskyltar som behövs för säker drift, skötsel och underhåll ska finnas uppsatta i linbaneanläggningen. Skyltarna ska vara beständiga och utformade så att risken för personskador begränsas. Det är viktigt att skyltarna är tydliga och att texten är skriven på svenska.

Skyltar med uppgifter om tillverkarens namn, anläggningens typbeteckning, tillverkningsår och tillverkningsnummer samt annan nödvändig information om anläggningen ska placeras på väl synliga platser.

Ägaren eller den som ansvarar för anläggningen har ansvar för att nödvändiga informations- och varningsskyltar finns uppsatta. Dessa skyltar levereras normalt av tillverkaren.

Regler om skyltar för säkerhet och hälsa finns i föreskrifter från Arbetsmiljöverkets. Svenska skidanläggningars organisation (SLAO) tillhandahåller exempel på utformning av skyltar för liftar. Internationella standarder finns också, som specificerar grafiska symboler för publika informationssyften och säkerhetsskyltar för att förebygga olyckor, brandskydd, information om hälsorisker och nödutrymning. Exempel på sådana standarder är SS-EN ISO 7010 och ISO 3864-serien.

Exempel på information som kan förekomma på skyltar vid linbaneanläggningar:

• varning för risker, till exempel rörliga delar eller höga spänningar
• instruktioner för säker användning av anläggningen
• information om nödutgångar och utrymningsvägar
• kontaktuppgifter till ansvarig eller tillverkare
• uppgifter om anläggningens typ, tillverkningsår och tillverkningsnummer.

Informations- och varningsskyltar bidrar till en säker miljö för både brukare och personal och underlättar drift och underhåll av linbaneanläggningen.

Splitsning av drag- och bärlinor vid linbaneanläggningar

Splitsning av drag- och bärlinor ska utföras fackmässigt av en person med tillräcklig kompetens och erfarenhet. Med fackmässigt menas att arbetet utförs enligt vedertagna metoder och branschpraxis, så att linans säkerhet och funktion kan garanteras.

Säkerhetsregler och rekommendationer för splitsning av linor finns i harmoniserade standarder, till exempel EN 12927. Denna standard innehåller vägledning för utförande, kontroll och underhåll av linor till linbaneanläggningar. Genom att följa den kan det säkerställas att arbetet uppfyller både nationella och europeiska krav på säkerhet och hälsa. Om andra metoder eller lösningar används innebär kravet på fackmässighet att de ska baseras på vetenskapliga grunder och kunna påvisa att kraven är uppfyllda.

Om inte tillverkarens instruktioner anger något annat gäller följande:

• En ny draglina får ha högst två splitsar.
• Vid senare reparationer kan ytterligare högst två splitsar tillkomma.

Efterdragning av backlås kan behöva göras efter att linan har belastats och efter ytterligare en tids användning, om inte tillverkarens instruktioner anger annat.

Dessa krav och rutiner bidrar till att linorna behåller sin hållfasthet och att anläggningen uppfyller kraven på säkerhet och hälsa.

Ändring av en linbaneanläggning

Vid ändring av en linbaneanläggning eller utbyte av en viss del ska den ändrade eller utbytta delen uppfylla de krav som gäller vid tidpunkten för ändringen. Det innebär att aktuella regler alltid ska följas för just den del av linbaneanläggningen som ändras eller byts ut.

I vissa fall kan det även vara nödvändigt att vidta åtgärder på andra delar av linbaneanläggningen, för att säkerställa att den nya eller ändrade delen fungerar säkert och uppfyller gällande krav. Utöver kraven i Boverkets föreskrifter om motordrivna anordningar kan det även finnas andra regler som behöver följas.

Alla åtgärder ska noteras i en journal. Journalen ska vara tillgänglig för kontrollorganet vid kontroll och för tillsynsmyndigheten vid tillsyn.

Om en ändring har väsentlig betydelse för säkerheten krävs en revisionsbesiktning av ett ackrediterat kontrollorgan innan anläggningen får tas i bruk igen.

Möjlighet till mindre avsteg vid ändring

I vissa fall är det tillåtet att göra mindre avsteg från kraven i föreskrifterna, om linbaneanläggningen ändå ger ett tillfredsställande skydd för säkerhet och hälsa. Sådana avsteg kan vara aktuella om det skulle bli orimligt kostsamt att uppfylla kraven på grund av linbaneanläggningens förutsättningar, eller om det av varsamhetsskäl är olämpligt.

