Regler om rulltrappor och rullramper

Rulltrappor och rullramper är en viktig del av många byggnader och måste alltid vara säkra att använda. Därför finns det särskilda regler som ställer höga krav på både installation, användning, kontroll och underhåll av dessa. Reglerna finns i plan- och bygglagen (2010:900), PBL, och plan- och byggförordningen (2011:338), PBF. Boverkets föreskrifter ger mer detaljerade krav och anvisningar.

Sidan vänder sig till

Sidan vänder sig till dig som söker vägledning om vilka regler som gäller för rulltrappor och rullramper. Den här sidan är till för dig som vill veta vilka regler som gäller. Informationen riktar sig till dig som ansvarar för rulltrappor och rullramper, när det gäller projektering, utförande och installation, kontroll samt drift, fortlöpande tillsyn, skötsel och underhåll, utför kontroll, och arbetar med tillsyn.

PBL och PBF ställer krav för rulltrappor och rullramper

Vid projektering, installation, kontroll eller underhåll av rulltrappor och rullramper gäller särskilda regler som syftar till att säkerställa säkerhet och funktion. Dessa regler finns framför allt i PBL och PBF. Boverkets föreskrifter ger mer detaljerade krav och anvisningar utifrån dessa lagar och förordningar.

Säkerhetskrav och ansvar för rulltrappor och rullramper

Vid nybyggnad och ändring ställer PBL krav på att byggnadsverk ska vara säkra att använda. Rulltrappor och rullramper ska dessutom underhållas så att deras säkerhet och funktion bevaras. Kravet på kontinuerligt underhåll är särskilt strängt.

Byggherren ansvarar för att bygg-, rivnings- och markarbeten utförs enligt PBL och gällande regler. När anordningen är installerad och tas i bruk går ansvaret över till fastighetsägaren eller den som ansvarar för anordningen. Den ansvarige ska se till att anordningen underhålls, kontrolleras och används på ett säkert sätt.

Det är möjligt att genom avtal låta andra aktörer utföra vissa arbetsuppgifter, till exempel genom att anlita en fastighetsskötare. Det offentligrättsliga ansvaret enligt plan- och bygglagstiftningen kan dock inte överlåtas. Den som ansvarar för en rulltrappa eller rullramp har alltid det yttersta ansvaret, även om någon annan utför vissa uppgifter. Ett serviceföretag som bara sköter och underhåller anordningen kan alltså inte vara ansvarig enligt lag.

Om reglerna inte följs kan byggnadsnämnden ingripa med olika tillsynsåtgärder.

PBF preciserar de tekniska kraven och anger att rulltrappor och rullramper ska vara utformade och installerade så att de är säkra att använda och inte innebär oacceptabla risker för olyckor, till exempel halkning, fall eller klämning.

Rulltrappor och rullramper ska kontrolleras när det krävs enligt Boverkets föreskrifter:

• innan de börjar används (första besiktning),
• regelbundet under användning (återkommande besiktning), och
• efter större ändringar (revisionsbesiktning).

Kontrollen ska utföras av ett ackrediterat kontrollorgan och ett protokoll ska kunna visas upp vid tillsyn. Om kontrollen inte har gjorts i tid, eller om det saknas ett godkänt protokoll, får rulltrappan eller rullrampen inte användas.

Vid olycka eller tillbud får rulltrappan eller rullrampen inte användas förrän nödvändiga skyddsåtgärder har vidtagits och händelsen ska omedelbart rapporteras till tillsynsmyndigheten.

Regler om motordrivna anordningar

EU:s säkerhetskrav för rulltrappor och rullramper

Rulltrappor och rullramper måste uppfylla gemensamma säkerhetskrav inom EU. Det innebär bland annat att rulltrappor och rullramper ska vara CE-märkta, vilket visar att de uppfyller alla relevanta krav enligt EU:s produktregler.

Rulltrappor och rullramper omfattas av krav enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/42/EG av den 17 maj 2006 om maskiner och om ändring av rådets direktiv 95/16/EG, maskindirektivet.

