Utökad lovplikt för totalförsvarets militära del

Granskad:

Inom och i anslutning till vissa områden som är av riksintresse för totalförsvarets militära del gäller utökad lovplikt för vissa åtgärder. Åtgärderna kräver lov på grund av närheten till totalförsvaret och syftar till att skydda totalförsvarets intressen.

Utökad lovplikt i och i anslutning till Försvarsmaktens riksintresseområden

En utökad lovplikt gäller för vissa åtgärder inom eller i anslutning till områden som är riksintresse för totalförsvaret. Det innebär att vissa åtgärder kräver bygglov enbart på grund av att åtgärden ska uppföras eller genomföras inom eller i anslutning till riksintresse för totalförsvaret, den militära delen. Det är endast åtgärderna i punktlistan nedan som omfattas av en utökad lovplikt.

I områden för flygplatser eller övnings- eller skjutfält gäller den utökade lovplikten för

  • nybyggnad och tillbyggnad av komplementbostadshus
  • inredning av en ytterligare bostad i ett enbostadshus
  • nybyggnad och tillbyggnad av ekonomibyggnad för hästhållning och ändrad användning av ekonomibyggnad till hästhållning.

I samtliga områden gäller den utökade lovplikten för

  • fasadändring som innebär att en solenergianläggning sätts upp eller väsentligt ändras inom detaljplan
  • att sätta upp eller väsentlig ändra en ljusanordning, om den avsedda användningen av anordningen kan antas påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av totalförsvarets anläggningar.

36 §
  Om ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser inte har vunnit laga kraft, får ett bygglov, rivningslov eller marklov för en åtgärd som avses att vidtas inom det område som detaljplanen eller områdesbestämmelserna omfattar ges med villkoret att planbeslutet vinner laga kraft. Beslutet om lov ska i så fall innehålla en upplysning om att åtgärden inte får påbörjas innan planbeslutet har vunnit laga kraft.

Totalförsvaret består av både militärt och civilt försvar

Mark- och vattenområden som har betydelse för totalförsvaret ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt motverka totalförsvarets intressen. Riksintresset för totalförsvaret är uppdelade i två olika delar, en militär del och en civil del. Med totalförsvaret menas sådan verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig. Totalförsvaret består av militär verksamhet, militärt försvar och av civil verksamhet, civilt försvar. När Sverige är i högsta beredskap är totalförsvar all samhällsverksamhet som då ska bedrivas. (jfr prop. 2024/25:34 sid. 57)

Totalförsvaret 2025–2030, prop. 2024/25:34 (på Sveriges riksdags webbplats)

9 §
  Mark- och vattenområden som har betydelse för totalförsvaret skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt motverka totalförsvarets intressen.

Områden som är av riksintresse på grund av att de behövs för totalförsvarets anläggningar skall skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningarna.

Försvarsmakten pekar ut militära områden för totalförsvaret

Det är Försvarsmakten som är ansvarig myndighet för att peka ut de områden och anläggningar som behövs för den militära delen av totalförsvaret. Det kan vara exempelvis övningsfält, skjutfält, flygplatser, sjöövningsområden, förläggningar, förråd, tekniska system, anläggningar och områden för beredskapslagring. Det kan också vara områden som avses att användas under krig, exempelvis befästningsanläggningar och krigsflygfält. (jfr prop. 2024/25:34 sid. 434)

2 a §
   /Upphör att gälla U:2026-01-01/
De uppgifter som avses i 2 § ska i fråga om områden
   1. av riksintresse för rennäringen (3 kap. 5 § miljöbalken) lämnas av Sametinget,
   2. av riksintresse för yrkesfisket (3 kap. 5 § miljöbalken) lämnas av Havs- och vattenmyndigheten,
   3. av riksintresse för naturvården och friluftslivet
(3 kap. 6 § miljöbalken) lämnas av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten inom sina ansvarsområden,
   4. av riksintresse för kulturmiljövården (3 kap. 6 § miljöbalken) lämnas av Riksantikvarieämbetet,
   5. som innehåller fyndigheter av ämnen eller material som är av riksintresse (3 kap. 7 § miljöbalken) lämnas av Sveriges geologiska undersökning,
   6. av riksintresse för anläggningar för industriell produktion
(3 kap. 8 § miljöbalken) lämnas av Tillväxtverket,
   7. av riksintresse för anläggningar för energiproduktion och energidistribution (3 kap. 8 § miljöbalken) lämnas av Statens energimyndighet,
   8. av riksintresse för anläggningar för slutlig förvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall (3 kap. 8 § miljöbalken) lämnas av Strålsäkerhetsmyndigheten,
   9. av riksintresse för anläggningar för kommunikationer
(3 kap. 8 § miljöbalken) lämnas av Trafikverket och Post- och telestyrelsen inom sina verksamhetsområden,
   10. av riksintresse för anläggningar för avfallshantering
(3 kap. 8 § miljöbalken) lämnas av Naturvårdsverket,
   11. av riksintresse för anläggningar för vattenförsörjning
(3 kap. 8 § miljöbalken) lämnas av Havs- och vattenmyndigheten, och
   12. av riksintresse för totalförsvarets anläggningar
(3 kap. 9 § miljöbalken) lämnas av Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap inom sina ansvarsområden. Förordning (2023:51).