Vid mindre avsteg från kraven ska det dokumenteras varför avsteget görs och vilka åtgärder som har vidtagits för att ändå säkerställa säkerhet och hälsa. Det finns inga särskilda krav på hur dokumentationen ska utformas – det kan till exempel vara en anteckning i linbaneanläggningens journal eller i annan relevant handling.

Byggherren ansvarar för att alla krav uppfylls och för att bedöma om ett mindre avsteg kan tillämpas. Byggnadsnämnden kan granska och bedöma om avsteget är korrekt hanterat, till exempel inför startbesked eller slutbesked. Även kontrollorgan kan behöva ta del av dokumentationen vid besiktning.

Kontroll av linbaneanläggningar

Den här översikten beskriver vilka krav som gäller för kontroll av linbaneanläggningar, vilka intervaller som gäller, vad som gäller vid ändringar samt vilka undantag som finns.

Bestämmelser om utförande av kontroll samt bedömning av brister anges i Boverkets förslag till föreskrifter (BFS 2025:12) om kontroll samt ackreditering av kontrollorgan för motordrivna anordningar.

Vilka linbaneanläggningar omfattas av krav på kontroll?

Alla linbaneanläggningar som omfattas av Boverkets föreskrifter ska kontrolleras av ett ackrediterat kontrollorgan (besiktningsföretag). Det finns dock ett undantag från kravet på återkommande besiktning. Undantaget gäller småliftar med en motoreffekt på högst 7 kW. Dessa mindre anläggningar behöver inte genomgå återkommande besiktning.

Ansvar för kontrollen

Det är ägaren eller den som ansvarar för linbaneanläggningen som ska se till att linbaneanläggningen kontrolleras när det är krav på det.

Kontrollerna ska utföras av ett företag som ackrediterats för uppgiften. En lista över godkända kontrollorgan finns hos Swedac, Sveriges nationella ackrediteringsorgan. Mer information om ackrediterade företag finns på Swedacs webbplats.

Sökning i Swedacs ackrediteringsregister (på Swedacs webbplats)

Första besiktning – innan linbaneanläggningen tas i bruk

Innan en ny linbaneanläggning får börja användas ska den besiktas. Kravet gäller alla typer av linbaneanläggningar och besiktningen omfattar både en kontroll av konstruktionen och en kontroll av installationen.

Om det finns brister efter första besiktningen, men de inte är allvarliga för säkerheten, ska de åtgärdas så snart som möjligt. Om bristerna inte åtgärdas kan byggnadsnämnden ingripa enligt PBL.

Vid nästa besiktning kontrollerar besiktningsföretaget att bristerna är åtgärdade. Om de inte är det kommer de bedömas som en omedelbar risk för säkerhet och hälsa. Linbaneanläggningen får då inte användas förrän bristerna är åtgärdade och ny besiktning är genomförd.

Återkommande besiktning – så länge linbaneanläggningen används

Alla linbaneanläggningar, utom småliftar med en motoreffekt på högst 7 kW, ska besiktas regelbundet så länge de används. För övriga linbaneanläggningar ska den återkommande besiktningen göras med ett intervall på ett eller två år beroende på typ av linbaneanläggning.

Typ av linbaneanläggning	Besiktningsintervall
Linbanor och bergbanor	1 år
Släpliftar – småliftar vars motoreffekt är större än 7 kW	2 år
Släpliftar – övriga	1 år

För linbanor och bergbanor gäller särskilda krav på besiktning. Utöver den vanliga återkommande besiktningen ska det vart femte år genomföras en mer omfattande återkommande besiktning. Denna besiktning innehåller fler och mer ingående kontrollpunkter än den ordinarie återkommande besiktningen.

Femårsintervallet för den mer omfattande besiktningen räknas från det år då anläggningen togs i bruk, eller från det år då den senaste mer omfattande återkommande besiktningen genomfördes.

Den mer omfattande återkommande besiktningen ska bland annat omfatta:

• kontroll av säkerhetsfunktioner och evakueringsmöjligheter,
• granskning av slitage, åldring och bärande konstruktioner,
• kontroll av instruktioner, brandskydd och att rätt utrustning finns i maskin- och driftutrymmen.

Besiktningen får utföras tidigast sex månader innan det nuvarande besiktningsintervallet löper ut. Den som ansvarar för linbaneanläggningen ska beställa besiktningen i god tid och se till att besiktningsföretaget får de förutsättningar som behövs för att besiktningen ska kunna genomföras innan besiktningsintervallet har gått ut.

Om besiktningen inte utförs i tid gäller automatiskt användningsförbud och linbaneanläggningen får inte användas förrän en godkänd besiktning har genomförts.

