Frågor och svar om nytt regelverk för bygglov

Granskad:

Den 1 december 2025 ändrades plan- och bygglagen och plan- och byggförordningen. Vi får många frågor om ändringarna.

Frågorna handlar bland annat om: 

  • potten för lovfria åtgärder
  • prövning av planenlighet
  • utökad lovplikt

Vi kan i dagsläget svara på en del av frågorna. Men för andra är svaren ännu oklara och behöver utredas vidare. Det kan också vara så att vi måste invänta rättspraxis innan vi kan uttala oss. 

Frågorna med svaren hittar du under fliken Frågor och svar.

Granskad:

Frågor och svar

Här har vi samlat ett antal vanliga frågor och svar om nytt regelverk för bygglov.

Vi kan i dagsläget svara på en del av frågorna. Men för andra är svaren ännu oklara och behöver utredas vidare. Det kan också vara så att vi måste invänta rättspraxis innan vi kan uttala oss. 

 

Det är något oklart hur potten ska beräknas. Bygglovspliktiga komplementbyggnader ingår inte i potten. Det framgår dock inte av förarbetena vad som gäller för bygglovspliktiga komplementbyggnader som saknar bygglov, det vill säga är olovligt uppförda. Enligt Boverkets uppfattning ska lovpliktiga komplementbyggnader inte räknas in oavsett om de har bygglov eller om bygglov saknas. Det är dock oklart vad som gäller för komplementbyggnader som var lovpliktiga när de uppfördes och saknar bygglov men är lovfria nu.

En åtgärd som kräver bygglov på grund av utökad lovplikt är inte en lovfri åtgärd utan en lovpliktig åtgärd. Det kan till exempel vara ett komplementbostadshus som ska byggas i ett särskilt värdefullt bebyggelseområde. Då krävs bygglov på grund av att det är inom ett särskilt värdefullt bebyggelseområde och bygglovet ska hanteras som ett ”vanligt” bygglov.

Den lovfria potten gäller bara för lovfria byggnader, så potten blir aldrig aktuell vid utökad lovplikt.

En lovfri tillbyggnad av en byggnad som inte är en komplementbyggnad eller ett komplementbostadshus får göras om tillbyggnaden får en bruttoarea eller öppenarea eller en kombination av dessa som är högst 30,0 m2. Boverkets tolkning är att oavsett om öppenarean är ovanpå eller under bruttoarean så ska areorna räknas ihop, precis som två bruttoareor på varandra ska sammanräknas.

10 §
  Trots 9 § krävs det inte bygglov för en tillbyggnad av en byggnad som inte är en komplementbyggnad eller ett komplementbostadshus, om tillbyggnaden
   1. får en bruttoarea eller öppenarea eller en kombination av dessa som är högst 30,0 kvadratmeter,
   2. inte överstiger byggnadens taknock, och
   3. tillsammans med andra genomförda tillbyggnader på byggnaden får en bruttoarea eller öppenarea eller en kombination av dessa som är högst 30,0 kvadratmeter.

Vid beräkning av area enligt första stycket 3 ska tillbyggnadens area läggas ihop med andra genomförda tillbyggnader på byggnaden som inte omfattas av krav på bygglov enligt denna lag eller har undantagits från krav på bygglov enligt äldre bestämmelser. Lag (2025:974) .

En åtgärd som uppfyller alla förutsättningar för lovbefrielse kan i vissa fall uppföras trots att den strider mot detaljplanen. Detta gäller om det är en sådan lovfri åtgärd som får strida mot de flesta planbestämmelser enligt 10 kap. 2 a §.

Om det inte är en sådan lovfri åtgärd som får strida mot planen enligt 10 kap. 2 a § kan det i stället vara en åtgärd som får avvika från planen enligt 10 kap. 2 b §.  I så fall ska byggherren göra en bedömning av om avvikelsen är liten och ifall den motverkar syftet med planen. Är avvikelsen liten och inte motverkar syftet med planen får åtgärden avvika från planen. Om byggnadsnämnden i ett tillsynsärende bedömer att avvikelsen inte är en godtagbar avvikelse kan åtgärden behöva ändras eller helt tas bort.