2 a §
   /Träder i kraft I:2026-01-01/
De uppgifter som avses i 2 § ska i fråga om områden
   1. av riksintresse för rennäringen (3 kap. 5 § miljöbalken) lämnas av Sametinget,
   2. av riksintresse för yrkesfisket (3 kap. 5 § miljöbalken) lämnas av Havs- och vattenmyndigheten,
   3. av riksintresse för naturvården och friluftslivet (3 kap.
6 § miljöbalken) lämnas av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten inom sina ansvarsområden,
   4. av riksintresse för kulturmiljövården (3 kap. 6 § miljöbalken) lämnas av Riksantikvarieämbetet,
   5. som innehåller fyndigheter av ämnen eller material som är av riksintresse (3 kap. 7 § miljöbalken) lämnas av Sveriges geologiska undersökning,
   6. av riksintresse för anläggningar för industriell produktion
(3 kap. 8 § miljöbalken) lämnas av Tillväxtverket,
   7. av riksintresse för anläggningar för energiproduktion och energidistribution (3 kap. 8 § miljöbalken) lämnas av Statens energimyndighet,
   8. av riksintresse för anläggningar för slutlig förvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall (3 kap. 8 § miljöbalken) lämnas av Strålsäkerhetsmyndigheten,
   9. av riksintresse för anläggningar för kommunikationer
(3 kap. 8 § miljöbalken) lämnas av Trafikverket och Post- och telestyrelsen inom sina verksamhetsområden,
   10. av riksintresse för anläggningar för avfallshantering
(3 kap. 8 § miljöbalken) lämnas av Naturvårdsverket,
   11. av riksintresse för anläggningar för vattenförsörjning
(3 kap. 8 § miljöbalken) lämnas av Havs- och vattenmyndigheten, och
   12. av riksintresse för totalförsvarets anläggningar (3 kap.
9 § miljöbalken) lämnas av Försvarsmakten och Myndigheten för civilt försvar inom sina ansvarsområden. Förordning (2025:1103).

Ett nytt regelverk för bygglov, prop. 2024/25:169 (på Sveriges riksdags webbplats)

Riksintressen

MSB pekar ut civila områden för totalförsvaret

För den civila delen av riksintresset för totalförsvaret är det Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, som är ansvarig myndighet för att peka ut områden och anläggningar. Den civila delen innefattar mark- och vattenområdena för samtliga ledningar och stationer i transmissionsnätet för el samt ledningarna i distributionsnätet för el mellan Gotland och fastlandet med tillhörande stationer. Det gäller även ytterligare områden runtom för att kunna bibehålla riksintresset. Det omfattar även en del anläggningar för andra ändamål än el.

2 a §
   /Upphör att gälla U:2026-01-01/
De uppgifter som avses i 2 § ska i fråga om områden
   1. av riksintresse för rennäringen (3 kap. 5 § miljöbalken) lämnas av Sametinget,
   2. av riksintresse för yrkesfisket (3 kap. 5 § miljöbalken) lämnas av Havs- och vattenmyndigheten,
   3. av riksintresse för naturvården och friluftslivet
(3 kap. 6 § miljöbalken) lämnas av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten inom sina ansvarsområden,
   4. av riksintresse för kulturmiljövården (3 kap. 6 § miljöbalken) lämnas av Riksantikvarieämbetet,
   5. som innehåller fyndigheter av ämnen eller material som är av riksintresse (3 kap. 7 § miljöbalken) lämnas av Sveriges geologiska undersökning,
   6. av riksintresse för anläggningar för industriell produktion
(3 kap. 8 § miljöbalken) lämnas av Tillväxtverket,
   7. av riksintresse för anläggningar för energiproduktion och energidistribution (3 kap. 8 § miljöbalken) lämnas av Statens energimyndighet,
   8. av riksintresse för anläggningar för slutlig förvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall (3 kap. 8 § miljöbalken) lämnas av Strålsäkerhetsmyndigheten,
   9. av riksintresse för anläggningar för kommunikationer
(3 kap. 8 § miljöbalken) lämnas av Trafikverket och Post- och telestyrelsen inom sina verksamhetsområden,
   10. av riksintresse för anläggningar för avfallshantering
(3 kap. 8 § miljöbalken) lämnas av Naturvårdsverket,
   11. av riksintresse för anläggningar för vattenförsörjning
(3 kap. 8 § miljöbalken) lämnas av Havs- och vattenmyndigheten, och
   12. av riksintresse för totalförsvarets anläggningar
(3 kap. 9 § miljöbalken) lämnas av Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap inom sina ansvarsområden. Förordning (2023:51).

2 a §
   /Träder i kraft I:2026-01-01/
De uppgifter som avses i 2 § ska i fråga om områden
   1. av riksintresse för rennäringen (3 kap. 5 § miljöbalken) lämnas av Sametinget,
   2. av riksintresse för yrkesfisket (3 kap. 5 § miljöbalken) lämnas av Havs- och vattenmyndigheten,
   3. av riksintresse för naturvården och friluftslivet (3 kap.
6 § miljöbalken) lämnas av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten inom sina ansvarsområden,
   4. av riksintresse för kulturmiljövården (3 kap. 6 § miljöbalken) lämnas av Riksantikvarieämbetet,
   5. som innehåller fyndigheter av ämnen eller material som är av riksintresse (3 kap. 7 § miljöbalken) lämnas av Sveriges geologiska undersökning,
   6. av riksintresse för anläggningar för industriell produktion
(3 kap. 8 § miljöbalken) lämnas av Tillväxtverket,
   7. av riksintresse för anläggningar för energiproduktion och energidistribution (3 kap. 8 § miljöbalken) lämnas av Statens energimyndighet,
   8. av riksintresse för anläggningar för slutlig förvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall (3 kap. 8 § miljöbalken) lämnas av Strålsäkerhetsmyndigheten,
   9. av riksintresse för anläggningar för kommunikationer
(3 kap. 8 § miljöbalken) lämnas av Trafikverket och Post- och telestyrelsen inom sina verksamhetsområden,
   10. av riksintresse för anläggningar för avfallshantering
(3 kap. 8 § miljöbalken) lämnas av Naturvårdsverket,
   11. av riksintresse för anläggningar för vattenförsörjning
(3 kap. 8 § miljöbalken) lämnas av Havs- och vattenmyndigheten, och
   12. av riksintresse för totalförsvarets anläggningar (3 kap.
9 § miljöbalken) lämnas av Försvarsmakten och Myndigheten för civilt försvar inom sina ansvarsområden. Förordning (2025:1103).

