Boverkets nya byggregler
Boverket har tagit fram nya byggregler i form av föreskrifter som tydliggör kraven i plan- och bygglagen (PBL) och plan- och byggförordningen (PBF). De nya byggreglerna ersätter i huvudsak Boverkets byggregler (BBR) och konstruktionsregler (EKS) och är uppdelade i flera grundförfattningar som var och en omfattar olika kravområden. Reglerna är juridiskt bindande och gäller både vid uppförande av nya byggnader och vid ändringar av befintliga byggnader.
Nya grundförfattningar under 2025
De nya byggreglerna började gälla den 1 juli 2025 med undantag för föreskriften om aktsamhet vid bygg-, rivnings- och markåtgärder som började gälla redan 1 januari 2025. Under en övergångsperiod fram till den 1 juli 2026 kan byggherren välja att tillämpa antingen de äldre reglerna i BBR och EKS eller de nya byggreglerna, i sin helhet.
Utgångspunkten är att de regler som gäller vid byggnadsnämndens prövning är de som ska tillämpas.
Vad som gäller för energihushållning
Kraven på energihushållning regleras tills vidare fortsatt i Boverkets byggregler (BBR 31) fram till dess att nya energihushållningsregler träder i kraft. Anledningen är att en ny grundförfattning om energihushållning ska samordnas med EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda (EPBD).
Du kan följa Boverkets arbete med reglerna om energihushållning, och det övriga arbetet med att införa EPBD, på vår webbplats.
Direktiv för byggnaders energiprestanda, EPBD
Är BBR 31 detsamma som Boverkets nya byggregler?
Nej, BBR 31 är inte detsamma som Boverkets nya byggregler. BBR 31 innehåller utöver några inledande och allmänna regler, endast bestämmelser om energihushållning. Anledningen till att Boverket tog fram BBR 31 var för att det fortfarande saknas nya energihushållningsregler. BBR 31 trädde i kraft den 1 juli 2025 samtidigt som Boverkets nya byggregler. Länken går till Boverkets författningssamling och du får scrolla till BFS 2024:14 - BBR 31 för att komma rätt.
Funktionskrav och mindre detaljreglering
De nya byggreglerna bygger, liksom tidigare, på funktionskrav. En viktig förändring är att reglerna i huvudsak inte längre innehåller allmänna råd eller hänvisningar till specifika standarder. Det innebär att Boverket inte anger hur kraven kan uppfyllas, utan vilka funktioner och egenskaper som ska uppnås. Ämnet berörs i flertalet av webbutbildningarna som finns i Boverkets utbildningsplattform.
Upplägget ska ge större utrymme för teknisk utveckling, nya lösningar, material och metoder samt minska risken för att byggandet låses till etablerade arbetssätt.
Skillnader jämfört med BBR och EKS
Till skillnad från BBR och EKS är de nya byggreglerna uppdelade i flera separata författningar med likartad struktur och har olika BFS-nummer. Varje författning innehåller både övergripande bestämmelser och mer specifika krav inom sitt område, samt särskilda regler för ändring av byggnader.
Byggregelsystemet i sin helhet
Byggregelsystemet består av lagar, förordningar och föreskrifter som tillsammans anger samhällets minimikrav på byggnadsverk och tomter. Systemet är uppbyggt för att säkerställa att byggnader och anläggningar uppfyller krav på bland annat säkerhet, hälsa, tillgänglighet och användbarhet, samt att de är lämpliga för sitt ändamål.
Letar du efter övergripande vägledning om byggregelsystemet som helhet kan du ta del av detta på sidan Byggregelsystemet.
Sambandet mellan PBL, PBF och föreskrifter
Plan- och bygglagen (PBL) anger de övergripande kraven och ansvarsfördelningen inom bygg- och planområdet. Plan- och byggförordningen (PBF) kompletterar lagen genom att precisera vilka krav som får eller ska regleras i föreskrifter.
Boverkets föreskrifter preciserar i sin tur kraven i PBL och PBF och innehåller de tekniska och funktionella krav som ska uppfyllas vid uppförande och ändring av byggnader och vid åtgärder på tomter.
PBL:s nya kapitel 9
Letar du efter information om PBL:s nya kapitel 9 som bland annat handlar om bygglov kan du ta del av den på sidan Lov- och byggprocessen. Där når du både texter och filmer.
