Motordrivna anordningar

Regler om motordrivna portar och liknande anordningar

Granskad:

Motordrivna portar, dörrar, väggar, galler och grindar är viktiga delar av många byggnader och måste alltid vara säkra att använda. Därför finns det särskilda regler som ställer höga krav på både installation, användning, kontroll och underhåll av dessa. Reglerna finns i plan- och bygglagen (2010:900), PBL, och plan- och byggförordningen (2011:338), PBF. Boverkets föreskrifter ger mer detaljerade krav och anvisningar.

Sidan vänder sig till

Sidan vänder sig till dig som söker vägledning om vilka regler som gäller för motordrivna portar och liknande anordningar. Den här sidan är till för dig som vill veta vilka regler som gäller. Informationen riktar sig till dig som ansvarar för motordrivna portar och liknande anordningar, när det gäller projektering, utförande och installation, kontroll samt drift, fortlöpande tillsyn, skötsel och underhåll, utför kontroll och arbetar med tillsyn.

PBL och PBF ställer krav för motordrivna portar och liknande anordningar

Vid projektering, installation, kontroll eller underhåll av motordrivna portar och liknande anordningar gäller särskilda regler som syftar till att säkerställa säkerhet och funktion. Dessa regler finns framför allt i PBL och PBF. Boverkets föreskrifter ger mer detaljerade krav och anvisningar utifrån dessa lagar och förordningar.

Säkerhetskrav och ansvar för motordrivna portar och liknande anordningar

Vid nybyggnad och ändring ställer PBL krav på att byggnadsverk ska vara säkra att använda. Motordrivna portar och liknande anordningar ska dessutom underhållas så att deras säkerhet och funktion bevaras. Kravet på kontinuerligt underhåll är särskilt strängt.

Byggherren ansvarar för att bygg-, rivnings- och markarbeten utförs enligt PBL och gällande regler. När anordningen är installerad och tas i bruk går ansvaret över till fastighetsägaren eller den som ansvarar för anordningen. Den ansvarige ska se till att anordningen underhålls, kontrolleras och används på ett säkert sätt.

Det är möjligt att genom avtal låta andra aktörer utföra vissa arbetsuppgifter, till exempel genom att anlita en fastighetsskötare. Det offentligrättsliga ansvaret enligt plan- och bygglagstiftningen kan dock inte överlåtas. Den som ansvarar för en motordriven port och liknande anordning har alltid det yttersta ansvaret, även om någon annan utför vissa uppgifter. Ett serviceföretag som bara sköter och underhåller anordningen kan alltså inte vara ansvarig enligt lag.

Om reglerna inte följs kan byggnadsnämnden ingripa med olika tillsynsåtgärder.

PBF preciserar de tekniska kraven och anger att motordrivna portar och liknande anordningar ska vara utformade och installerade så att de är säkra att använda och inte innebär oacceptabla risker för olyckor, till exempel halkning, fall eller klämning.

Motordrivna portar och liknande anordningar ska kontrolleras när det krävs enligt Boverkets föreskrifter:

  • innan de börjar används (första besiktning),
  • regelbundet under användning (återkommande besiktning), och
  • efter större ändringar (revisionsbesiktning).

Kontrollen ska utföras av ett ackrediterat kontrollorgan och ett protokoll ska kunna visas upp vid tillsyn. Om kontrollen inte har gjorts i tid, eller om det saknas ett godkänt protokoll, får den motordrivna porten inte användas.

Vid olycka eller tillbud får den motordrivna porten inte användas förrän nödvändiga skyddsåtgärder har vidtagits och händelsen ska omedelbart rapporteras till tillsynsmyndigheten.

Regler om motordrivna anordningar

EU:s säkerhetskrav för motordrivna portar och liknande anordningar

Motordrivna portar och liknande anordningar måste uppfylla gemensamma säkerhetskrav inom EU. Det innebär bland annat att de ska vara CE-märkta, vilket visar att de uppfyller alla relevanta krav enligt EU:s produktregler.

Motordrivna portar och liknande anordningar omfattas av krav enligt:

  • Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/42/EG av den 17 maj 2006 om maskiner och om ändring av rådets direktiv 95/16/EG, maskindirektivet, och
  • Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter och om upphävande av rådets direktiv 89/106/EEG, byggproduktförordningen.

Därutöver finns det ytterligare EU-regler som kan vara tillämpliga, exempelvis Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/30/EU av den 26 februari 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om elektromagnetisk kompatibilitet, EMC-direktivet, och Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/53/EU av den 16 april 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av radioutrustning och om upphävande av direktiv 1999/5/EG, radioutrustningsdirektivet.

Den som släpper ut en motordriven port eller likande anordning på marknaden ansvarar för att den uppfyller alla krav i EU-lagstiftningen. CE-märkningen är beviset på att kraven är uppfyllda.

Maskindirektivet

Alla portar och liknande anordningar som är motordrivna omfattas av krav på CE-märkning enligt maskindirektivet. Kraven enligt maskindirektivet gäller både för anordningarna och för de företag som ansvarar för att dessa är säkra och uppfyller lagens krav.

Maskindirektivet har framför allt införlivats genom Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2023:4) om produkter – maskiner. Från och med den 20 januari 2027 ersätts maskindirektivet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1230 av den 14 juni 2023 om maskiner och om upphävande av direktiv 2006/42/EG, maskinförordningen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter om produkter – maskiner upphör då att gälla.

CE-märkning av motordrivna portar och liknande anordningar

Byggproduktförordningen

För produkter som omfattas av en harmoniserad standard enligt byggproduktförordningen (exempelvis portar och dörrar enligt SS-EN 13241 och SS-EN 14351-1) gäller även krav på prestandadeklaration och CE-märkning enligt denna förordning.

Att sälja byggprodukter

Boverkets föreskrifter om användning av motordrivna anordningar – motordrivna portar mm

Att installera, använda och underhålla motordrivna portar och liknande anordningar i byggnader innebär ett stort ansvar för säkerhet och funktion. Boverkets föreskrifter (BFS 2025:11) om krav för användning av motordrivna anordningar ställer tydliga krav på hur motordrivna portar och liknande anordningar ska projekteras, installeras, kontrolleras och skötas. Den här vägledningen förklarar vilka regler som gäller och vad som krävs för att uppfylla dem.

Här får du en översikt över:

  • vilka krav som gäller vid installation, drift, underhåll och ändringar
  • hur kontroller och besiktningar ska genomföras
  • vilket ansvar som ligger på byggherren, fastighetsägaren och andra berörda.

