Vad är en ekonomibyggnad?

En ekonomibyggnad är en byggnad som används för jordbruk, skogsbruk, vattenbruk, fiske eller renskötsel. I vissa fall får nybyggnad, tillbyggnad och andra ändringar av ekonomibyggnader göras utan bygglov. 

Vad är en ekonomibyggnad?

Enligt plan- och bygglagen, PBL, är en ekonomibyggnad en byggnad som behövs för jordbruket, skogsbruket, vattenbruket, fisket eller renskötseln. Vad som avses med jordbruk, skogsbruk, vattenbruk, fiske eller renskötsel beskrivs inte närmare i lagens förarbeten. Detta får i stället avgöras genom rättspraxis. (jfr prop. 2024/25:169 sid. 73, 177-178, 404-405)

Ett nytt regelverk för bygglov, prop. 2024/25:169 (på Sveriges riksdags webbplats)

Enligt Nationalencyklopedin, NE, innebär jordbruk att man använder mark till åkerbruk eller bete för produktion av livsmedel, fodermedel och råvaror till energiändamål eller till vidare industriell förädling eller beredning. (Nationalencyklopedin, uppslagsverk, jordbruk. Hämtad 2025-11-27.)

Skogsbruk innebär enligt NE verksamhet där skog utnyttjas för produktion av virke för efterföljande bearbetning och användning. (Nationalencyklopedin, uppslagsverk, skogsbruk. Hämtad 2025-11-27.)

Vattenbruk definieras av NE som odling av fisk, skaldjur och alger. (Nationalencyklopedin, uppslagsverk, vattenbruk. Hämtad 2025-11-24.)

Fiske är en verksamhet som syftar till att fånga eller döda fritt levande fisk (Nationalencyklopedin, uppslagsverk, fiske. Hämtad 2025-11-27.)

Renskötsel innebär enligt NE hållande av ren som köttdjur, mjölkdjur, rid- och kördjur. (Nationalencyklopedin, uppslagsverk, renskötsel. Hämtad 2025-11-27.)

Enligt förarbetena är ekonomibyggnader endast de byggnader som är omedelbart avsedda för de aktuella näringarna. Anläggningar som exempelvis mejerier, slakterier, konserveringsfabriker, sågverk eller växthus som inte direkt behövs för driften av jord­ eller skogsbruk eller fisket utan mera är att anse som självständiga förädlingsindustrier räknas inte som undantagna ekonomibyggnader. Frågan om en byggnad är en ekonomibyggnad och om den uppförs för något av de angivna ändamålen ska enligt rättspraxis tolkas restriktivt då det är fråga om ett undantag från den generella lovplikten. Man behöver också bedöma om byggnaden till sin storlek, konstruktion, utformning och placering är sådan att den kan betraktas som en ekonomibyggnad för det aktuella ändamålet. (jfr prop. 1947:131 sid. 166 och prop. 2024/25:169 sid. 73)

Kungl. Maj.ts proposition nr 131, prop. 1947:131 (på Sveriges riksdags webbplats)

Ett nytt regelverk för bygglov, prop. 2024/25:169 (på Sveriges riksdags webbplats) 

 Hur ska man bedöma om det är en ekonomibyggnad?

För att avgöra om en byggnad är en ekonomibyggnad enligt definitionen i PBL måste en helhetsbedömning göras där hänsyn tas till flera olika faktorer. I rättspraxis har domstolarna tagit upp följande omständigheter som kan ge vägledning för bedömningen:

• om det finns en jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet eller bedrivs fiske eller renskötsel,
• om byggnaden är till för den verksamheten eller om den hör till ett självständigt företag,
• byggnadens storlek, konstruktion, utformning, placering och standard.

Vad räknas som jordbruks-­, skogsbruks-. vattenbruksverksamhet, fiske och renskötsel? 

Vissa verksamheter har traditionellt ansetts vara jordbruks- och skogsbruksverksamhet. Det kan till exempel vara odling av spannmål eller uppfödning av nötkreatur.

