Ökat överskott bland landets övriga kommuner

Bland de övriga kommunerna är det i 2025 års bostadsmarknadsenkät 97 stycken som anger balans på bostadsmarknaden i kommunen som helhet. Detta är ungefär samma nivå som förra året. Jämfört med förra året är det dock i år fler kommuner i kommungruppen, totalt 43 stycken, som anger överskott, medan färre kommuner anger underskott, 66 stycken, i kommunen som helhet. Motsvarande antal i förra årets enkät var 20 kommuner som angav överskott respektive 85 kommuner som angav underskott.

Övriga större kommuner – balans i 27 av 34 kommuner

Gruppen ”övriga större kommuner” består av 34 kommuner. Det är kommuner utan högskola eller universitet utanför storstadsregionerna och som har över 25 000 invånare.

I 2025 års bostadsmarknadsenkät svarar fem av 34 kommuner att det råder underskott på bostadsmarknaden i kommunen som helhet och 27 kommuner anger balans i kommunen som helhet. Det är fyra kommuner färre än förra året som anger underskott och två fler som anger balans. Två kommuner svarar att det råder överskott i kommunen som helhet. Läget på bostadsmarknaden i denna kommungrupp har således förbättrats något sedan förra året.

Större underskott på centralorterna

Det är fler kommuner, 14 stycken, som bedömer att det råder underskott och färre kommuner, 17 stycken, som bedömer att det råder balans på centralorten jämfört med övriga delar och i kommunen som helhet. Tre kommuner anger överskott på centralorten.

Vad gäller läget i kommunernas övriga delar är det 27 kommuner som uppger balans på bostadsmarknaden. Det är en fler än förra året. Fem kommuner anger överskott i kommunens övriga delar. Förra året var det fyra kommuner som angav överskott. 

En majoritet av kommunerna bedömer att det även kommer råda balans om tre år

Totalt 23 av 34 kommuner bedömer att bostadsmarknadsläget om tre år kommer vara i balans i kommunen som helhet och åtta kommuner bedömer att det kommer råda underskott i kommunen som helhet.

Av de fem kommuner som idag bedömer att det råder underskott bedömer fyra av dessa att det även kommer att vara underskott om tre år, medan en kommun däremot bedömer att bostadsmarknaden kommer att vara i balans om tre år.

Totalt 18 kommuner bedömer att det kommer att vara balans på bostadsmarknaden på centralorten, medan 14 kommuner bedömer att det kommer råda underskott, om tre år.

Det är 25 kommuner som bedömer att det kommer råda balans i kommunens övriga delar om tre år. Vidare är det fyra kommuner som anger underskott och en kommun som bedömer att det kommer råda överskott om tre år.

Efterfrågan på upplåtelseformer och storlekar under kommande tre år

I enkäten frågas det om vilka upplåtelseformer och storlekar som främst kommer efterfrågas under de kommande tre åren i kommunerna. Sett till hyresrätter visar svaren att tre till fyra rum och kök främst kommer efterfrågas. I bostadsrätter är det i huvudsak tre till fyra rum och kök som främst kommer efterfrågas. I äganderätter är det främst fyra rum och kök eller större som kommer efterfrågas.

Det är dock många kommuner som inte kan bedöma behovet av vilka upplåtelseformer och storlekar som främst kommer efterfrågas under de kommande tre åren i kommunen, det gäller särskilt behovet av kooperativa hyresrätter, ägarlägenheter samt eventuellt andra upplåtelseformer.