2 a §
  Trots 2 § 2 får en åtgärd strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser, förutom sådana bestämmelser om skyddsåtgärder som avses i 4 kap. 12 § 1 eller 42 § första stycket 4 b, om åtgärden är
   1. nybyggnad av
      a) en komplementbyggnad till ett en- eller tvåbostadshus, eller
      b) ett komplementbostadshus,
   2. tillbyggnad av
      a) ett en- eller tvåbostadshus,
      b) en komplementbyggnad till ett en- eller tvåbostadshus, eller
      c) ett komplementbostadshus,
   3. inredning av ytterligare en bostad i ett enbostadshus,
   4. uppförande, flytt eller utökning av en mur eller ett plank, eller
   5. uppförande, flytt eller utökning av en altan som tillsammans med övriga altaner på tomten inte upptar en markyta som är större än 50,0 kvadratmeter. Lag (2025:974) .

2 b §
  Trots 2 § 2 får andra åtgärder än de som avses i 2 a § genomföras med en avvikelse från detaljplanen eller områdesbestämmelserna, om avvikelsen är liten och inte motverkar syftet med planen eller bestämmelserna. Lag (2025:974) .

Om en åtgärd kräver bygglov på grund av utökad lovplikt så är det inte någon lovfri åtgärd utan en lovpliktig åtgärd. Till exempel en tillbyggnad på 30 m2 som är placerad 3 meter från gräns kräver bygglov på grund av utökad lovplikt nära gräns.

Bygglovet ska hanteras som ett ”vanligt” bygglov och lovpliktiga åtgärder ska enligt 9 kap 56 § inte strida mot detaljplanen. Det finns dock vissa möjligheter till avvikelser i 9 kap. 60-64 §§.

56 §
  Bygglov ska ges för en åtgärd i ett område som omfattas av en detaljplan, om
   1. den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser
      a) överensstämmer med detaljplanen,
      b) avviker från detaljplanen men detaljplanens genomförandetid har gått ut för minst femton år sedan, eller
      c) avviker från detaljplanen men avvikelsen har godtagits vid en tidigare bygglovsprövning eller fastighetsbildning enligt
3 kap. 2 § fastighetsbildningslagen (1970:988),
   2. åtgärden inte strider mot detaljplanen,
   3. åtgärden inte måste avvakta att genomförandetiden för detaljplanen börjar löpa, och
   4. åtgärden uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5 och tredje stycket, 8 och 9 §§ och 8 kap. 1 §,
2 § första stycket, 3, 6, 7 och 9-11 §§, 12 § första stycket och 13, 17 och 18 §§ och frågan inte redan är avgjord genom detaljplanen.

Vid bedömningen enligt första stycket 1 a och 2 ska hänsyn inte tas till åtgärder som enligt 10 kap. 2 a § får strida mot en detaljplan. Lag (2025:974) .

60 §
  Trots 56 § första stycket 2, 57 § första stycket 1 och
59 § första stycket 2 får bygglov ges för en åtgärd som avviker från en detaljplan eller områdesbestämmelser, om
   1. avvikelsen är förenlig med detaljplanens eller områdesbestämmelsernas syfte och avvikelsen är liten,
   2. avvikelsen är förenlig med detaljplanens eller områdesbestämmelsernas syfte och åtgärden är av begränsad omfattning och nödvändig för att området ska kunna användas på ett ändamålsenligt sätt, eller
   3. åtgärden är att inreda en vind till bostad i ett bostadshus.

Bygglov för en åtgärd som avses i första stycket 3 får i ett område som omfattas av en detaljplan ges först efter det att planens genomförandetid har gått ut. Lag (2025:974) .