Utformningskrav, tekniska egenskapskrav och tomtkrav
Kraven i byggregelsystemet kan delas in i utformningskrav, tekniska egenskapskrav och tomtkrav. Utformningskrav handlar om byggnadens utformning och placering, medan tekniska egenskapskrav avser byggnadens funktion och prestanda, till exempel bärförmåga, brandsäkerhet och tillgänglighet. Tomtkrav gäller egenskaper och åtgärder på tomter, såsom tillgänglighet, säkerhet och användbarhet.
Indelningen tydliggör vilka krav som prövas i olika skeden och underlättar tillämpningen av reglerna för byggherrar, projektörer och byggnadsnämnder.
Nytt upplägg jämfört med BBR och EKS
Grundförfattningarna följer riktlinjerna för författningsskrivning i fråga om disposition av paragrafer, kapitel och avdelningar.
Med uppdelningen i flera författningar blir det också lättare att skilja på vilka krav som är utformningskrav, tekniska egenskapskrav respektive tomtkrav. Det underlättar när byggnadsnämnder, projektörer och byggherrar arbetar med dessa frågor eftersom man hittar allt som är relevant om ämnet på ett ställe.
Likartad kapitelindelning
Det nya upplägget i författningarna syftar till att strukturen ska vara enklare att förstå. De nya författningarna har samma övergripande upplägg. Den första delen innehåller de övergripande bestämmelserna, som motsvarar BBR:s avsnitt 1 och 2. Till vissa delar är detta kapitel likalydande i alla författningar. Här finns bestämmelser om bland annat definitioner samt bestämmelser om mindre avvikelse, kontroll, projektering och utförande.
De efterföljande kapitlen är unika för varje författning och varierar i antal.
Den sista delen i varje författning innehåller bestämmelser om som gäller vid ändring. Några är övergripande ändringsregler som till vissa delar är likalydande i alla författningar. Det finns också ändringsregler som är specifika för området.
Författningarna i de nya byggreglerna
Föreskrifter och regler som gäller är juridiskt bindande. Du hittar och kan ladda ner både reglerna och deras konsekvensutredningar i Boverkets författningssamling.
Boverkets föreskrifter om aktsamhet vid bygg-, rivnings- och markåtgärder (BFS 2024:4)
Boverkets föreskrifter och allmänna råd om säkerhet i händelse av brand i byggnader (BFS 2024:7)
Boverkets föreskrifter om säkerhet vid användning av byggnader (BFS 2024:9)
Boverkets föreskrifter om skydd mot buller i byggnader (BFS 2024:10)
Boverkets föreskrifter om bostäders lämplighet för sitt ändamål (BFS 2024:11)
Boverkets föreskrifter om krav på tomter m.m. (BFS 2024:13)
Vägledningar till de nya byggreglerna
För att underlätta tillämpningen av de nya byggreglerna har Boverket publicerat vägledningar till respektive författning. Du kan ta del av vägledningarna till respektive författning.
Aktsamhet vid bygg-, rivnings- och markåtgärder
Bärförmåga, stadga och beständighet
Krav på skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall
Krav på skydd mot buller i byggnader
Krav på säkerhet vid användning
Tillgänglighet och användbarhet
Jämförelsetabeller mellan äldre och nya regler
För att underlätta arbetet med de nya byggreglerna finns jämförelsetabeller som stöd genom hela projekt- och byggprocessen. Jämförelsetabeller för de nya byggreglerna redovisar i första hand de nya bestämmelserna och deras motsvarighet i tidigare regler i BBR och EKS. Därefter redovisas, omvänt, vilken tidigare bestämmelse som ligger till grund för respektive ny paragraf.
Jämförelsetabeller för de nya byggreglerna
Ytterligare stöd med hjälp av begreppsbanken
Som komplement finns även Boverkets begreppsbank, som samlar och förklarar centrala begrepp inom planering, byggande och förvaltning. Begreppsbanken ger gemensamma definitioner, förklaringar och samband mellan begrepp, vilket skapar en enhetlig förståelse och stödjer ett effektivt och korrekt arbete med regler och krav.
Webbutbildningar om de nya byggreglerna
På vår utbildningsplattform finns interaktiva webbutbildningar som vänder sig till dig som vill få en introduktion till de nya byggreglerna. Just nu har Boverket publicerat följande webbutbildningar:
- Varför har Boverket tagit fram nya byggregler?