Vilka upplåtelseformer och storlekar bedömer ni främst kommer efterfrågas under de kommande tre åren i kommunen? (Högskolekommuner med fler än 25 000 invånare, januari 2025)

	1 r.o.k	2 r.o.k	3 r.o.k	4 r.o.k	5 r.o.k eller större	Kan ej bedöma
Hyresrätt	10	17	24	20	12	1
Kooperativa hyresrätter	1	4	3	0	0	25
Bostadsrätt	4	14	27	23	5	3
Äganderätt	0	2	14	34	25	2
Ägarlägenheter	0	2	4	3	2	25
Annat	2	1	1	2	1	21
Summa	17	40	73	82	45	102

Behovstillfredsställelse

På frågan där kommunerna ombeds bedöma kommunens generella bostadsmarknadsläge, sett till behovsuppfyllelse av bostadssituationen för invånarna i kommunen, är det en kommun bland övriga större kommuner som angivit en tvåa, fem kommuner har angivit en trea, 22 kommuner anger en fyra och sex kommuner anger en femma på den sexgradiga skalan. Ingen av kommunerna anger en etta eller sexa. Snittet i kommungruppen ligger på 4,0. Övriga större kommuner är den kommungrupp med högst snitt på behovstillfredsställelse bland de sju kommungrupperna.

Mått på behovsbaserad bostadsbrist

När de övriga större kommunerna besvarar frågan om, och i så fall vilka, mått på behovsbaserad bostadsbrist som används i planeringen för bostadsförsörjningen i kommunen är det 20 kommuner som svarar att de använder mått på behovsbaserad bostadsbrist. Bland de kommuner som använder sig av något mått är de vanligaste trångboddhet och ett kombinationsmått av ansträngd boendeekonomi och trångboddhet. 

Prioriterade hushållstyper

På frågan om kommunerna prioriterar någon särskild hushållstyp i deras planering för bostadsförsörjningen svarar 24 av 34 kommuner att de inte prioriterar någon särskild hushållstyp. Sex kommuner svarar att de prioriterar övriga hushåll, där flera anger att de prioriterar bostäder för äldre. 

På frågan om det är någon hushållstyp som är svårare att lösa boendesituationen för svarar 12 av kommunerna att ingen särskild grupp upplevs som svårare att lösa bostadssituationen för. Lika många kommuner, 12 stycken, anger att ensamstående med barn är svårast att lösa situationen för.

Hinder för personer att få sina bostadsbehov tillgodosedda

I enkäten får kommunerna svara på vilken typ av bostäder som det främst råder ett behov av i kommunen. 27 av de övriga större kommunerna svarar att det främsta behovet är bostäder med rimliga boendekostnader. Därefter är det främsta behovet stora bostäder (19) och bostäder för äldre (19). 

På frågan som handlar om vilka hinder som finns i kommunen för personer att få sina bostadsbehov tillgodosedda svarar de flesta kommuner att det saknas bostäder av viss hustyp, storlek eller på rätt ställen i kommunen utifrån de aktuella bostadsbehoven (22) samt att personer saknar ekonomiska förutsättningar (16).

Större övriga kommuner – minskad byggtakt förväntas 2025

Under 2024 påbörjades sammanlagt cirka 4 000 bostäder i kommungruppen övriga större kommuner utanför storstadsregionerna, enligt preliminär statistik från SCB i februari 2025. Av dessa bostäder tillkom cirka 3 900 genom nybyggnad och cirka 100 netto genom ombyggnad. Det var en ökning med cirka 39 procent jämfört med året före och motsvarade 3,2 bostäder per 1 000 invånare.

Kommunernas förväntningar indikerar minskad byggtakt 2025

De 34 kommunerna i kommungruppen förväntar sig att det kommer att påbörjas cirka 3 100 bostäder genom nybyggnad under 2025. Justerat för kommunernas genomsnittliga överskattning under perioden 2019–2023 motsvarar det cirka 2 200 bostäder, vilket innebär en minskning med 42 procent jämfört med 2024.

Under 2026 förväntar kommunerna att cirka 4 100 bostäder påbörjas. Justerat motsvarar det drygt 2 900 bostäder, 32 procent fler än för 2025, men betydligt lägre än 2024. Utöver detta kan det tillkomma ett nettotillskott av bostäder genom ombyggnad av befintliga byggnader.

Justerat förväntas år 2025 antalet hyresrätter i flerbostadshus minska med cirka 51 procent jämfört med 2024 och antalet bostadsrätter med 58 procent, medan antalet påbörjade bostäder i småhus förväntas minska med cirka 20 procent jämfört med 2024. År 2026 förväntas antalet bostadsrätter öka med cirka 37 procent jämfört med 2025, antalet småhus med cirka 55 procent och antalet hyresrätter med cirka 18 procent jämfört med 2025.