61 §
  Trots 56 § första stycket 2 får bygglov ges för en åtgärd som avviker från en detaljplan, om planens genomförandetid har gått ut och
   1. avvikelsen är förenlig med detaljplanens syfte och åtgärden tillgodoser ett angeläget gemensamt behov eller ett allmänt intresse, eller
   2. åtgärden innebär en sådan annan användning av mark eller vatten som utgör ett lämpligt komplement till området och den användning som har bestämts i detaljplanen. Lag (2025:974) .

62 §
  Bygglov enligt 60 eller 61 § får inte ges om åtgärden kan antas medföra
   1. en betydande miljöpåverkan, eller
   2. en begränsning av en rättighet eller pågående verksamhet i omgivningen. Lag (2025:974) .

63 §
  Om den fastighet eller det byggnadsverk som åtgärden avser inte överensstämmer med detaljplanen vid en prövning enligt 56 § första stycket 1 a får byggnadsnämnden i ett beslut om bygglov förklara att avvikelsen godtas, om avvikelsen uppkom genom att planen antogs och
   1. är liten och förenlig med detaljplanens syfte,
   2. är förenlig med detaljplanens syfte och åtgärden är av begränsad omfattning och nödvändig för att området ska kunna användas på ett ändamålsenligt sätt, eller
   3. är förenlig med detaljplanens syfte och åtgärden tillgodoser ett angeläget gemensamt behov eller ett allmänt intresse. Lag (2025:974) .

64 §
  Om avvikelser tidigare har godtagits enligt 56 § första stycket 1 c, 60, 61 eller 63 § ska en samlad bedömning göras av den avvikande åtgärd som söks och de som tidigare har godtagits. Lag (2025:974) .

Vissa lovfria åtgärder får enligt 10 kap. 2 a § och 2 b § strida mot detaljplanen. Eftersom en åtgärd som kräver lov på grund av utökad lovplikt inte är en lovfri åtgärd utan en lovpliktig åtgärd, så gäller de undantagen inte för en sådan åtgärd.

2 a §
  Trots 2 § 2 får en åtgärd strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser, förutom sådana bestämmelser om skyddsåtgärder som avses i 4 kap. 12 § 1 eller 42 § första stycket 4 b, om åtgärden är
   1. nybyggnad av
      a) en komplementbyggnad till ett en- eller tvåbostadshus, eller
      b) ett komplementbostadshus,
   2. tillbyggnad av
      a) ett en- eller tvåbostadshus,
      b) en komplementbyggnad till ett en- eller tvåbostadshus, eller
      c) ett komplementbostadshus,
   3. inredning av ytterligare en bostad i ett enbostadshus,
   4. uppförande, flytt eller utökning av en mur eller ett plank, eller
   5. uppförande, flytt eller utökning av en altan som tillsammans med övriga altaner på tomten inte upptar en markyta som är större än 50,0 kvadratmeter. Lag (2025:974) .

2 b §
  Trots 2 § 2 får andra åtgärder än de som avses i 2 a § genomföras med en avvikelse från detaljplanen eller områdesbestämmelserna, om avvikelsen är liten och inte motverkar syftet med planen eller bestämmelserna. Lag (2025:974) .

Ett frivilligt lov för en lovfri åtgärd prövas mot 9 kap. 79 §. För ett sådant bygglov är det i vissa fall möjligt för byggnadsnämnden att bevilja bygglov trots att åtgärden avviker från planen. Detta eftersom vissa lovfria åtgärder kan få avvika från planen enligt 10 kap. 2 a § och 2 b §. Om förutsättningarna i dessa bestämmelser uppfylls kan bygglov ges.

79 §
  Vid prövning av en ansökan enligt 52-54 §§ ska lov ges om åtgärden uppfyller de krav på lokalisering, placering och utformning som finns på åtgärden i denna lag eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. Lag (2025:974) .