Syftet är att göra det enkelt att förstå vad som krävs för att motordrivna portar och liknande anordningar ska vara säkra – både för personer och gods. Vägledningen riktar sig till dig som är byggherre, fastighetsägare, installatör, kontrollant eller på annat sätt ansvarar för motordrivna portar och liknande anordningar i byggnader.

Vilka motordrivna portar och liknande anordningar omfattas av Boverkets regler?

Boverkets föreskrifter gäller för motordrivna portar och liknande anordningar som är avsedda att användas för passage av personer eller för passage med fordon enligt fordonslagen (2002:574), eller med fordon som löper på skenor.

Kraven på utförande, installation och kontroll enligt de särskilda bestämmelserna enligt 6 kap. Boverkets föreskrifter om krav för användning av motordrivna anordningar gäller endast motordrivna portar och liknande anordningar som både öppnas och stängs med motorkraft. Anordningar som bara öppnas eller stängs med motor och i övrigt använder upplagrad energi, omfattas inte av kraven på kontroll. Däremot gäller de allmänna kraven på projektering, installation, drift, tillsyn och underhåll även för dessa anordningar.

Exempel på motordrivna anordningar som omfattas av Boverkets föreskrifter är:

  • portar
  • dörrar
  • väggar
  • galler
  • grindar.

Boverkets regler gäller dock inte för motordrivna anordningar som är avsedda att användas bara yrkesmässigt av särskilt instruerad personal. Dessa omfattas i stället av Arbetsmiljöverkets regler.

Till den motordrivna porten räknas också det utrymme och den utrustning som behövs för att anordningen ska kunna användas, skötas, underhållas och kontrolleras.

5 §
   Med motordrivna anordningar avses i denna förordning motordrivna
   1. hissar med tillhörande säkerhetskomponenter och andra motordrivna anordningar som är avsedda för transport av personer eller gods, med undantag för sådana anordningar som avses i 2 kap. 13 § ordningslagen (1993:1617),
   2. portar, dörrar, galler, grindar och liknande anordningar som är avsedda för passage av personer eller av mark- eller spårbundna fordon, och
   3. anordningar som är avsedda att ta hand om och forsla bort avfall från byggnader som har försetts med en sådan anordning.

Med motordrivna anordningar avses i denna förordning inte anordningar som är avsedda att användas endast yrkesmässigt av särskilt instruerad personal.

2 §

Föreskrifterna gäller sådana motordrivna anordningar som avses i 1 kap. 5 § plan- och byggförordningen (2011:338) med de preciseringar som framgår av denna författning.

Till den motordrivna anordningen hör det utrymme och den utrustning som krävs för att anordningen ska kunna drivas, skötas, underhållas och kontrolleras.

Författningen omfattar linbaneanläggningar för persontransport enligt tillämpningsområdet i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/424 om linbaneanläggningar av den 9 mars 2016 och om upphävande av direktiv 2000/9/EG.

Föreskrifterna i 1 kap. omfattar övergripande bestämmelser för alla typer av motordrivna anordningar.

Föreskrifterna i 2 kap. omfattar bestämmelser för hissar.

Föreskrifterna i 3 kap. omfattar bestämmelser för rulltrappor och rullramper.

Föreskrifterna i 4 kap. omfattar bestämmelser för linbaneanläggningar.

Föreskrifterna i 5 kap. omfattar bestämmelser för takmonterade persontransportanordningar.

Föreskrifterna i 6 kap. omfattar bestämmelser för motordrivna portar och liknande anordningar.

Föreskrifterna i 7 kap. omfattar bestämmelser för motordrivna avfallsanordningar.

7 §

I denna författning avses med

bergbana: en linbaneanläggning där de transporterande anordningarna dras av en eller flera linor längs ett spår som kan ligga på marken eller stödjas av fasta strukturer,

hiss: en motordriven lyftanordning med hisskorg, plattform eller annan lastbärande del som är avsedd för permanent uppställning och som styrs av gejder, väggar, saxarmssystem eller liknande, och som mellan fasta stannplan transporterar personer, personer och gods eller enbart gods när det gäller varu- och småvaruhissar,

linbana: en linbaneanläggning där de transporterande anordningarna är upphängda på och drivs av en eller flera linor,

linbaneanläggning: hela det på platsen uppförda systemet, bestående av infrastruktur och delsystem, vilket konstruerats, uppförts, monterats ihop och tagits i drift i syfte att transportera personer, där förflyttningen sker med hjälp av linor längs rörelsebanan,

motordriven avfallsanordning: en motordriven anordning för att ta hand om avfall i byggnad eller forsla bort avfall från byggnad, såsom motordriven soptransporthiss, sopsug, stationär komprimator och sopskruv som är avsedd för permanent uppställning,

motordriven port och liknande anordning: en port, dörr, vägg, galler och grind som öppnas och stängs med motorkraft, och som är avsedd att användas för personpassage eller passage med sådana fordon som avses i fordonslagen (2002:574) eller med fordon som löper på skenor,

rulltrappa och rullramp: en rulltrappa och rullramp som är motordriven och transporterar personer eller personer och gods mellan olika av- och påstigningsplatser, placerade i samma eller olika nivåer,

släplift: en linbaneanläggning där passagerarna med lämplig utrustning släpas längs ett preparerat spår,

smålift: en enklare typ av släplift. Draglinans uppåtgående part är inte uppburen av mellanstolpar och linrullar samt är lågt belägen, normalt i midjehöjd. Vidare ska de transporterade personerna dras fram genom att de håller direkt i draglinan eller i medbringarhandtag kopplade till linan,

takmonterad transportanordning: en i en byggnad takmonterad transportanordning som manövreras av passageraren. Vid takmonterade persontransportanordningar där den personlyftande delen utgörs av en rullstol, ingår även stolen i anordningen.

Avgränsning av krav för motordrivna portar och liknande anordningar

Reglerna innehåller inga särskilda undantag från tillämpningsområdet. Anordningstyper som tidigare varit undantagna, till exempel sådana som ingår i en maskinanläggning eller används endast av särskilt instruerad personal, är i huvudsak fortsatt undantagna enligt PBF. Boverket kan inte närmare precisera vilka anordningar som omfattas av undantaget, utan detta följer bestämmelserna i PBF. De allmänna kraven på byggnadsverk i plan- och bygglagstiftningen gäller dock undantagna anordningar som infogats i ett byggnadsverk.