- Boverkets byggregler i ett sammanhang
- Introduktion till Boverkets byggregler
- Roller och ansvar
Samtliga webbutbildningar publicerades under 2025. Fler webbutbildningar kommer att publiceras löpande under 2026 allt eftersom de färdigställs.
Webbutbildningar Boverkets nya byggregler
Filmer och föreläsningar om de nya byggreglerna
I Boverkets videokanal kan du ta del av de filmer, inspelade föreläsningar och korta förklaringar som tagits fram om de nya byggreglerna. Sammanlagt finns runt 20 filmer som täcker de nio första författningarna. Filmerna kommer från början ur webbseminarierna som hölls under hösten 2025 men finns nu tillgängliga separat, perfekt för dig som vill fokusera på specifika områden.
Nya byggregler (Boverkets videokanal)
Vad gör Boverket just nu kopplat till de nya byggreglerna?
För att bättre förstå hur tillämpningen av de nya byggreglerna fungerar i praktiken arbetar Boverket aktivt med uppföljning. Boverket tar bland annat del av erfarenheter från kommunernas handläggning i ärenden där de nya byggreglerna tillämpas. Boverket strävar också efter att identifiera både möjligheter och utmaningar som finns hos byggherren och dennes organisation vid tillämpningen av de nya byggreglerna.
Boverket följer kontinuerligt utvecklingen inom byggområdet och kan komma att göra ändringar i regelverket när det behövs.
Övergångsreglerna under 2025-2026
Under övergångsperioden, är det möjligt för byggherren att välja att använda antingen Boverkets föreskrifter och allmänna råd, (BFS 2011:6), BBR, och Boverkets konstruktionsregler, EKS (2011:10) eller Boverkets nya byggregler. Utgångspunkten är att de regler som gäller då byggnadsnämnden gör prövningen, är de som ska användas.
Övergångsbestämmelser finns för att det kan behövas tid för att hinna ställa om i produktion och liknande för att kunna uppfylla de nya reglerna.
Övergångsregler gäller för åtgärder som
- kräver bygglov, om ansökan om bygglov kommer in till byggnadsnämnden före den 1 juli 2026,
- kräver anmälan, om anmälan kommer in till kommunen före den 1 juli 2026, eller
- varken kräver bygglov eller anmälan, om arbetet påbörjas före den 1 juli 2026.
1. Denna författning träder i kraft den 1 juli 2025.
3. Äldre bestämmelser får tillämpas på arbeten som
a) kräver bygglov om ansökan om bygglov kommer in till kommunen före
den 1 juli 2026,
b) kräver anmälan om anmälan kommer in till kommunen före den 1 juli 2026,
eller
c) varken kräver bygglov eller anmälan om arbetena påbörjas före
den 1 juli 2026.
En förutsättning för att äldre bestämmelser enligt första stycket ska få tillämpas
är att samtliga äldre bestämmelser och även äldre bestämmelser enligt övergångsbestämmelserna till Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2024:6) om bärförmåga, stadga och beständighet i byggnader m.m., Boverkets kungörelse (2024:15) om upphävande av Boverkets allmänna råd (2011:27) om analytisk dimensionering av byggnaders brandskydd och Boverkets kungörelse (2024:16) om upphävande av Boverkets allmänna råd (2013:11) om brandbelastning tillämpas.
Byggherren väljer att använda antingen de äldre eller de nya reglerna, i sin helhet. Det går alltså inte att kombinera delar ur de äldre och delar ur de nyare. Byggnadsnämnden bör för tydlighetens skull dokumentera vilka regler som används, i beslutet om lov, protokollet från det tekniska samrådet, startbeskedet och slutbeskedet.
Det finns en övergångsbestämmelse, som gäller om byggherren får beslut om bygglov före den 1 juli 2025, men det dröjer till efter den 1 juli 2025 innan arbetena utförs och kommunen beslutar om startbesked och slutbesked. Då ska byggnadsnämnden bedöma de tekniska egenskapskraven enligt de äldre reglerna, alltså BBR och EKS.
2. Om beslut att ge bygglov meddelats före den 1 juli 2025 ska äldre
bestämmelser som anges i punkten 3 andra stycket tillämpas på arbeten som
omfattas av bygglovet.
Exempel - Om bygglov beviljats innan 1 juli 2025 måste byggherren fortsätta använda de äldre byggreglerna.