2 a §
  Trots 2 § 2 får en åtgärd strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser, förutom sådana bestämmelser om skyddsåtgärder som avses i 4 kap. 12 § 1 eller 42 § första stycket 4 b, om åtgärden är
   1. nybyggnad av
      a) en komplementbyggnad till ett en- eller tvåbostadshus, eller
      b) ett komplementbostadshus,
   2. tillbyggnad av
      a) ett en- eller tvåbostadshus,
      b) en komplementbyggnad till ett en- eller tvåbostadshus, eller
      c) ett komplementbostadshus,
   3. inredning av ytterligare en bostad i ett enbostadshus,
   4. uppförande, flytt eller utökning av en mur eller ett plank, eller
   5. uppförande, flytt eller utökning av en altan som tillsammans med övriga altaner på tomten inte upptar en markyta som är större än 50,0 kvadratmeter. Lag (2025:974) .

2 b §
  Trots 2 § 2 får andra åtgärder än de som avses i 2 a § genomföras med en avvikelse från detaljplanen eller områdesbestämmelserna, om avvikelsen är liten och inte motverkar syftet med planen eller bestämmelserna. Lag (2025:974) .

Nej det går inte eftersom undantagen från krav på planenlighet i 10 kap. 2 a § och 2 b § bara gäller för lovfria åtgärder.

2 a §
  Trots 2 § 2 får en åtgärd strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser, förutom sådana bestämmelser om skyddsåtgärder som avses i 4 kap. 12 § 1 eller 42 § första stycket 4 b, om åtgärden är
   1. nybyggnad av
      a) en komplementbyggnad till ett en- eller tvåbostadshus, eller
      b) ett komplementbostadshus,
   2. tillbyggnad av
      a) ett en- eller tvåbostadshus,
      b) en komplementbyggnad till ett en- eller tvåbostadshus, eller
      c) ett komplementbostadshus,
   3. inredning av ytterligare en bostad i ett enbostadshus,
   4. uppförande, flytt eller utökning av en mur eller ett plank, eller
   5. uppförande, flytt eller utökning av en altan som tillsammans med övriga altaner på tomten inte upptar en markyta som är större än 50,0 kvadratmeter. Lag (2025:974) .

2 b §
  Trots 2 § 2 får andra åtgärder än de som avses i 2 a § genomföras med en avvikelse från detaljplanen eller områdesbestämmelserna, om avvikelsen är liten och inte motverkar syftet med planen eller bestämmelserna. Lag (2025:974) .

Ett vanligt bygglov för en lovpliktig åtgärd inom detaljplan prövas mot 9 kap. 56 §. För ett sådant lov finns det vissa möjligheter till avvikelser från planen i 9 kap. 60-64 §§

56 §
  Bygglov ska ges för en åtgärd i ett område som omfattas av en detaljplan, om
   1. den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser
      a) överensstämmer med detaljplanen,
      b) avviker från detaljplanen men detaljplanens genomförandetid har gått ut för minst femton år sedan, eller
      c) avviker från detaljplanen men avvikelsen har godtagits vid en tidigare bygglovsprövning eller fastighetsbildning enligt
3 kap. 2 § fastighetsbildningslagen (1970:988),
   2. åtgärden inte strider mot detaljplanen,
   3. åtgärden inte måste avvakta att genomförandetiden för detaljplanen börjar löpa, och
   4. åtgärden uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5 och tredje stycket, 8 och 9 §§ och 8 kap. 1 §,
2 § första stycket, 3, 6, 7 och 9-11 §§, 12 § första stycket och 13, 17 och 18 §§ och frågan inte redan är avgjord genom detaljplanen.

Vid bedömningen enligt första stycket 1 a och 2 ska hänsyn inte tas till åtgärder som enligt 10 kap. 2 a § får strida mot en detaljplan. Lag (2025:974) .

60 §
  Trots 56 § första stycket 2, 57 § första stycket 1 och
59 § första stycket 2 får bygglov ges för en åtgärd som avviker från en detaljplan eller områdesbestämmelser, om
   1. avvikelsen är förenlig med detaljplanens eller områdesbestämmelsernas syfte och avvikelsen är liten,
   2. avvikelsen är förenlig med detaljplanens eller områdesbestämmelsernas syfte och åtgärden är av begränsad omfattning och nödvändig för att området ska kunna användas på ett ändamålsenligt sätt, eller
   3. åtgärden är att inreda en vind till bostad i ett bostadshus.