Riksintressen (på MSB:s webbplats)

Utökad lovplikt gäller även för vissa åtgärder inom eller i nära anslutning till områden av riksintresse för den civila delen av totalförsvaret.

Utökad lovplikt för totalförsvaret - civil del

Var gäller den utökade lovplikten?

Den utökade lovplikten gäller inom och i anslutning till områden av riksintresse för totalförsvarets militära del. Riksintresseområden kan finnas både på land och i vatten. Försvarsmakten anger vilka områden och anläggningar som är deras riksintresseanspråk i sin riksintressekatalog. Varje område presenteras med en karta samt en värdebeskrivning som beskriver bland annat motivet till utpekandet och markanspråket. (jfr prop. 2024/25:169 sid.173–174)

Ett nytt regelverk för bygglov, prop. 2024/25:169 (på Sveriges riksdags webbplats)

Riksintressen (på Försvarsmaktens webbplats)

Vad menas med ”i anslutning till”?

I anslutning till motsvaras av de påverkansområden som Försvarsmakten redovisar. Ett påverkansområde är ett område i anslutning till områden och anläggningar som är riksintresse för totalförsvarets militära del och som berörs av omgivningspåverkan från den verksamhet som utgör riksintresset. Att genomföra en åtgärd inom ett påverkansområde kan påverka riksintressets värden negativt. Åtgärder som är tänkta att genomföras inom ett påverkansområde omfattas därför av utökad lovplikt. Storleken på ett påverkansområde runt en viss anläggning kan skilja mellan olika verksamheter. (jfr prop. 2024/25:169 sid.174)

Ett nytt regelverk för bygglov, prop. 2024/25:169 (på Sveriges riksdags webbplats)

Det finns olika typer av påverkansområden. Det är tillräckligt att åtgärden ska utföras i ett påverkansområde för att utökad lovplikt ska gälla. De olika påverkansområdena är

  • påverkansområde för buller eller annan risk
  • påverkansområde övrigt
  • område med särskilt behov av hinderfrihet
  • stoppområde för höga objekt (vid flygplatser)
  • MSA-område (Minimum Safe Altitude) (vid flygplatser)
  • stoppområde för vindkraftverk (vid väderradar)
  • påverkansområde väderradar.

Mer information om bland annat syftet och förklarande information om de olika påverkansområdena går att läsa om i Försvarsmaktens riksintressekatalog som är öppen och tillgänglig för alla på Försvarsmakten webbplats. 

Riksintressen (på Försvarsmaktens webbplats)

Den utökade lovplikten för följande åtgärder gäller i alla påverkansområden

  • fasadändring som innebär att en solenergianläggning sätts upp eller väsentligt ändras inom detaljplan
  • sätta upp eller väsentlig ändra en ljusanordning, om den avsedda användningen av anordningen kan antas påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av totalförsvarets anläggningar.

I områden för flygplatser eller övnings- eller skjutfält gäller den utökade lovplikten för

  • nybyggnad och tillbyggnad av komplementbostadshus
  • inredning av en ytterligare bostad i ett enbostadshus
  • nybyggnad och tillbyggnad av ekonomibyggnad för hästhållning och ändrad användning av ekonomibyggnad till hästhållning.

Det innebär att den utökade lovplikten enbart gäller för de påverkansområden som hör till flygplatser, övnings- eller skjutfält. Dessa påverkansområden är

  • påverkansområde för buller eller annan risk
  • påverkansområde övrigt

Sekretessbelagda områden och anläggningar innebär att bygglov inte krävs 
Några av Försvarsmaktens riksintresseområden är sekretessbelagda. Dessa områden och anläggningar redovisas därför inte öppet på någon karta av Försvarsmakten. Dessa områden och anläggningar är del av riksintresset, men eftersom de är hemliga, så gäller inte den utökade lovplikten inom dessa områden. (jfr prop. 2024/25:169 sid. 174)

Ett nytt regelverk för bygglov, prop. 2024/25:169 (på Sveriges riksdags webbplats)

Kommunens ställningstaganden i ÖP är ett stöd

Kommunen ska i översiktsplanen, ÖP, redovisa områden av riksintresse. I de flesta fall går det därför att ta ledning av vilka ställningstaganden kommunen har gjort i ÖP för att avgöra om ett område är av riksintresse. Det ska också framgå hur kommunen förhåller sig till områdena i sin planering, och hur kommunen anser att riksintressena ska tillgodoses.Vid framtagandet av en översiktsplan har kommunen dialog med länsstyrelsen, och då kan kommunen ifrågasätta eller konkretisera Försvarsmaktens anspråk. Kommunen kan också precisera områdenas avgränsning.

4 §
  Kommunen ska i översiktsplanen redovisa de förhållanden som med hänsyn till de allmänna intressena i 2 kap. kan ha en väsentlig betydelse för sådana beslut som avses i 2 § andra stycket. Riksintressen enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken ska alltid redovisas.

