Bygglov i område med utökad lovplikt

Utökad lovplikt för totalförsvaret - civil del

Granskad:

Inom och i anslutning till vissa områden som är av riksintresse för totalförsvarets civila del gäller utökad lovplikt för vissa åtgärder. Åtgärderna kräver lov på grund av närheten till totalförsvaret och syftar till att skydda totalförsvarets intressen.

Utökad lovplikt inom och i anslutning till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps riksintresseområden

En utökad lovplikt gäller för vissa åtgärder inom eller i anslutning till områden som är riksintresse för totalförsvaret. Det innebär att vissa åtgärder kräver bygglov enbart på grund av att åtgärden ska uppföras eller genomföras inom eller i anslutning till riksintresse för totalförsvaret, den civila delen. Det är endast åtgärderna i punktlistan nedan som omfattas av en utökad lovplikt.

Den utökade lovplikten gäller för åtgärderna

  • fasadändring som innebär att en solenergianläggning sätts upp eller väsentligt ändras inom detaljplan
  • att sätta upp eller väsentlig ändra en ljusanordning, om den avsedda användningen av anordningen kan antas påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av totalförsvarets anläggningar.

36 §
   Om ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser inte har vunnit laga kraft, får ett bygglov, rivningslov eller marklov för en åtgärd som avses att vidtas inom det område som detaljplanen eller områdesbestämmelserna omfattar ges med villkoret att planbeslutet vinner laga kraft. Beslutet om lov ska i så fall innehålla en upplysning om att åtgärden inte får påbörjas innan planbeslutet har vunnit laga kraft.

Totalförsvaret består av både civilt och militärt försvar

Mark- och vattenområden som har betydelse för totalförsvaret ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt motverka totalförsvarets intressen. Riksintresset för totalförsvaret är uppdelat i två olika delar, en civil del och en militär del. Med totalförsvar menas sådan verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig. Totalförsvaret består av militär verksamhet, militärt försvar, och av civil verksamhet, civilt försvar. När Sverige är i högsta beredskap är totalförsvar all samhällsverksamhet som då ska bedrivas. (jfr prop. 2024/25:34 sid. 57)

Totalförsvaret 2025–2030, prop. 2024/25:34 (på Sveriges riksdags webbplats)

9 §
   Mark- och vattenområden som har betydelse för totalförsvaret skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt motverka totalförsvarets intressen.

Områden som är av riksintresse på grund av att de behövs för totalförsvarets anläggningar skall skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningarna.

MSB identifierar civila områden för totalförsvaret

För den civila delen av riksintresset för totalförsvaret är det Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, som är ansvarig myndighet för att identifiera områden och anläggningar. Den civila delen innefattar mark- och vattenområdena för samtliga ledningar och stationer i transmissionsnätet för el samt ledningarna i distributionsnätet för el mellan Gotland och fastlandet med tillhörande stationer. Det omfattar även en del anläggningar för andra ändamål än el.

2 a §
    /Upphör att gälla U:2026-01-01/
De uppgifter som avses i 2 § ska i fråga om områden
   1. av riksintresse för rennäringen (3 kap. 5 § miljöbalken) lämnas av Sametinget,
   2. av riksintresse för yrkesfisket (3 kap. 5 § miljöbalken) lämnas av Havs- och vattenmyndigheten,
   3. av riksintresse för naturvården och friluftslivet
(3 kap. 6 § miljöbalken) lämnas av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten inom sina ansvarsområden,
   4. av riksintresse för kulturmiljövården (3 kap. 6 § miljöbalken) lämnas av Riksantikvarieämbetet,
   5. som innehåller fyndigheter av ämnen eller material som är av riksintresse (3 kap. 7 § miljöbalken) lämnas av Sveriges geologiska undersökning,
   6. av riksintresse för anläggningar för industriell produktion
(3 kap. 8 § miljöbalken) lämnas av Tillväxtverket,
   7. av riksintresse för anläggningar för energiproduktion och energidistribution (3 kap. 8 § miljöbalken) lämnas av Statens energimyndighet,
   8. av riksintresse för anläggningar för slutlig förvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall (3 kap. 8 § miljöbalken) lämnas av Strålsäkerhetsmyndigheten,
   9. av riksintresse för anläggningar för kommunikationer
(3 kap. 8 § miljöbalken) lämnas av Trafikverket och Post- och telestyrelsen inom sina verksamhetsområden,
   10. av riksintresse för anläggningar för avfallshantering
(3 kap. 8 § miljöbalken) lämnas av Naturvårdsverket,
   11. av riksintresse för anläggningar för vattenförsörjning
(3 kap. 8 § miljöbalken) lämnas av Havs- och vattenmyndigheten, och
   12. av riksintresse för totalförsvarets anläggningar
(3 kap. 9 § miljöbalken) lämnas av Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap inom sina ansvarsområden. Förordning (2023:51).