I genomsnitt förväntar kommunerna att 51 procent av alla påbörjade bostäder 2025 är hyresrätter i flerbostadshus, medan 23 procent förväntas vara bostadsrätter och 26 procent vara bostäder i småhus. År 2026 förväntas 45 procent vara hyresrätter i flerbostadshus medan 24 procent förväntas vara bostadsrätter och 31 procent vara bostäder i småhus.

Ekonomiska faktorer dominerar som begränsande faktorer

Liksom i förra årets enkät är det ekonomiska faktorer som dominerar som begränsande faktorer för bostadsbyggandet. Höga produktionskostnader uppges som en begränsande faktor av 85 procent i kommungruppen. Svårigheter för privatpersoner att få långivare/hårda lånevillkor uppges som begränsande faktor av 64 procent och svårigheter för byggherrar att få långivare/hårda lånevillkor av 52 procent. Konflikter i relation till allmänna eller statliga intressen enligt plan- och bygglagen, PBL, uppges av 33 procent, vilket är en uppgång med 10 procentenheter jämfört med förra året. Även vikande befolkningsunderlag uppges som hinder av 33 procent av kommunerna i kommungruppen, vilket är en ökning med 16 procentenheter jämfört med i fjol.

Övriga mindre kommuner – Fler kommuner bedömer överskott jämfört med förra året

Övriga mindre kommuner är den största kommungruppen sett till antalet kommuner med 175 kommuner. Detta är kommuner utan högskola eller universitet utanför storstadsregionerna och där det bor färre än 25 000 invånare.

Antalet kommuner som anger underskott och balans minskar

I årets bostadsmarknadsenkät svarar 61 av de övriga mindre kommunerna att det råder underskott på bostadsmarknaden i kommunen som helhet. Det är en minskning med 16 kommuner jämfört med förra året. Det är 70 kommuner som anger att det råder balans i kommunen som helhet, vilket är en minskning från förra året då 76 kommuner bedömde balans i kommunen som helhet.

Antalet kommuner som anger överskott ökar

I år är det totalt 48 kommuner i hela landet som svarar att det finns ett överskott på bostadsmarknaden i kommunen som helhet. 41 av dessa kommuner tillhör kommungruppen övriga kommuner med färre än 25 000 invånare. Förra året uppgav 21 kommuner i denna kommungrupp att det var överskott på bostadsmarknaden i kommunen som helhet. Antalet kommuner som bedömer överskott har alltså nästan fördubblats jämfört med förra året. Det är tre kommuner som inte har besvarat frågan i år.

Underskottet minskar även på centralorterna

Det är 73 kommuner i kommungruppen övriga mindre kommuner som anger underskott på bostadsmarknaden på centralorten. Det är en minskning jämfört med föregående år då 98 kommuner i gruppen bedömde underskott.

59 kommuner anger balans och 40 kommuner anger överskott på bostadsmarknaden på centralorten. Det är en ökning jämfört med föregående år då motsvarande antal kommuner var 51 respektive 23.

Antalet kommuner med balans och överskott utanför centralorterna ökar

Det är 41 kommuner i kommungruppen övriga mindre kommuner som anger underskott på bostadsmarknaden i kommunens övriga delar. Det är en minskning jämfört med föregående år då 55 kommuner i gruppen bedömde underskott.

97 kommuner anger balans och 34 kommuner anger överskott på bostadsmarknaden i kommunens övriga delar. Det är en ökning jämfört med föregående år då motsvarande antal kommuner var 87 respektive 30.

Färre kommuner bedömer underskott och fler bedömer överskott och balans om tre år

På frågan om hur bostadsmarknadsläget i kommunen som helhet kommer att se ut om tre år svarar 61 av de 172 kommuner som besvarat frågan att det kommer att råda underskott på bostadsmarknaden som helhet. Det är en minskning från förra året då 90 kommuner bedömde att det skulle råda underskott i kommunen som helhet om tre år.