Kraven enligt maskindirektivet gäller både för rulltrapporna och rullramperna och för de företag som ansvarar för att dessa är säkra och uppfyller lagens krav.

Maskindirektivet har framför allt införlivats genom Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2023:4) om produkter – maskiner. Från och med den 20 januari 2027 ersätts maskindirektivet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1230 av den 14 juni 2023 om maskiner och om upphävande av direktiv 2006/42/EG, maskinförordningen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter om produkter – maskiner upphör då att gälla.

Den som släpper ut en rulltrappa eller rullramp på marknaden ansvarar för att den uppfyller alla krav i EU-lagstiftningen. CE-märkningen är beviset på att kraven är uppfyllda.

CE-märkning av andra motordrivna anordningar

Boverkets föreskrifter om användning av motordrivna anordningar – rulltrappor och rullramper

Att installera, använda och underhålla rulltrappor och rullramper i byggnader innebär ett stort ansvar för säkerhet och funktion. Boverkets föreskrifter (BFS 2025:11) om krav för användning av motordrivna anordningar ställer tydliga krav på hur rulltrappor och rullramper ska projekteras, installeras, kontrolleras och skötas. Den här vägledningen förklarar vilka regler som gäller och vad som krävs för att uppfylla dem.

Här får du en översikt över:

• vilka krav som gäller vid installation, drift, underhåll och ändringar
• hur kontroller och besiktningar ska genomföras
• vilket ansvar som ligger på byggherren, fastighetsägaren och andra berörda.

Syftet är att göra det enkelt att förstå vad som krävs för att rulltrappor och rullramper ska vara säkra – både för personer och gods. Vägledningen riktar sig till dig som är byggherre, fastighetsägare, installatör, kontrollant eller på annat sätt ansvarar för rulltrappor och rullramper i byggnader.

Vilka rulltrappor och rullramper omfattas av Boverkets regler?

Boverkets föreskrifter gäller för rulltrappor och rullramper som används för att transportera personer, eller personer och gods, mellan olika av- och påstigningsplatser. Platserna kan ligga på samma nivå eller på olika nivåer.

Definitionen av rulltrappor och rullramper begränsar inte vilka användningsområden anordningarna kan ha. Det innebär att kraven gäller även för transportanordningar som används till exempel vid vintersport eller fritidsbruk.

Boverkets regler gäller dock inte för motordrivna anordningar som är avsedda att användas bara yrkesmässigt av särskilt instruerad personal. Dessa omfattas i stället av Arbetsmiljöverkets regler.

Till rulltrappan eller rullrampen räknas också det utrymme och den utrustning som behövs för att anordningen ska kunna användas, skötas, underhållas och kontrolleras.

Utförande och installation av rulltrappor och rullramper

Rulltrappor och rullramper ska alltid vara säkra att använda. De ska projekteras, utföras och installeras på ett fackmässigt sätt. Det innebär att de ska ge ett tillfredsställande skydd för säkerhet och hälsa vid användning, skötsel, underhåll och fortlöpande tillsyn.

Krav vid installation och användning

En rulltrappa eller rullramp som är installerad i ett byggnadsverk och som omfattas av nationella regler som genomför maskindirektivet får bara användas om den uppfyller de grundläggande krav som gällde när den installerades och togs i drift. Det är ägaren eller den som ansvarar för rulltrappan eller rullrampen som ska se till att dessa krav är uppfyllda.

Krav på fackmässighet

Fackmässighetskravet innebär att den som utför arbetet ska ha tillräcklig kunskap och erfarenhet för att göra jobbet på ett säkert och korrekt sätt, som en yrkesverksam och seriös person inom området. Det finns inget krav på särskild utbildning eller certifikat, men personen måste ändå ha de kunskaper och färdigheter som behövs för just det aktuella arbetet. Hur mycket man behöver kunna beror på vad arbetet handlar om och hur svårt det är.