Utförande och installation av motordrivna portar och liknande anordningar

Motordrivna portar och liknande anordningar ska alltid vara säkra att använda. De ska projekteras, utföras och installeras på ett fackmässigt sätt. Det innebär att de ska ge ett tillfredsställande skydd för säkerhet och hälsa vid användning, skötsel, underhåll och fortlöpande tillsyn.

Krav vid installation och användning

En motordriven port eller likande anordning som är installerad i ett byggnadsverk och som omfattas av nationella regler som genomför maskindirektivet får bara användas om den uppfyller de grundläggande krav som gällde när den installerades och togs i drift. Det är ägaren eller den som ansvarar för anordningen som ska se till att dessa krav är uppfyllda.

8 §

En motordriven anordning ska vara fackmässigt projekterad, utförd och installerad så att den ger ett tillfredsställande skydd för säkerhet och hälsa vid användning, skötsel, underhåll och fortlöpande tillsyn.

En motordriven anordning som är installerad i ett byggnadsverk och som omfattas av tillämpningsområdet i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/424 om linbaneanläggningar av den 9 mars 2016 och om upphävande av direktiv 2000/9/EG eller Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1230 av den 14 juni 2023 om maskiner och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/42/EG och rådets direktiv 73/361/EEG eller svenska föreskrifter som genomfört Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/33/EU av den 26 februari 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om hissar och säkerhetskomponenter till hissar eller Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/42/EG av den 17 maj 2006 om maskiner och om ändring av direktiv 95/16/EG till svensk rätt, får endast användas om den uppfyller de grundläggande krav som gällde för anordningen när den installerades och togs i drift på viss plats.

Krav på fackmässighet

Fackmässighetskravet innebär att den som utför arbetet ska ha tillräcklig kunskap och erfarenhet för att göra jobbet på ett säkert och korrekt sätt, som en seriös och yrkesverksam person inom området. Det finns inget krav på särskild utbildning eller certifikat, men personen måste ändå ha de kunskaper och färdigheter som behövs för just det aktuella arbetet. Hur mycket man behöver kunna beror på vad arbetet handlar om och hur svårt det är.

Byggherren ansvarar för att den motordrivna porten projekteras, utförs och installeras fackmässigt. Ägaren, eller den som annars ansvarar för anordningen, ansvarar för att drift, skötsel, underhåll och fortlöpande tillsyn utförs på ett fackmässigt sätt. Ansvaret kan inte överlåtas till någon annan genom avtal.

Fackmässighet kan uppnås genom att följa harmoniserade standarder, branschregler eller andra accepterade metoder. Om andra metoder eller lösningar används innebär kravet på fackmässighet att de ska baseras på vetenskapliga grunder och kunna påvisa att kraven är uppfyllda. 

Byggnadsnämnden kan ställa krav på tydliga handlingar som visar att projekteringen är tillräckligt kvalificerad för att uppfylla kraven på säkerhet och hälsa. Det ska framgå av handlingarna vad som ska göras och att alla krav följs.

Om standarder och andra regler

Harmoniserade standarder är frivilliga hjälpmedel som visar hur man kan uppfylla de grundläggande hälso- och säkerhetskraven i EU:s lagstiftning. Om man följer en harmoniserad standard, anses man uppfylla kraven i det aktuella direktivet eller förordningen. Lista över harmoniserade standarder finns på EU-kommissionens webbplats.

Machinery (MD) (på EU-kommissionens webbplats)

Andra regler från Boverket eller andra myndigheter gäller också, även om de inte nämns i föreskrifterna. Det är den som ansvarar för den motordrivna porten som också ansvarar för att kraven är uppfyllda. Vid osäkerhet om hur reglerna ska uppfyllas rekommenderas att kontakta en sakkunnig eller ett företag med ansvar för kontroll eller installation, skötsel och underhåll.

Krav för att begränsa risker för personskador

Hålldon, till exempel knappar eller vred, på motordrivna portar och liknande anordningar ska vara utformade eller placerade så att obehöriga inte kan aktivera dem. Syftet är att förhindra att portar eller liknande anordningar manövreras av personer som inte har tillstånd.

1 §

Hålldon på portar och liknande anordningar ska vara så utformade eller placerade att obehöriga inte kan aktivera donen.

En motordriven vägg som vid öppning eller stängning rör sig in i ett utrymme där en person kan få plats ska vara förhindrad att manövreras om någon befinner sig i detta utrymme. Detta krav syftar till att minska risken för personskador.

Kravet kan till exempel uppfyllas genom att golvet i utrymmet förses med en kontaktmatta som känner av om någon står där och då förhindrar manövrering. Andra tekniska lösningar som ger motsvarande skydd kan också användas.

2 §

En motordriven vägg som vid öppnings- respektive stängningsrörelse går in i ett utrymme där en person kan få plats ska vara så anordnad att manövreringen av denna förhindras om någon person befinner sig i utrymmet.

Ändring av en motordriven port eller likande anordning

Vid ändring av en motordriven port eller likande anordning eller utbyte av en viss del ska den ändrade eller utbytta delen uppfylla de krav som gäller vid tidpunkten för ändringen. Det innebär att aktuella regler alltid ska följas för just den del av anordningen som ändras eller byts ut.

I vissa fall kan det även vara nödvändigt att vidta åtgärder på andra delar av anordningen, för att säkerställa att den nya eller ändrade delen fungerar säkert och uppfyller gällande krav. Utöver kraven i Boverkets föreskrifter om krav för användning av motordrivna anordningar kan det även finnas andra regler som behöver följas.

24 §

Vid ändring av en motordriven anordning eller utbyte av viss del av anordningen ska den ändrade eller utbytta delen uppfylla de krav som gäller vid tidpunkten för ändringen.

Alla åtgärder ska noteras i en journal. Journalen ska vara tillgänglig för kontrollorganet vid kontroll och för tillsynsmyndigheten vid tillsyn.

Om en ändring har väsentlig betydelse för säkerheten krävs en revisionsbesiktning av ett ackrediterat kontrollorgan innan anordningen får tas i bruk igen.

26 §

Den som äger eller annars ansvarar för en motordriven anordning ska se till att det förs en journal. I journalen ska det framgå uppgifter om

  • 1. utförda åtgärder för fortlöpande tillsyn, skötsel och underhåll eller ändringar av anordningen,
  • 2. anordningens driftsintensitet,
  • 3. inträffade driftstopp och orsak till det,
  • 4. inträffade olycksfall eller tillbud, och
  • 5. annat som är nödvändigt för att genomföra kontroll.