Första återkommande besiktning räknas från den månad då första besiktning slutfördes utan anmärkning, eller med endast mindre brister. Om första besiktning inte krävs, räknas intervallet från den månad anordningen togs i bruk.

Varje nytt besiktningsintervall räknas från utgången av det föregående intervallet. Kortare intervall kan väljas och då räknas nästa intervall från det förkortade intervallets slut. Uppgift om besiktningsintervall ska anges i både besiktningsprotokoll och på besiktningsskylt.

Byggnadsnämnden kan i enskilda fall besluta om längre tid mellan återkommande besiktningar om anordningen används så lite att driftsäkerheten påverkas mycket lite. Intervallet får då vara högst dubbelt så långt som det ordinarie. Det måste finnas särskilda skäl, och dessa ska kunna visas både för byggnadsnämnden och för kontrollorganet. Byggnadsnämnden måste kontaktas för att få ett sådant beslut.

Byggnadsnämnden kan även ge anstånd med besiktning i upp till sex månader om det finns särskilda skäl. Byggnadsnämnden avgör om särskilda skäl finns i varje enskilt fall och det nya intervallet ska kunna visas för kontrollorganet. Nästa besiktningsintervall räknas då från den nya tidpunkten.

Exempel på särskilda skäl kan vara att besiktningen infaller under driftsäsong och att en besiktning då skulle medföra stora ekonomiska förluster, eller att det råder smittspridning i samhället, som under covid-19-pandemin, vilket kan göra det svårt att utföra besiktning i tid. I sådana fall kan anstånd förhindra att linbaneanläggningen får användningsförbud.

Vid återkommande besiktning ska protokollet från den senaste kontrollen visas upp för besiktningsföretaget. Om den senaste kontrollen var en revisionsbesiktning ska även protokollet från den senaste återkommande besiktningen visas.

Om det efter avslutad besiktning finns brister som inte är allvarliga för säkerheten ska dessa åtgärdas inom en månad. Om bristerna inte är åtgärdade inom en månad kan byggnadsnämnden ingripa enligt PBL.

Vid nästa besiktning kontrolleras att bristerna har åtgärdats. Om de fortfarande finns kvar kommer de bedömas som en omedelbar risk för säkerhet och hälsa, och linbaneanläggningen får då inte användas förrän bristerna är åtgärdade och ny besiktning är genomförd.

Undersökning av linor

Bärlinor och draglinor till linbanor och bergbanor samt draglinor till släpliftar ska undersökas med magnetinduktiv metod i den omfattning som krävs för att säkerställa att anordningen uppfyller kraven på säkerhet och hälsa.

Det ska alltid utföras en inledande magnetinduktiv undersökning av bär- respektive draglina till linbanor och bergbanor samt draglina till släpliftar. Krav på inledande undersökning gäller även vid byte av lina. Därefter ska återkommande undersökningar göras med erforderligt intervall.

Magnetinduktiva undersökningar ska utföras fackmässigt i förhållande till gällande krav. Det innebär att undersökningen ska utföras enligt gällande standarder och beprövade metoder, samt av personer med särskild kompetens och erfarenhet inom området. En fackmässigt utförd undersökning säkerställer att resultatet är tillförlitligt och att eventuella brister i linornas skick upptäcks i tid för att upprätthålla säkerheten.

Rekommendationer om maximala intervall för återkommande magnetinduktiv undersökning finns i den harmoniserade standarden för linbaneanläggningar (SS-EN 12927:2019, tabell 15 och 16). Om andra metoder eller lösningar används innebär kravet på fackmässighet att de ska baseras på vetenskapliga grunder och kunna påvisa att kraven är uppfyllda.

Erforderliga intervall kan behöva utvärderas och anpassas i enskilda fall beroende på anläggningens specifika förutsättningar. Exempel på parametrar som kan påverka undersökningsintervallet är:

• antal böjningar
• förväntade drifttimmar
• lutningskonfiguration
• linförhållanden
• installationsförhållanden
• miljömässiga villkor.

Bestämning av lämpligt intervall för återkommande undersökning görs lämpligen i samråd med det företag som utför den inledande undersökningen. Syftet är att säkerställa att linornas skick kan följas upp på ett tillförlitligt sätt och att säkerheten alltid kan garanteras.

