Uppföljning och statistik om klimatdeklaration

Under perioden 2022–2025 har det registrerats 3274 klimatdeklarationer i Boverkets klimatdeklarationsregister. Läs mer om antal registrerade klimatdeklarationer per år och län samt klimatpåverkan per byggnadstyp.

Antal registrerade klimatdeklarationer

Antal klimatdeklarationer i Boverkets klimatdeklarationsregister åren 2022–2025. Källa: Boverkets register över klimatdeklarationer. Illustration: Boverket

Det har registrerats totalt 3274 klimatdeklarationer i Boverkets register sedan reglerna om klimatdeklarationer trädde i kraft 1 januari 2022. Fördelningen av inkomna klimatdeklarationer per år visas i figuren ovan. Kravet att registrera en klimatdeklaration gäller för nya byggnader där bygglov söks från och med 1 januari 2022. Då byggprocessen för att uppföra en byggnad tar tid från det att bygglov söks till när klimatdeklarationen ska lämnas in inför slutbesked så är det rimligt med det låga antalet klimatdeklarationer under år 2022.

Antal klimatdeklarationer per län

Antal klimatdeklarationer per län i Boverkets register över klimatdeklarationer åren 2022–2025. Källa: Boverkets register över klimatdeklarationer. Illustration: Boverket

Tabell: Antal klimatdeklarationer per län 2022-2025

Län	Antal
Blekinge län	31
Dalarnas län	129
Gotlands län	7
Gävleborgs län	40
Hallands län	213
Jämtlands län	61
Jönköpings län	120
Kalmar län	93
Kronobergs län	45
Norrbottens län	84
Skåne län	501
Stockholms län	703
Södermanlands län	55
Uppsala län	179
Värmlands län	112
Västerbottens län	65
Västernorrlands län	34
Västmanlands län	99
Västra Götalands län	457
Örebro län	69
Östergötlands län	177
Totalt	3274

Antalet registrerade klimatdeklarationer per län varierar mellan 7 och 703 vilket är en ganska stor spridning, se tabell och kartan ovan. En förklaring till de relativt få klimatdeklarationerna i vissa län är att det byggts mindre, till exempel på grund av en mindre folkmängd. En annan förklaring till relativt många klimatdeklarationer i vissa län kan vara att det funnits ett ökat behov av att bygga mer under en period. 

Antal klimatdeklarationer per byggnadstyp och år 

Antal klimatdeklarationer per byggnadstyp och år som registrerats i Boverkets register över klimatdeklarationer åren 2022–2025. Källa: Boverkets register över klimatdeklarationer. Illustration: Boverket

Tabell: Antal klimatdeklarationer per byggnadstyp och år 2022-2025

Byggnadstyp	2022	2023	2024	2025
Småhus	43	382	510	760
Flerbostadshus	0	98	219	313
Specialbostad	0	12	25	46
Förskola	3	21	50	56
Grundskola	8	15	37	49
Gymnasieskola	1	2	5	7
Kontor	3	25	44	49
Handel	1	27	29	54
Övrigt	3	80	122	175
Summa	62	662	1041	1509

 

Merparten av de totalt 3274 klimatdeklarationer som inkommit till Boverkets register över klimatdeklarationer är småhus. Då en klimatdeklaration registrerats för en byggnad med flera ändamål så har byggnadstypen fastställts utifrån den byggnadstyp vars bruttoarea varit övervägande för byggnaden.

Klimatpåverkan per byggnadstyp, median

Klimatpåverkan i kg CO₂e/m² bruttoarea för klimatdeklarationer (medianvärdet) som registrerats i Boverkets register över klimatdeklarationer åren 2022–2025. Källa: Boverkets register över klimatdeklarationer. Illustration: Boverket

Tabell: Klimatpåverkan i kg CO₂e/m² per bruttoarea för klimatdeklarationer (medianvärdet) 2022–2025

Byggnadstyp	Median kg CO2e/m2 GFA 2022	Median kg CO2e/m2 GFA 2023	Median kg CO2e/m2 GFA 2024	Median kg CO2e/m2 GFA 2025
Småhus	156	150	158	163
Flerbostadshus	0	172	216	234
Specialbostad	0	197	235	241
Förskola	54	199	234	214
Grundskola	12	82	206	234
Gymnasieskola	166	320	303	326
Kontor	92	246	276	244
Handel	229	287	261	266
Övrigt	44	223	262	231

 

I diagrammet ovan redovisas klimatpåverkan i kg CO₂e/m² bruttoarea (BTA) uppdelat per byggnadstyp och år med medianvärdet. Medianvärdet under 2025 var från 163 till 326 kg CO₂e/m² BTA. För byggnadstypen ”Grundskola” finns ett flertal byggnader där återbrukade modulbyggnader använts vilket kan förklara det relativt låga medianvärdet för klimatpåverkan som är redovisad i figuren ovan.