Journalen ska hållas tillgänglig för ackrediterat kontrollorgan vid kontrollen och för tillsynsmyndigheten på begäran.

27 §

Vid varje tillfälle då åtgärder för fortlöpande tillsyn, skötsel och underhåll eller ändring av anordningen görs, ska i journalen antecknas

  • 1. datum för åtgärd eller ändring,
  • 2. åtgärdens eller ändringens omfattning, och
  • 3. vem som utfört åtgärden eller ändringen.

Vid ändring av en anordning ska i journalen även framgå

  • 1. om ändringen har föranlett revisionsbesiktning, och
  • 2. i förekommande fall, i vilka avseenden det med stöd av 1 kap. 3 § har gjorts mindre avsteg från 1 kap. 24 §.

18 §

Vid ändring av en motordriven anordning enligt 2–7 kap. ska anordningen revisionsbesiktas innan den åter tas i bruk, såvida den inte omfattas av undantag enligt 6 kap. 4 § eller 7 kap. 2 §, om ändringen avser

  • 1. utbyte av befintlig motordriven anordning mot annan ny eller begagnad anordning, såvida inte utbytet medför krav på första besiktning,
  • 2. ändring av verksamhet i byggnaden eller annan ändring av byggnaden som väsentligt kan påverka den motordrivna anordningens säkerhet,
  • 3. ändring av anordningens grundförutsättningar,
  • 4. ändring av väsentliga delar eller byte av väsentliga delar till annan typ, eller
  • 5. annan ändring som har väsentlig betydelse för säkerheten.

Möjlighet till mindre avsteg vid ändring

I vissa fall är det tillåtet att göra mindre avsteg från kraven i föreskrifterna, om anordningen ändå ger ett tillfredsställande skydd för säkerhet och hälsa. Sådana avsteg kan vara aktuella om det skulle bli orimligt kostsamt att uppfylla kraven på grund av byggnadens eller anordningens förutsättningar, eller om det av varsamhetsskäl är olämpligt, till exempel i byggnader med särskilda kulturvärden.

Vid mindre avsteg från kraven ska det dokumenteras varför avsteget görs och vilka åtgärder som har vidtagits för att ändå säkerställa säkerhet och hälsa. Det finns inga särskilda krav på hur dokumentationen ska utformas – det kan till exempel vara en anteckning i anordningens journal eller i annan relevant handling.

Byggherren ansvarar för att alla krav uppfylls och för att bedöma om ett mindre avsteg kan tillämpas. Byggnadsnämnden kan granska och bedöma om avsteget är korrekt hanterat, till exempel inför startbesked eller slutbesked. Även kontrollorgan kan behöva ta del av dokumentationen vid besiktning.

3 §

Mindre avsteg får göras från föreskrifterna i denna författning i enskilda fall om den motordrivna anordningen ändå ger tillfredställande skydd för säkerhet och hälsa, och om

  • 1. det på grund av byggnadsverkets eller anordningens förutsättningar skulle medföra oskäliga kostnader, eller om
  • 2. det vid ändring av en anordning eller utbyte av viss del av anordningen skulle vara olämpligt av varsamhetsskäl med hänsyn till byggnadsverkets särdrag och värden.

Om mindre avsteg enligt första stycket tillämpas ska skälen för detta samt de åtgärder som vidtagits för att ge ett tillfredställande skydd för säkerhet och hälsa dokumenteras.

Kontroll av motordrivna portar och liknande anordningar

Den här översikten beskriver vilka krav som gäller för kontroll av motordrivna portar och liknande anordningar, vilka intervaller som gäller, vad som gäller vid ändringar samt vilka undantag som finns.

Bestämmelser om utförande av kontroll samt bedömning av brister anges i Boverkets förslag till föreskrifter (BFS 2025:12) om kontroll samt ackreditering av kontrollorgan för motordrivna anordningar.

Vilka motordrivna portar och liknande anordningar omfattas av krav på kontroll?

Alla motordrivna portar och liknande anordningar som omfattas av Boverkets föreskrifter ska kontrolleras av ett ackrediterat kontrollorgan (besiktningsföretag), om de inte omfattas av något av de undantag som finns. För motordrivna portar och liknande anordningar finns möjlighet för undantag från besiktning i flera olika situationer.

10 §

Av denna författning framgår när ägaren eller den som annars ansvarar för en motordriven anordning är skyldig att se till att den kontrolleras och med vilka intervaller. Bestämmelser om kontroll av motordrivna anordningar i byggnadsverk finns i 5 kap. 8–11 §§ plan- och byggförordningen (2011:338) och i de föreskrifter som meddelats i anslutning till dessa bestämmelser.

Ansvar för kontrollen

Det är ägaren eller den som annars ansvarar för den motordrivna porten som ska se till att den kontrolleras när det är krav på det.

Kontrollerna ska utföras av ett företag som ackrediterats för uppgiften. En lista över godkända kontrollorgan finns hos Swedac, Sveriges nationella ackrediteringsorgan. Mer information om ackrediterade företag finns på Swedacs webbplats.

Sökning i Swedacs ackrediteringsregister (på Swedacs webbplats)

Första besiktning – innan en motordriven port tas i bruk

Innan en ny motordriven port eller liknande anordning får börja användas ska den besiktas. Besiktningen ska säkerställa att anordningen uppfyller gällande krav och är säker att använda. Vissa undantag från besiktningskravet finns enligt särskilda regler.

Undantag från krav på första besiktning gäller för:

  • Motordrivna portar och liknande anordningar som är CE-märkta och bestyrkta enligt maskindirektivet, om installationen ingått i bestyrkandet. Detta ska framgå av tillverkarens försäkran om överensstämmelse.
  • Motordrivna garageportar och grindar för enskilt bruk i anslutning till småhus. Dessa är helt undantagna från krav på kontroll.
  • Skjutdörrar, slagdörrar och roterdörrar som är CE-märkta och bestyrkta enligt maskindirektivet samt anordningar som är typgodkända. Dessa är undantagna från krav på första och återkommande besiktning.

Dessutom kan porttyper med portblad som är mindre än 25 kvadratmeter, bestående av mjukt material och som saknar hårda förstyvningar, efter ansökan till Boverket, medges undantag från krav på första och återkommande besiktning.

För övriga motordrivna portar och liknande anordningar ska första besiktning utföras innan de tas i bruk.