Bygglov för en åtgärd som avses i första stycket 3 får i ett område som omfattas av en detaljplan ges först efter det att planens genomförandetid har gått ut. Lag (2025:974) .

61 §
  Trots 56 § första stycket 2 får bygglov ges för en åtgärd som avviker från en detaljplan, om planens genomförandetid har gått ut och
   1. avvikelsen är förenlig med detaljplanens syfte och åtgärden tillgodoser ett angeläget gemensamt behov eller ett allmänt intresse, eller
   2. åtgärden innebär en sådan annan användning av mark eller vatten som utgör ett lämpligt komplement till området och den användning som har bestämts i detaljplanen. Lag (2025:974) .

62 §
  Bygglov enligt 60 eller 61 § får inte ges om åtgärden kan antas medföra
   1. en betydande miljöpåverkan, eller
   2. en begränsning av en rättighet eller pågående verksamhet i omgivningen. Lag (2025:974) .

63 §
  Om den fastighet eller det byggnadsverk som åtgärden avser inte överensstämmer med detaljplanen vid en prövning enligt 56 § första stycket 1 a får byggnadsnämnden i ett beslut om bygglov förklara att avvikelsen godtas, om avvikelsen uppkom genom att planen antogs och
   1. är liten och förenlig med detaljplanens syfte,
   2. är förenlig med detaljplanens syfte och åtgärden är av begränsad omfattning och nödvändig för att området ska kunna användas på ett ändamålsenligt sätt, eller
   3. är förenlig med detaljplanens syfte och åtgärden tillgodoser ett angeläget gemensamt behov eller ett allmänt intresse. Lag (2025:974) .

64 §
  Om avvikelser tidigare har godtagits enligt 56 § första stycket 1 c, 60, 61 eller 63 § ska en samlad bedömning göras av den avvikande åtgärd som söks och de som tidigare har godtagits. Lag (2025:974) .

Nej. Möjligheten att med frivilligt bygglov genomföra lovfria åtgärder samtidigt som nybyggnad gäller endast vid två olika situationer. Det är dels för tillbyggnad av ett en- eller tvåbostadshus och dels inredande av ytterligare bostad i ett enbostadshus. För flerbostadshus finns alltså inte den möjligheten. 

53 §
  Den som avser att i samband med nybyggnad av ett en- eller tvåbostadshus genomföra en sådan tillbyggnad av bostadshuset som enligt 10 kap. 2 a § får strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser, ska ansöka om lov för tillbyggnaden samtidigt som bygglovet för nybyggnaden söks. Lag (2025:974) .

54 §
  Den som avser att i samband med nybyggnad av ett enbostadshus inreda huset med en sådan ytterligare bostad som enligt 10 kap. 2 a § får strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser, ska ansöka om lov för att inreda den ytterligare bostaden samtidigt som bygglovet för nybyggnaden söks. Lag (2025:974) .

En komplementbyggnad och ett komplementbostadshus ska enligt definitionen i 1 kap. 4 § komplettera en annan byggnad. Finns inte den byggnaden är det inte möjligt att uppföra en lovfri komplementbyggnad eller ett komplementbostadshus samtidigt som nybyggnad. Möjligheten att göra en lovfri åtgärd med frivilligt lov i samband med nybyggnad gäller endast för tillbyggnad av ett en- eller tvåbostadshus och inredande av ytterligare bostad i ett enbostadshus. Eftersom det inte finns någon motsvarande möjlighet för lovfri komplementbyggnad eller komplementbostadshus i samband med nybyggnad kan man inte göra detta.

4 §
  Trots 3 § krävs det inte bygglov för nybyggnad av en komplementbyggnad eller ett komplementbostadshus i ett område som omfattas av en detaljplan, om komplementbyggnaden eller komplementbostadshuset
   1. får en byggnadsarea som är högst 30,0 kvadratmeter,
   2. får en byggnadsarea som är mindre än byggnadsarean för den byggnad som komplementbyggnaden eller komplementbostadshuset ska komplettera,
   3. får en taknockshöjd som är högst 4,0 meter,
   4. placeras inom tomten, och
   5. tillsammans med övriga komplementbyggnader och komplementbostadshus på tomten får en sammanlagd byggnadsarea som är högst 45,0 kvadratmeter.