Det står inte i PBL att fastigheten måste vara taxerad som lantbruksfastighet för att verksamheten ska kunna ses som jordbruk. Detsamma gäller skogsbruk. Omvänt så finns det inte en automatisk rätt att bygga bygglovsbefriade ekonomibyggnader bara för att en fastighet är taxerad som lantbruksfastighet.

I ett rättsfall som handlade om nybyggnad av stall och foderförråd för en hästverksamhet uttalade Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, att slutsatserna i ett rättsfall som gällde strandskyddsdispens för hästhagar är tillämpliga även i PBL-ärenden. I strandskyddsmålet konstaterade domstolen att nyttjandet av mark till bete eller odling av foder utgör jordbruksverksamhet. Detta gäller oavsett om det exempelvis är nötkreatur eller hästar som betar eller som fodret är avsett för. Beteshållning för hästar kan alltså vara jordbruk om beteshagarna behövs för jordbruksverksamheten. (MÖD 2019-04-30 mål nr P 8249-18 och MÖD 2017-11-13 mål nr M 10623-16/2017:57)

Mål: P 8249-18 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: M 10623-16/MÖD 2017:57 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Ett rättsfall handlade om inackordering av cirka 30 hästar. Ingen ytterligare näringsverksamhet förekom på fastigheten och marken brukades för att producera foder åt hästarna. Domstolen konstaterade, att hästhållningen räknades som jordbruksverksamhet eller annan liknande näring, vilket tyder på att hästhållningen i sig var tillräcklig för att man skulle ha rätt att uppföra bygglovsbefriade ekonomibyggnader. (MMD Nacka 2012-­02-­28 mål nr P 5898-11)

I ett annat rättsfall var frågan om uppförande av en renvaktarstuga. Stugan skulle användas för övernattning vid arbete med renskötsel. Domstolen ansåg att rennäringen var att anse som en sådan liknande näring och att stugan därmed var en sådan ekonomibyggnad som inte krävde bygglov. (MÖD 2016-11-09 mål nr P 2273-16)

Mål: P 2273-16 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Kungl. Maj.ts proposition nr 131, prop. 1947:131 (på Sveriges riksdags webbplats)

I ett annat rättsfall skulle en förrådsbyggnad byggas på en obebodd ö.
Förrådet skulle användas till förvaring av redskap till skogsbruk och fiske. Det bedrevs dock inte någon verksamhet på ön och domstolen ansåg att förrådet därmed inte var någon bygglovsbefriad ekonomibyggnad. (KR Stockholm 2010­-03-­18 mål nr 9040­08)

I takt med att samhällets syn på vad som anses vara ett jordbruk skiftar kan det även förändras vilka verksamheter som kan ge upphov till rätten att uppföra bygglovsbefriade ekonomibyggnader. I en dom ansåg domstolen att odling och produktion av vin var jordbruksverksamhet. (MMD Växjö 2016­-02­-08 mål nr P 477­15)

I ett beslut från en länsstyrelse konstaterades att biodling var jordbruksverksamhet. Jordbruksverket och Livsmedelsverket angav i yttrande till domstolen att biodling skulle räknas som jordbruk. Beslutet blev inte överklagat och frågan är därmed inte prövad i domstol. (Länsstyrelsen i Skåne län 2008-­05­-05 dnr 65896–07)

Vad menas med en ekonomibyggnad för hästhållning?

Det finns en utökad lovplikt i vissa situationer om ekonomibyggnaden är till för hästhållning. Att ha hästar, hästhållning, är vanligtvis en form av jordbruk men kan även vara en annan näring. Det finns ingen definition av hästhållning, men hästhållning är att hålla en eller flera hästar. Avsikten med kravet på lov är dock att det ska handla om mer omfattande hästhållning. Det är alltså till exempel inte ett sådant litet enskilt stall på 50 m² som kan inrättas i en lovfri komplementbyggnad som avses. Hur många hästar som krävs för att det ska vara en mer omfattande hästhållning framgår inte av förarbetet. Det som avgör om det är en ekonomibyggnad, är om hästhållningen har ett samband med någon av de näringar som räknas upp i definitionen (jfr prop. 2024/25:169 sid. 177-178 och 434)

Ett nytt regelverk för bygglov, prop. 2024/25:169 (på Sveriges riksdags webbplats)

Är byggnaden till för verksamheten eller hör den till ett självständigt företag?