11 §

Innan en motordriven anordning enligt 2–7 kap. tas i bruk ska den kontrolleras (första besiktning), såvida den inte omfattas av undantag enligt 1 kap. 20 §, 6 kap. 4 och 6–8 §§ eller 7 kap. 2 §.

20 §

En motordriven anordning som enligt ett bestyrkande överensstämmer med ställda krav som fastställts i relevant harmoniserad gemenskapslagstiftning är undantagna från första besiktning i de avseenden som framgår av bestyrkandet.

Undantaget gäller inte anordningar eller delar av anordningar vars funktion är beroende av andra system i byggnaden.

4 §

Motordrivna garageportar och grindar för enskilt bruk i anslutning till en- och tvåbostadshus är undantagna från krav på första besiktning, återkommande besiktning och revisionsbesiktning.

6 §

Skjutdörrar, slagdörrar och roterdörrar som har ett bestyrkande att de överensstämmer med samtliga tillämpliga krav som fastställts i relevant harmoniserad gemenskapslagstiftning är undantagna från krav på första och återkommande besiktning.

7 §

Porttyper med portblad som är mindre än 25 m2 bestående av mjukt material och som saknar hårda förstyvningar kan efter ansökan till Boverket medges undantag från krav på första och återkommande besiktning.

8 §

Motordrivna portar och liknande anordningar som är typgodkända enligt 8 kap. 22 och 23 §§ plan- och bygglagen (2010:900) eller motsvarande äldre bestämmelser är undantagna från krav på första och återkommande besiktning.

2 §

Vid den första besiktningen ska kontrollorganet undersöka om den motordrivna anordningen uppfyller de för anordningen gällande kraven på skydd som framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 11 § plan- och bygglagen (2010:900).

Den första besiktningen ska omfatta både konstruktionskontroll och installationskontroll, såvida den motordrivna anordningen inte omfattas av undantag enligt 1 kap. 20 § i Boverkets föreskrifter (BFS 2025:11) om krav för användning av motordrivna anordningar.

Om det finns brister efter första besiktningen, men de inte är allvarliga för säkerheten, ska de åtgärdas så snart som möjligt. Om bristerna inte åtgärdas kan byggnadsnämnden ingripa enligt PBL.

Vid nästa besiktning kontrollerar besiktningsföretaget att bristerna är åtgärdade. Om de inte är det kommer de bedömas som en omedelbar risk för säkerhet och hälsa. Den motordrivna porten får då inte användas förrän bristerna är åtgärdade och ny besiktning är genomförd.

12 §

Brister som kvarstår efter avslutad första besiktning och som bedömts inte utgöra omedelbar risk för säkerhet och hälsa enligt 3 kap. 7 § Boverkets föreskrifter (BFS 2025:12) om kontroll samt ackreditering av kontrollorgan för motordrivna anordningar, ska åtgärdas snarast efter avslutad kontroll och kontrolleras av kontrollorganet vid nästa besiktning.

12 §

Brister som kvarstår efter avslutad kontroll utgör var för sig omedelbar risk för säkerhet och hälsa om bristerna avser det som ska kontrolleras enligt 9 § 1, 3, 4 eller 5.

Även brister enligt 9 § 2, 6, 7 eller 8 kan av kontrollorganet bedömas samverka och därför utgöra omedelbar risk för säkerhet och hälsa.

Kvarstår brister enligt 9 § 2, 6, 7 eller 8 från föregående kontroll utgör dessa var för sig omedelbar risk för hälsa och säkerhet.

Återkommande besiktning – så länge den motordrivna porten används

Motordrivna portar och liknande anordningar som inte omfattas av undantag ska genomgå återkommande besiktning för att säkerställa att de är säkra och uppfyller gällande krav. Den första återkommande besiktningen ska utföras två år efter att anordningen tagits i bruk. Därefter gäller olika besiktningsintervall beroende på typ av anordning och placering:

  • Motordrivna portar och liknande anordningar inom inhägnat industriområde, som styrs med impulsdon i kombination med självövervakad kontaktlist eller med hålldon, ska besiktas vart fjärde år.
  • Övriga motordrivna portar och liknande anordningar ska besiktas vartannat år.

Undantag från krav på återkommande besiktning gäller för:

  • Motordrivna garageportar och grindar för enskilt bruk i anslutning till en- och tvåbostadshus. Dessa är helt undantagna från krav på kontroll.
  • Hålldonsstyrda rullgaller som manövreras högst två gånger per dygn och är placerade i butiksentréer eller liknande. Dessa är undantagna från krav på återkommande besiktning.
  • Skjutdörrar, slagdörrar och roterdörrar som är CE-märkta och bestyrkta enligt maskindirektivet samt anordningar som är typgodkända. Dessa är undantagna från krav på första och återkommande besiktning.

Dessutom kan porttyper med portblad som är mindre än 25 kvadratmeter, bestående av mjukt material och som saknar hårda förstyvningar, efter ansökan till Boverket, medges undantag från krav på första och återkommande besiktning.

För motordrivna portar och liknande anordningar som inte omfattas av något undantag ska återkommande besiktning utföras enligt föreskrivna intervall.

3 §

Motordrivna portar och liknande anordningar ska kontrolleras med följande besiktningsintervall

  • 1. första återkommande besiktning: 2 år, och
  • 2. därefter återkommande besiktningar
  • a) motordrivna portar och liknande anordningar inom inhägnat industriområde, vilka styrs med impulsdon i kombination med självövervakad kontaktlist eller med hålldon: 4 år, och
  • b) övriga motordrivna portar och liknande anordningar: 2 år.

4 §

Motordrivna garageportar och grindar för enskilt bruk i anslutning till en- och tvåbostadshus är undantagna från krav på första besiktning, återkommande besiktning och revisionsbesiktning.

5 §

Hålldonsstyrda rullgaller som manövreras högst två gånger om dygnet, placerade i butiksentréer eller dylikt är undantagna från krav på återkommande besiktning.

6 §

Skjutdörrar, slagdörrar och roterdörrar som har ett bestyrkande att de överensstämmer med samtliga tillämpliga krav som fastställts i relevant harmoniserad gemenskapslagstiftning är undantagna från krav på första och återkommande besiktning.

7 §

Porttyper med portblad som är mindre än 25 m2 bestående av mjukt material och som saknar hårda förstyvningar kan efter ansökan till Boverket medges undantag från krav på första och återkommande besiktning.