Av planen ska det även framgå hur kommunen anser att
   1. riksintressen ska tillgodoses,
   2. gällande miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken ska följas, och
   3. förhållanden av väsentlig betydelse i övrigt bör beaktas. Lag (2020:76) .

9 §
  Mark- och vattenområden som har betydelse för totalförsvaret skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt motverka totalförsvarets intressen.

Områden som är av riksintresse på grund av att de behövs för totalförsvarets anläggningar skall skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningarna.

Vad är ett övningsfält?

Ett övningsfält är ett område som syftar till att kunna utbilda och öva Försvarsmaktens förband. Övningarna innebär till exempel att fordon framförs även vid sidan av vägar, skjutning med lös ammunition och eldmarkering samt gruppering av förband. Inte sällan inrymmer dessa områden fasta utbildningsanordningar såsom till exempel skjutbanor.

Vad är ett skjutfält?

Ett skjutfält har likvärdiga grundförutsättningar som ett övningsområde. Den största skillnaden är att det med stöd av bland annat inskränkningar i allemansrätten och luftrummet medger utbildning och övningar med skarp ammunition eller likvärdig verksamhet och ändå medger en hög säkerhet för tredje man.

Vad är en flygplats?

Flygplats är en plats antingen på land, på ett fartyg eller i vatten med angivet område (med byggnader, anläggningar och utrustning) som helt eller delvis är avsett för luftfartygs landning, start och rörelser. En flygplats kan även kallas för flottiljflygplats eller flygbas. Den utökade lovplikten på grund av flygplats gäller även för flottiljflygplats och flygbas.

På Försvarsmaktens webbsida om riksintressen finns riksintressekatalogen tillgänglig och där finns mer information om flygplatser, övning- och skjutfält.

Riksintressen (på Försvarsmaktens webbplats)

Utökad lovplikt för komplementbostadshus

För komplementbostadhus krävs det bygglov för nybyggnad och tillbyggnad. 

Den utökade lovplikten gäller endast inom eller i anslutning till områden av riksintresse för totalförsvaret som används som:

  • flygplats
  • övningsfält
  • skjutfält. 

Det är endast dessa tre användningar som innebär att det krävs bygglov för nybyggnad och tillbyggnad av ett komplementbostadhus. Om det är riksintresseområden för andra syften för totalförsvaret gäller inte utökad lovplikt. Det har ingen betydelse för lovplikten om det finns detaljplan eller områdesbestämmelser på platsen.

Vad är ett komplementbostadhus?

Ett komplementbostadshus är en fristående byggnad som kompletterar ett en- eller tvåbostadhus och är inredd med en självständig bostad. Huset ska komplettera en- eller tvåbostadshuset till funktion och användningssätt. Bostaden ska självständigt kunna användas som en bostad utan att vara beroende av en- eller tvåbostadshuset. Byggnaden kan användas antingen som ett fritidshus eller permanentbostad eftersom båda är bostadshus. (jfr prop. 2024/25:169 sid. 405 f)

Ett nytt regelverk för bygglov, prop. 2024/25:169 (på Sveriges riksdags webbplats)

4 §
   /Upphör att gälla U:2025-12-01/
I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,

bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,

byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekter-ings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,

byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,

byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,

exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transport-infrastruktur,

genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,

kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,

markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,

medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,

omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spår-trafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till var-andra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
studentbostad: en bostad avsedd för studerande på universitet, högskola, annan eftergymnasial utbildning eller vuxenutbildning,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,

tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,

underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2025:519) .

4 §
   /Träder i kraft I:2025-12-01/
I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,
bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,
byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,
byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,
byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,
ekonomibyggnad: en byggnad som behövs för jordbruket, skogsbruket, vattenbruket, fisket eller renskötseln,
exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,
fasadändring: en ändring av en byggnad som innebär att byggnaden byter kulör, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller att byggnadens yttre karaktärsdrag påverkas på annat sätt,
genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,
komplementbostadshus: en fristående byggnad som kompletterar ett en- eller tvåbostadshus och är inredd med en självständig bostad,
komplementbyggnad: en fristående byggnad som kompletterar en byggnad och inte är inredd med en självständig bostad,
kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,
markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spår-trafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
studentbostad: en bostad avsedd för studerande på universitet, högskola, annan eftergymnasial utbildning eller vuxenutbildning,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,
tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2025:974) .

Komplementbostadshus

Fritidshus är ett en- eller tvåbostadshus. Detta innebär att komplementbostadhus även får uppföras vid fritidshus. Rätten att uppföra ett komplementbostadhus gäller även för en- och tvåbostadshus på exempelvis arrenderad mark. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 697)

Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)

Vad är ett en- och tvåbostadshus

Vad är nybyggnad?

Nybyggnad definieras i plan- och bygglagen, PBL, som uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats. Att exempelvis flytta en byggnad från en plats till en annan plats på tomten är nybyggnad. Detsamma gäller även vid flytt av en byggnad till en annan tomt.

4 §
   /Upphör att gälla U:2025-12-01/
I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,

bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,

byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekter-ings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,

byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,

byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,

exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transport-infrastruktur,

genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,

kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,

markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,

medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,

omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spår-trafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till var-andra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
studentbostad: en bostad avsedd för studerande på universitet, högskola, annan eftergymnasial utbildning eller vuxenutbildning,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,

tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,

underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2025:519) .

