Nya regler - Säkerhet vid användning

Säkra gångytor

Granskad:

NYA REGLER 1 JULI 2025: I byggreglerna finns krav på utformning av gångytor i byggnader för att motverka att människor skadar sig genom att halka, snubbla eller falla genom öppningar. Byggreglerna preciserar kravet om säkerhet vid användning i plan- och byggförordningen, PBF.

Sidan vänder sig till

Sidan vänder sig till dig som letar efter vägledning om vilka regler som gäller för utformning av säkra gångytor i en byggnad.  Den vänder sig till dig som arbetar med att utforma, projektera och bygga en byggnad och även till dig som arbetar med att bedöma om reglerna är uppfyllda.

Kraven på gångytor preciseras i byggreglerna

Det tekniska egenskapskravet om säkerhet vid användning finns i plan- och bygglagen, PBL. Kravet preciseras i plan- och byggförordningen, PBF. Kraven på gångytor i Boverkets föreskrifter om säkerhet vid användning preciserar hur en byggnad ska vara projekterad och utförd, för att uppfylla det tekniska egenskapskravet om säkerhet vid användning i PBF.

Med gångytor avses alla ytor i en byggnad som är avsedda att gå på.

Det finns krav om

  • utformning och val av material i gångytor för att motverka halkning
  • lutningen mot en golvbrunn i duschutrymme
  • utformning utan nivåförändringar och ojämnheter för att motverka snubbling
  • anordningar till skydd mot fall genom öppningar
  • utformning av trappor och ramper.

Säkra trappor och ramper

4 §
   Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är vä-
sentliga i fråga om
   1. bärförmåga, stadga och beständighet,
   2. säkerhet i händelse av brand,
   3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön,
   4. säkerhet vid användning,
   5. skydd mot buller,
   6. energihushållning och värmeisolering,
   7. lämplighet för det avsedda ändamålet,
   8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga,
   9. hushållning med vatten och avfall,
   10. bredbandsanslutning, och
   11. laddning av elfordon.

Vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla första stycket framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §. Lag (2020:239) .

4 a §
   En kommun får inte i andra fall än som följer av 4 kap.
12 och 16 §§ eller i fall där kommunen handlar som byggherre eller fastighetsägare, ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, i andra ärenden enligt denna lag eller i samband med genomförande av detaljplaner.
Om en kommun ställer sådana egna krav, är dessa krav utan verkan. Lag (2014:900) .

10 §
   För att uppfylla det krav på säkerhet vid användning som anges i 8 kap. 4 § första stycket 4 plan- och bygglagen
(2010:900) ska ett byggnadsverk vara projekterat och utfört på ett sådant sätt att det vid användning eller drift inte innebär en oacceptabel risk för halkning, fall, sammanstötning, brännskador, elektriska stötar, skador av explosioner eller andra olyckor.

2 §

Ytor som är avsedda att gå på ska vara utformade så att risken för att halka begränsas.

Ytmaterialens egenskaper ska vara anpassade till om det finns ökad risk för att halka på grund av till exempel lutning, väta, spill eller nedisning.

Lutningen mot en golvbrunn i duschutrymme får inte vara så stor att det innebär risk att halka med hänsyn till golvmaterialet och duschutrymmets avsedda användning.

3 §

Ytor som är avsedda att gå på ska vara utformade utan nivåförändringar, ojämnheter, låga hinder eller förändringar i ytmaterialens halkegenskaper, som är oväntade eller svåra att upptäcka.

5 §

Trappor och ramper ska vara utformade så att personer kan förflytta sig säkert.

6 §

Öppningar i trappor ska vara utformade så att yngre barn inte kan falla igenom eller fastna i dem. Öppningar mellan plansteg i trappor ska vara högst 100 mm.

