Lov och anmälningsplikt

Vad är en byggnad?

Granskad:

Ibland behöver det klargöras om en konstruktion är en byggnad eller inte. För att lovplikt för nybyggnad ska gälla så måste åtgärden som ska utföras vara en byggnad. Vissa krav i plan- och bygglagstiftningen gäller enbart för byggnader.

Vad menas med en byggnad?

I plan- och bygglagen, PBL, definieras vad som menas med byggnad. I definitionen finns ett antal krav som ska vara uppfyllda för att en konstruktion ska vara en byggnad och samtliga krav måste vara uppfyllda. De krav som ska vara uppfyllda är följande:

  • Det ska vara en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar.
  • Den ska vara varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller vara varaktigt placerad på en viss plats i vatten.
  • Den ska vara avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den.

4 §
   I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,
bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,
byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,
byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,
byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,
ekonomibyggnad: en byggnad som behövs för jordbruket, skogsbruket, vattenbruket, fisket eller renskötseln,
exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,
fasadändring: en ändring av en byggnad som innebär att byggnaden byter kulör, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller att byggnadens yttre karaktärsdrag påverkas på annat sätt,
genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,
komplementbostadshus: en fristående byggnad som kompletterar ett en- eller tvåbostadshus och är inredd med en självständig bostad,
komplementbyggnad: en fristående byggnad som kompletterar en byggnad och inte är inredd med en självständig bostad,
kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,
markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spår-trafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
studentbostad: en bostad avsedd för studerande på universitet, högskola, annan eftergymnasial utbildning eller vuxenutbildning,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,
tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2025:974) .

Varaktig konstruktion med tak eller tak och väggar

För att en konstruktion ska vara en byggnad måste den ha ett tak. En byggnad kan även ha både väggar och tak. En konstruktion som enbart består av väggar är alltså inte en byggnad enligt definitionen. Konstruktionen måste ha en viss varaktighet. Vad som menas med detta avgörs av rättspraxis.

Varaktig placering

För att en konstruktion ska vara en byggnad måste den också vara varaktigt placerad på en viss plats. Placeringen kan då antingen ske på mark eller helt eller delvis under mark. Den kan också ske på en viss plats i vatten. Vad som menas med en varaktig placering framkommer inte specifikt av förarbetena. Men det nämns bland annat att långtidsuppställda husvagnar täcks in av definitionen genom att dess uppställning kan bedömas som en varaktig placering. Även varaktigt placerade lekstugor omfattas av definitionen enligt förarbetena. Vad som förutom detta menas med en varaktig placering avgörs av rättspraxis.

Möjlighet att uppehålla sig

Enligt definitionen ska en konstruktion vara avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den för att den ska vara en byggnad. Vad som menas med detta avgörs av rättspraxis.

Begreppet byggnad i äldre och nuvarande lagstiftning

I förarbeten och rättspraxis till äldre lagstiftning har begreppet byggnad förtydligats när det gäller små och enkla konstruktioner, lätt flyttbara konstruktioner och vissa speciella konstruktioner. Eftersom byggnad är definierat i PBL sedan 2011 innebär det att tolkningen enligt äldre förarbeten samt äldre rättspraxis inte alltid är tillämplig. Det beror främst på att kriteriet "möjlighet för människor att uppehålla sig" har införts i definitionen av byggnad. Ett av syftena med att införa definitionen i PBL var att minska lovplikten. Den rättspraxis som vuxit fram för lovplikten ansågs vara väl långtgående i förhållande till de krav på byggnader som ställs i lagstiftningen. Detta innebär att vissa konstruktioner som enligt äldre lagstiftning ansågs vara byggnader inte längre kan anses vara det enligt den nuvarande lagstiftningen, till exempel hundkojor.

