Vad är en tillbyggnad?

En tillbyggnad, det vill säga en ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym, kräver bygglov. Det finns dock vissa undantag från lovplikten, så kallade lovfria tillbyggnader. På vissa platser finns det en utökad lovplikt vilket innebär att det kan krävas bygglov även för lovfria tillbyggnader. Det kan även finnas bestämmelser om ändrad lovplikt i detaljplan eller områdesbestämmelser.

Vad är en tillbyggnad?

I plan- och bygglagen, PBL, definieras en tillbyggnad som en ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym.

Med tillbyggnad avses alla åtgärder som ökar en byggnads volym oavsett i vilken riktning det sker. Det betyder att en volymökning uppåt, åt någon sida eller nedåt räknas som en tillbyggnad. Däremot bör inte en tilläggsisolering vara en tillbyggnad. Att en vind inreds inom befintlig byggnadsvolym utgör inte heller en tillbyggnad. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 501, 676 och prop. 2009/10:170 sid. 152)

Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)

Begreppet "tillbyggnad" fanns i den äldre plan- och bygglagen, ÄPBL, men var inte definierad i lagtexten. Numera är begreppet definierat i PBL. Av förarbetena till PBL framgår att uttalandena i förarbetena till ÄPBL fortfarande kan ge vägledning för vad som menas med "tillbyggnad". Detsamma gäller för äldre rättsfall. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 152)

En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)

I praktiken har det varit oklart om vissa åtgärder ska räknas som tillbyggnader eller inte, till exempel takkupor, balkonger och altaner. Förekomsten av tak och väggar, storlek, avstånd till mark samt visuellt intryck är faktorer som enligt Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, kan beaktas vid bedömningen om en åtgärd är en tillbyggnad. Av flera avgöranden framgår att något absolut krav på att utrymmet ska vara omgärdat av väggar inte finns. För att avgöra om en konstruktion är en tillbyggnad eller inte, finns vägledning i förarbeten och rättsfall.

Tillbyggnaden måste inte ha en inre förbindelse

Det finns ett rättsfall från Kammarrätten, KR, där det prövades om en åtgärd var en komplementbyggnad eller en tillbyggnad. I rättsfallet tillämpades ÄPBL. Åtgärden var ett förråd med fyra väggar. Den var placerad i direkt anslutning till bostadshuset och en av förrådets väggar berörde helt en av bostadshusets väggar. Det saknades förbindelse mellan bostadshuset och förrådet. Domstolen menade att med normalt språkbruk är en byggnad fristående, snarare än en del av en större konstruktion. När en åtgärd utförs på sådant sätt att den direkt ansluter till en befintlig byggnad är det naturliga att se åtgärden som en tillbyggnad. Det torde även vara så åtgärden uppfattas av en utomstående betraktare. I ett sådant fall saknas det betydelse om åtgärden avskiljs från den befintliga byggnaden av en innervägg försedd med dörr, eller av två ytterväggar. Ett sådant synsätt stämmer också väl överens med hur begreppet tillbyggnad beskrivs i förarbetena till ÄPBL, det vill säga en åtgärd som syftar till att öka en byggnads volym oavsett i vilken riktning detta sker. Domstolen ansåg att uppförandet av förrådet ökade bostadsbyggnadens yttre volym, även om det saknades en invändig förbindelse. Kammarrätten ansåg därför att förrådet var en tillbyggnad till det befintliga bostadshuset och inte en komplementbyggnad. (KR Göteborg 2010-03-05 mål nr P 7156-09)

Tillbyggnad eller en ny byggnad

Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, har i ett rättsfall prövat om en sökt åtgärd var en ny huvudbyggnad eller en tillbyggnad till den befintliga huvudbyggnaden. I detaljplanen stod det att huvudbyggnader på samma tomt skulle placeras med ett visst angivet avstånd från varandra. Åtgärden skulle göras i direkt anslutning till den befintliga huvudbyggnaden. Den fysiska kopplingen mellan den tillkommande konstruktionen och huvudbyggnaden bestod främst av en glasad veranda som anslöt till huvudbyggnadens källarplan. Det planerades även ett entrétak mellan huskropparna. MÖD bedömde att det visuella intrycket fick stor betydelse utifrån en helhetsbedömning om byggnaden var en tillbyggnad eller ny byggnad. I det aktuella fallet var den fysiska sammankopplingen mellan byggnaderna förhållandevis begränsad. Åtgärden var enligt domstolen inte en tillbyggnad till den befintliga byggnaden utan var en ny byggnad. (MÖD 2013-10-17 mål nr P 8533-12)