8 §

Motordrivna portar och liknande anordningar som är typgodkända enligt 8 kap. 22 och 23 §§ plan- och bygglagen (2010:900) eller motsvarande äldre bestämmelser är undantagna från krav på första och återkommande besiktning.

8 §

Vid den återkommande besiktningen ska kontrollorganet kontrollera om den motordrivna anordningen uppfyller de för anordningen gällande kraven på skydd som framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 11 § plan- och bygglagen (2010:900).

Besiktningen får utföras tidigast sex månader innan det nuvarande besiktningsintervallet löper ut. Den som ansvarar för anordningen ska beställa besiktningen i god tid och se till att besiktningsföretaget får de förutsättningar som behövs för att besiktningen ska kunna genomföras innan besiktningsintervallet har gått ut.

Om besiktningen inte utförs i tid gäller automatiskt användningsförbud och den motordrivna porten får inte användas förrän en godkänd besiktning har genomförts.

Första återkommande besiktning räknas från den månad när första besiktning slutfördes utan anmärkning, eller med endast mindre brister. Om första besiktning inte krävs, räknas intervallet från den månad anordningen togs i bruk.

Varje nytt besiktningsintervall räknas från utgången av det föregående intervallet. Kortare intervall kan väljas och då räknas nästa intervall från det förkortade intervallets slut. Uppgift om besiktningsintervall ska anges i både besiktningsprotokoll och på besiktningsskylt.

14 §

Återkommande besiktning får påbörjas tidigast sex månader före utgången av gällande besiktningsintervall.

15 §

Besiktningsintervallet för den första återkommande besiktningen räknas från den månad då första besiktning slutfördes utan anmärkning eller med anmärkning om att den motordrivna anordningen enbart har sådana brister som sammanlagt inte bedöms ha omedelbar betydelse för säkerhet och hälsa.

Då första besiktning inte krävs, räknas besiktningsintervallet för den första återkommande besiktningen från den månad då anordningen togs i bruk.

Nästföljande besiktningsintervall räknas från utgången av föregående besiktningsintervall.

Kortare besiktningsintervall får väljas av den som äger eller annars ansvarar för anordningen. Därpå följande besiktningsintervall ska då räknas från utgången av det förkortade intervallet.

Byggnadsnämnden kan efter ansökan besluta om en längre tid mellan återkommande besiktningar i enskilda fall, om anordningen används så lite att driftsäkerheten påverkas mycket lite. Intervallet får då vara högst dubbelt så långt som det ordinarie. Det måste finnas särskilda skäl och dessa ska kunna visas både för byggnadsnämnden och kontrollorganet.

Byggnadsnämnden kan även lämna anstånd med besiktning i upp till sex månader om det finns särskilda skäl. Byggnadsnämnden avgör om särskilda skäl finns i varje enskilt fall och det nya intervallet ska kunna visas för kontrollorganet. Nästa besiktningsintervall räknas då från den nya tidpunkten.

Ett exempel på särskilda skäl för att få anstånd med besiktning av motordrivna portar och liknande anordningar är smittspridning i samhället, som under covid-19-pandemin, då det kan vara svårt att utföra besiktning i tid. I sådana fall kan anstånd förhindra att anordningen får användningsförbud.

4 §

Är en motordriven anordning genom sitt brukande i särskilt liten utsträckning utsatt för minskning av driftsäkerheten, får byggnadsnämnden i varje enskilt fall bestämma längre besiktningsintervall än vad som anges i denna författning, dock längst den dubbla tiden.

5 §

Om det finns särskilda skäl, får byggnadsnämnden medge anstånd med kontroll i högst sex månader. Därpå följande besiktningsintervall ska räknas från den tidpunkt till vilken anstånd medgetts.

Vid återkommande besiktning ska protokollet från den senaste kontrollen visas upp för besiktningsföretaget. Om den senaste kontrollen var en revisionsbesiktning ska även protokollet från den senaste återkommande besiktningen visas.

Om det efter avslutad besiktning finns brister som inte är allvarliga för säkerheten ska dessa åtgärdas inom en månad. Om bristerna inte är åtgärdade inom en månad kan byggnadsnämnden ingripa enligt PBL.

Vid nästa besiktning kontrolleras att bristerna har åtgärdats. Om de fortfarande finns kvar kommer de bedömas som en omedelbar risk för säkerhet och hälsa, och den motordrivna porten får då inte användas förrän bristerna är åtgärdade och ny besiktning är genomförd.

16 §

Den som äger eller annars ansvarar för en motordriven anordning ska vid återkommande besiktning uppvisa protokollet från senaste kontroll för kontrollorganet. Om den senaste kontrollen avsåg revisionsbesiktning ska även protokoll från senaste första eller återkommande besiktning uppvisas.

17 §

Brister som kvarstår efter avslutad återkommande besiktning och som var för sig inte utgör omedelbar risk för säkerhet och hälsa enligt 3 kap. 14 § Boverkets föreskrifter (BFS 2025:12) om kontroll samt ackreditering av kontrollorgan för motordrivna anordningar, ska åtgärdas inom en månad efter avslutad kontroll och kontrolleras av kontrollorganet vid nästa besiktning.

12 §

Brister som kvarstår efter avslutad kontroll utgör var för sig omedelbar risk för säkerhet och hälsa om bristerna avser det som ska kontrolleras enligt 9 § 1, 3, 4 eller 5.

Även brister enligt 9 § 2, 6, 7 eller 8 kan av kontrollorganet bedömas samverka och därför utgöra omedelbar risk för säkerhet och hälsa.

Kvarstår brister enligt 9 § 2, 6, 7 eller 8 från föregående kontroll utgör dessa var för sig omedelbar risk för hälsa och säkerhet.

Revisionsbesiktning – vid ändringar

Vid vissa ändringar av en motordriven port eller liknande anordning krävs en revisionsbesiktning innan anordningen får tas i bruk igen. Detta gäller vid:

  • utbyte av anordningen mot en ny eller begagnad, om inte utbytet innebär krav på första besiktning
  • ändring av verksamheten i byggnaden eller annan ändring av byggnaden som kan påverka säkerheten för anordningen
  • ändring av anordningens grundförutsättningar
  • ändring eller byte av väsentliga delar av anordningen, om det innebär byte till en annan typ av del
  • andra ändringar som har väsentlig betydelse för säkerheten.

Revisionsbesiktning krävs endast om ändringen har väsentlig betydelse för säkerheten.

Undantag från krav på revisionsbesiktning gäller för motordrivna garageportar och grindar för enskilt bruk i anslutning till en- och tvåbostadshus. Dessa är helt undantagna från krav på kontroll.