Byggherren ansvarar för att rulltrappan eller rullrampen projekteras, utförs och installeras fackmässigt. Ägaren, eller den som annars ansvarar för anordningen, ansvarar för att drift, skötsel, underhåll och fortlöpande tillsyn utförs på ett fackmässigt sätt. Ansvaret kan inte överlåtas till någon annan genom avtal.

Fackmässighet kan uppnås genom att följa harmoniserade standarder, branschregler eller andra accepterade metoder. Om andra metoder eller lösningar används innebär kravet på fackmässighet att de ska baseras på vetenskapliga grunder och kunna påvisa att kraven är uppfyllda. 

Byggnadsnämnden kan ställa krav på tydliga handlingar som visar att projekteringen är tillräckligt kvalificerad för att uppfylla kraven på säkerhet och hälsa. Det ska framgå av handlingarna vad som ska göras och att alla krav följs.

Om standarder och andra regler

Harmoniserade standarder är frivilliga hjälpmedel som visar hur man kan uppfylla de grundläggande hälso- och säkerhetskraven i EU:s lagstiftning. Om man följer en harmoniserad standard, anses man uppfylla kraven i det aktuella direktivet eller förordningen. Lista över harmoniserade standarder finns på EU-kommissionens webbplats.

Machinery (MD) (på EU-kommissionens webbplats)

Andra regler från Boverket eller andra myndigheter gäller också, även om de inte nämns i föreskrifterna. Det är den som ansvarar för rulltrappan eller rullrampen som också ansvarar för att kraven är uppfyllda. Vid osäkerhet om hur reglerna ska uppfyllas rekommenderas att kontakta en sakkunnig eller ett företag med ansvar för kontroll eller installation, skötsel och underhåll.

Krav för att begränsa risker för personskador

Räcken och balustrader vid rulltrappor och rullramper ska utformas och ha en sådan höjd att risken för personskador vid fall begränsas, med hänsyn till hur högt det är ner till marken eller golvet. Kraven utgår från Boverkets föreskrifter (2024:9) om säkerhet vid användning av byggnader och Boverkets byggregler (2011:6) - föreskrifter och allmänna råd, BBR, och tydliggör att dessa krav även gäller för rulltrappor och rullramper.

Notera att BBR och Boverkets föreskrifter och allmänna råd (BFS 2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder), EKS, har ersatts av nya regler, indelade i nio separata författningar med egna BFS-nummer. BBR och EKS får endast användas för bygglovsansökningar eller anmälningar som lämnats in före den 30 juni 2026. Efter detta datum gäller enbart de nya byggreglerna.

Skydd mot fall i form av räcken och ledstänger

Enligt den harmoniserade standarden SS-EN 115-1 om säkerhet hos rulltrappor och rullramper bör räcken och balustrader vara mellan 90 och 110 centimeter höga, men vid större fallhöjd kan det behövas högre barriärer eller andra lösningar för att ytterligare minska risken för allvarliga skador.

Det är också viktigt att särskilt beakta risken för att barn kan använda räcken och balustrader på ett felaktigt sätt, till exempel genom att klättra på dem, och därför utforma dessa så att risken för barnolycksfall minimeras.

Syftet med bestämmelsen är att förebygga personskador, särskilt vid fall från rulltrappor och rullramper, och att säkerställa att även barns säkerhet tas i beaktande vid utformningen.

Om någon fastnar med en kroppsdel eller ett klädesplagg i en rulltrappa eller rullramp ska det finnas möjlighet att snabbt och enkelt få loss personen.

Det kan till exempel innebära att verktyg finns nära till hands, eller att andra lösningar gör det möjligt att snabbt hjälpa den som har fastnat. På så sätt minskar risken för skador. Det är viktigt att hjälpmedlen är lätta att använda och snabbt går att nå vid en olycka.

En alternativ lösning är att den lokala räddningstjänsten genom avtal ansvarar för undsättning vid olycksfall. I sådana fall behöver lämplig verktygsutrustning finnas med i varje fordon som kan användas vid utryckning om någon fastnar i rulltrappan eller rullrampen.