Exempel på små och enkla konstruktioner som i rättspraxis till äldre lagstiftning har betraktats som byggnader är hydda, kiosk, lekstuga och långtidsuppställt tält för mötesverksamhet. Ytterligare exempel på små och enkla konstruktioner som har ansetts vara byggnader är lappkåta och sol- och regnskydd med trätak. För att sådana konstruktioner ska anses vara byggnader idag måste de uppfylla kraven för byggnad enligt definitionen i PBL. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 674 och prop. 2009/10:170 sid. 144)

Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)

En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)

Det har i äldre rättspraxis inte krävts att en byggnad ska vara förenad med marken. Något sådant krav finns inte heller enligt den nuvarande definitionen av byggnad i PBL. Byggnader på hjul såsom husvagnar, redskapsvagnar, husbåtar och försäljningskiosker kan därför i vissa fall betraktas som byggnader. I tidigare rättspraxis bedömdes frågan om en lätt flyttbar konstruktion var en byggnad utifrån användningssätt, utformning och varaktigheten i användningen. Användning för bostadsändamål på samma ställe under en längre tid än en normal campingsemester medförde oftast en klassificering som byggnad. För att sådana konstruktioner ska anses vara byggnader enligt nuvarande lagstiftning måste de uppfylla kraven för byggnad enligt definitionen i PBL. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 675 och prop. 2009/10:170 sid. 143-145)

Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)

En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)

I rättspraxis till tidigare lagstiftning har även vissa speciella konstruktioner betraktats som byggnader. Det gäller konstruktioner som genom sin storlek och form ger samma visuella intryck som ett hus, trots att de har saknat utrymme för människor att uppehålla sig i. Eftersom begreppet byggnad numera är definierat i lagen innebär det att tolkningen enligt äldre förarbeten samt äldre rättspraxis inte alltid är tillämplig. Enligt definitionen för byggnad i PBL måste människor kunna uppehålla sig i en konstruktion för att den ska vara en byggnad. Det innebär att konstruktioner som tidigare krävde bygglov enbart på grund av det visuella intrycket, till exempel transformatorstationer, inte kräver bygglov som byggnader idag. Konstruktioner som inte betraktas som byggnader kan ändå vara bygglovspliktiga som andra anläggningar. Transformatorstationer är exempel på sådana anläggningar. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 675)

Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)

4 §
   I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,
bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,
byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,
byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,
byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,
ekonomibyggnad: en byggnad som behövs för jordbruket, skogsbruket, vattenbruket, fisket eller renskötseln,
exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,
fasadändring: en ändring av en byggnad som innebär att byggnaden byter kulör, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller att byggnadens yttre karaktärsdrag påverkas på annat sätt,
genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,
komplementbostadshus: en fristående byggnad som kompletterar ett en- eller tvåbostadshus och är inredd med en självständig bostad,
komplementbyggnad: en fristående byggnad som kompletterar en byggnad och inte är inredd med en självständig bostad,
kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,
markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spår-trafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
studentbostad: en bostad avsedd för studerande på universitet, högskola, annan eftergymnasial utbildning eller vuxenutbildning,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,
tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2025:974) .

28 §
   Det krävs bygglov för att utomhus anlägga, uppföra, flytta eller väsentligt ändra
   1. en transformatorstation,
   2. en tunnel eller ett bergrum som inte avses användas för väg, järnväg, tunnelbana, spårväg eller gruvdrift, eller
   3. en mast, ett torn, en skorsten eller ett vindkraftverk som är högre än 20,0 meter över markytan eller som placeras på ett avstånd från gränsen som är mindre än anläggningens höjd över marken. Lag (2025:974) .

29 §
   Trots 28 § krävs det inte bygglov om anläggningen
   1. omfattas av tillstånd enligt 9 eller 11 kap. miljöbalken, eller
   2. är en transformatorstation som omfattas av undantag från krav på bygglov i vägplan enligt väglagen (1971:948) eller järnvägsplan enligt lagen (1995:1649) om byggande av järnväg. Lag (2025:974) .

30 §
   Även om bygglov inte krävs enligt 28 och 29 §§ kan bygglov krävas enligt 38 §. Lag (2025:974) .

Bygglov för anläggningar

Konstruktioner som kan vara byggnader

För att avgöra om en konstruktion är en byggnad eller inte finns vägledning i förarbeten och rättsfall.