7 §

Det ska finnas ett plan, mellan en dörr och en nedåtgående trappa, ramp eller enstaka trappsteg, om det inte är obehövligt. Planet ska vara tillräckligt stort med hänsyn till trappans eller rampens utformning och risken att falla vid den avsedda användningen.

I utrymningspassage ska avståndet mellan dörr och trappa eller ramp vara minst 0,8 meter.

8 §

I en trappa ska varje trapplopps början och slut tydligt markeras. Krav på tydlig markering gäller även för trappsteg med avvikande höjd där ett sådant inte kan undvikas.

Kraven på markering i första stycket gäller dock inte för en- och tvåbostadshus, i bostadslägenheter i flerbostadshus eller om det annars är obehövligt med hänsyn till trappans användning.

Markeringarna ska vara kontrasterande mot omgivande ytor och utformade så att personer med nedsatt syn kan uppfatta nivåskillnaderna. De ska göras på ett konsekvent sätt inom byggnaden.

9 §

Trappor och ramper från bostadslägenheter och övriga utrymmen där människor vistas mer än tillfälligt ska vara utformade så att transport med sjukbår blir säker.

Kravet i första stycket gäller dock inte om transporten kan ske med hiss eller annan lyftanordning.

14 §

Öppningar i ytor som är avsedda att gå på ska ha anordningar som skyddar mot fall. Detsamma gäller inkast för avfall och liknande öppningar om det finns risk för att ett yngre barn fastnar eller att någon faller. I utrymmen där yngre barn kan vistas ska skyddsanordningar vara utformade så att yngre barn inte kan öppna eller ta sig förbi dem.

Kraven ska tillämpas vid uppförande av nya byggnader. Vid ändring av byggnad får kraven anpassas om det finns skäl.

Anpassning av krav vid ändring

Kraven gäller oavsett om åtgärden kräver bygglov, anmälan eller inget av det.

Krav på en säker utformning av gångvägar på tomter finns i Boverkets föreskrifter (BFS 2024:13) om krav på tomter m.m. I dessa föreskrifter finns också krav på anordningar som skyddar mot fall vid öppningar i mark.

Gångvägar

Öppningar i mark

De nya byggreglerna började gälla 2025  

Boverkets nya byggregler började gälla den 1 juli 2025. De nya reglerna kan börja tillämpas direkt när de börjar gälla.

Under en övergångsperiod kan man tillämpa äldre byggregler för åtgärder som

  • kräver bygglov, om ansökan om bygglov kommer in till kommunen före den 1 juli 2026,
  • kräver anmälan, om anmälan kommer in till kommunen före den 1 juli 2026, eller
  • varken kräver bygglov eller anmälan, och arbetet påbörjas före den 1 juli 2026.

Boverkets föreskrifter (BFS 2024:9) om säkerhet vid användning av byggnader (i Boverkets författningssamling)

1. Denna författning träder i kraft den 1 juli 2025.
2. Äldre bestämmelser i Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och 
allmänna råd får dock tillämpas i den utsträckning som framgår av punkten 3 i 
övergångsbestämmelserna till Boverkets föreskrifter (2024:14) om ändring av
Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd

Boverkets föreskrifter (BFS 2024:14) om ändring av Boverkets byggregler (2011:6) (i Boverkets författningssamling). 

1. Denna författning träder i kraft den 1 juli 2025.
3. Äldre bestämmelser får tillämpas på arbeten som
a) kräver bygglov om ansökan om bygglov kommer in till kommunen före 
den 1 juli 2026,
b) kräver anmälan om anmälan kommer in till kommunen före den 1 juli 2026,
eller
c) varken kräver bygglov eller anmälan om arbetena påbörjas före 
den 1 juli 2026.
En förutsättning för att äldre bestämmelser enligt första stycket ska få tillämpas 
är att samtliga äldre bestämmelser och även äldre bestämmelser enligt övergångsbestämmelserna till Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2024:6) om  bärförmåga, stadga och beständighet i byggnader m.m., Boverkets kungörelse  (2024:15) om upphävande av Boverkets allmänna råd (2011:27) om analytisk  dimensionering av byggnaders brandskydd och Boverkets kungörelse (2024:16)  om upphävande av Boverkets allmänna råd (2013:11) om brandbelastning  tillämpas.