4 §
   /Träder i kraft I:2025-12-01/
I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,
bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,
byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,
byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,
byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,
ekonomibyggnad: en byggnad som behövs för jordbruket, skogsbruket, vattenbruket, fisket eller renskötseln,
exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,
fasadändring: en ändring av en byggnad som innebär att byggnaden byter kulör, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller att byggnadens yttre karaktärsdrag påverkas på annat sätt,
genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,
komplementbostadshus: en fristående byggnad som kompletterar ett en- eller tvåbostadshus och är inredd med en självständig bostad,
komplementbyggnad: en fristående byggnad som kompletterar en byggnad och inte är inredd med en självständig bostad,
kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,
markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spår-trafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
studentbostad: en bostad avsedd för studerande på universitet, högskola, annan eftergymnasial utbildning eller vuxenutbildning,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,
tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2025:974) .

Bygglov för nybyggnad

Vad är en tillbyggnad?

I PBL definieras en tillbyggnad som en ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym.

4 §
   /Upphör att gälla U:2025-12-01/
I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,

bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,

byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekter-ings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,

byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,

byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,

exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transport-infrastruktur,

genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,

kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,

markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,

medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,

omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spår-trafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till var-andra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
studentbostad: en bostad avsedd för studerande på universitet, högskola, annan eftergymnasial utbildning eller vuxenutbildning,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,

tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,

underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2025:519) .

4 §
   /Träder i kraft I:2025-12-01/
I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,
bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,
byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,
byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,
byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,
ekonomibyggnad: en byggnad som behövs för jordbruket, skogsbruket, vattenbruket, fisket eller renskötseln,
exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,
fasadändring: en ändring av en byggnad som innebär att byggnaden byter kulör, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller att byggnadens yttre karaktärsdrag påverkas på annat sätt,
genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,
komplementbostadshus: en fristående byggnad som kompletterar ett en- eller tvåbostadshus och är inredd med en självständig bostad,
komplementbyggnad: en fristående byggnad som kompletterar en byggnad och inte är inredd med en självständig bostad,
kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,
markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spår-trafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
studentbostad: en bostad avsedd för studerande på universitet, högskola, annan eftergymnasial utbildning eller vuxenutbildning,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,
tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2025:974) .

Bygglov för tillbyggnad

Utökad lovplikt för inredande av en ytterligare bostad i ett enbostadshus

För att inreda en ytterligare bostad i ett enbostadshus krävs det bygglov.

Den utökade lovplikten gäller endast inom eller i anslutning till områden av riksintresse för totalförsvaret som används som:

  • flygplats
  • övningsfält
  • skjutfält.

Det är endast dessa tre användningar som innebär att det krävs bygglov för inredande av en ytterligare bostad i ett enbostadshus. Om det är riksintresseområden för andra syften för totalförsvaret gäller inte utökad lovplikt. Det har ingen betydelse för lovplikten om det finns detaljplan eller områdesbestämmelser på platsen.

Att utan bygglov inreda en ytterligare bostad får endast göras i ett enbostadshus. Det finns ingen definition av enbostadshus i plan- och bygglagstiftningen. Enligt TNC är ett enbostadshus ett bostadshus med endast en bostadslägenhet. (TNC. Plan- och byggtermer 1994. Tillgänglig på Rikstermbanken)

Vad är ett en- och tvåbostadshus?

Bygglov för att inreda en ytterligare bostad

Utökad lovplikt för ekonomibyggnad för hästhållning

En ekonomibyggnad får uppföras utan bygglov utanför detaljplan. Bygglov krävs dock i eller i anslutning till Försvarsmaktens riksintresseområden för åtgärderna nybyggnad av ekonomibyggnad för hästhållning, tillbyggnad av ekonomibyggnad för hästhållning eller ändrad användning av en ekonomibyggnad till hästhållning. Den utökade lovplikten gäller endast inom eller i anslutning till områden av riksintresse för totalförsvaret som används som:

  • flygplats
  • övningsfält
  • skjutfält.

6 §
  För en- och tvåbostadshus och tillhörande komplementbyggnader, murar och plank utanför ett område med detaljplan krävs det, trots 2 § och föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §, inte bygglov för att
   1. göra en liten tillbyggnad, om åtgärden inte vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, eller
   2. uppföra en komplementbyggnad, en mur eller ett plank i omedelbar närhet av bostadshuset, om åtgärden inte vidtas närmare gränsen än 4,5 meter.

En åtgärd som avses i 1 eller 2 får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.

Första och andra styckena gäller inte om kommunen enligt 8 §
första stycket 3 har bestämt att åtgärden kräver bygglov eller om åtgärden vidtas inom en sammanhållen bebyggelse och bygglov behövs med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen. Lag (2014:900) .

6 a §
  För andra byggnader än sådana som avses i 5 § inom ett område med detaljplan krävs det, trots 2 §, inte bygglov för att färga om, byta fasadbeklädnad eller byta taktäckningsmaterial på fasad eller tak som vetter mot kringbyggd gård.

Första stycket gäller inte om
   1. kommunen enligt 8 § första stycket 6 har bestämt att åtgärden kräver bygglov, eller
   2. åtgärden vidtas på en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §. Lag (2017:424) .

36 §
  Om ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser inte har vunnit laga kraft, får ett bygglov, rivningslov eller marklov för en åtgärd som avses att vidtas inom det område som detaljplanen eller områdesbestämmelserna omfattar ges med villkoret att planbeslutet vinner laga kraft. Beslutet om lov ska i så fall innehålla en upplysning om att åtgärden inte får påbörjas innan planbeslutet har vunnit laga kraft.