Beslut om bygglov för tillbyggnad beviljas den 5 juni 2025 med de äldre reglerna i BBR och EKS.
Handlingar inför startbesked och tekniskt samråd lämnas in den 7 juli 2025 och startbesked medges den 22 juli 2025.
Då får byggherren inte välja att projektera och bygga enligt de nya reglerna, utan måste följa de äldre reglerna i BBR och EKS.
Vägledning till de byggregler som löper ut 30 juni 2026
Letar du efter vägledning om Boverket byggregler, BBR samt konstruktionsregler, EKS som båda upphör 30 juni 2026 kan du ta del av dessa på sidorna Boverkets byggregler, BBR och Boverkets konstruktionsregler, EKS.
Boverkets konstruktionsregler, EKS
Från och med 1 juli 2026 kommer BBR och EKS inte längre kunna tillämpas i nya ärenden. Den äldre vägledningen, som gäller fram till 30 juni 2026, kommer du kunna ta del av i PDF-format på PBL Kunskapsbanken/Regler om byggande/Äldre vägledning.
Upphävande av BBR har gjorts till viss del
BBR kommer upphävas, men det sker i några steg:
- 1 januari 2025 trädde en ny författning om aktsamhet i kraft. Det innebär att BBRs avsnitt 2:3 delvis är upphävt medan avsnitt 2:4 upphävts i sin helhet. Det skedde genom en ändringsförfattning, BBR 30, som trädde i kraft 1 januari 2025, BBR 30 utan övergångsbestämmelser.
- 1 juli 2025 trädde resten av de nya författningarna i kraft. Då upphävdes större delen av BBR, utom avsnitten 1, 2 och 9. Reglerna om energihushållning, tillhörande övergripande bestämmelser fortsätter att gälla. Detta sker genom ett omtryck, BBR 31, tillsammans med övergångsbestämmelserna för Boverkets nya byggregler.
- Krav på energihushållning kommer fortsatt regleras i BBR då en ny grundförfattning samordnas med EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda (EPBD). Det innebär att den nya grundförfattningen om energihushållning behöver komma på plats innan BBR kan upphävas i sin helhet.
Byggherren har ansvaret för att kraven uppfylls
Det är byggherren som ansvarar för att kraven i plan- och bygglagen, PBL, plan- och byggförordningen, PBF, och tillhörande föreskrifter uppfylls. Dessa är samhällets minimikrav utifrån plan- och bygglagstiftningen. Det är naturligtvis tillåtet och möjligt att bygga bättre än vad minimikraven i reglerna anger.
5 §
Byggherren ska se till att varje bygg-, rivnings- och markåtgärd som byggherren utför eller låter utföra genomförs i enlighet med de krav som gäller för åtgärden enligt denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen. Om åtgärden är lov- eller anmälningspliktig, ska byggherren se till att den kontrolleras enligt den kontrollplan som byggnadsnämnden fastställer i startbeskedet.
Byggnadsnämndens roll
Byggnadsnämnden har enligt PBL ansvaret för att handlägga lov- och anmälansärenden. Vid handläggningen av en ansökan om lov, prövar nämnden om kraven för lov är uppfyllda. Om förutsättningarna för lov är uppfyllda, ska byggnadsnämnden bevilja lovet. Genom att byggnadsnämnden beviljar ett lov, så har nämnden alltså bedömt att alla förutsättningar för lov som prövats är uppfyllda. I anmälningsärenden prövar byggnadsnämnden inte om kraven är uppfyllda utan bedömer om åtgärden kan antas uppfylla kraven.
85 §
Byggnadsnämnden prövar ansökningar om lov och förhandsbesked. Lag (2025:974) .
Byggnadsnämnden ansvarar också för att bedöma om de tekniska egenskapskraven inför startbesked kan antas vara uppfyllda och om alla förutsättningar för slutbesked är uppfyllda. De bedömer också om varsamhetskravet är uppfyllt och om förvanskningsförbudet efterlevs. I dessa situationer gör byggnadsnämnden en bedömning om kraven i PBL och föreskrifter kan antas komma att uppfyllas, respektive ett godkännande att en åtgärd anses slutförd, om alla krav som gäller för åtgärden är uppfyllda.