För att avgöra om en byggnad är en bygglovsbefriad ekonomibyggnad är det viktigt att ta ställning till om verksamheten som ska bedrivas i byggnaden är självständig i förhållande till den övriga verksamheten. Om verksamheten som ska bedrivas i byggnaden är självständig räknas inte byggnaden som en bygglovsbefriad ekonomibyggnad enligt rättspraxis.

I ett fall ansågs ett svinstall vara en bygglovsbefriad ekonomibyggnad. Tidigare hade slaktsvin­ och kalvuppfödning samt växtodling bedrivits på fastigheten och verksamheten skulle nu gå över till uppfödning även av smågrisar. Genom omläggning av produktionen behövde ytterligare ett stall uppföras. (RÅ 1981 ref. 2:76)

I ett annat rättsfall ansågs ett gårdsslakteri, inrymt i en del av en befintlig ekonomibyggnad, inte som en bygglovsbefriad ekonomibyggnad. Byggnaden som slakteriet hade inretts i hade tidigare använts som maskinhall till jordbruksverksamheten. Domstolen ansåg att driften av jordbruksverksamheten inte var beroende av tillgången till ett gårdsslakteri. Omfattningen av slakteriverksamheten, samt den omständigheten att försäljning av kött skedde till utomstående, medförde att slakteriet betraktades som ett självständigt företag och inte som en integrerad del av jordbruksverksamheten. På grund av dessa omständigheter och vad som anges i förarbetena ansåg domstolen att byggnaden, till den del den hade byggts om till ett slakteri, inte kunde anses utgöra en ekonomibyggnad för jordbruket. (MÖD 2017-03-03 mål nr P 7812-16/2017:4)

Mål: P 7812-16/MÖD 2017:4 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Foderproduktion

En viktig faktor i flera domar där ekonomibyggnader för djurhållning behandlats har varit om fodret odlas på gården, eller om det köps in. I en dom odlades i stort sett allt foder på gården vilket var ett av skälen till att byggnaden var en bygglovsbefriad ekonomibyggnad. I en annan dom köptes allt foder in eftersom travhästarna krävde specialfoder. Det var en av orsakerna till att byggnaden inte var en bygglovsbefriad ekonomibyggnad. (RÅ 1995 ref. 93, RÅ 1999 ref. 57)

Foderproduktionen hade också betydelse i en annan dom, som handlade om en ridhall där hästfodret köptes in från grannar. Ridhallen ansågs utgöra en självständig verksamhet och var därmed inte en bygglovsbefriad ekonomibyggnad. (RÅ 2005 ref. 53)

Karaktären och omfattningen av verksamheten

Verksamhetens omfattning har också haft betydelse för bedömningen.

I ett rättsfall som handlade om bygglov i efterhand för nybyggnad av ett stall och ett foderförråd konstaterade MÖD att byggnaderna inte var bygglovsbefriade ekonomibyggnader. Verksamheten bestod sammantaget av två stall för uthyrning av boxar, två foderförråd samt en ridbana. Verksamheten hade betesmark och odling av foder på 3 hektar mark. Verksamhetens karaktär och omfattning samt det faktum att aktuell areal endast uppgick till 3 hektar tydde enligt domstolen på att fastighetsägaren inte hade bedrivit jordbruksverksamhet i PBL:s mening. (MÖD 2019-04-30 mål nr P 8249-18)

Mål: P 8249-18 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

I ett rättsfall som handlade om en stallbyggnad för travhästar konstaterades att travhästverksamheten var av betydande omfattning, både sedd för sig och jämfört med övrig verksamhet på fastigheten. Verksamheten sysselsatte tre personer på heltid. Omfattningen var en bidragande orsak till att stallet inte var en bygglovsbefriad ekonomibyggnad. (RÅ 1999 ref. 57)