Det är endast dessa tre användningar som innebär att det krävs bygglov för nybyggnad, tillbyggnad och ändrad användning av en ekonomibyggnad till hästhållning. Om det är riksintresseområden för andra syften för totalförsvaret gäller inte utökad lovplikt. Det har ingen betydelse för lovplikten om det finns detaljplan eller områdesbestämmelser på platsen.

Vad är en ekonomibyggnad för hästhållning?

Att ha hästar, hästhållning, är vanligtvis en form av jordbruk men kan även vara en annan näring. För att en byggnad ska omfattas av krav på utökad lovplikt ska det vara en ekonomibyggnad. Det som avgör om det är en ekonomibyggnad, är om hästhållningen har ett samband med någon av nedanstående näringar. (jfr prop. 2024/25:169 sid. 434)

Ett nytt regelverk för bygglov, prop. 2024/25:169 (på Sveriges riksdags webbplats)

En ekonomibyggnad är en byggnad som behövs för någon av dessa näringar

  • jordbruket
  • skogsbruket
  • vattenbruket
  • fisket
  • renskötseln.

4 §
   /Upphör att gälla U:2025-12-01/
I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,

bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,

byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekter-ings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,

byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,

byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,

exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transport-infrastruktur,

genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,

kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,

markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,

medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,

omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spår-trafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till var-andra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
studentbostad: en bostad avsedd för studerande på universitet, högskola, annan eftergymnasial utbildning eller vuxenutbildning,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,

tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,

underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2025:519) .

4 §
   /Träder i kraft I:2025-12-01/
I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,
bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,
byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,
byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,
byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,
ekonomibyggnad: en byggnad som behövs för jordbruket, skogsbruket, vattenbruket, fisket eller renskötseln,
exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,
fasadändring: en ändring av en byggnad som innebär att byggnaden byter kulör, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller att byggnadens yttre karaktärsdrag påverkas på annat sätt,
genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,
komplementbostadshus: en fristående byggnad som kompletterar ett en- eller tvåbostadshus och är inredd med en självständig bostad,
komplementbyggnad: en fristående byggnad som kompletterar en byggnad och inte är inredd med en självständig bostad,
kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,
markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spår-trafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
studentbostad: en bostad avsedd för studerande på universitet, högskola, annan eftergymnasial utbildning eller vuxenutbildning,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,
tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2025:974) .

Enligt förarbetena är ekonomibyggnader endast de byggnader som är omedelbart avsedda för de aktuella näringarna och inte för några typer av byggnader som används för självständiga förädlingsindustrier så som slakterier och mejerier med mera. (jfr prop. 1947:131 sid. 166)

Kungl. Maj.ts proposition nr 131, prop. 1947:131 (på Sveriges riksdags webbplats)

Vad menas med jordbruk?

Enligt Nationalencyklopedin, NE, innebär jordbruk att man använder mark som åker eller betesmark för att framställa mat, foder eller råvaror som utnyttjas till energi eller i industrin. (Nationalencyklopedin, uppslagsverk, jordbruk. Hämtad 2025-08-12)

Vad menas med hästhållning?

Ekonomibyggnaden måste vara till för hästhållning eftersom den utökade lovplikten främst syftar till att pröva förekomsten av hästar. Detta eftersom hästar är störningskänsliga och kan innebära inskränkningar i Försvarsmaktens verksamhet. Även förhållandevis små åtgärder kan komma att skada riksintresset. Det finns ingen definition av hästhållning, men hästhållning är att hålla en eller flera hästar. Avsikten med kravet på lov är dock att det ska handla om mer omfattande hästhållning. Det är alltså till exempel inte ett sådant litet enskilt stall på 50 kvm som kan inrättas i en lovfri komplementbyggnad som avses. Hur många hästar som krävs för att det ska vara en mer omfattande hästhållning framgår inte av förarbetet. (jfr prop. 2024/25:169 sid. 175 och 178)

Ett nytt regelverk för bygglov, prop. 2024/25:169 (på Sveriges riksdags webbplats)

Vad menas med nybyggnad?

Nybyggnad definieras i PBL, som uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats. Att exempelvis flytta en byggnad från en plats till en annan plats på tomten är nybyggnad. Detsamma gäller även vid flytt av en byggnad till en annan tomt.

4 §
   /Upphör att gälla U:2025-12-01/
I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,

bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,

byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekter-ings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,

byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,

byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,

exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transport-infrastruktur,

genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,

kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,

markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,

medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,

omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spår-trafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till var-andra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
studentbostad: en bostad avsedd för studerande på universitet, högskola, annan eftergymnasial utbildning eller vuxenutbildning,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,

tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,

underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2025:519) .

4 §
   /Träder i kraft I:2025-12-01/
I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,
bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,
byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,
byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,
byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,
ekonomibyggnad: en byggnad som behövs för jordbruket, skogsbruket, vattenbruket, fisket eller renskötseln,
exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,
fasadändring: en ändring av en byggnad som innebär att byggnaden byter kulör, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller att byggnadens yttre karaktärsdrag påverkas på annat sätt,
genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,
komplementbostadshus: en fristående byggnad som kompletterar ett en- eller tvåbostadshus och är inredd med en självständig bostad,
komplementbyggnad: en fristående byggnad som kompletterar en byggnad och inte är inredd med en självständig bostad,
kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,
markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spår-trafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
studentbostad: en bostad avsedd för studerande på universitet, högskola, annan eftergymnasial utbildning eller vuxenutbildning,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,
tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2025:974) .