Vid beräkning av den sammanlagda byggnadsarean ska ingå komplementbyggnader och komplementbostadshus som inte omfattas av krav på bygglov enligt denna lag eller har undantagits från krav på lov enligt äldre bestämmelser. Lag (2025:974) .

5 §
  Trots 3 § krävs det inte bygglov för nybyggnad av en komplementbyggnad eller ett komplementbostadshus i ett område som inte omfattas av en detaljplan, om komplementbyggnaden eller komplementbostadshuset
   1. får en byggnadsarea som är högst 50,0 kvadratmeter,
   2. får en byggnadsarea som är mindre än byggnadsarean för den byggnad som komplementbyggnaden eller komplementbostadshuset ska komplettera,
   3. får en taknockshöjd som är högst 4,5 meter,
   4. placeras inom tomten, och
   5. tillsammans med övriga komplementbyggnader och komplementbostadshus på tomten får en sammanlagd byggnadsarea som är högst 65,0 kvadratmeter.

Vid beräkning av den sammanlagda byggnadsarean ska ingå komplementbyggnader och komplementbostadshus som inte omfattas av krav på bygglov enligt denna lag eller har undantagits från krav på lov enligt äldre bestämmelser. Lag (2025:974) .

53 §
  Den som avser att i samband med nybyggnad av ett en- eller tvåbostadshus genomföra en sådan tillbyggnad av bostadshuset som enligt 10 kap. 2 a § får strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser, ska ansöka om lov för tillbyggnaden samtidigt som bygglovet för nybyggnaden söks. Lag (2025:974) .

54 §
  Den som avser att i samband med nybyggnad av ett enbostadshus inreda huset med en sådan ytterligare bostad som enligt 10 kap. 2 a § får strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser, ska ansöka om lov för att inreda den ytterligare bostaden samtidigt som bygglovet för nybyggnaden söks. Lag (2025:974) .

Om tillbyggnaderna byggs samtidigt och då byggs ihop eller har kontakt med varandra anser Boverket att det är en och samma tillbyggnad. Om den sammanlagda bruttoarean eller öppenarean blir större än 30 m2 eller någon annat av förutsättningarna för lovfri tillbyggnad inte uppfylls krävs det bygglov. Boverket anser att det är först när slutbesked finns för den lovpliktiga tillbyggnaden som den lovfria tillbyggnaden kan göras.

Om två tillbyggnader byggs samtidigt men inte har kontakt med varandra är det två olika tillbyggnader och den ena kan vara lovpliktig och den andra lovfri.

Det går inte att göra en tillbyggnad där en del är lovpliktig som det söks ett vanligt bygglov för och en del är lovfri som det söks ett frivilligt lov för.  Det beror på att det endast finns 2 möjligheter att göra lovpliktiga och lovfria åtgärder samtidigt med frivilligt lov. Båda de möjligheterna gäller i samband med nybyggnad av en byggnad. Eftersom det inte finns någon motsvarande möjlighet för lovfri tillbyggnad i samband med lovpliktig tillbyggnad kan man inte göra detta.

9 §
  Det krävs bygglov för tillbyggnad. Lag (2025:974) .

10 §
  Trots 9 § krävs det inte bygglov för en tillbyggnad av en byggnad som inte är en komplementbyggnad eller ett komplementbostadshus, om tillbyggnaden
   1. får en bruttoarea eller öppenarea eller en kombination av dessa som är högst 30,0 kvadratmeter,
   2. inte överstiger byggnadens taknock, och
   3. tillsammans med andra genomförda tillbyggnader på byggnaden får en bruttoarea eller öppenarea eller en kombination av dessa som är högst 30,0 kvadratmeter.