Mål: P 8533-12 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Farstukvist

I ett rättsfall bedömde MÖD att en farstukvist var en tillbyggnad. Farstukvisten bestod av ett sadeltak och triangulärt gavelfält som vilade på stolpar. Nedtill fanns ett räcke som bestod av spjälor. Mellan spjälorna fanns ett litet utrymme vilket medförde att räcket inte var helt täckt. Mellan taket och räcket fanns ett öppet parti. Enligt MÖD gav åtgärden ett visuellt intryck av att vara en tillbyggnad där utrymmet under taket fick anses utgöra en volymökning. Att räcket inte var helt täckt spelade ingen roll. Åtgärden ansågs som en bygglovspliktig tillbyggnad. (MÖD 2013-06-24 mål nr P 1296-13)

Mål: P 1296-13 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Balkong

I ett rättsfall från MÖD prövades om en balkong var en tillbyggnad. Balkongen var placerad på ett befintligt uthus. Den hade en area på cirka 3,7 m2 och kragade ut cirka 1,3 meter från fasaden. Balkongens undersida var placerad cirka 2,5 meter över marken. Balkongen stöttades upp av två snedsträvor undertill i 45 graders vinkel mot fasaden. Domstolen hänvisade i sin bedömning till definitionen av byggnadsarea i Svensk standard, SS 21054:2020. Enligt definitionen utgör "byggnadsarea" den area som en byggnad upptar på marken och projektionen av de byggnadsdelar som påverkar användbarheten av underliggande mark. Domstolen konstaterade att balkongen väsentligt påverkade användbarheten av underliggande mark. Balkongen var därmed en utkragande byggnadsdel som ökade byggnadens byggnadsarea. Därefter prövade domstolen om balkongen var en tillbyggnad. Domstolen ansåg att balkongens utformning och placering medförde att balkongens bjälklag fungerade som ett tak under vilket människor kunde uppehålla sig. Balkongen påverkade även användbarheten av underliggande mark. Vid en samlad bedömning ansåg domstolen att balkongen var en åtgärd som ökade byggnadens volym och därmed var en tillbyggnad. (MÖD 2013-11-12 mål nr P 1190-13)

Mål: P 1190-13 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Skärmtak över balkong

I ett rättsfall prövades om ett skärmtak över en balkong var en tillbyggnad som krävde bygglov. I målet tillämpades ÄPBL. Balkongen skulle förses med ett cirka 17,5 m2 stort glasfibertak som skulle anslutas till taket på en befintlig takkupa. Cirka 11,5 m2 av skärmtaket skulle sticka ut cirka 1,7 meter från byggnadens fasadliv. Skärmtaket skulle vila på stolpar som var placerade i linje med de yttersta stolpar som balkongen vilade på. Dessa stolpar var förankrade i marken nedanför balkongen. Domstolen bedömde att skärmtaket ovanför balkongen var en tillbyggnad även om delar av balkongen kommer att vara öppet i höjd- eller sidled. (RÅ 1999 ref.53)

Inglasning av balkonger

Det finns två äldre rättsfall från Regeringsrätten där inglasning av balkonger på flerbostadshus bedömdes vara tillbyggnader enligt ÄPBL. MÖD har dock kommit med ett antal avgöranden som kan anses gå emot dessa tidigare avgöranden från Regeringsrätten. Exempelvis har MÖD konstaterat att det inte är en tillbyggnad att göra ett inglasat uterum under ett befintligt tak och att det inte är en tillbyggnad att förse ett befintligt skärmtak med väggar. MÖD har ännu inte tagit ställning till om inglasning av befintliga balkonger är en tillbyggnad. Innan MÖD har prövat den frågan är det oklart om Regeringsrättens tidigare ställningstagande är vägledande även vid tillämpningen av PBL. (RÅ 1996 ref. 77 I-II, MÖD 2013-10-15 mål nr P 8918-12, MÖD 2013-11-07 mål nr P 519-13 och MÖD 2015-03-05 mål nr P 6193-14)

Mål: P 8918-12 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: P 519-13 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: P 6193-14 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Burspråk

Om en byggnad byggs ut med ett burspråk räknas burspråket som en tillbyggnad om det blir en volymökning av byggnaden. Vad som avses med begreppet burspråk framgår inte av PBL.

Enligt Terminologicentrum, TNC, är ett burspråk ett utbyggt fasadparti, ofta försett med fönster (TNC. Plan- och byggtermer 1994. Tillgänglig på Rikstermbanken.)