Läs mer om när reglerna gäller, och om övergångsbestämmelser på sidan Krav på säkerhet vid användning.

Krav på säkerhet vid användning

Utformning och val av material för att motverka halkning

Det finns krav på utformning och val av material i gångytor, som syftar till att motverka att personer halkar och skadar sig. Kraven gäller för alla ytor i en byggnad som är avsedda att gå på. Vilken utformning och golvmaterial som är lämpligt att använda sig av får bedömas i det enskilda fallet. Utrymmets avsedda användning har betydelse för bedömningen. Betydelse har också omfattningen av användningen av gångytan, det vill säga hur många personer som rör sig på gångytan och hur frekvent gångytan används.

I vissa utrymmen är risken att halka särskilt stor. Det gäller exempelvis hygienrum där golvytorna ofta blir våta och personer går barfota och gångytor som lutar. Här måste materialen vara särskilt anpassade till förhållandena och ha en tillräcklig friktionskoefficient för ytans ändamål.

2 §

Ytor som är avsedda att gå på ska vara utformade så att risken för att halka begränsas.

Ytmaterialens egenskaper ska vara anpassade till om det finns ökad risk för att halka på grund av till exempel lutning, väta, spill eller nedisning.

Lutningen mot en golvbrunn i duschutrymme får inte vara så stor att det innebär risk att halka med hänsyn till golvmaterialet och duschutrymmets avsedda användning.

Lutning mot en golvbrunn i duschutrymme

En för kraftig lutning i duschutrymme in mot golvavlopp innebär ökad risk för olycksfall. Det anges därför krav på att lutningen inte får vara för stor. Ett golv med kraftig lutning kan också begränsa tillgängligheten för personer med balanssvårigheter och nedsatt rörelseförmåga.

2 §

Ytor som är avsedda att gå på ska vara utformade så att risken för att halka begränsas.

Ytmaterialens egenskaper ska vara anpassade till om det finns ökad risk för att halka på grund av till exempel lutning, väta, spill eller nedisning.

Lutningen mot en golvbrunn i duschutrymme får inte vara så stor att det innebär risk att halka med hänsyn till golvmaterialet och duschutrymmets avsedda användning.

Något mått för högsta tillåtna lutning mot golvbrunn anges inte i reglerna. Många faktorer spelar in när det gäller halkrisken, exempelvis friktionen på det valda golvmaterialet. Hänsyn ska tas till vilket golvmaterial som valts och om det finns särskild risk för halkning utifrån vem som ska använda duschutrymmet, som exempelvis i duschutrymmen i särskilda boendeformer för äldre. Lutningen får inte vara så stor att det innebär risk för att halka eller välta med exempelvis rullstol eller duschrullstol. Ett visst fall mot golvbrunn behövs för att säkerställa avrinning och minska risken för fuktskador.

Utformning utan nivåförändringar och ojämnheter för att motverka snubbling

Det finns krav för att motverka att personer snubblar och skadar sig till följd av oväntade eller svårupptäckta ojämnheter och nivåförändringar i golvytor. Om nivåförändringar inte kan undvikas kan de, i vissa miljöer, behöva markeras så att nivåskillnaden kan uppfattas. Oväntade förändringar i ytmaterialens halkegenskaper ökar risken för att halka särskilt där gångriktningen ändras.

3 §

Ytor som är avsedda att gå på ska vara utformade utan nivåförändringar, ojämnheter, låga hinder eller förändringar i ytmaterialens halkegenskaper, som är oväntade eller svåra att upptäcka.