Ändring av en rulltrappa eller rullramp

Vid ändring av en rulltrappa eller rullramp eller utbyte av en viss del ska den ändrade eller utbytta delen uppfylla de krav som gäller vid tidpunkten för ändringen. Det innebär att aktuella regler alltid ska följas för just den del av rulltrappan eller rullrampen som ändras eller byts ut.

I vissa fall kan det även vara nödvändigt att vidta åtgärder på andra delar av rulltrappan eller rullrampen, för att säkerställa att den nya eller ändrade delen fungerar säkert och uppfyller gällande krav. Utöver kraven i Boverkets föreskrifter om krav för användning av motordrivna anordningar kan det även finnas andra regler som behöver följas.

Alla åtgärder ska noteras i en journal. Journalen ska vara tillgänglig för kontrollorganet vid kontroll och för tillsynsmyndigheten vid tillsyn.

Om en ändring har väsentlig betydelse för säkerheten krävs en revisionsbesiktning av ett ackrediterat kontrollorgan innan rulltrappan eller rullrampen får tas i bruk igen.

Möjlighet till mindre avsteg vid ändring

I vissa fall är det tillåtet att göra mindre avsteg från kraven i föreskrifterna, om rulltrappan eller rullrampen ändå ger ett tillfredsställande skydd för säkerhet och hälsa. Sådana avsteg kan vara aktuella om det skulle bli orimligt kostsamt att uppfylla kraven på grund av byggnadens eller anordningens förutsättningar, eller om det av varsamhetsskäl är olämpligt, till exempel i byggnader med särskilda kulturvärden.

Vid mindre avsteg från kraven ska det dokumenteras varför avsteget görs och vilka åtgärder som har vidtagits för att ändå säkerställa säkerhet och hälsa. Det finns inga särskilda krav på hur dokumentationen ska utformas – det kan till exempel vara en anteckning i anordningens journal eller i annan relevant handling.

Byggherren ansvarar för att alla krav uppfylls och för att bedöma om ett mindre avsteg kan tillämpas. Byggnadsnämnden kan granska och bedöma om avsteget är korrekt hanterat, till exempel inför startbesked eller slutbesked. Även kontrollorgan kan behöva ta del av dokumentationen vid besiktning.

Kontroll av rulltrappor och rullramper

Den här översikten beskriver vilka krav som gäller för kontroll av rulltrappor och rullramper, vilka intervaller som gäller, vad som gäller vid ändringar samt vilka undantag som finns.

Bestämmelser om utförande av kontroll samt bedömning av brister anges i Boverkets förslag till föreskrifter (BFS 2025:12) om kontroll samt ackreditering av kontrollorgan för motordrivna anordningar.

Vilka rulltrappor och rullramper omfattas av krav på kontroll?

Alla rulltrappor och rullramper som omfattas av Boverkets föreskrifter ska kontrolleras av ett ackrediterat kontrollorgan (besiktningsföretag), om de inte omfattas av något av de undantag som finns.

För rulltrappor och rullramper finns enbart möjlighet för undantag från första besiktning i vissa fall.

Ansvar för kontrollen

Det är ägaren eller den som annars ansvarar för rulltrappan eller rullrampen som ska se till att den kontrolleras när det är krav på det.

Kontrollerna ska utföras av ett företag som ackrediterats för uppgiften. En lista över godkända kontrollorgan finns hos Swedac, Sveriges nationella ackrediteringsorgan. Mer information om ackrediterade företag finns på Swedacs webbplats.

Sökning i Swedacs ackrediteringsregister (på Swedacs webbplats)

Första besiktning – innan rulltrappan eller rullrampen tas i bruk

Innan en ny rulltrappa eller rullramp får börja användas ska den besiktas, om den inte omfattas av undantag enligt särskilda regler.