2 a §
    /Träder i kraft I:2026-01-01/
De uppgifter som avses i 2 § ska i fråga om områden
   1. av riksintresse för rennäringen (3 kap. 5 § miljöbalken) lämnas av Sametinget,
   2. av riksintresse för yrkesfisket (3 kap. 5 § miljöbalken) lämnas av Havs- och vattenmyndigheten,
   3. av riksintresse för naturvården och friluftslivet (3 kap.
6 § miljöbalken) lämnas av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten inom sina ansvarsområden,
   4. av riksintresse för kulturmiljövården (3 kap. 6 § miljöbalken) lämnas av Riksantikvarieämbetet,
   5. som innehåller fyndigheter av ämnen eller material som är av riksintresse (3 kap. 7 § miljöbalken) lämnas av Sveriges geologiska undersökning,
   6. av riksintresse för anläggningar för industriell produktion
(3 kap. 8 § miljöbalken) lämnas av Tillväxtverket,
   7. av riksintresse för anläggningar för energiproduktion och energidistribution (3 kap. 8 § miljöbalken) lämnas av Statens energimyndighet,
   8. av riksintresse för anläggningar för slutlig förvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall (3 kap. 8 § miljöbalken) lämnas av Strålsäkerhetsmyndigheten,
   9. av riksintresse för anläggningar för kommunikationer
(3 kap. 8 § miljöbalken) lämnas av Trafikverket och Post- och telestyrelsen inom sina verksamhetsområden,
   10. av riksintresse för anläggningar för avfallshantering
(3 kap. 8 § miljöbalken) lämnas av Naturvårdsverket,
   11. av riksintresse för anläggningar för vattenförsörjning
(3 kap. 8 § miljöbalken) lämnas av Havs- och vattenmyndigheten, och
   12. av riksintresse för totalförsvarets anläggningar (3 kap.
9 § miljöbalken) lämnas av Försvarsmakten och Myndigheten för civilt försvar inom sina ansvarsområden. Förordning (2025:1103).

Riksintressen (på MSB:s webbplats)

Försvarsmakten identifierar militära områden för totalförsvaret

Det är Försvarsmakten som är ansvarig myndighet för att identifiera de områden och anläggningar som behövs för den militära delen av totalförsvaret. Det kan vara exempelvis övningsfält, skjutfält, flygplatser, sjöövningsområden, förläggningar, förråd, tekniska system, anläggningar och områden för beredskapslagring. Det kan också vara områden som avses att användas under krig, exempelvis befästningsanläggningar och krigsflygfält. (jfr prop. 2024/25:34 sid. 434)

2 a §
    /Upphör att gälla U:2026-01-01/
De uppgifter som avses i 2 § ska i fråga om områden
   1. av riksintresse för rennäringen (3 kap. 5 § miljöbalken) lämnas av Sametinget,
   2. av riksintresse för yrkesfisket (3 kap. 5 § miljöbalken) lämnas av Havs- och vattenmyndigheten,
   3. av riksintresse för naturvården och friluftslivet
(3 kap. 6 § miljöbalken) lämnas av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten inom sina ansvarsområden,
   4. av riksintresse för kulturmiljövården (3 kap. 6 § miljöbalken) lämnas av Riksantikvarieämbetet,
   5. som innehåller fyndigheter av ämnen eller material som är av riksintresse (3 kap. 7 § miljöbalken) lämnas av Sveriges geologiska undersökning,
   6. av riksintresse för anläggningar för industriell produktion
(3 kap. 8 § miljöbalken) lämnas av Tillväxtverket,
   7. av riksintresse för anläggningar för energiproduktion och energidistribution (3 kap. 8 § miljöbalken) lämnas av Statens energimyndighet,
   8. av riksintresse för anläggningar för slutlig förvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall (3 kap. 8 § miljöbalken) lämnas av Strålsäkerhetsmyndigheten,
   9. av riksintresse för anläggningar för kommunikationer
(3 kap. 8 § miljöbalken) lämnas av Trafikverket och Post- och telestyrelsen inom sina verksamhetsområden,
   10. av riksintresse för anläggningar för avfallshantering
(3 kap. 8 § miljöbalken) lämnas av Naturvårdsverket,
   11. av riksintresse för anläggningar för vattenförsörjning
(3 kap. 8 § miljöbalken) lämnas av Havs- och vattenmyndigheten, och
   12. av riksintresse för totalförsvarets anläggningar
(3 kap. 9 § miljöbalken) lämnas av Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap inom sina ansvarsområden. Förordning (2023:51).