I ett annat rättsfall om ett ridhus sköttes all utfodring av hästarna av de två personer som ägde och skötte gården. De skötte även in-­ och utsläpp av hästarna till och från hagarna. Gården hade inga anställda. Den maskinpark som fanns på gården användes även i stallverksamheten. Verksamheten bedömdes inte ha någon större omfattning. Detta var ett skäl till att ridhuset ansågs vara en bygglovsbefriad ekonomibyggnad. (RÅ 1995 ref. 93)

Ett annat rättsfall handlade om en hyvleribyggnad. Ägarna bedrev skogsbruk och uppsågning av eget avverkat virke på fastigheten. Regeringsrätten ansåg att sågningsverksamheten i byggnaden inte var av någon större omfattning och inte var ett sådant företag som ansågs självständigt i förhållande till skogsbruket. Ekonomibyggnaden var därmed bygglovsbefriad. (RÅ 1994 ref.47)

Omfattningen hade även betydelse i följande rättsfall:

• RÅ 1983 2:100 som avsåg såghus
• RÅ 2000 not 116 som gällde hölada och vindskydd för hästar
• RÅ 2005 ref. 53 som handlade om stall och ridhus
• MMD Nacka TR 2011­12­22 mål nr P 4129­11 om ridhus.

Karaktären av den verksamhet som ska bedrivas i ekonomibyggnaden är ytterligare en faktor som har betydelse för bedömningen av självständigheten.

I ett rättsfall handlade det om ett ridhus på 900 m² för 22 hästar. På fastigheten fanns redan ett stall för dessa hästar. Den nya byggnaden skulle enbart användas av dem som hyrde stallplatser i det befintliga stallet. Domstolen ansåg att hästhållningen i förhållande till jordbruket och den avsedda användningen inte kunde anses vara ett självständigt företag och byggnaden räknades därför som en bygglovsbefriad ekonomibyggnad. (RÅ 1995 ref. 93)

I ett annat fall var det fråga om ett stall för både uppstallning och träning av travhästar. Travhästarna krävde specialfoder och verksamheten sysselsatte tre personer på heltid. Med hänsyn till både travhästverksamhets karaktär och andra omständigheter konstaterade domstolen att verksamheten var ett självständigt företag i förhållande till jordbruket och byggnaden var inte en bygglovsbefriad ekonomibyggnad. (RÅ 1999 ref. 57)

Anknytning till övrig verksamhet

Hur väl den planerade verksamheten anknyter till den övriga verksamheten som redan bedrivs på fastigheten är ytterligare en faktor som har vägts in i bedömningen om verksamheten är självständig eller inte. I ett fall skulle ett stall för travhästar byggas på en gård där det bedrevs odling av hö och spannmål. Travverksamheten ansågs vara ett självständigt företag, både sedd för sig och i förhållande till den övriga jordbruksverksamheten. Anknytning till den övriga verksamheten var liten. Stallet kunde därför inte anses vara en bygglovsbefriad ekonomibyggnad. (RÅ 1999 ref. 57)

I ett annat rättsfall var det fråga om ett ridhus som skulle användas för uppstallning och motionering av hästar och även tävlingar och kurser i westernridning. På gården bedrevs till större del uppfödning av nötkreatur, men även till en mindre del hästverksamhet. Domstolen konstaterade att den tänkta verksamheten skulle vara en publik verksamhet och vara till för fler personer än de som hyrde stallplatser. Domstolen bedömde att den omfattande hästverksamheten fick anses som ett självständigt företag i förhållande till den övriga verksamheten på gården. Det faktum att vissa maskiner och viss mark skulle användas för skötsel av både nötkreaturen och hästarna ändrade inte bedömningen. (MMD Nacka 2011­12­22 mål nr P4129-11)