Små eller enkla konstruktioner

Lekstuga

Varaktigt placerade lekstugor omfattas av definitionen för byggnad, vilket också framgår av förarbetena till PBL. (prop. 2009/10:170 sid. 144)

En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)

Trädkoja

Det finns ett rättsfall från Mark- och miljödomstolen, MMD, där en trädkoja bedömdes vara en byggnad. Trädkojans area var cirka sex kvadratmeter. Trädkojan var placerad cirka 1 meter ovanför marken och den hade en taknockshöjd på cirka 4 meter mätt från marken. Trädkojan vilade med ena kortsidan mot en balk som var fäst i två träd. Kojans andra kortsida vilade på två stolpar som stod på marken. Trädkojan stöttades därmed upp av fyra pelare varav två var träd. Domstolen ansåg att material eller höjd på de pelare en konstruktion vilar på inte är avgörande för om konstruktionen ska anses stå på marken. För att en konstruktion ska anses vara en byggnad krävs inte heller att den är byggd på en fast grund. Domstolen bedömde därför att trädkojan stod på marken. Eftersom trädkojan också var varaktigt placerad, hade väggar och tak samt var stor nog för människor att uppehålla sig i, ansågs trädkojan vara en byggnad. I det här fallet krävde kojan dock inte bygglov eftersom den var ett bygglovsbefriat Attefallshus. (MMD Nacka 2017-05-31 mål nr P 6951-16)

Skiss på trädkojan i rättsfallet MMD Nacka 2017-05-31 mål nr P 6951-16. Illustration: Sweco/Boverket

Pooltak

I en dom från MÖD bedömdes ett pooltak vara en byggnad. Ärendet gällde ett välvt genomskinligt pooltak som hade en dörr. Pooltaket hade en storlek på 50 m2 och en höjd på cirka 1,6 meter. Enligt domstolen är det avgörande för om ett pooltak ska anses vara en byggnad om människor kan vistas i vattnet under taket för det ändamål som poolen och utrymmet i övrigt har. MÖD ansåg att det aktuella pooltaket på grund av sin storlek och sin höjd uppfyllde de kraven, varför pooltaket var en byggnad och därmed bygglovspliktig. (MÖD 2020-04-20 mål nr P 116-19)

Mål: P 116-19 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Väderskydd för rullstol

I en dom från MMD har det avgjorts att ett väderskydd för rullstol inte var att betrakta som en byggnad. Ärendet gällde nybyggnad av ett väderskydd för rullstol med en totalhöjd på 1,60 meter och en yta om 2,8 m2. Domstolen ansåg att väderskyddet fick anses uppfylla kravet på att vara en konstruktion av väggar och tak. Däremot kunde väderskyddet inte anses vara konstruerat så att människor kunde uppehålla sig i det. Mot bakgrund av detta var väderskyddet inte att se som en byggnad. (MMD Vänersborg 2012-12-11 mål nr P 4184-12)

Exempel på väderskydd för rullstol. Foto: Franz Feldmanis

Container

En container kan vara bygglovspliktig antingen som en byggnad eller som ett upplag. Ibland kan det vara svårt att avgöra om en container är en byggnad eller ett upplag. För att avgöra detta får byggnadsnämnden ta reda på vad syftet är och hur den ska användas. Om människor kan uppehålla sig i en container och den är tänkt att användas till exempel som förråd, är den förmodligen att se som en byggnad. Det som avgör om den är en byggnad är om den uppfyller kraven i definitionen av byggnad. Om syftet med containern däremot är att lagra till exempel material vid en industri eller avfall på en återvinningsstation är den förmodligen att se som ett upplag.

4 §
   I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,
bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,
byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,
byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,
byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,
ekonomibyggnad: en byggnad som behövs för jordbruket, skogsbruket, vattenbruket, fisket eller renskötseln,
exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,
fasadändring: en ändring av en byggnad som innebär att byggnaden byter kulör, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller att byggnadens yttre karaktärsdrag påverkas på annat sätt,
genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,
komplementbostadshus: en fristående byggnad som kompletterar ett en- eller tvåbostadshus och är inredd med en självständig bostad,
komplementbyggnad: en fristående byggnad som kompletterar en byggnad och inte är inredd med en självständig bostad,
kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,
markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spår-trafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
studentbostad: en bostad avsedd för studerande på universitet, högskola, annan eftergymnasial utbildning eller vuxenutbildning,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,
tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2025:974) .