Undantag gäller för rulltrappor och rullramper som är CE-märkta och bestyrkta enligt maskindirektivet och där installationen ingått i bestyrkandet. Vad som ingått i bestyrkandet ska framgå av den försäkran om överensstämmelse som tillverkaren upprättat för anordningen.

Om det finns brister efter första besiktningen, men de inte är allvarliga för säkerheten, ska de åtgärdas så snart som möjligt. Om bristerna inte åtgärdas kan byggnadsnämnden ingripa enligt PBL.

Vid nästa besiktning kontrollerar besiktningsföretaget att bristerna är åtgärdade. Om de inte är det kommer de bedömas som en omedelbar risk för säkerhet och hälsa. Rulltrappan eller rullrampen får då inte användas förrän bristerna är åtgärdade och ny besiktning är genomförd.

Återkommande besiktning – så länge rulltrappan eller rullrampen används

Alla rulltrappor och rullramper ska besiktas regelbundet så länge de används. Den första återkommande besiktningen ska göras två år efter att rulltrappan eller rullrampen tagits i bruk. Därefter ska kontrollen göras med ett intervall på ett år.

Besiktningen får utföras tidigast sex månader innan det nuvarande besiktningsintervallet löper ut. Den som ansvarar för rulltrappan eller rullrampen ska beställa besiktningen i god tid och se till att besiktningsföretaget får de förutsättningar som behövs för att besiktningen ska kunna genomföras innan besiktningsintervallet har gått ut.

Om besiktningen inte utförs i tid gäller automatiskt användningsförbud och rulltrappan eller rullrampen får inte användas förrän en godkänd besiktning har genomförts.

Första återkommande besiktning räknas från den månad då första besiktning slutfördes utan anmärkning, eller med endast mindre brister. Om första besiktning inte krävs, räknas intervallet från den månad anordningen togs i bruk.

Varje nytt besiktningsintervall räknas från utgången av det föregående intervallet. Kortare intervall kan väljas och då räknas nästa intervall från det förkortade intervallets slut. Uppgift om besiktningsintervall ska anges i både besiktningsprotokoll och på besiktningsskylt.

Byggnadsnämnden kan i enskilda fall besluta om längre tid mellan återkommande besiktningar om anordningen används så lite att driftsäkerheten påverkas mycket lite. Intervallet får då vara högst dubbelt så långt som det ordinarie. Det måste finnas särskilda skäl, och dessa ska kunna visas både för byggnadsnämnden och för kontrollorganet. Byggnadsnämnden måste kontaktas för att få ett sådant beslut.

Byggnadsnämnden kan även ge anstånd med besiktning i upp till sex månader om det finns särskilda skäl Byggnadsnämnden avgör om särskilda skäl finns i varje enskilt fall och det nya intervallet ska kunna visas för kontrollorganet. Nästa besiktningsintervall räknas då från den nya tidpunkten.

Ett exempel på särskilda skäl för att få anstånd med besiktning av rulltrappor eller rullramper är smittspridning i samhället, som under covid-19-pandemin, då det kan vara svårt att utföra besiktning i tid. Ett annat exempel för transportband för vintersport kan vara att besiktningen infaller under driftsäsong och att en besiktning då skulle medföra stora ekonomiska förluster. I sådana fall kan anstånd förhindra att anordningen får användningsförbud.

Vid återkommande besiktning ska protokollet från den senaste kontrollen visas upp för besiktningsföretaget. Om den senaste kontrollen var en revisionsbesiktning ska även protokollet från den senaste återkommande besiktningen visas.

Om det efter avslutad besiktning finns brister som inte är allvarliga för säkerheten ska dessa åtgärdas inom en månad. Om bristerna inte är åtgärdade inom en månad kan byggnadsnämnden ingripa enligt PBL.

Vid nästa besiktning kontrolleras att bristerna har åtgärdats. Om de fortfarande finns kvar kommer de bedömas som en omedelbar risk för säkerhet och hälsa, och rulltrappan eller rullrampen får då inte användas förrän bristerna är åtgärdade och ny besiktning är genomförd.