Bygglov för nybyggnad

Vad är en tillbyggnad?

I PBL definieras en tillbyggnad som en ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym.

4 §
   /Upphör att gälla U:2025-12-01/
I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,

bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,

byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekter-ings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,

byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,

byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,

exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transport-infrastruktur,

genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,

kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,

markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,

medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,

omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spår-trafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till var-andra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
studentbostad: en bostad avsedd för studerande på universitet, högskola, annan eftergymnasial utbildning eller vuxenutbildning,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,

tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,

underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2025:519) .

4 §
   /Träder i kraft I:2025-12-01/
I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,
bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,
byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,
byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,
byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,
ekonomibyggnad: en byggnad som behövs för jordbruket, skogsbruket, vattenbruket, fisket eller renskötseln,
exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,
fasadändring: en ändring av en byggnad som innebär att byggnaden byter kulör, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller att byggnadens yttre karaktärsdrag påverkas på annat sätt,
genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,
komplementbostadshus: en fristående byggnad som kompletterar ett en- eller tvåbostadshus och är inredd med en självständig bostad,
komplementbyggnad: en fristående byggnad som kompletterar en byggnad och inte är inredd med en självständig bostad,
kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,
markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spår-trafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
studentbostad: en bostad avsedd för studerande på universitet, högskola, annan eftergymnasial utbildning eller vuxenutbildning,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,
tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2025:974) .

Bygglov för tillbyggnad

Vad menas med ändrad användning till en ekonomibyggnad för hästhållning?

Ändrad användning innebär att en befintlig ekonomibyggnads användningssätt ändras. Det kan till exempel vara att en ekonomibyggnad som tidigare har använts som sädesmagasin eller för förvaring av jordbruksmaskiner, i stället börjar användas för hästhållning. Det krävs alltså inte att ekonomibyggnaden inreds för ett väsentligt annat ändamål utan det räcker att användningen ändras till hästhållning för att det ska krävas lov.

Utökad lovplikt för fasadändring i form av solenergianläggning

För en fasadändring som är i form av en solenergianläggning, krävs det bygglov för att sätta upp en solenergianläggning och väsentligt ändra en solenergianläggning inom detaljplan om det är inom eller i anslutning till Försvarsmaktens riksintresseområden. Detta innebär att om det är utanför detaljplan eller inom områdesbestämmelser, så krävs det inte bygglov för en fasadändring som innebär att en solenergianläggning sätts upp eller väsentligt ändras. Den utökade lovplikten gäller inom eller i anslutning till alla Försvarsmaktens riksintresseområden.

Solcellsanläggningar kan orsaka störningar och påtaglig försvåra användandet av totalförsvarets anläggningar på grund av störning på rundradio, radiosamband, flygradio och signalspaning. (prop. 2024/25:169 sid. 171)

Ett nytt regelverk för bygglov, prop. 2024/25:169 (på Sveriges riksdags webbplats)

Vad är fasadändring i form av solenergianläggning?

Eftersom lovplikten för solenergianläggningar gäller enbart för fasadändring, är det enbart åtgärder på en byggnad som träffas av lovplikten. Att sätta upp eller väsentligt ändra fristående solenergianläggningar på en ställning på marken eller på en anläggning, kräver inte bygglov eftersom det inte är en fasadändring. För att åtgärden ska kräva lov, krävs att åtgärden både är en fasadändring och en solenergianläggning.

Vad är en fasadändring?

En fasadändring är en ändring av en byggnad som innebär att 

  • byggnaden byter kulör
  • byggnaden byter fasadbeklädnad
  • byggnaden byter taktäckningsmaterial
  • byggnadens karaktärsdrag påverkas på annat sätt.

4 §
   /Upphör att gälla U:2025-12-01/
I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,

bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,

byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekter-ings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,

byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,

byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,

exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transport-infrastruktur,

genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,

kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,

markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,

medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,

omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spår-trafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till var-andra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
studentbostad: en bostad avsedd för studerande på universitet, högskola, annan eftergymnasial utbildning eller vuxenutbildning,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,

tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,

underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2025:519) .

4 §
   /Träder i kraft I:2025-12-01/
I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,
bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,
byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,
byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,
byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,
ekonomibyggnad: en byggnad som behövs för jordbruket, skogsbruket, vattenbruket, fisket eller renskötseln,
exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,
fasadändring: en ändring av en byggnad som innebär att byggnaden byter kulör, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller att byggnadens yttre karaktärsdrag påverkas på annat sätt,
genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,
komplementbostadshus: en fristående byggnad som kompletterar ett en- eller tvåbostadshus och är inredd med en självständig bostad,
komplementbyggnad: en fristående byggnad som kompletterar en byggnad och inte är inredd med en självständig bostad,
kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,
markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spår-trafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
studentbostad: en bostad avsedd för studerande på universitet, högskola, annan eftergymnasial utbildning eller vuxenutbildning,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,
tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2025:974) .