3 §
   Det krävs bygglov för nybyggnad. Lag (2025:974) .

25 §
   Det krävs bygglov för att utomhus anordna, uppföra, flytta eller väsentligt ändra ett upplag, en materialgård eller en fast förvaringsanläggning som är högre än 3,0 meter över markytan eller som upptar en markyta som tillsammans med andra upplag, materialgårdar eller fasta förvaringsanläggningar på en fastighet
   1. är större än 15,0 kvadratmeter i ett område som omfattas av en detaljplan, eller
   2. är större än 50,0 kvadratmeter i ett område som inte omfattas av en detaljplan. Lag (2025:974) .

26 §
   Trots 25 § krävs det inte bygglov om anläggningen
   1. är ett upplag eller en materialgård som omfattas av undantag från krav på bygglov i vägplan enligt väglagen
(1971:948) eller järnvägsplan enligt lagen (1995:1649) om byggande av järnväg, eller
   2. omfattas av tillstånd enligt 9 eller 11 kap. miljöbalken. Lag (2025:974) .

27 §
   Även om bygglov inte krävs enligt 25 och 26 §§ kan bygglov krävas enligt 34 och 35 §§ eller 38 §. Lag (2025:974) .

Större markis

Det kan behövas bygglov för att sätta upp markiser över exempelvis terrasser eller uteserveringar men det bedöms från fall till fall.

I en dom från MMD prövades om större markiser krävde bygglov. Åtgärden bestod av en fristående stomme med utfällbara markiser. De var placerade på ett större träddäck avsett för uteservering. Det fanns även glasskärmar längs två sidor. Träddäcket var placerat i direkt anslutning till en befintlig byggnad men stommen som markiserna var fastmonterade på ansågs vara fristående från den befintliga byggnaden. Markiserna i sin tur var fastmonterade på stommens mittbalk och hölls utfällda med hjälp av markisarmarna. Domstolen ansåg att markiserna inte var utfällda i en sådan utsträckning att de borde betraktas som ett tak. Stommen med markiser tillsammans med träddäck och glasskärmar var därmed inte att betrakta som en byggnad som krävde bygglov. Eftersom åtgärderna inte var sammanbyggda med den befintliga byggnaden så var det ingen ökning av byggnadens volym och därmed inte heller en bygglovspliktig tillbyggnad. (MMD Nacka 2014-07-01 mål nr P 5135-13)

Skiss på markiserna i rättsfallet MMD Nacka 2014-07-01 mål nr P 5135-13. Illustration: Sweco/Boverket

Fristående solenergianläggning

I vissa fall kan solfångare eller solcellspaneler som monteras på en ställning betraktas som en byggnad och därför kräva bygglov.

I en dom ansåg Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, att en fristående solenergianläggning var en byggnad som krävde bygglov. Åtgärden bestod av en varaktig konstruktion i form av en ställning med solcellspaneler ovanpå. Konstruktionen var 7,5 meter lång och 3,5 meter bred. Den lägsta höjden var cirka 3 meter och den högsta höjden var cirka 8 meter. Domstolen ansåg att solcellspanelerna utgjorde ett tak för det utrymme som skapades under panelerna. MÖD ansåg att utrymmet under solcellspanelerna var tillgängligt för människor att vistas i och var avsett att vara konstruerat så att människor kunde uppehålla sig där. Sökandens avsikt gällande användningen av utrymmet hade ingen betydelse vid domstolens bedömning. Domstolen konstaterade därför att konstruktionen var en byggnad som krävde bygglov. (MÖD 2021-02-12 mål nr P 9976-20)

Mål: P 9976-20 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Lutande solenergianläggning på metallstativ. Skalfiguren visar att anläggningens lägre del är i knähöjd. Skiss på solenergianläggningen i rättsfallet MÖD 2021-02-12 mål nr P 9976-20. Illustration: Klara Falk/Boverket