Vid beräkning av area enligt första stycket 3 ska tillbyggnadens area läggas ihop med andra genomförda tillbyggnader på byggnaden som inte omfattas av krav på bygglov enligt denna lag eller har undantagits från krav på bygglov enligt äldre bestämmelser. Lag (2025:974) .

53 §
  Den som avser att i samband med nybyggnad av ett en- eller tvåbostadshus genomföra en sådan tillbyggnad av bostadshuset som enligt 10 kap. 2 a § får strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser, ska ansöka om lov för tillbyggnaden samtidigt som bygglovet för nybyggnaden söks. Lag (2025:974) .

54 §
  Den som avser att i samband med nybyggnad av ett enbostadshus inreda huset med en sådan ytterligare bostad som enligt 10 kap. 2 a § får strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser, ska ansöka om lov för att inreda den ytterligare bostaden samtidigt som bygglovet för nybyggnaden söks. Lag (2025:974) .

Vid handläggningen av en ansökan om bygglov för åtgärder som ska vidtas inom eller i anslutning till riksintresse för totalförsvaret ska byggnadsnämnden i vissa fall höra Försvarsmakten och ge dem tillfälle att yttra sig. Byggnadsnämnden behöver inte höra Försvarsmakten om Försvarsmakten har beslutat att de inte behöver höras och har underrättat nämnden om detta beslut. Beslutet påverkar dock inte lovplikten utan enbart om underrättelse ska ske eller inte. Försvarsmakten kan inte ta beslut som ändrar den utökade lovplikten i 9 kap. 36 §. Det innebär att utökad lovplikt kan gälla för en åtgärd trots att Försvarsmakten inte ska bli underrättad om bygglovsansökan. Eftersom de inte ska bli underrättade krävs det inte heller något medgivande från Försvarsmakten.

Master som är högre än 20 meter över markytan eller är placerade närmare gräns än sin höjd kräver bygglov enligt PBL 9 kap 28 §. En flaggstång räknas som en mast oavsett vilken sorts flagga den är till för. Flaggstänger är sällan högre än 20 m men det är inte ovanligt att de är placerade närmare gränsen än sin höjd. Om exempelvis en flaggstång som är 10 meter hög placeras 5 meter från gränsen så kräver den bygglov.

28 §
  Det krävs bygglov för att utomhus anlägga, uppföra, flytta eller väsentligt ändra
   1. en transformatorstation,
   2. en tunnel eller ett bergrum som inte avses användas för väg, järnväg, tunnelbana, spårväg eller gruvdrift, eller
   3. en mast, ett torn, en skorsten eller ett vindkraftverk som är högre än 20,0 meter över markytan eller som placeras på ett avstånd från gränsen som är mindre än anläggningens höjd över marken. Lag (2025:974) .

Enligt PBL 1 kap. 4 § är en komplementbyggnad en fristående byggnad som kompletterar en byggnad. En komplementbyggnad kan antingen vara lovfri eller lovpliktig. Enligt Boverkets uppfattning krävs det att det finns en befintlig byggnad för att det ska gå att uppföra en lovfri komplementbyggnad.

4 §
  I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,
bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,
byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,
byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,
byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,
ekonomibyggnad: en byggnad som behövs för jordbruket, skogsbruket, vattenbruket, fisket eller renskötseln,
exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,
fasadändring: en ändring av en byggnad som innebär att byggnaden byter kulör, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller att byggnadens yttre karaktärsdrag påverkas på annat sätt,
genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,
komplementbostadshus: en fristående byggnad som kompletterar ett en- eller tvåbostadshus och är inredd med en självständig bostad,
komplementbyggnad: en fristående byggnad som kompletterar en byggnad och inte är inredd med en självständig bostad,
kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,
markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spår-trafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
studentbostad: en bostad avsedd för studerande på universitet, högskola, annan eftergymnasial utbildning eller vuxenutbildning,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,
tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2025:974) .