Revisionsbesiktning – vid ändringar

Vid vissa ändringar av en motordriven anordning, till exempel en skidlift eller annan linbaneanläggning, krävs en revisionsbesiktning innan den får tas i bruk igen. Detta gäller vid:

• Utbyte av anordningen mot en ny eller begagnad, om inte utbytet innebär krav på första besiktning.
• Ändring av verksamheten i byggnaden eller annan ändring av byggnaden som väsentligt kan påverka den motordrivna anordningens säkerhet.
• Ändring av anordningens grundförutsättningar.
• Ändring eller byte av väsentliga delar, om det innebär byte till en annan typ av del.
• Andra ändringar som har väsentlig betydelse för säkerheten.

Revisionsbesiktning krävs endast om ändringen har väsentlig betydelse för säkerheten.

Vad räknas som en ändring?

En ändring av en byggnad enligt plan- och bygglagen, PBL, är en åtgärd som påverkar byggnadens konstruktion, funktion, användning, utseende eller kulturhistoriska värde. En motordriven anordning i en byggnad räknas som en del av byggnaden och omfattas därmed av reglerna om ändring. Motsvarande regler om ändring av byggnader kan antas gälla även för andra anläggningar än byggnader, till exempel vid ändring av linbaneanläggningar.

Vid bedömning av om en ändring är av väsentlig betydelse för säkerheten hos en linbaneanläggning kan följande exempel vara vägledande:

• Ändring av märkhastighet eller transportsträcka
• Ökning av antalet medbringare, stolar, korgar eller gondoler
• Ändring eller byte till annan typ av kontrollsystem, maskineri, bromsar, drivskiva, vändskiva, rullbatteri, hastighetsbegränsare eller fånganordning.
• Ändring av typ av bär- eller draglina, dess antal eller dimensioner.
• Ändrad linföring på drivskiva, vändskiva eller rullskivor, eller omsvarvning av dessa skivor.
• Ändring av linklämmor eller byte till annan typ.
• För släpliftar är även byte av kortbyglar till långbyglar ett exempel på en ändring som kan vara av väsentlig betydelse för säkerheten.

Sådana ändringar kräver normalt en revisionsbesiktning innan anläggningen får tas i bruk igen, för att säkerställa att säkerhetskraven fortsatt är uppfyllda.

Om det finns brister efter en revisionsbesiktning, men de inte är allvarliga, ska de åtgärdas så snart som möjligt. Om bristerna inte åtgärdas kan byggnadsnämnden ingripa enligt plan- och bygglagen, PBL.

Vid nästa återkommande besiktning kontrolleras det att bristerna har åtgärdats. Om de fortfarande finns kvar kommer de bedömas som en omedelbar risk för säkerhet och hälsa, och linbaneanläggningen får då inte användas förrän bristerna är åtgärdade och ny besiktning är genomförd.

Besiktningsskylt

Ägaren eller den som ansvarar för en linbaneanläggning ska se till att den senaste besiktningsskylten är fastsatt på anläggningen. Besiktningsskylten utfärdas eller uppdateras av kontrollorganet efter besiktning, förutsatt att besiktningen har slutförts utan anmärkning eller med endast mindre brister.

Den senaste besiktningsskylten ska placeras på en synlig plats på linbaneanläggningen. För släpliftar, bergbanor och linbanor placeras skylten ofta vid den påstigningsplats som används mest. Detta gör att informationen om anläggningens besiktningsstatus blir lätt tillgänglig för både användare och personal.

Förbättringskrav på befintliga linbaneanläggningar

Den här vägledningen förklarar vilka krav som gäller för att förbättra säkerheten i befintliga linbaneanläggningar.

För linbaneanläggningar som installerats före den 3 maj 2004 finns särskilda krav på förbättringsåtgärder för att säkerställa skydd för säkerhet och hälsa. Kraven omfattar följande områden:

• skydd mot oavsiktlig backgång
• skydd mot slitage, brister och haveri på driv- eller vändskivornas lagringar.

Småliftar med en motoreffekt på högst 7 kW omfattas inte av förbättringskravet på skydd mot slitage, brister och haveri på driv- eller vändskivornas lagringar.

Exempel på tekniska lösningar som uppfyller dessa krav finns den harmoniserade standarden SS-EN 13223:2015+A1:2022, avsnitt 8.2 och 15.2. Om andra metoder eller lösningar används innebär kravet på fackmässighet att de ska baseras på vetenskapliga grunder och kunna påvisa att kraven är uppfyllda.

Drift, fortlöpande tillsyn, skötsel och underhåll av linbaneanläggningar

Den som äger eller ansvarar för en linbaneanläggning måste se till att linbaneanläggningen alltid är säker att använda. Det innebär att linbaneanläggningen ska skötas, underhållas och kontrolleras regelbundet, så att den uppfyller kraven på säkerhet och hälsa.