I en annan dom ansåg MÖD att en fristående solenergianläggning inte var en byggnad som krävde bygglov. Åtgärden bestod av 4 rader med ställningar av stål med ovanpåliggande solcellspaneler. Ställningarna var förankrade i marken med järnspjut/spett. Solcellspanelerna hade en lägsta höjd på 0,5 meter och en högsta höjd på 3 meter. Domstolen ansåg att åtgärden var en varaktig konstruktion. Åtgärden bedömdes även ha ett tak trots att takkonstruktionen inte gav ett fullgott skydd mot väder och vind och att endast en begränsad del av utrymmet hade en sådan höjd att det kunde nyttjas. Domstolen bedömde dock att solcellsanläggningen inte var avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den på det sätt som avses i definitionen av byggnad. Detta på grund av att det under solcellspanelerna endast fanns ett begränsat utrymme där det var möjligt för människor att uppehålla sig och att konstruktionen endast gav ett begränsat klimatskydd. Därför ansåg domstolen att konstruktionen inte var en byggnad och därmed inte krävde bygglov. MÖD påpekade dock att åtgärden var ett byggnadsverk och dess förenlighet med PBL kunde, trots att det inte var fråga om en byggnad, bli föremål för tillsyn. (MÖD 2024-10-23 mål nr P 5094-23)

Mål: P 5094-23 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Lutande solenergianläggning på metallstativ. Skalfiguren visar att anläggningens lägre del är i knähöjd. Skiss på solenergianläggningen i rättsfallet MÖD 2021-02-12 mål nr P 5094-23. Illustration: Klara Falk/Boverket

Flyttbara konstruktioner

Husvagn

I äldre rättspraxis finns många exempel på att husvagnar har betraktats som byggnader. Användning för bostadsändamål på samma ställe under en längre tid än en normal campingsemester medförde oftast en klassificering som byggnad enligt ÄPBL. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 675)

Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)

Enligt definitionen av byggnad i PBL kan en konstruktion som är varaktigt placerad på mark vara en byggnad. Det innebär att långtidsuppställda husvagnar som är varaktigt placerade är byggnader. Vad som menas med långtidsuppställning framgår inte av förarbetena. Det finns heller ingen relevant rättspraxis om vad som menas med varaktig placering av husvagnar enligt PBL. Det är dock möjligt att en husvagn som står uppställd på samma plats längre än en normal campingsemester kan anses vara en varaktig placering och därmed kräva bygglov. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 144)

En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)

4 §
   I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,
bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,
byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,
byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,
byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,
ekonomibyggnad: en byggnad som behövs för jordbruket, skogsbruket, vattenbruket, fisket eller renskötseln,
exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,
fasadändring: en ändring av en byggnad som innebär att byggnaden byter kulör, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller att byggnadens yttre karaktärsdrag påverkas på annat sätt,
genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,
komplementbostadshus: en fristående byggnad som kompletterar ett en- eller tvåbostadshus och är inredd med en självständig bostad,
komplementbyggnad: en fristående byggnad som kompletterar en byggnad och inte är inredd med en självständig bostad,
kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,
markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spår-trafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
studentbostad: en bostad avsedd för studerande på universitet, högskola, annan eftergymnasial utbildning eller vuxenutbildning,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,
tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2025:974) .

3 §
   Det krävs bygglov för nybyggnad. Lag (2025:974) .

Villavagn

Det finns ingen tydlig vägledning varken i förarbeten eller i rättspraxis om en villavagn är en bygglovspliktig byggnad. En villavagn uppfyller i de flesta fall kraven för att vara en byggnad. För att vara en byggnad ska den bland annat vara varaktigt placerad på en plats. Även om en villavagn ibland har hjul och är flyttbar är den oftast varaktigt placerad på en och samma plats och är därmed en byggnad.