18 §

Vid ändring av en motordriven anordning enligt 2–7 kap. ska anordningen revisionsbesiktas innan den åter tas i bruk, såvida den inte omfattas av undantag enligt 6 kap. 4 § eller 7 kap. 2 §, om ändringen avser

  • 1. utbyte av befintlig motordriven anordning mot annan ny eller begagnad anordning, såvida inte utbytet medför krav på första besiktning,
  • 2. ändring av verksamhet i byggnaden eller annan ändring av byggnaden som väsentligt kan påverka den motordrivna anordningens säkerhet,
  • 3. ändring av anordningens grundförutsättningar,
  • 4. ändring av väsentliga delar eller byte av väsentliga delar till annan typ, eller
  • 5. annan ändring som har väsentlig betydelse för säkerheten.

4 §

Motordrivna garageportar och grindar för enskilt bruk i anslutning till en- och tvåbostadshus är undantagna från krav på första besiktning, återkommande besiktning och revisionsbesiktning.

15 §

Vid revisionsbesiktningen ska kontrollorganet kontrollera om den motordrivna anordningen efter ändringen uppfyller de för anordningen gällande kraven på skydd som framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 11 § plan- och bygglagen (2010:900).

Revisionsbesiktningen ska omfatta konstruktions- och installationskontroll enligt 3 och 4 §§ i nödvändig omfattning samt anpassas till ändringens omfattning och betydelse för kraven på skydd.

Vad räknas som en ändring av en motordriven port eller likande anordning?

En ändring av en byggnad enligt PBL är en åtgärd som påverkar byggnadens konstruktion, funktion, användning, utseende eller kulturhistoriska värde. En motordriven port eller likande anordning som är installerad i en byggnad räknas i en byggnad räknas som en del av byggnaden och omfattas därmed av reglerna om ändring. Motsvarande regler om ändring av motordrivna portar ock liknande anordningar i byggnader kan antas gälla även för sådana anordningar i andra anläggningar än byggnader.

Exempel på ändringar som har väsentlig betydelse för säkerheten hos motordrivna portar och liknande anordningar är:

  • ändring av kontrollsystem eller byte till en annan typ av kontrollsystem
  • ändring av maskineri eller byte till en annan typ av maskineri.

Sådana ändringar kan påverka anordningens funktion och säkerhet, och kräver därför särskild uppmärksamhet vid planering och utförande.

4 §
    /Upphör att gälla U:2025-12-01/
I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,

bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,

byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekter-ings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,

byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,

byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,

exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transport-infrastruktur,

genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,

kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,

markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,

medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,

omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spår-trafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till var-andra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
studentbostad: en bostad avsedd för studerande på universitet, högskola, annan eftergymnasial utbildning eller vuxenutbildning,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,

tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,

underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2025:519) .

4 §
    /Träder i kraft I:2025-12-01/
I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,
bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,
byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,
byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,
byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,
ekonomibyggnad: en byggnad som behövs för jordbruket, skogsbruket, vattenbruket, fisket eller renskötseln,
exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,
fasadändring: en ändring av en byggnad som innebär att byggnaden byter kulör, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller att byggnadens yttre karaktärsdrag påverkas på annat sätt,
genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,
komplementbostadshus: en fristående byggnad som kompletterar ett en- eller tvåbostadshus och är inredd med en självständig bostad,
komplementbyggnad: en fristående byggnad som kompletterar en byggnad och inte är inredd med en självständig bostad,
kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,
markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spår-trafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
studentbostad: en bostad avsedd för studerande på universitet, högskola, annan eftergymnasial utbildning eller vuxenutbildning,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,
tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2025:974) .

Om det finns brister efter en revisionsbesiktning, men de inte är allvarliga, ska de åtgärdas så snart som möjligt. Om bristerna inte åtgärdas kan byggnadsnämnden ingripa enligt PBL.

Vid nästa besiktning kontrolleras att bristerna har åtgärdats. Om de fortfarande finns kvar kommer de bedömas som en omedelbar risk för säkerhet och hälsa, och anordningen får då inte användas förrän bristerna är åtgärdade och ny besiktning är genomförd.

19 §

Brister som kvarstår efter avslutad revisionsbesiktning och som bedömts inte utgöra omedelbar risk för säkerhet och hälsa enligt 3 kap. 16 § Boverkets föreskrifter (BFS 2025:12) om kontroll samt ackreditering av kontrollorgan för motordrivna anordningar ska åtgärdas snarast efter avslutad kontroll och kontrolleras av kontrollorganet vid nästa besiktning.

12 §

Brister som kvarstår efter avslutad kontroll utgör var för sig omedelbar risk för säkerhet och hälsa om bristerna avser det som ska kontrolleras enligt 9 § 1, 3, 4 eller 5.

Även brister enligt 9 § 2, 6, 7 eller 8 kan av kontrollorganet bedömas samverka och därför utgöra omedelbar risk för säkerhet och hälsa.

Kvarstår brister enligt 9 § 2, 6, 7 eller 8 från föregående kontroll utgör dessa var för sig omedelbar risk för hälsa och säkerhet.

Besiktningsskylt

Ägaren eller den som ansvarar för en motordriven port eller likande anordning ska se till att den senaste besiktningsskylten är fastsatt på motordrivna porten. Besiktningsskylten utfärdas eller uppdateras av kontrollorganet efter besiktning, om besiktningen slutförts utan anmärkning eller med endast mindre brister. Skylten ska placeras synligt på den motordrivna porten och visa när nästa besiktning ska göras.

För motordrivna portar och liknande anordningar som är undantagna från första besiktning ansvarar ägaren för att en hållbar informationsskylt sätts upp. Skylten ska vara på plats innan den motordrivna porten tas i bruk och visa vilket år och vilken månad den första återkommande besiktningen ska vara genomförd.

22 §

Den motordrivna anordningens ägare eller den som annars ansvarar för anordningen ska se till att den senast utfärdade besiktningsskylten finns fast anbringad på anordningen på en väl synlig plats för användarna.

23 §

Återkommande besiktningspliktig motordriven anordning som är undantagen från krav på första besiktning, ska av anordningens ägare förses med en beständig informationsskylt. Skylten ska finnas på plats innan anordningen tas i bruk och av skylten ska framgå när den första återkommande besiktningen ska vara utförd (år och månad).