Det är 72 kommuner som bedömer att det kommer råda balans och 23 kommuner som bedömer att det kommer att råda överskott om tre år. Detta är en ökning jämfört med förra året då motsvarande antal var 64 respektive 12.

Det är 73 kommuner som anger att det kommer råda underskott i centralorten om tre år. Det är en minskning från förra året då 100 kommuner bedömde att det skulle råda underskott i centralorten om tre år. 63 kommuner bedömer att det kommer råda balans och 21 kommuner bedömer att det kommer råda överskott i centralorten om tre år. Detta är ungefär på samma nivå som förra året då motsvarande antal var 64 respektive 15.

Det är 86 kommuner bedömer att det kommer råda balans och 21 kommuner bedömer att det kommer råda överskott i kommunens övriga delar om tre år. Detta är ungefär på samma nivå som förra året då motsvarande antal var 83 respektive 22.

Efterfrågan på upplåtelseformer och storlekar under kommande tre år

I enkäten frågas det om vilka upplåtelseformer och storlekar som främst kommer efterfrågas under de kommande tre åren i kommunerna. Vad gäller hyresrätter visar svaren att samtliga storlekar främst kommer efterfrågas i olika grad. I bostadsrätter är det i huvudsak tre till fyra rum och kök som främst kommer efterfrågas. I äganderätter är det främst fyra rum och kök eller större som kommer efterfrågas.

Det är dock många kommuner som inte kan bedöma behovet av vilka upplåtelseformer och storlekar som främst kommer efterfrågas under de kommande tre åren i kommunen, det gäller särskilt behovet av kooperativa hyresrätter, ägarlägenheter samt eventuellt andra upplåtelseformer.

Vilka upplåtelseformer och storlekar bedömer ni främst kommer efterfrågas under de kommande tre åren i kommunen? (Högskolekommuner med färre än 25 000 invånare, januari 2025)

	1 r.o.k	2 r.o.k	3 r.o.k	4 r.o.k	5 r.o.k eller större	Kan ej bedöma
Hyresrätt	39	104	110	80	35	10
Kooperativa hyresrätter	2	9	12	3	0	126
Bostadsrätt	10	49	92	62	23	52
Äganderätt	1	5	47	110	105	37
Ägarlägenheter	0	1	7	4	4	135
Annat	0	1	7	4	4	121
Summa	52	169	275	263	171	481

Behovstillfredsställelse

På frågan där kommunerna ombeds bedöma kommunens generella bostadsmarknadsläge, sett till behovsuppfyllelse av bostadssituationen för invånarna i kommunen, är det 21 kommuner bland övriga mindre kommuner som angivit en etta eller tvåa, 113 kommuner har angivit en trea eller fyra och 36 kommuner som har angivit en femma eller sexa på den sexgradiga skalan. Det är fem kommuner i gruppen som inte svarat på frågan. Snittet i kommungruppen ligger på 3,6.

Mått på behovsbaserad bostadsbrist

När de övriga mindre kommunerna besvarar frågan om, och i så fall vilka, mått på behovsbaserad bostadsbrist som används i planeringen för bostadsförsörjningen i kommunen är det 79 kommuner som svarar att de använder mått på behovsbaserad bostadsbrist. Bland de kommuner som använder sig av något mått är de vanligaste trångboddhet och ett kombinationsmått av ansträngd boendeekonomi och trångboddhet. Övriga mindre kommuner är den kommungrupp där lägst andel kommuner använder sig av några mått på behovsbaserad bostadsbrist i sin planering för bostadsförsörjningen.

Prioriterade hushållstyper

På frågan om kommunerna prioriterar någon särskild hushållstyp i deras planering för bostadsförsörjningen svarar 128 av 175 kommuner att de inte prioriterar någon särskild hushållstyp. 20 kommuner svarar att de prioriterar sammanboende med barn. 