4 §
   I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,
bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,
byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,
byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,
byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,
ekonomibyggnad: en byggnad som behövs för jordbruket, skogsbruket, vattenbruket, fisket eller renskötseln,
exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,
fasadändring: en ändring av en byggnad som innebär att byggnaden byter kulör, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller att byggnadens yttre karaktärsdrag påverkas på annat sätt,
genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,
komplementbostadshus: en fristående byggnad som kompletterar ett en- eller tvåbostadshus och är inredd med en självständig bostad,
komplementbyggnad: en fristående byggnad som kompletterar en byggnad och inte är inredd med en självständig bostad,
kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,
markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spår-trafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
studentbostad: en bostad avsedd för studerande på universitet, högskola, annan eftergymnasial utbildning eller vuxenutbildning,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,
tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2025:974) .

3 §
   Det krävs bygglov för nybyggnad. Lag (2025:974) .

Exempel på villavagn. Foto: Emilia Olofsson Arnér/Boverket

Försäljningsvagn på hjul

En försäljningsvagn uppfyller i de flesta fall kraven för att vara en byggnad. För att vara en byggnad ska den bland annat vara varaktigt placerad på en plats. Även om en försäljningsvagn har hjul och är flyttbar kan den vara varaktigt placerad på en och samma plats och därmed vara en byggnad. I ett äldre rättsfall ansågs en kiosk på hjul som flyttades dagligen inte vara en bygglovspliktig byggnad. Det är däremot inte klarlagt när det krävs bygglov för en försäljningsvagn som står på en plats längre än en dag. (RÅ 1962 sid. 77)

Husbåt och bastuflotte

I ett rättsfall där ÄPBL tillämpades ansågs en husbåt som legat förtöjd i en marina i två år vara en byggnad och därmed bygglovspliktig. Tiden för hur länge husbåten legat förtöjd var avgörande. Det ansågs inte vara väsentligt om husbåten i praktiken använts som bostad eller som demonstrationsobjekt för hamnbesökare. (RÅ 1998 not. 196)

Enligt definitionen av byggnad i PBL kan en konstruktion som är varaktigt placerad på en viss plats i vatten vara en byggnad. Det innebär att fast förankrade husbåtar som är varaktigt placerade i vatten är byggnader. Även bastuflottar kan vara byggnader om de är varaktigt placerade på en viss plats i vatten. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 144)

En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)

4 §
   I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,
bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,
byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,
byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,
byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,
ekonomibyggnad: en byggnad som behövs för jordbruket, skogsbruket, vattenbruket, fisket eller renskötseln,
exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,
fasadändring: en ändring av en byggnad som innebär att byggnaden byter kulör, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller att byggnadens yttre karaktärsdrag påverkas på annat sätt,
genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,
komplementbostadshus: en fristående byggnad som kompletterar ett en- eller tvåbostadshus och är inredd med en självständig bostad,
komplementbyggnad: en fristående byggnad som kompletterar en byggnad och inte är inredd med en självständig bostad,
kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,
markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spår-trafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
studentbostad: en bostad avsedd för studerande på universitet, högskola, annan eftergymnasial utbildning eller vuxenutbildning,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,
tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2025:974) .

Arbetsbodar

Det kan krävas bygglov för uppställning av arbetsbodar även kallat byggbodar. För att arbetsbodar ska kräva bygglov måste de uppfylla kriterierna i definitionen för byggnad. Det som är avgörande är om de är varaktigt placerade.

I ett rättsfall prövades om en uppställning av 22 byggbodar krävde bygglov. Dessa var uppställda i 2 våningar. Byggbodarna var placerade i anslutning till en byggarbetsplats och skulle stå där i cirka 1,5 år. Byggbodarna ingick inte det bygglov som gällde för flerbostadshusen som höll på att uppföras. Domstolen ansåg att det saknas lagstöd för att byggbodarna ska anses ingå i bygglovet för flerbostadshusen. Bedömningen av om bygglov krävs måste avgöras från fall till fall med hänsyn till de krav på varaktighet som anges i definitionen för byggnad. Domstolen ansåg att byggbodarna i detta fall krävde bygglov. (MÖD 2015-06-02 mål nr P 3850-15)

Mål: P 3850-15 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Av domen framkommer det att byggbodar uppställda i cirka 1,5 år kräver bygglov. Det är däremot inte klarlagt när det krävs bygglov för byggbodar som står på en plats kortare tid än 1,5 år.