En fasadändring kan enbart vara en åtgärd som påverkar byggnadens yttre egenskaper. En ändring kan avse både väggar, tak och sådant som finns på byggnaden, som exempelvis olika fasadutsmyckningar eller listverk. Med ändring av kulör avses en ändring av färgen på byggnadens visuella egenskaper som till exempel ton, nyans och ljushet. Att ändra fasadbeklädnad kan exempelvis vara att gå från tegel till trä eller från trä till puts. Att ändra taktäckningsmaterial kan exempelvis vara att gå från tegel till plåt eller från eternit till betongpannor. (jfr prop. 2024/25:169 sid. 405)

Ett nytt regelverk för bygglov, prop. 2024/25:169 (på Sveriges riksdags webbplats)

Byggnadens karaktärsdrag påverkas på annat sätt

Byggnadens karaktär kan påverkas av att det på byggnaden monteras en solenergianläggning. För att bedöma om byggnadens karaktärsdrag påverkas behöver man ta ställning till vilka egenskaper som ger en byggnad dess karaktär, och hur dessa påverkas av den föreslagna åtgärden. I vilken utsträckning en åtgärd ska anses påverka en byggnads karaktärsdrag måste relateras till berörd byggnads värden och hur dessa påverkas av föreslagen åtgärd. (jfr prop. 2024/25:169 sid. 405)

Ett nytt regelverk för bygglov, prop. 2024/25:169 (på Sveriges riksdags webbplats)

Om en byggnad är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt måste en utvändig åtgärd som skadar de egenskaper som gör att en byggnad har tillmätts dessa värden anses påverka byggnadens karaktärsdrag.

En byggnads karaktär beror ofta på en kombination av olika egenskaper och hur dessa upplevs av betraktaren. Det finns en stor mängd åtgärder som kan påverka en byggnads karaktärsdrag. (jfr prop. 2024/25:169 sid. 405)

Ett nytt regelverk för bygglov, prop. 2024/25:169 (på Sveriges riksdags webbplats)

Vad är en solenergianläggning?

En solenergianläggning kan se ut på olika sätt och omvandla solenergi till värme eller el. Solfångare och solcellspaneler är två olika typer av solenergianläggningar som kan sättas upp på en byggnad eller en ställning. Dels finns det solenergianläggningar som monteras utanpå en byggnads tak- eller fasadmaterial. Dels finns det tak- och fasadintegrerade solenergianläggningar som ersätter byggnadens tak- eller fasadmaterial. Det kan exempelvis vara solcellspaneler som är utformade som takpannor eller fasadskivor. Tak- och fasadintegrerade solenergianläggningar är alltså både solfångare eller solcellspaneler och tak- eller fasadmaterial.

Utökad lovplikt för ljusanordning

En ljusanordning kräver generellt inte bygglov. Men inom och i anslutning till Försvarsmaktens riksintresseområden, krävs bygglov för att sätta upp en ljusanordning eller väsentligt ändra en ljusanordning. För att bygglov ska krävas måste den avsedda användningen av ljusanordningen kunna antas påtagligt försvåra tillkomsten av totalförsvarets anläggningar eller utnyttjandet av totalförsvarets anläggningar. Den utökade lovplikten gäller inom eller i anslutning till alla Försvarsmaktens riksintresseområden. Det har ingen betydelse för lovplikten om det finns detaljplan eller områdesbestämmelser på platsen.

Vad är en ljusanordning?

En ljusanordning är ett byggnadsverk men är inte definierad i plan- och bygglagstiftningen. Inte heller i förarbeten har det klargjorts vad en ljusanordning är. (jfr prop. 2024/25:169 sid. 413)

Ett nytt regelverk för bygglov, prop. 2024/25:169 (på Sveriges riksdags webbplats)

I dagligt tal är dock en ljusanordning en anordning som sprider ljus. Detta kan innefatta många olika sorters anordningar. Syftet med en ljusanordning är att lysa upp någonting, till exempel en plats, ett objekt eller en byggnad. Det finns olika typer av ljusanordningar och de vanligaste är förmodligen gatubelysning och strålkastare på exempelvis parkeringsplatser, industriområden, idrottsanläggningar och liknande platser. Även belysning på fasader eller skyltar borde vara att betrakta som ljusanordningar. Även dekorationsbelysning på konstverk eller på träd i en park är en form av ljusanordning.

Ibland kan det vara svårt att bedöma vad som är en ljusanordning och vad som är en skylt. Detta eftersom skyltar kan vara lysande eller belysta. För att avgöra om det är en ljusanordning eller en skylt behöver en bedömning av syftet göras. En ljusanordnings syfte är att belysa något och en skylts syfte är att framföra ett budskap.

Vad är att väsentligt ändra en ljusanordning?

Att väsentligt ändra en ljusanordning kan exempelvis vara att öka ljusstyrkan, öka spridning på ljuset, ändra riktning på ljuset, byta ljuskälla, ändra höjden eller funktionen på ljusanordningen. Det kan även vara att ändra från ett konstant sken till ett blinkande ljus. Det kan även ha betydelse i vilken miljö ändringen görs i för om den ska räknas som väsentlig, vissa miljöer kan vara mer känsliga än andra.

Vad innebär att påtagligt försvåra uppförande och användningen och av totalförsvarets anläggningar?

Att ljusanordningar kan påtagligt försvåra uppförande och användande av totalförsvarets anläggningar innebär att ljusanordningar på olika sätt kan begränsa möjligheterna för totalförsvaret. Vilken tillåtlighet som är möjlig, beror på anläggningen på den enskilda platsen och hur den används i dag och hur den är tänkt att användas i framtiden. Det är den person som planerar att genomföra en åtgärd som behöver bedöma om åtgärden kan påtagligt försvåra uppförande eller användandet av totalförsvarets anläggningar. (jfr prop. 2024/25:169 sid. 273)

Ett nytt regelverk för bygglov, prop. 2024/25:169 (på Sveriges riksdags webbplats)

Boverket (2025). Utökad lovplikt för totalförsvaret - militär del. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/lov--byggande/anmalningsplikt/omrade_utokad_lovplikt/totalforsvaret---militar-del/ Hämtad 2025-12-01