Om bygglov söks samtidigt för en lovpliktig byggnad och en tillhörande lovpliktig komplementbyggnad så kan dock bygglov beviljas för båda samtidigt, trots att den byggnad som komplementbyggnaden ska komplettera ännu inte finns. (jfr prop. 2024/25:169 sid. 76)

Ett nytt regelverk för bygglov, prop. 2024/25:169 (på Sveriges riksdags webbplats)

Undantaget från lovplikt för lokaler i 9 kap. 16 § gäller per byggnad. Det innebär att undantaget kan användas för flera byggnader på samma tomt eller fastighet. Den sammanlagda lokalarean per byggnad får dock inte överstiga 50,0 m2.

16 §
  Trots 15 § 1 krävs det inte bygglov
   1. om den ändrade användningen innebär att det i en byggnad i ett område som inte omfattas av en detaljplan eller ingår i en sammanhållen bebyggelse inreds en eller flera lokaler med en bruttoarea som sammanlagt inte är större än 50,0 kvadratmeter, eller
   2. för att ändra en komplementbyggnad till ett komplementbostadshus som enligt 4 eller 5 § inte kräver lov. Lag (2025:974) .

Även om en ändring av en byggnads användning inte kräver bygglov, kan åtgärden trots detta kräva en anmälan enligt plan- och byggförordningen (2011:338), PBF. Det krävs till exempel anmälan om ändringen

  • väsentligt påverkar konstruktionen av en byggnads bärande delar
  • väsentligt påverkar brandskyddet i en byggnad.

Det krävs också en anmälan om det i samband med den ändrade användningen sker en installation eller väsentlig ändring av

  • hiss
  • eldstad
  • rökkanal
  • anordning för ventilation
  • anläggning för vattenförsörjning eller avlopp i en byggnad

Om en lovfri komplementbyggnad ska uppföras krävs det inte någon anmälan för själva byggnaden. Men om det ska finns tekniska installationer som till exempel ventilation, eldstad, vatten eller avlopp i byggnaden, så krävs det en anmälan för de installationerna. 

1 §
  Detta kapitel innehåller bestämmelser om genomförande av detaljplan för allmänna platser när kommunen är huvudman.
Bestämmelserna avser
   1. kommunens rätt att lösa in fastigheter, mark och andra utrymmen,
   2. ordnandet och underhållet av allmänna platser, och
   3. fastighetsägares skyldighet att betala för gatukostnader m.m.

Kapitlet innehåller även bestämmelser om exploateringsavtal.

Vid enskilt huvudmannaskap tillämpas bestämmelserna om inrättande av anläggning som är gemensam för flera fastigheter i anläggningslagen (1973:1149). I anläggningslagen finns även bestämmelser om underhåll av vägar och andra allmänna platser som har enskilt huvudmannaskap. Lag (2014:900) .

Om det är en allmän plats där det inte finns någon enskild huvudman, finns det inte någon som kan lämna ett grannemedgivande, vilket innebär att den aktuella åtgärden kräver bygglov. (jfr prop. 2024/25:169 sid. 433 och 170)

Ett nytt regelverk för bygglov, prop. 2024/25:169 (på Sveriges riksdags webbplats)

Detta är en fråga som Boverket just nu utreder och vi kan därför inte svara på vad som gäller. Vi arbetar med vägledningen och det är i dagsläget oklart om vi kommer att kunna svara på frågan eller om vi behöver avvakta rättspraxis innan vi uttalar oss i frågan.

Detta är en fråga som Boverket just nu utreder och vi kan därför inte svara på vad som gäller. Vi arbetar med vägledningen och det är i dagsläget oklart om vi kommer att kunna svara på frågan eller om vi behöver avvakta rättspraxis innan vi uttalar oss i frågan.

Detta är en fråga som Boverket just nu utreder och vi kan därför inte svara på vad som gäller. Vi arbetar med vägledningen och det är i dagsläget oklart om vi kommer att kunna svara på frågan eller om vi behöver avvakta rättspraxis innan vi uttalar oss i frågan.

Boverket (2026). Frågor och svar. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/lov--byggande/fragor-och-svar/ Hämtad 2026-02-25