23 §
Byggnadsnämnden ska med ett skriftligt startbesked godkänna att en åtgärd som avses i 3 § 1 får påbörjas, om
1. åtgärden kan antas komma att uppfylla de krav som gäller enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen,
2. ett bevis om att det finns ett färdigställandeskydd som avses i 16 § har visats upp för nämnden, om det krävs ett sådant skydd,
3. ett bevis om besked om skyddsrum har visats upp för nämnden, om det krävs ett sådant besked enligt 3 kap. 4 § lagen (2006:545) om skyddsrum,
4. en redovisning av alternativa energiförsörjningssystem har visats upp för nämnden, om en sådan redovisning krävs enligt
23 § lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader, och
5. de villkor som har uppställts enligt 4 kap. 14 § eller
9 kap. 83 § är uppfyllda. Lag (2025:974) .
23 a §
Om ett certifierat byggprojekteringsföretag som avses i
9 kap. 67 § har använts för projektering vid nybyggnad av ett sådant bostadshus som framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 9 § 4, ska startbesked enligt
23 § första stycket 1 ges utan prövning av om kraven i 8 kap.
1 § 1 och 3 och 4 § är uppfyllda. Detta gäller trots det som sägs i 23 § första stycket 1. Lag (2025:974) .
23 b §
När byggnadsnämnden ger startbesked enligt 23 § för nybyggnad av ett en- eller tvåbostadshus, får nämnden samtidigt ge startbesked för en tillbyggnad efter en ansökan enligt 9 kap. 53 § eller för inredning av ytterligare en bostad efter en ansökan enligt 9 kap. 54 §. Lag (2025:974) .
23 c §
Byggnadsnämnden ska med ett skriftligt startbesked godkänna att en åtgärd som avses i 3 § 2 får påbörjas, om
1. åtgärden kan antas komma att uppfylla de tekniska egenskapskrav som gäller enligt 8 kap. 4-7 §§ och föreskrifter om tekniska egenskapskrav som har meddelats med stöd av denna lag, och
2. ett bevis om besked om skyddsrum har visats upp för nämnden, om det krävs ett sådant besked enligt 3 kap. 4 § lagen (2006:545) om skyddsrum. Lag (2025:974) .
34 §
Byggnadsnämnden ska med ett skriftligt slutbesked godkänna att en eller flera åtgärder som avses i 3 § ska anses slutförda och, i fråga om byggåtgärder, att byggnadsverket får tas i bruk, om
1. byggherren har visat att alla krav som gäller för åtgärderna enligt lovet, kontrollplanen, startbeskedet eller beslut om kompletterande villkor är uppfyllda,
2. byggherren har visat att denne har gett in en klimatdeklaration enligt lagen (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader eller gjort sannolikt att det inte finns någon skyldighet att ge in en klimatdeklaration, och
3. nämnden inte har funnit skäl att ingripa enligt 11 kap. Lag (2025:974) .
Fackmässighet
Att något ska göras fackmässigt syftar till att kunna påvisa att något är gjort på överenskommet vis eller enligt utpekad metod, samt att personen eller personerna i fråga har kompetensen för saken. I de nya författningarna benämns fackmässigt både i projekteringen, utförandet och för kontrollerna av dessa samt den färdiga byggnaden.
Exempel från Boverkets föreskrifter om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall (2024:8):
8 §
Byggnader ska projekteras
- 1. på ett fackmässigt sätt,
- 2. så att arbetet kan utföras på ett sådant sätt att kraven i denna författning uppfylls, och
- 3. så att förutsatt underhåll kan ske.
Första stycket gäller inte om det är obehövligt.
Vid ändring av byggnad får erfarenheter från den befintliga byggnaden användas.
10 §
Byggnader ska utföras
- 1. på ett fackmässigt sätt, och
- 2. enligt gällande handlingar.
13 §
Kontroll av att kraven på skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall uppfylls ska göras
- 1. under projektering och utförande enligt 14–16 §§,
- 2. i den färdiga byggnaden enligt 17 §, eller
- 3. med en kombination av punkt 1 och 2.
Kontroll ska utföras fackmässigt.
Resultatet av kontrollen ska dokumenteras.
Beroende på vad som ska byggas så kan fackmässighet innebära olika saker. Exempelvis kan kontrollen av konstruktionen behövas genomföras på ett annat sätt för en större byggnad.