Enligt Nationalencyklopedin är ett burspråk en grund, övertäckt och vanligen med fönster försedd utbyggnad på en husfasad. (Nationalencyklopedin, uppslagsverk-lång, burspråk. Hämtad 2018-01-02)

Uppstickande byggnadsdel

En uppstickande byggnadsdel som exempelvis en skorsten eller en anläggning för ventilation är en tillbyggnad om den ökar byggnadens volym. 

Takkupa

En takkupa är en tillbyggnad om den ökar byggnadens volym. 

Skärmtak

Om en byggnad byggs ut med ett skärmtak räknas skärmtaket som en tillbyggnad om det blir en volymökning av byggnaden. Av rättspraxis framgår att ett skärmtak inte behöver ha väggar för att det ska bli en volymökning.

Begreppet skärmtak är inte definierat i PBL. Det är inte heller definierat i TNC: Plan- och byggtermer, 1994. I svensk standard SS 21054:2020 anges att skärmtak är en utkragande byggnadsdel som i vissa fall ska inräknas i begreppet byggnadsarea.

MÖD har prövat vad ett skärmtak är utifrån en bestämmelse om skärmtak i områdesbestämmelser. I ärendet hade byggnadsnämnden beviljat bygglov för en åtgärd i form av ett skärmtak som skulle användas som en carport. Skärmtaket hade ett sadeltak som bars upp av stolpar längs de båda långsidorna. Ena kortsidan bestod av en tät vägg med ett mindre fönster. Den andra kortsidan var öppen. Taket sträckte sig 0,78 meter respektive 0,48 meter utanför pelarna. Det djupare takutsprånget sträckte sig ut över den intilliggande komplementbyggnaden. Mellan carporten och komplementbyggnaden fanns två 0,44 meter breda väggar upp till underkant av takutsprånget på komplementbyggnaden.

Enligt områdesbestämmelser fick tomten bebyggas med skärmtak med högst 20 m2 öppenarea som sammanbyggs med huvudbyggnad eller komplementbyggnad. Om komplementbyggnad sammanbyggs med huvudbyggnad får skärmtaket uppföras fristående. Enligt MÖD får ett skärmtak anses omfatta en byggnadsdel som kragar ut från en byggnad och som uppåt utgör ett skydd mot yttre klimat. Skärmtaket bör som ett framträdande drag ha ett tydligt samband, såväl konstruktivt som funktionellt, med den byggnad som det är en del av. Skärmtak är i normalfallet en enkel konstruktion som har sin bäring från den byggnad som det kragar ut från. MÖD ansåg att anslutningen mellan den ansökta åtgärden och den befintliga komplementbyggnaden inte hade någon bärande funktion och att den anslutande delen inte gjorde att något tydligt konstruktivt eller funktionellt samband uppstod. MÖD ansåg därför att åtgärden inte var ett skärmtak och därmed stred mot områdesbestämmelserna. (MÖD 2015-04-24 mål nr P 9113-14)

Mål: P 9113-14 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Den beskrivning av skärmtak som MÖD gjorde har senare tillämpats av MMD. I det rättsfallet prövades om en uppfört tak var ett lovbefriat skärmtak eller en lovpliktig tillbyggnad. Två komplementbyggnader, som var placerade på två olika fastigheter, hade förbundits med varandra genom att byggnadernas respektive sadeltak hade byggts samman mellan byggnadernas gavlar. Taket mellan byggnaderna hade formen av ett sadeltak. Taket hade likadan takfot, taklutning och takmaterial som komplementbyggnaderna. Sett uppifrån såg det ut att vara en enda byggnad. Takets area uppgick till 16 m2 med 8 m2 fördelade på vardera fastigheten. Domstolen bedömde att aktuellt tak inte var ett lovbefriat skärmtak. Som skäl för denna bedömning angav domstolen att taket funktionsmässigt visserligen fungerade väl till att skydda mot nederbörd och väder. Men konstruktionsmässigt gav taket ett starkt intryck av att huvudsakligen ha som syfte att sammanlänka de båda byggnaderna på båda sidor om fastighetsgränsen. Om syftet med taket hade varit att bara åstadkomma ett funktionsdugligt skydd mot vädret, hade detta kunna åstadkommas med en mindre omfattande och robust konstruktion. Domstolen menade därför att taket inte var ett lovbefriat skärmtak. I stället menade domstolen att taket var en bygglovspliktig tillbyggnad. Detta eftersom taket visuellt uppfattades som en tillbyggnad och gav upphov till en volym. Volymökningen var i detta fall det utrymme som avgränsades uppåt av taket och åt sidorna av de båda byggnadernas gavlar. Att utrymmet ska vara tillslutet åt alla håll är inget krav enligt domstolen för att en volymökning ska anses föreligga. (MMD Vänersborg 2015-09-02 mål nr P 1608-15)