Så ska linbaneanläggningar skötas och underhållas

Skötsel, underhåll och tillsyn ska utföras fackmässigt och i tillräcklig omfattning, med hänsyn till hur ofta linbaneanläggningen används och vilken miljö den finns i. Instruktioner som tillhör linbaneanläggningen kan normalt anses vara lämpliga att följa. Dessa instruktioner är utformade för att säkerställa att linbaneanläggningen används och underhålls på ett säkert och korrekt sätt.

Det är viktigt att den som utför arbetet har rätt kunskap om linbaneanläggningen och följer dokumenterade rutiner. Det finns också krav från andra myndigheter som det företag eller den person som utför arbetet på linbaneanläggningen måste följa. Exempelvis kräver Elsäkerhetsverket att elarbeten utförs av registrerade företag, medan Arbetsmiljöverket ställer krav på att heta arbeten, såsom svetsning, utförs av personer med rätt utbildning, behörighet och tillstånd.

Arbetet med linbaneanläggningar ska alltid utföras fackmässigt, vilket innebär att det ska göras av personer med rätt kunskap och erfarenhet enligt branschregler och standarder. Om andra metoder används måste säkerheten ändå kunna garanteras.

Läs mer om vad fackmässighet innebär och vilka krav som gäller i avsnittet "Krav på fackmässighet" ovan.

Mer information om skötsel och underhåll av linbaneanläggningar finns på sidan ”Information om drift, tillsyn, skötsel och underhåll av linbaneanläggningar”. Där finns vägledning om instruktioner, dokumentation och hur kontroller ska utföras.

Journalföring för linbaneanläggningar

En journal ska föras för varje linbaneanläggning. Journalen är ett viktigt dokument som visar att linbaneanläggningen sköts och kontrolleras enligt gällande regler.

Journalen ska vara tillgänglig för besiktningsföretaget vid kontroll och för tillsynsmyndigheten vid begäran.

Journalen ska innehålla uppgifter om:

• utförda åtgärder för fortlöpande tillsyn, skötsel, underhåll eller ändringar av linbaneanläggningen,
• linbaneanläggningens driftsintensitet, det vill säga hur mycket och hur ofta linbaneanläggningen används,
• inträffade driftstopp och orsaken till dessa,
• inträffade olycksfall eller tillbud, och
• annan information som är nödvändig för att genomföra kontroll av linbaneanläggningen.

Vid varje åtgärd för tillsyn, skötsel, underhåll eller ändring av en linbaneanläggning ska följande antecknas i journalen:

• datum för åtgärden eller ändringen,
• omfattning av åtgärden eller ändringen,
• vem som har utfört åtgärden eller ändringen,
• om ändringen har lett till revisionsbesiktning, och
• om mindre avsteg från regler har gjorts, samt i så fall vilka.

Det finns inga krav på att journalen för linbaneanläggningar ska vara i ett särskilt format, till exempel papper eller digitalt. Journalen kan alltså föras både som fysisk loggbok eller i ett digitalt system, så länge den uppfyller de krav som finns i föreskrifterna.

Den som ansvarar för linbaneanläggningen, har ansvar för att journalen förs, att den är komplett och att den går att komma åt vid behov. Journalen kan också behöva kunna skrivas ut eller laddas ner, särskilt vid byte av serviceleverantör eller vid ägarbyte.

Om ett digitalt system används behöver det vara möjligt för de som utför åtgärder på linbaneanläggningen att lägga in uppgifter, till exempel ägaren eller serviceföretag.

Särskilda regler vid arbete med linbaneanläggningar

Det är viktigt att huvudströmbrytaren är frånslagen och låst vid arbete på linbaneanläggningar. Låsningen av brytaren kan till exempel ske med ett separat lås för varje person som riskerar att utsättas för fara om anläggningen startas. Det kan också vara viktigt att information, med till exempel en skylt om att arbete pågår, sätts upp på brytaren när arbete utförs på anläggningen.

Dessa rutiner är viktiga för att minimera risken för olyckor och för att skapa en trygg arbetsmiljö vid arbete med linbaneanläggningar.

Vid arbete med linbaneanläggningar ska även de allmänna aktsamhetsreglerna enligt Boverkets föreskrifter (BFS 2024:4) om aktsamhet vid bygg-, rivnings- och markåtgärder följas. Dessa regler innebär bland annat att arbetsplatsen ska avgränsas och skyltas på ett tydligt sätt för att skydda både arbetstagare och allmänhet från risker.

Aktsamhet