Byggnadens utformning och standard

Även byggnadens utformning och standard kan ha betydelse för om den är en bygglovsbefriad ekonomibyggnad. I ett rättsfall konstaterade rätten att en byggnad som uppförts för fårskötsel, på grund av sin konstruktion, utformning och placering, inte kunde anses som en bygglovsbefriad ekonomibyggnad. Byggnaden var försedd med stora fönster som vette mot havet, hade lackat furugolv och var invändigt beklädd med panel. (RÅ 2000 ref. 7)

I ett annat fall hade standarden på ett ridhus betydelse för bedömningen. Ridhuset hade en plåtklädd järnkonstruktion av enkelt slag och saknade inredning förutom belysning. Bland annat med hänsyn till detta ansågs byggnaden vara en bygglovsbefriad ekonomibyggnad. (RÅ 1995 ref. 93)

Byggnadens standard tas även upp i följande fall:

• RÅ 1983 2:100 som handlade om såghus
• MMD Nacka 2011­12­22, mål nr P 4129­11 som handlade om ett ridhus.

Kan en ekonomibyggnad vara till för flera fastigheter?

En bygglovsbefriad ekonomibyggnad kan användas av mer än en fastighet. Det finns två rättsfall där detta har tagits upp.

Det första rättsfallet berörde ett såghus. Sågningen skedde till viss del för eget bruk. Men den större delen av virket sågades åt andra skogsfastigheter eller för försäljning. Domstolen fann att sågningsverksamheten, med hänsyn till dess inriktning och dess relativt begränsade omfattning, inte räknades som ett självständigt företag. Byggnaden ansågs som en bygglovsbefriad ekonomibyggnad. (RÅ 1983 ref. 2:100)

I det andra fallet var det fråga om en siloanläggning som användes för förvaring av spannmål från tre olika fastigheter. Domstolen konstaterade att bara för att en byggnad är till för flera fastigheter innebär det inte att verksamheten ska räknas som ett självständigt företag. Domstolen ansåg att silon vara en bygglovsbefriad ekonomibyggnad. (KR Göteborg 2011­-04­-29 mål nr 1644­10)

Kan en ekonomibyggnad innehålla övernattningsmöjligheter?

Generellt gäller att ekonomibyggnader endast är de byggnader som är omedelbart avsedda för de aktuella näringarna och driften av dessa. Detta har traditionellt inneburit att undantaget har använts för uppförande av byggnader för förvaring av exempelvis djur, spannmål och olika maskiner som krävs för driften av näringarna. Den rättspraxis som funnits tidigare har inte berört byggnader som används för övernattning. (jfr prop. 1947:131 sid. 166)

Kungl. Maj.ts proposition nr 131, prop. 1947:131 (på Sveriges riksdags webbplats)

Det finns numera ett rättsfall som handlar om övernattning i en ekonomibyggnad. Ärendet gällde en renvaktarstuga som var avsedd för övernattning. Frågan var om byggnaden var en sådan ekonomibyggnad som behövdes för att kunna bedriva rennäringsverksamhet. Stugan var 24 m² och var av enkel beskaffenhet. Stugan innehöll två sängplatser. Byggnaden låg i anslutning till renskötselområdet och syftet med byggnaden var övernattning i samband med renskötseln. Domstolen ansåg att utifrån de särskilda förutsättningar som gäller för rennäringens bedrivande och att byggnaden behövdes för att kunna bedriva renskötselverksamhet, var den en bygglovsbefriad ekonomibyggnad. (MÖD 2016-11-09 mål nr P 2273-16)

Mål: P 2273-16 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Hur stor får ekonomibyggnaden vara?

Det finns ingen gräns i PBL för hur stor ekonomibyggnad som får byggas.

Hur många ekonomibyggnader får byggas?

Det finns inte något maximalt antal ekonomibyggnader angivet i PBL som får byggas.

Vilka krav gäller för ekonomibyggnaden?

Även om de flesta ekonomibyggnader varken kräver bygglov eller anmälan ska de uppfylla de krav i plan­ och bygglagstiftningen som gäller för dem.

Var får ekonomibyggnaden lokaliseras och placeras?