Drift, fortlöpande tillsyn, skötsel och underhåll av motordrivna portar och liknande anordningar

Den som äger eller ansvarar för en motordriven port eller likande anordning måste se till att den alltid är säker att använda. Det innebär att anordningen ska skötas, underhållas och kontrolleras regelbundet, så att den uppfyller kraven på säkerhet och hälsa.

Så ska motordrivna portar och liknande anordningar skötas och underhållas

Skötsel, underhåll och tillsyn ska utföras fackmässigt och i tillräcklig omfattning, med hänsyn till hur ofta den motordrivna porten används och vilken miljö den finns i. Instruktioner som tillhör den motordrivna porten kan normalt anses vara lämpliga att följa. Dessa instruktioner är utformade för att säkerställa att den motordrivna porten används och underhålls på ett säkert och korrekt sätt.

Det är viktigt att den som utför arbetet har rätt kunskap om den motordrivna porten och följer dokumenterade rutiner. Det finns också krav från andra myndigheter som det företag eller den person som utför arbetet på den motordrivna porten måste följa. Exempelvis kräver Elsäkerhetsverket att elarbeten utförs av registrerade företag, medan Arbetsmiljöverket ställer krav på att heta arbeten, såsom svetsning, utförs av personer med rätt utbildning, behörighet och tillstånd.

Arbetet med motordrivna portar och liknande anordningar ska alltid utföras fackmässigt, vilket innebär att det ska göras av personer med rätt kunskap och erfarenhet enligt branschregler och standarder. Om andra metoder används måste säkerheten ändå kunna garanteras. Läs mer om vad fackmässighet innebär och vilka krav som gäller i avsnittet "Krav på fackmässighet" ovan.

25 §

Ägaren eller den som annars ansvarar för en motordriven anordning ska se till att anordningen drivs, fortlöpande tillses, sköts och underhålls så att den ger ett tillfredsställande skydd för säkerhet och hälsa vid användning, skötsel, underhåll, fortlöpande tillsyn och kontroll.

Skötsel, underhåll och fortlöpande tillsyn av anordningen ska utföras fackmässigt i tillräcklig omfattning med hänsyn tagen till användningsfrekvens och omgivande miljö.

Du kan läsa mer om skötsel och underhåll av motordrivna portar och liknande anordningar finns på sidan ”Information om drift, tillsyn, skötsel och underhåll av motordrivna portar”. Där finns vägledning om instruktioner, dokumentation och hur kontroller ska utföras.

Journalföring för motordrivna portar och liknande anordningar

En journal ska föras för varje motordriven port eller likande anordning. Journalen är ett viktigt dokument som visar att anordningen sköts och kontrolleras enligt gällande regler.

Journalen ska vara tillgänglig för besiktningsföretaget vid kontroll och för tillsynsmyndigheten vid begäran.

Journalen ska innehålla uppgifter om:

  • utförda åtgärder för fortlöpande tillsyn, skötsel, underhåll eller ändringar av anordningen,
  • anordningens driftsintensitet, det vill säga hur mycket och hur ofta den används,
  • inträffade driftstopp och orsaken till dessa,
  • inträffade olycksfall eller tillbud, och
  • annan information som är nödvändig för att genomföra kontroll av anordningen.

Exempel på ytterligare uppgifter som kan behöva finnas i journalen för motordrivna portar och liknande anordningar är:

  • programversion i programmerbart styrsystem samt beskrivning av eventuella programuppdateringar.

Vid varje åtgärd för tillsyn, skötsel, underhåll eller ändring av en motordriven port eller likande anordning ska följande antecknas i journalen:

  • datum för åtgärden eller ändringen,
  • omfattning av åtgärden eller ändringen,
  • vem som har utfört åtgärden eller ändringen,
  • om ändringen har lett till revisionsbesiktning, och
  • om mindre avsteg från regler har gjorts, samt i så fall vilka.

26 §

Den som äger eller annars ansvarar för en motordriven anordning ska se till att det förs en journal. I journalen ska det framgå uppgifter om

  • 1. utförda åtgärder för fortlöpande tillsyn, skötsel och underhåll eller ändringar av anordningen,
  • 2. anordningens driftsintensitet,
  • 3. inträffade driftstopp och orsak till det,
  • 4. inträffade olycksfall eller tillbud, och
  • 5. annat som är nödvändigt för att genomföra kontroll.

Journalen ska hållas tillgänglig för ackrediterat kontrollorgan vid kontrollen och för tillsynsmyndigheten på begäran.

27 §

Vid varje tillfälle då åtgärder för fortlöpande tillsyn, skötsel och underhåll eller ändring av anordningen görs, ska i journalen antecknas

  • 1. datum för åtgärd eller ändring,
  • 2. åtgärdens eller ändringens omfattning, och
  • 3. vem som utfört åtgärden eller ändringen.

Vid ändring av en anordning ska i journalen även framgå

  • 1. om ändringen har föranlett revisionsbesiktning, och
  • 2. i förekommande fall, i vilka avseenden det med stöd av 1 kap. 3 § har gjorts mindre avsteg från 1 kap. 24 §.

Det finns inga krav på att journalen för motordrivna portar och liknande anordningar ska vara i ett särskilt format, till exempel papper eller digitalt. Journalen kan alltså föras både som fysisk loggbok eller i ett digitalt system, så länge den uppfyller de krav som finns i föreskrifterna.

Fastighetsägaren, eller den som ansvarar för anordningen, har ansvar för att journalen förs, att den är komplett och att den går att komma åt vid behov. Journalen kan också behöva kunna skrivas ut eller laddas ner, särskilt vid byte av serviceleverantör eller vid ägarbyte.

Om ett digitalt system används behöver det vara möjligt för de som utför åtgärder på anordningen att lägga in uppgifter, till exempel ägaren eller serviceföretag.

Regler vid arbete med motordrivna portar och liknande anordningar

Vid arbete med motordrivna portar och liknande anordningar ska de allmänna aktsamhetsreglerna enligt Boverkets föreskrifter (BFS 2024:4) om aktsamhet vid bygg-, rivnings- och markåtgärder följas. Dessa regler innebär bland annat att arbetsplatsen ska avgränsas och skyltas på ett tydligt sätt för att skydda både arbetstagare och allmänhet från risker.

Mer information om aktsamhetsreglerna finns på PBL Kunskapsbanken.

Aktsamhet

Boverket (2025). Motordrivna portar och liknande anordningar. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/motordrivna-anordningar/motordrivna-portar/ Hämtad 2025-12-01