Väggar på befintligt skärmtak

I ett rättsfall från MÖD prövades om åtgärden att förse ett befintligt skärmtak med väggar var en tillbyggnad. I målet hade en byggnadsnämnd tagit ut byggsanktionsavgift av en byggherre för att bland annat ha satt väggar på ett skärmtak över en lastkaj. I tidigare avgöranden hade MÖD funnit att åtgärden att glasa in ett utrymme, som är försett med ett tak, inte hade inneburit någon volymökning och därmed inte var en tillbyggnad. MÖD bedömde utifrån tidigare praxis att åtgärden, att förse lastkajen med väggar, inte skulle ses som en tillbyggnad. Om åtgärden i stället var en bygglovspliktig fasadändring tog MÖD inte ställning till eftersom detta inte hade tagits upp av nämnden. (MÖD 2015-03-05 mål nr P 6193-14)

Mål: P 6193-14 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Göra ett inglasat uterum under befintligt tak

Det finns två rättsfall som behandlar inglasning under befintligt tak. I båda rättsfallen tillämpades ÄPBL.

I det första rättsfallet hade det tidigare beviljats bygglov för en tillbyggnad med ett tak som bars upp av pelare. På sidorna fanns ett träplank till en höjd av 1,8 meter. Tillbyggnaden var placerat på ett altangolv och hade en area på cirka 9 m2. Byggherrarna hade avvikit från beviljat bygglov genom att istället göra ett tak på cirka 19 m2. De hade också glasat in hela taket så att det blev ett inglasat uterum. MÖD bedömde att inglasningen av 9m2 inte var en volymökning av byggnaden, eftersom det taket hade utförts med stöd av ett beviljat bygglov. MÖD bedömde därmed att den åtgärden inte var en tillbyggnad. Om inglasningen i stället var en bygglovspliktig fasadändring tog inte MÖD ställning till eftersom detta inte hade prövats av nämnden. (MÖD 2013-10-15 mål nr P 8918-12).

Mål: P 8918-12 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

I det andra rättsfallet hade det tidigare beviljats bygglov för nybyggnad av ett fritidshus på 95 m2. Av dessa var 80 m2 bostad och 15 m2 var en indragen uteplats under byggnadens tak. Uteplatsen var inte inglasad enligt bygglovet. Vid ett senare tillfälle hade uteplatsen glasats in så det i stället blev ett inglasat uterum. Frågan var då om den inglasning som hade skett var en lovpliktig tillbyggnad. MÖD bedömde att inglasningen av det bygglovsgivna uteplatsen inte var en volymökning av byggnaden och därmed inte var en lovpliktig tillbyggnad. Om inglasningen i stället var en bygglovspliktig fasadändring tog MÖD inte ställning till, eftersom detta inte hade prövats av nämnden. (MÖD 2013-11-07 mål nr P 519-13)

Mål: P 519-13 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Bygga ett inglasat uterum

I ett rättsfall prövades om ett inglasat uterum var att betrakta som en bygglovspliktig tillbyggnad. I målet tillämpades ÄPBL. Konstruktionen användes som en uteplats till bostadshuset och bestod av brädgolv på marken, plank och inglasning på sidorna samt ett skärmtak. Olika delar av konstruktionen uppfördes vid olika tillfällen, där inglasningen och skärmtaket tillkom sist. MÖD bedömde att brädgolvet inte var en lovpliktig byggnad. Detta eftersom det inte har skapats något utrymme under brädorna och uteplatsen inte låg märkbart över marknivån. Vad gäller skärmtaket, planket och inglasningen, som tillkom senare, bedömde domstolen att dessa åtgärder sammantaget gav intryck av att ett uterum hade skapats. De var därmed att betrakta som en tillbyggnad till bostadshuset. (MÖD 2012-12-19 mål nr P 2833-12)

Mål: P 2833-12 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Ändra förråd och carport till bostadsutrymme