Revisionsbesiktning – vid ändringar

Vid vissa ändringar av en rulltrappa eller rullramp krävs en revisionsbesiktning innan anordningen får tas i bruk igen. Detta gäller vid:

• utbyte av anordningen mot en ny eller begagnad, om inte utbytet innebär krav på första besiktning
• ändring av verksamheten i byggnaden eller annan ändring av byggnaden som kan påverka säkerheten för rulltrappan eller rullrampen
• ändring av rulltrappan eller rullrampens grundförutsättningar
• ändring eller byte av väsentliga delar av rulltrappan eller rullrampen, om det innebär byte till en annan typ av del
• andra ändringar som har väsentlig betydelse för säkerheten.

Revisionsbesiktning krävs endast om ändringen har väsentlig betydelse för säkerheten.

Vad räknas som en ändring av en rulltrappa eller rullramp?

En ändring av en byggnad enligt PBL är en åtgärd som påverkar byggnadens konstruktion, funktion, användning, utseende eller kulturhistoriska värde. En rulltrappa eller rullramp i en byggnad räknas som en del av byggnaden och omfattas därmed av reglerna om ändring. Motsvarande regler om ändring av rulltrappor och rullramper i byggnader kan antas gälla även för sådana anordningar i andra anläggningar än byggnader.

Exempel på ändringar som kan kräva revisionsbesiktning av rulltrappor och rullramper är:

• ändring av kontrollsystem eller byte till annan typ,
• ändring av trappans eller rampens längd, och
• byte av typ av kamplatta eller ändring av kammars funktion.

Om det finns brister efter en revisionsbesiktning, men de inte är allvarliga, ska de åtgärdas så snart som möjligt. Om bristerna inte åtgärdas kan byggnadsnämnden ingripa enligt PBL.

Vid nästa besiktning kontrolleras det att bristerna har åtgärdats. Om de fortfarande finns kvar kommer de bedömas som en omedelbar risk för säkerhet och hälsa, och rulltrappan eller rullrampen får då inte användas förrän bristerna är åtgärdade och ny besiktning är genomförd.

Besiktningsskylt

Ägaren eller den som ansvarar för en rulltrappa eller rullramp ska se till att den senaste besiktningsskylten är fastsatt på rulltrappan eller rullrampen. Besiktningsskylten utfärdas eller uppdateras av kontrollorganet efter besiktning, om besiktningen slutförts utan anmärkning eller med endast mindre brister. Skylten ska placeras synligt på rulltrappan eller rullrampen och visa när nästa besiktning ska göras.

För rulltrappor och rullramper som är undantagna från första besiktning ansvarar ägaren för att en hållbar informationsskylt sätts upp. Skylten ska vara på plats innan rulltrappan eller rullrampen tas i bruk och visa vilket år och vilken månad den första återkommande besiktningen ska vara genomförd.

Drift, fortlöpande tillsyn, skötsel och underhåll av rulltrappor och rullramper

Den som äger eller ansvarar för en rulltrappa eller rullramp måste se till att den alltid är säker att använda. Det innebär att rulltrappan eller rullrampen ska skötas, underhållas och kontrolleras regelbundet, så att den uppfyller kraven på säkerhet och hälsa.

Så ska rulltrappor och rullramper skötas och underhållas

Skötsel, underhåll och tillsyn ska utföras fackmässigt och i tillräcklig omfattning, med hänsyn till hur ofta rulltrappan eller rullrampen används och vilken miljö den finns i. Instruktioner som tillhör rulltrappan eller rullrampen kan normalt anses vara lämpliga att följa. Dessa instruktioner är utformade för att säkerställa att rulltrappan eller rullrampen används och underhålls på ett säkert och korrekt sätt.

Det är viktigt att den som utför arbetet har rätt kunskap om rulltrappan eller rullrampen och följer dokumenterade rutiner. Det finns också krav från andra myndigheter som det företag eller den person som utför arbetet på rulltrappan eller rullrampen måste följa. Exempelvis kräver Elsäkerhetsverket att elarbeten utförs av registrerade företag, medan Arbetsmiljöverket ställer krav på att heta arbeten, såsom svetsning, utförs av personer med rätt utbildning, behörighet och tillstånd.