På frågan om det är någon hushållstyp som är svårare att lösa boendesituationen för svarar 91 av kommunerna att ingen särskild grupp upplevs som svårare att lösa bostadssituationen för. 24 kommuner anger att ensamstående med barn är svårast att lösa situationen för.

Hinder för personer att få sina bostadsbehov tillgodosedda

I enkäten får kommunerna svara på vilken typ av bostäder som det främst råder ett behov av i kommunen. 110 av de Övriga mindre kommunerna svarar att det främsta behovet är bostäder med rimliga boendekostnader. Därefter är det främsta behovet tillgänglighetsanpassade bostäder (94) och bostäder för äldre (94). 

På frågan som handlar om vilka hinder som finns i kommunen för personer att få sina bostadsbehov tillgodosedda svarar de flesta kommuner att det saknas bostäder av viss hustyp, storlek eller på rätt ställen i kommunen utifrån de aktuella bostadsbehoven (111) samt att personer saknar ekonomiska förutsättningar (75).

Mindre övriga kommuner – ökat småhusbyggande förväntas

Under 2024 påbörjades cirka 3 000 bostäder i kommungruppen övriga kommuner med färre än 25 000 invånare utanför storstadsregionerna, enligt SCB:s preliminära statistik från februari 2025. Det är en minskning med cirka 32 procent jämfört med 2023. Det motsvarade 1,4 bostäder per 1 000 invånare i genomsnitt. Av dessa tillkom cirka 2 700 genom nybyggnad och 300 netto genom ombyggnad.

Kommunernas förväntningar tyder på att bostadsbyggandet ökar 2026

De 175 kommunerna förväntar sig att det kommer att påbörjas nära 5 100 bostäder år 2025. Med utgångspunkt i kommunernas genomsnittliga träffsäkerhet under 2019–2023 motsvarar det cirka 2 900 påbörjade bostäder, vilket skulle innebära en ökning med cirka nio procent jämfört 2024. Under 2026 förväntas antalet påbörjade bostäder öka med cirka 39 procent jämfört med 2025 när talen justerats för historisk överskattning. Antalet påbörjade bostäder skulle då vara cirka 51 procent högre 2026 än 2024. Utöver detta kan det tillkomma ett nettotillskott av bostäder genom ombyggnad av befintliga byggnader.

År 2025 ökar antalet bostäder i småhus med cirka 39 procent jämfört med 2024 enligt kommunernas justerade bedömningar, medan antalet påbörjade hyresrätter i flerbostadshus förväntas minska med cirka 15 procent jämfört med 2024 och antalet bostadsrätter falla med cirka 20 procent. År 2026 kan antalet påbörjade hyresrätter i flerbostadshus komma att öka med cirka sex procent jämfört med 2025, antalet bostadsrätter öka med cirka 73 procent jämfört med 2025 och antalet bostäder i småhus öka med cirka 56 procent.

I genomsnitt förväntar kommunerna sig att 41 procent av alla påbörjade bostäder 2025 är hyresrätter i flerbostadshus, medan 20 procent förväntas vara bostadsrätter i flerbostadshus och 39 procent bostäder i småhus. År 2026 förväntas att 31 procent är hyresrätter i flerbostadshus medan 25 procent förväntas vara bostadsrätter, en procent ägarlägenheter i flerbostadshus och 43 procent bostäder i småhus.

Ekonomiska faktorer och minskad befolkning lyfts som begränsande faktorer

Liksom i förra årets enkät är det framför allt ekonomiska faktorer som uppges som begränsande faktorer för bostadsbyggandet. Höga produktionskostnader uppges som en begränsande faktor av 80 procent av kommunerna i gruppen. Svårigheter för privatpersoner att få långivare/hårda lånevillkor uppges som hinder av 66 procent medan svårigheter för byggherrar att få långivare/hårda lånevillkor uppges av 55 procent. Vikande befolkningsunderlag uppges av 46 procent, vilket är en ökning med 14 procentenheter jämfört med förra årets enkät. Att kommun/allmännytta saknar resurser uppges av 36 procent av kommunerna i kommungruppen, medan krav på nedskrivning/avskrivning uppges av 30 procent.