Trösklar

Trösklar i dörröppningar kan innebära en risk för att personer snubblar. Om det av till exempel fukt- eller klimatskäl behövs en tröskel i en dörr- eller portöppning så kan denna med fördel vara fasad och så låg som möjligt för att minimera risken för att snubbla. Att i största möjliga mån undvika trösklar är också viktigt utifrån tillgänglighetskrav om att det ska vara möjligt att passera med rullstol och rollator.

Kommunikationsutrymmen

Skydd mot fall genom öppningar

Krav på skyddsanordningar för öppningar i gångytor syftar till att motverka risken att personer faller eller trampar ner i öppningen och skadar sig. Kraven gäller för alla ytor i en byggnad som är avsedda att gå på.

Det finns också krav på skyddsanordningar för avfallsinkast och liknande öppningar i vägg där det finns risk för fall eller att ett barn fastnar i röret innanför inkastet.

14 §

Öppningar i ytor som är avsedda att gå på ska ha anordningar som skyddar mot fall. Detsamma gäller inkast för avfall och liknande öppningar om det finns risk för att ett yngre barn fastnar eller att någon faller. I utrymmen där yngre barn kan vistas ska skyddsanordningar vara utformade så att yngre barn inte kan öppna eller ta sig förbi dem.

Skyddsanordningar för öppningar

Lämpliga anordningar som skyddar mot fall kan till exempel vara luckor, galler, trallar eller liknande som täcker öppningen. Det kan också handla om exempelvis avgränsande skyddsräcken eller liknande. Även andra former av anordningar kan vara lämpliga, förutsatt att utformningen uppfyller kravet och ger ett tillräckligt skydd mot fall.

Vilken typ av anordning som är lämpligt att använda sig av får bedömas i det enskilda fallet. Skyddsbehovet, öppningens funktion och behovet av åtkomst till öppningen kan vara vägledande i bedömningen.

Normalt sett ska anordningarna som skyddar mot fall utformas för att klara dynamisk påfrestning av en eller flera människor, beroende på det förväntade behovet vid användningen.

Om anordningen är en lucka, ett galler eller en trall bör det framgå att den är av en typ som normalt sett tål att människor går, springer eller ramlar på den. Om anordningen är ett räcke bör det framgå att det är av en typ som normalt sett tål att människor lutar sig mot det, springer in i det eller ramlar mot det.

I utrymmen där yngre barn kan vistas, ska anordningarna utformas så att yngre barn inte kan öppna, lyfta eller på annat sätt ta sig förbi dem. Med utrymmen där yngre barn kan vistas avses rum, delar av rum eller utrymmen där den avsedda användningen gör att man kan förvänta sig att barn yngre än 6 år vistas utan ständig tillsyn av vuxna. Med utrymmen där yngre barn kan vistas avses exempelvis bostadslägenheter, det vill säga bostäder i både flerbostadshus och småhus, och gemensamma utrymmen i bostadshus som till exempel korridorer, trapphus, tvättstugor och fritidslokaler. Hit räknas även utrymmen i förskolor, barnavårdscentraler, barnkliniker, bibliotek, köpcentra och andra liknande lokaler.

5 §

I denna författning avses med

driftutrymme: utrymme som huvudsakligen används för byggnaders drift och skötsel,

eldstad: fast anordning för förbränning av fast, flytande eller gasformigt bränsle,

kommunikationsutrymme: utrymme i en byggnad som huvudsakligen används till förflyttning,

publik lokal: lokal dit allmänheten har tillträde,

utrymme där yngre barn kan vistas: rum, delar av rum eller utrymmen där det med hänsyn till den avsedda användningen kan förväntas att barn som är yngre än sex år vistas utan ständig tillsyn av vuxna, och

värmeinstallation: installation som omfattar utrustning för värmeproduktion, värmedistribution och värmeavgivning.

Boverket (2026). Säkra gångytor. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/sakerhet-anvandning/sakra-gangytor/ Hämtad 2026-01-19