För lovfria ekonomibyggnader finns inte några krav på avstånd till tomt­ eller fastighetsgräns. Det finns alltså inget specifikt mått från gräns som måste följas men de allmänna kraven på placering ska uppfyllas.

För byggnader som inte kräver lov eller anmälan gäller att de ska placeras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till bland annat stads­- och landskapsbilden, skydd mot trafikolyckor och andra olyckshändelser. Eftersom ekonomibyggnader ofta är stora och ibland uppförs fristående från annan bebyggelse i landskapet är det särskilt viktigt att de placeras på ett lämpligt sätt med hänsyn till landskapsbilden.

Vid placering av ekonomibyggnader ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. Detta krav blir framför allt aktuellt när ekonomibyggnaden placeras i närheten av annan bebyggelse. Eftersom ekonomibyggnader ofta är stora är det särskilt viktigt att hänsyn tas till detta krav.

Lokalisering och placering får inte ske så att byggnaden eller den avsedda användningen innebär fara för människors hälsa eller säkerhet eller medför en betydande olägenhet på annat sätt. Det är viktigt att beakta detta krav vid val av placering. Ett exempel kan vara om ekonomibyggnaden ska användas för djurhållning och det kan finnas risk för att detta skapar olägenheter för någon närboende. Andra exempel på olägenhet kan vara buller från fläktar, fordon och maskiner.

Hur ska ekonomibyggnaden utformas?

För byggnader som inte kräver lov eller anmälan gäller att de ska utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till bland annat stads-­ och landskapsbilden, skydd mot trafikolyckor och andra olyckshändelser. Eftersom ekonomibyggnader ofta är stora och ibland uppförs fristående från annan bebyggelse i landskapet är det särskilt viktigt att de utformas på ett lämpligt sätt. Det är viktigt att tänka på hur volym, material­ och färgval påverkar omgivningen.

Utformning får inte ske så att byggnaden eller den avsedda användningen innebär fara för människors hälsa eller säkerhet eller medför en betydande olägenhet på annat sätt. Exempel kan vara skuggning eller förlorad utsikt.

Vilka andra krav gäller för ekonomibyggnaden?

De utformningskrav och tekniska egenskapskrav som finns i plan- och bygglagstiftningen gäller även för ekonomibyggnad. Kraven får dock anpassas och avsteg får göras i den utsträckning som är skälig med hänsyn till åtgärdens art och omfattning. Placeras byggnaden nära befintlig bebyggelse kan det exempelvis leda till att man behöver bygga på ett särskilt sätt på grund av brandkraven.

En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas. Vid ändring av en befintlig ekonomibyggnad som har sådana värden innebär detta att byggnaden inte får förvanskas. Detta kan till exempel bli aktuellt om det görs en tillbyggnad till en befintlig ekonomibyggnad och hänsyn inte tas till den befintliga byggnadens proportioner, form, volym, materialval, utsmyckning eller färgsättning.

En ändring av en ekonomibyggnad ska alltid utföras varsamt så att hänsyn tas till byggnadens karaktärsdrag och till byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden.

Byggnader ska underhållas så att dess utformning och tekniska egenskaper i huvudsak bevaras. Underhållet av byggnaden ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadens värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt. Det kan till exempel handla om att använda ett visst fasad- eller takmaterial eller behålla en viss utsmyckning av fasaden. Om byggnaden är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska byggnaden underhållas så att de särskilda värdena bevaras.

Vad händer om ekonomibyggnaden inte har byggts enligt kraven?

Om en ekonomibyggnad bryter mot något krav i plan­ och bygglagstiftningen kan byggnadsnämnden ingripa. Byggnadsnämnden kan då förelägga byggherren att rätta till det som är fel eller, om detta inte är möjligt, att återställa, till exempel genom rivning.

Andra tillstånd kan krävas

Även om vissa ekonomibyggnader inte kräver lov kan tillstånd, dispens eller anmälan enligt annan lagstiftning krävas. Det kan exempelvis vara tillstånd eller anmälan för stor djurhållning eller för att vidta åtgärder nära allmän väg.

Lista över tillstånd, dispenser och anmälan