Arbetet med rulltrappor och rullramper ska alltid utföras fackmässigt, vilket innebär att det ska göras av personer med rätt kunskap och erfarenhet enligt branschregler och standarder. Om andra metoder används måste säkerheten ändå kunna garanteras. Läs mer om vad fackmässighet innebär och vilka krav som gäller i avsnittet "Krav på fackmässighet" ovan.

Du kan läsa mer om skötsel och underhåll av rulltrappor och rullramper finns på sidan ”Information om drift, tillsyn, skötsel och underhåll av rulltrappor och rullramper”. Där finns vägledning om instruktioner, dokumentation och hur kontroller ska utföras.

Journalföring för rulltrappor och rullramper

En journal ska föras för varje rulltrappa eller rullramp. Journalen är ett viktigt dokument som visar att anordningen sköts och kontrolleras enligt gällande regler.

Journalen ska vara tillgänglig för besiktningsföretaget vid kontroll och för tillsynsmyndigheten vid begäran.

Journalen ska innehålla uppgifter om:

• utförda åtgärder för fortlöpande tillsyn, skötsel, underhåll eller ändringar av rulltrappan eller rullrampen,
• rulltrappan eller rullrampens driftsintensitet, det vill säga hur mycket och hur ofta den används,
• inträffade driftstopp och orsaken till dessa,
• inträffade olycksfall eller tillbud, och
• annan information som är nödvändig för att genomföra kontroll av rulltrappan eller rullrampen.

Exempel på ytterligare uppgifter som kan behöva finnas i journalen för rulltrappor och rullramper är:

• programversion i programmerbart styrsystem samt beskrivning av eventuella programuppdateringar.

Vid varje åtgärd för tillsyn, skötsel, underhåll eller ändring av en rulltrappa eller rullramp ska följande antecknas i journalen:

• datum för åtgärden eller ändringen,
• omfattning av åtgärden eller ändringen,
• vem som har utfört åtgärden eller ändringen,
• om ändringen har lett till revisionsbesiktning, och
• om mindre avsteg från regler har gjorts, samt i så fall vilka.

Det finns inga krav på att journalen för rulltrappor och rullramper ska vara i ett särskilt format, till exempel papper eller digitalt. Journalen kan alltså föras både som fysisk loggbok eller i ett digitalt system, så länge den uppfyller de krav som finns i föreskrifterna.

Fastighetsägaren, eller den som ansvarar för rulltrappan eller rullrampen, har ansvar för att journalen förs, att den är komplett och att den går att komma åt vid behov. Journalen kan också behöva kunna skrivas ut eller laddas ner, särskilt vid byte av serviceleverantör eller vid ägarbyte.

Om ett digitalt system används behöver det vara möjligt för de som utför åtgärder på rulltrappan eller rullrampen att lägga in uppgifter, till exempel ägaren eller serviceföretag.

Regler vid arbete med rulltrappor och rullramper

Vid arbete med en rulltrappa eller rullramp behöver det finnas en avspärrning som förhindrar att allmänheten får tillträde. Risken för personskador kan minskas genom att använda en lämplig avspärrning som hindrar påstigning, eller genom att platsen vaktas. Vid avspärrningen behöver även hänsyn tas till personer med nedsatt orienteringsförmåga och deras säkerhet.

Vid arbete med rulltrappor och rullramper ska även de allmänna aktsamhetsreglerna enligt Boverkets föreskrifter (BFS 2024:4) om aktsamhet vid bygg-, rivnings- och markåtgärder följas. Dessa regler innebär bland annat att arbetsplatsen ska avgränsas och skyltas på ett tydligt sätt för att skydda både arbetstagare och allmänhet från risker.

Mer information om aktsamhetsreglerna finns på PBL Kunskapsbanken.

Aktsamhet