Hedersrelaterat våld och förtryck med koppling till den fysiska miljön

Att leva med hedersnormer handlar om att ständigt behöva förhålla sig till den offentliga miljön och de människor som rör sig där. Mittuniversitet har, på uppdrag av Boverket, kartlagt hur kvinnor med erfarenhet av hederskontextuella sammanhang uppfattar den fysiska miljön.  

Vad är hedersrelaterat våld och förtryck?

Regeringen definierar hedersrelaterat våld och förtryck som våld som drivs av starka patriarkala och heteronormativa föreställningar, där specifika uttryck avseende kontrollen av främst flickors och kvinnors sexualitet är central och starkt knuten till kollektivet. Hedersvåld karaktäriseras bland annat av hot och våld, kontroll, övervakning, isolering eller förskjutning. Dessa används för att straffa eller tvinga en familjemedlem till lydnad om denne bryter mot hedersnormen. Syftet är att upprätthålla familjens eller släktens heder och anseende (Skr. 2016/17:10; SOU 2025:59).

Kvinnors upplevelser den offentliga miljön

I kartläggningen från Mittuniversitetet undersöks hur kvinnor med erfarenheter av hederskontextuella miljöer uppfattar den närliggande fysiska utomhus- och inomhusmiljön. Analysen bygger på tolv kvinnors berättelser och erfarenheter av att leva i en hederskontext. Kvinnorna som intervjuades var mellan 29 och 59 år.

Studien utgår från fyra frågeställningar med koppling till trygghet och otrygghet i den offentliga miljön. Resultatet visar att platsens utformning och läge har mindre betydelse för upplevelser av otrygghet. Samtliga kvinnor beskriver att hedersrelaterad kontroll och en generell känsla av otrygghet i det offentliga rummet samverkar. Studien avslutas med ett antal åtgärdsförslag för att öka tryggheten.

Kvinnors upplevelser av hedersrelaterat våld och förtryck i den offentliga närmiljön (rapport från Mittuniversitetet på Diva-portalen)