I ett rättsfall hade sökanden omvandlat ett utrymme som tidigare använts som förråd och carport, till bostadsutrymme och varmförråd genom att uppföra en fasadvägg. Carporten fanns i ett kedjehusområde och hade innan fasadväggen byggdes väggar på tre sidor. Den enda förändring som hade skett var att fasadväggen hade tillkommit. MÖD ansåg att byggnaden inte hade tagits i anspråk eller inretts för ett väsentligen annat ändamål än det som byggnaden senast hade använts för. Uppförandet av fasadväggen var inte heller en nybyggnad. Att uppföra en fasadvägg hade inte syftat till att öka byggnadens volym och gav inte visuellt intryck av att vara en tillbyggnad. Domstolen ansåg därför att ändringen inte var en tillbyggnad. Däremot ansåg domstolen att det var en bygglovspliktig fasadändring. (MÖD 2015-03-18 mål nr P 9086-14)

Mål: P 9086-14 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Markis

Det framgår inte av förarbetena eller av rättspraxis om en markis som är monterad på en byggnad är en tillbyggnad. I ett rättsfall prövades om en markiskonstruktion utgjorde en lovpliktig tillbyggnad. Konstruktionen var en fast stålkonstruktion med ett eldrivet utdragbart tak av markisväv. Stålkonstruktionen bestod av tre, från byggnaden utskjutande, parallella balkar fästa på en tvärgående balk som vilade på tre stolpar. Konstruktionen saknade väggar. Syftet med markiskonstruktionen var att vid behov skydda mot sol och regn. Markisen skulle vara utfälld i mycket liten utsträckning. MÖD bedömde att markisen inte skulle vara utfälld i en sådan utsträckning att den var att betrakta som ett varaktigt tak. Vidare ansåg domstolen att stålkonstruktionen i sig inte gav ett visuellt intryck av att vara en tillbyggnad. Den innebar inte heller någon ökning av byggnadens volym. Markiskonstruktionen var därför inte en bygglovspliktig tillbyggnad. (MÖD 2021-02-08 mål nr P 3358-20)

Mål: P 3358-20 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Markistak och glasväggar

I ett rättsfall prövade MÖD om två konstruktioner bestående av markistak och glasväggar var tillbyggnader. Konstruktionerna var tillsammans på 36 m2 och uppbyggda av kraftiga stålkonstruktioner med inrullningsbart markistak och skjutdörrar i glas. Underinstanserna hade konstaterat att markistaket var utrullat under stora delar av året och att det fanns väggar under hela året. MÖD kom i likhet med underinstanserna fram till att konstruktionerna var sådana volymskapande tillbyggnader som kräver bygglov och att den omständigheten att taket kunde dras in under vintern och bestod av en markis inte förändrade den bedömningen. (MÖD 2020-04-20 mål nr P 116–19)

Mål: P 116-19 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Pergola

I ett rättsfall prövades om en pergolaliknande konstruktion, som hade utförts utan bygglov, var en tillbyggnad. På sidorna fanns horisontella träribbverk. När byggnadsnämnden påtalade att bygglov kunde krävas för tillbyggnaden ändrade byggherren konstruktionen på så sätt att takbeklädnaden togs bort så att enbart takbalkarna återstod. Nämnden bedömde att efter ändringen gjorts var den pergolaliknande konstruktionen inte en tillbyggnad som krävde bygglov. MÖD konstaterade att konstruktionen inte var en tillbyggnad, främst eftersom den inte hade något tak. Den var heller inte ett plank eller någon annan bygglovspliktig konstruktion. Däremot så ansåg MÖD att konstruktionen var att betrakta som en anläggning enligt PBL och därmed ett byggnadsverk. (MÖD 2015-11-12 mål nr P 5587-14/2015:42)

Mål: P 5587-14/2015:42 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Ramp

I ett rättsfall från MÖD som handlade om en ramp var en tillbyggnad eller inte bedömde domstolen att rampen var en tillbyggnad. ÄPBL tillämpades i detta mål. Rampen sträckte sig mellan bostadshusets andra våning och en befintlig uteplats. Den var placerad 2,5-3 meter över marken och var cirka 4 meter lång och 1,5 meter bred. MÖD konstaterade att rampen väsentligt påverkade användbarheten av underliggande mark och därmed var en utkragande byggnadsdel som ökade byggnadens byggnadsarea. Därefter prövade domstolen om rampen var en tillbyggnad. Vid en samlad bedömning av användbarheten av underliggande mark samt rampens utformning och placering bedömde MÖD att rampen ökade byggnadsvolymen och därmed var en tillbyggnad. (MÖD 2014-11-14 mål nr P 2070-14)

Mål: P 2070-14 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)