Att planera och gestalta trädgårdsstäder i modern tid

Boverket har tagit fram vägledningen ”Att planera och gestalta trädgårdsstäder i modern tid” i syfte att stödja kommuner i deras arbete med att planera, bygga och förvalta trädgårdsstäder. Vägledningen utgår från kommunernas behov och tar bland annat utgångspunkt i en intervjustudie som Boverket genomförde våren 2025. 

Uppdrag av regeringen 2025

Boverket fick våren 2025 i uppdrag av regeringen att vägleda kommuner i hur de genom planering av trädgårdsstäder kan bidra till ökad tillgång till bostadsnära natur för att främja livskvalitet, hälsa och välbefinnande samt öka möjligheterna till friluftsliv och fysisk aktivitet (”Planering av trädgårdsstäder för främjandet av bostadsnära natur m.m.”). Denna vägledning är, tillsammans med andra uppdrag, en del av regeringens strategi för levande och trygga städer och satsningar på ökat småhusbyggande.

Att planera och gestalta trädgårdsstäder i modern tid (publikation)

Trädgårdsstaden kan spela en viktig roll i utvecklingen av framtidens hållbara och attraktiva livsmiljöer, om dess grundidéer och principer tas tillvara. Den kan bidra till att uppfylla flera nationella mål, bland annat miljökvalitetsmålen, friluftsmålen, det folkhälsopolitiska målet, kulturmiljömålen samt målen för gestaltad livsmiljö.

Biskopshagen i Växjö kommun. Foto: Boverket

Vägledningens syfte

Vägledningen stöttar kommunerna genom att fördjupa kunskapen om vad en trädgårdsstad är i modern tid och vilka grundidéer och principer som är bärande. Den stöttar också genom att visa hur trädgårdsstaden förhåller sig till andra stadsbyggandstypologier som småskalig kvartersstad, villastad och mer traditionella villaområden samt för ett resonemang kring i vilka sammanhang trädgårdsstaden kan vara relevant och hur dess principer kan tillämpas.

Vägledningen fungerar som argumentationsunderlag för varför trädgårdsstäder är relevanta och hur trädgårdsstäder kan bidra till att möta samhällsutmaningar som ohälsa, segregation, klimat och biologisk mångfald. Den är också en praktisk ”verktygslåda” för att föra idéerna från vision till verklighet och visar på hur kommunen kan arbeta integrerat med plan- och bygglagens (SFS 2010:900) olika verktyg samt kompletterande verktyg som till exempel gestaltnings- och kvalitetsprogram eller markanvisningsprocessen.

Vägledningen innehåller också en exempelsamling med exempel från kommuner som i modern tid har byggt trädgårdsstäder eller områden med trädgårdsstadskaraktär samt från kommuner som har implementerat trädgårdsstadens principer i befintliga stadsdelar.

Vägledningens innehåll i korthet

• Kapitel 1 förklarar varför trädgårdsstäder är relevanta idag och hur de stödjer nationella och internationella mål.
• Kapitel 2 beskriver trädgårdsstaden i ett framtidsperspektiv med klimatförändringar, digitalisering och nya livsmönster.
• Kapitel 3 går igenom trädgårdsstadens grundidéer, utformningsprinciper och relation till andra stadsbyggnadstyper samt i vilka sammanhang trädgårdsstaden kan vara relevant.
• Kapitel 4 är kommunens ”verktygslåda” och visar hur översiktsplan, program, detaljplan, markanvisning, bygglov och förvaltning kan samspela.
• Kapitel 5 innehåller exempel från kommuner runt om i landet som belyser både utmaningar och framgångsfaktorer i praktiken.

Vägledningen vänder sig till

Vägledningen är tänkt att vara ett stöd för kommunerna i planeringen av nya trädgårdsstäder. Den riktar sig till kommunala tjänstepersoner som arbetar med planering och stadsbyggnad i olika skeden – strategisk planering, detaljplanering, mark- och exploatering samt trafik, gata och park - funktioner som är avgörande för att åstadkomma och förvalta en trädgårdsstad utifrån dess bärande värden. 

Kompletterande kunskapsrapporter

Vid framtagandet av vägledningen har Boverket tagit fram fyra kunskapsrapporter som fördjupar olika aspekter:

”Trädgårdsstadens uppkomst och utveckling”, framtagen av Boverket. Här görs en fördjupad beskrivning av trädgårdsstadens uppkomst och historiska utveckling fram till idag.

Trädgårdsstadens uppkomst och utveckling

”Hälsoaspekter av natur och grönska i trädgårdsstaden” (Bengtsson & Grahn 2025). Här görs en fördjupad studie av hur grönstrukturen på olika vis främjar människors hälsa.

Hälsoaspekter av natur och grönska i trädgårdsstaden

”Ekonomiska aspekter gällande anläggning och skötsel av grönytor i trädgårdsstäder (Lundqvist 2025). Här görs en studie kring grönskans ekonomiska vinster kopplat till förvaltningsskedet.

Ekonomiska aspekter kring anläggning och skötsel av grönytor i trädgårdsstäder

”Ett hälsoekonomiskt perspektiv på trädgårdsstäder” (Jarl & Morency 2025). Här görs en fördjupad studie kring hälsoekonomiska effekter av trädgårdsstäder och av grönska mer generellt i och kring byggda miljöer.

Ett hälsoekonomiskt perspektiv på trädgårdsstäder