Byggnader på camping

Ett bygglov för campingplats innebär att ett visst område får användas för camping. Förutom att själva campingplatsen kräver bygglov behövs även bygglov för de byggnader och andra anläggningar som uppförs på campingplatsen. Det gäller exempelvis servicebyggnader, stugor, plank och murar. Även husvagnar, husbilar, villavagnar, tält, spiketält och liknande kan vara bygglovspliktiga som byggnader.

3 §
   Det krävs bygglov för nybyggnad. Lag (2025:974) .

31 §
   Det krävs bygglov för att utomhus anlägga, uppföra, flytta eller väsentligt ändra en
   1. skidbacke eller skidlift,
   2. linbana,
   3. idrottsanläggning som tillsammans med övriga idrottsanläggningar på en fastighet upptar en markyta som är större än 1 500 kvadratmeter,
   4. hamn för fritidsbåtar,
   5. campingplats,
   6. nöjespark,
   7. djurpark, eller
   8. begravningsplats.

Campingplats

Tält

Ett tält är konstruerat av lättare material som till exempel plast, tyg eller skinn. Sådana konstruktioner kräver bygglov för nybyggnad om de har en varaktig konstruktion, är varaktigt placerade och är konstruerade så att människor kan uppehålla sig i dem. Det saknas vägledning i förarbeten och rättspraxis för när tält är byggnader. Exempel på tält som kan kräva bygglov är lagertält, evenemangstält, partytält, hustält, och tältstugor. Det som främst är avgörande för lovplikten är om tältet har en varaktig konstruktion och är varaktigt placerad.

4 §
   I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,
bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,
byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,
byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,
byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,
ekonomibyggnad: en byggnad som behövs för jordbruket, skogsbruket, vattenbruket, fisket eller renskötseln,
exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,
fasadändring: en ändring av en byggnad som innebär att byggnaden byter kulör, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller att byggnadens yttre karaktärsdrag påverkas på annat sätt,
genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,
komplementbostadshus: en fristående byggnad som kompletterar ett en- eller tvåbostadshus och är inredd med en självständig bostad,
komplementbyggnad: en fristående byggnad som kompletterar en byggnad och inte är inredd med en självständig bostad,
kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,
markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spår-trafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
studentbostad: en bostad avsedd för studerande på universitet, högskola, annan eftergymnasial utbildning eller vuxenutbildning,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,
tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2025:974) .

Förtält och spiketält

Förtält eller spiketält är en konstruktion som kopplas samman med en husvagn eller husbil. Konstruktionen bildar ett yttre rum utanför husvagnen eller husbilen. Det extra utrymmet som bildas används till exempel som uterum, förråd eller gästrum. Ett förtält har oftast tre väggar medan ett spiketält oftast har fyra väggar. Ett spiketält kan därför användas fristående utan husvagnen eller husbilen. Förtält är konstruerat av lättare material till exempel plast eller tyg medan spiketält är av trä. Båda kräver bygglov för nybyggnad om de uppfyller kriterierna i definitionen av byggnad.

4 §
   I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,
bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,
byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,
byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,
byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,
ekonomibyggnad: en byggnad som behövs för jordbruket, skogsbruket, vattenbruket, fisket eller renskötseln,
exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,
fasadändring: en ändring av en byggnad som innebär att byggnaden byter kulör, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller att byggnadens yttre karaktärsdrag påverkas på annat sätt,
genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,
komplementbostadshus: en fristående byggnad som kompletterar ett en- eller tvåbostadshus och är inredd med en självständig bostad,
komplementbyggnad: en fristående byggnad som kompletterar en byggnad och inte är inredd med en självständig bostad,
kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,
markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spår-trafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
studentbostad: en bostad avsedd för studerande på universitet, högskola, annan eftergymnasial utbildning eller vuxenutbildning,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,
tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2025:974) .

Foto på en stort antal husvagnar med spiketält nedanför en snöig skidbacke. Exempel på spiketält. Foto: Annika Lindström/Boverket
Boverket (2025). Vad är en byggnad?. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/lov--byggande/anmalningsplikt/vad-ar-en-byggnad/ Hämtad 2025-12-24