Medianvärdet är baserat på den klimatpåverkan som redovisades när klimatdeklarationen lämnades in till Boverket. För att kunna göra relevanta jämförelser mellan medianvärdet och referensvärden i Boverkets eller Kungliga tekniska högskolans rapporter bör man beakta vilka systemgränser som använts. Det vill säga vilka moduler och byggdelar som ingår i värdet för klimatpåverkan, för att undvika missvisande jämförelser. 

Referensvärden för byggandets klimatpåverkan

Ta del av Boverkets rapport Gränsvärde för byggnaders klimatpåverkan och en utökad klimatdeklaration i Relaterad information.

Det finns klimatdeklarationer i Boverkets register med orimligt låg eller hög klimatpåverkan. Det är anledningen till att medelvärde inte redovisas utan i stället har medianvärdet valts eftersom det bättre speglar den genomsnittliga klimatpåverkan.

Ökat användning av specifika klimatdata

Under 2024 och 2025 har användningen av specifika klimatdata, klimatdata från miljövarudeklarationer, ökat markant från 12 procent till 38 procent. Detta visar på att klimatdeklarationer i allt högre grad ger en mer korrekt bild av den faktiska klimatpåverkan från byggnader.

Andel specifika klimatdata respektive generiska klimatdata i klimatdeklarationerna mellan åren 2022–2025. Källa: Boverkets register över klimatdeklarationer. Illustration: Boverket

Klimatpåverkan fördelat på byggnadsdelar

Den största klimatpåverkan inom modul A1–A3 produktskede kommer från ”Bärande konstruktionsdelar – övriga” samt ”Klimatskärmen”, som vardera stod för cirka 37 procent av den totala klimatpåverkan. ”Bärande konstruktionsdelar – grundläggning” stod för 18 procent, medan ”Innerväggar” stod för 8 procent. Fördelningen visar på vilka byggnadsdelar som har störst klimatpåverkan och där åtgärder att minska klimatpåverkan kan ge störst effekt.

Fördelningen av klimatpåverkan per byggnadsdel i modulerna A1–A3 produktskede. Källa: Boverkets register över klimatdeklarationer. Illustration: Boverket

Boverkets tillsyn av klimatdeklarationer

Boverket har ansvar för tillsyn av klimatdeklarationers kvalitet och riktighet. Det innebär att Boverket kontrollerar om uppgifterna i deklarationen är rimliga och att beräkningarna av klimatpåverkan inte väsentligen avviker från det deklarerade värdet. Här redovisas antal och andel tillsynsärende från Boverkets tillsyn av klimatdeklarationer.

Tabellen visar antal och andel av klimatdeklarationer som blivit uttagna för tillsyn under åren 2023–2025. Källa: Boverkets register över klimatdeklarationer och tillsynsärenden.

Av de 3274 registrerade klimatdeklarationerna i Boverkets register har 405 klimatdeklarationer tagits ut för tillsyn av Boverket. Det motsvarar 12,4 procent av det totala antalet registrerade klimatdeklarationer. De har registrerats under åren 2022 till 2025. Urvalet av tillsynsärenden har till största del skett genom slumpmässigt urval, men även riktad tillsyn har genomförts.

Kvaliteten i klimatdeklarationerna har förbättrats över tid

Kunskapen och efterlevnad av reglerna bedöms ha förbättrats, vilket har lett till en högre kvalitet i de inlämnade klimatdeklarationerna sedan lagen om klimatdeklarationer trädde i kraft år 2022. Andelen klimatdeklarationer utan avvikelse har ökat successivt från 2023 till 2025. 

Täckningsgraden i de inlämnade klimatdeklarationerna redovisas generellt som hög. I cirka 70 procent av deklarationerna anges en täckningsgrad på 99 eller 100 procent. Det förekommer även deklarationer med en låg täckningsgrad som ligger under 50 procent. Om täckningsgraden är över- eller underskattad innebär det att den redovisade klimatpåverkan är felaktig, antigen för låg eller hög. Förståelsen för täckningsgrad och kvalitet ser dock ut att ha förbättrats över tid.

Om statistiken

Uppföljningen och statistiken baseras på underlag från Boverkets klimatdeklarationsregister, Boverkets tillsyn av registrerade klimatdeklarationer och uppföljning från 1 januari 2022 till den 31 december 2025.

Statistiken är hämtad från Boverkets klimatdeklarationsregister och tillsynsärenden 2026-01-07. Statistiken baseras på helåren under perioden 2022–2025. Ett mindre antal byggnader under 100 kvadratmeter bruttoarea finns medräknade i statistiken trots att de är undantagna kravet på klimatdeklaration.