Projektering och utförande
I de övergripande bestämmelserna för respektive författning ingår delar om projektering och utförande.
Projektering inom bygg är processen att planera och detaljera ett byggprojekt innan det faktiska byggandet påbörjas. Det innefattar att ta fram ritningar, specifikationer och andra handlingar som behövs för att bygga ett hus, en anläggning eller annan byggnad.
Det är vid utförandet som den faktiska åtgärden genomförs. Åtgärderna som genomförs vid utförandet bygger på den projektering av byggnaden som har gjorts inför uppförandet.
Exempel från Boverkets föreskrifter om bostäders lämplighet för sitt ändamål (BFS 2024:11):
8 §
Byggnader ska projekteras
- 1. på ett fackmässigt sätt,
- 2. så att arbetet kan utföras på ett sådant sätt att kraven i denna författning uppfylls, och
- 3. så att förutsatt underhåll kan ske.
Projekteringen ska dokumenteras.
Första och andra styckena gäller inte om det är obehövligt.
9 §
Byggnader ska utföras
- 1. på ett fackmässigt sätt, och
- 2. enligt gällande handlingar.
10 §
Vid ändring av en byggnad ska det klarläggas om
- 1. byggnaden har sådana brister avseende kraven på lämplighet för sitt ändamål som kan åtgärdas inom ramen för den planerade åtgärden,
- 2. den planerade åtgärden kan medföra en försämring av egenskaperna i fråga om lämplighet för sitt ändamål i den befintliga byggnaden, och
- 3. ändringen kommer att medföra en negativ påverkan på byggnadens kulturvärden och hur en sådan negativ påverkan kan undvikas.
Kontroll
De övergripande bestämmelserna innehåller även delar om kontroll av projekteringen, utförandet samt den färdiga byggnaden. Kontroller är viktiga för att minska förekomsten av fel, brister och skador.
Exempel från Boverkets föreskrifter om skydd mot buller i byggnader (BFS 2024:10):
11 §
Kontroll av att kraven på skydd mot buller uppfylls ska göras
- 1. under projektering och utförande enligt 12–14 §§,
- 2. i den färdiga byggnaden enligt 15 §, eller
- 3. med en kombination av punkt 1 och 2.
Kontroll ska utföras fackmässigt.
Resultatet av kontrollen ska dokumenteras.
12 §
Vid kontroll under projektering ska det kontrolleras att dimensionerande förutsättningar, projekteringsmetoder, provningsmetoder och beräkningar är relevanta och redovisade i handlingarna.
13 §
Vid kontroll under utförande ska det kontrolleras att arbetet utförs enligt gällande handlingar.
14 §
Byggprodukter och material ska kontrolleras när de tas emot på byggarbetsplatsen. Kontroll ska göras av att byggprodukter och material har förutsatta egenskaper.
För byggprodukter med förhandsbedömda egenskaper kan kontrollen inskränkas till identifiering, kontroll av märkning och granskning av dokumentationen av de bedömda egenskaperna.
15 §
Vid kontroll i den färdiga byggnaden ska kontroll göras genom provning, mätning eller besiktning.
Läs även mer om kontroller på sidan Kontroller.
Risker i byggprocessen
I byggprojekt kan risker uppstå i alla skeden — från idé och projektering till utförande och förvaltning. Att vara medveten om vilka risker som finns, hur de kan påverka projektet och hur de bäst hanteras är avgörande för att förebygga fel, brister och skador.
Läs mer om de vanligaste riskerna i byggprocessen på sidan om risker.
Vanliga frågor och svar, FAQ
Behöver du mer stöd i ditt arbete med byggregler och vägledningar? Om Boverkets information inte räcker finns det andra aktörer att vända sig till. För många vanliga frågor finns också svar samlade i Boverkets FAQ.
Vem svarar på frågor som Boverket inte kan svara på?
Var man kan följa oss?
Vill du hålla dig uppdaterad om Boverkets nyheter, vägledningar och förändringar i byggreglerna? Följ oss på LinkedIn och/eller prenumerera på vårt nyhetsbrev för att få senaste informationen direkt. På så sätt får du enkelt tips och viktiga uppdateringar inom bygg- och planeringsområdet.
Hjälpte informationen dig?
Bra att informationen hjälpte dig! Berätta gärna vad du tyckte var bra. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.
Beskriv så tydligt som möjligt varför sidan inte hjälpte dig. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.