2 a §
    /Träder i kraft I:2026-01-01/
De uppgifter som avses i 2 § ska i fråga om områden
   1. av riksintresse för rennäringen (3 kap. 5 § miljöbalken) lämnas av Sametinget,
   2. av riksintresse för yrkesfisket (3 kap. 5 § miljöbalken) lämnas av Havs- och vattenmyndigheten,
   3. av riksintresse för naturvården och friluftslivet (3 kap.
6 § miljöbalken) lämnas av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten inom sina ansvarsområden,
   4. av riksintresse för kulturmiljövården (3 kap. 6 § miljöbalken) lämnas av Riksantikvarieämbetet,
   5. som innehåller fyndigheter av ämnen eller material som är av riksintresse (3 kap. 7 § miljöbalken) lämnas av Sveriges geologiska undersökning,
   6. av riksintresse för anläggningar för industriell produktion
(3 kap. 8 § miljöbalken) lämnas av Tillväxtverket,
   7. av riksintresse för anläggningar för energiproduktion och energidistribution (3 kap. 8 § miljöbalken) lämnas av Statens energimyndighet,
   8. av riksintresse för anläggningar för slutlig förvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall (3 kap. 8 § miljöbalken) lämnas av Strålsäkerhetsmyndigheten,
   9. av riksintresse för anläggningar för kommunikationer
(3 kap. 8 § miljöbalken) lämnas av Trafikverket och Post- och telestyrelsen inom sina verksamhetsområden,
   10. av riksintresse för anläggningar för avfallshantering
(3 kap. 8 § miljöbalken) lämnas av Naturvårdsverket,
   11. av riksintresse för anläggningar för vattenförsörjning
(3 kap. 8 § miljöbalken) lämnas av Havs- och vattenmyndigheten, och
   12. av riksintresse för totalförsvarets anläggningar (3 kap.
9 § miljöbalken) lämnas av Försvarsmakten och Myndigheten för civilt försvar inom sina ansvarsområden. Förordning (2025:1103).

Ett nytt regelverk för bygglov, prop. 2024/25:169 (på Sveriges riksdags webbplats)

Riksintressen

Utökad lovplikt gäller även för vissa åtgärder inom eller i nära anslutning till områden av riksintresse för den militära delen av totalförsvaret.

Utökad lovplikt för totalförsvaret - militär del

Var gäller den utökade lovplikten?

Den utökade lovplikten gäller inom och i anslutning till områden av riksintresse för totalförsvarets civila del. Riksintresseområden kan finnas både på land och i vatten. MSB beskriver på sin webbplats vilka områden och anläggningar som är deras riksintresseanspråk. Där finns även besluten om riksintresseanspråk redovisade.

36 §
   Om ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser inte har vunnit laga kraft, får ett bygglov, rivningslov eller marklov för en åtgärd som avses att vidtas inom det område som detaljplanen eller områdesbestämmelserna omfattar ges med villkoret att planbeslutet vinner laga kraft. Beslutet om lov ska i så fall innehålla en upplysning om att åtgärden inte får påbörjas innan planbeslutet har vunnit laga kraft.

Riksintressen (på MSB:s webbplats)

Den utökade lovplikten gäller för vissa åtgärder inom dessa riksintresseområden

  • Statens veterinärmedicinska anstalt, Uppsala kommun (TfC 0001)
  • Konvex AB, Karlskoga kommun (TfC 0002)
  • P3 och P4 laboratorierna vid Folkhälsomyndigheten, Solna kommun (TfC 0003 ) 
  • Samtliga ledningar och stationer i transmissionsnätet för el, liksom områden för förnyelse och förstärkning av dessa (TfC 0004-0024)
  • Ledningarna i distributionsnätet för el mellan fastlandet och Gotland med tillhörande stationer, liksom områden för förnyelse och förstärkning av dessa. (TfC 0004-0024)

För dessa riksintresseområden finns det även påverkansområden runt riksintresseområdena som går att ta del av på de kartor som MSB har publicerat ihop med besluten. 

Riksintressen (på MSB:s webbplats)

Vad menas med ”i anslutning till”?

I anslutning till motsvaras av de påverkansområden som MSB redovisar. Ett påverkansområde är ett område i anslutning till områden och anläggningar som är av riksintresse för totalförsvarets civila del och som berörs av omgivningspåverkan från den verksamhet som utgör riksintresset. Att genomföra en åtgärd inom ett påverkansområde kan påverka riksintressets värden negativt. Åtgärder som är tänkta att genomföras inom ett påverkansområde omfattas därför av utökad lovplikt. Storleken på ett påverkansområde runt en viss anläggning kan skilja sig åt mellan olika anläggningar. (jfr prop. 2024/25:169 sid.174)

Ett nytt regelverk för bygglov, prop. 2024/25:169 (på Sveriges riksdags webbplats)

Den civila delen har inga flygplatser, övningsfält eller skjutfält

En stor del av den utökade lovplikten gäller bara i riksintresseområde och påverkansområden för flygplats, övning- och skjutfält. När det gäller den civila delen av riksintresset har MSB i dagsläget inte identifierat någon flygplats eller något övning- och skjutfält. Det innebär att åtgärder som enbart kräver lov på grund av närheten till sådana anläggningar inte omfattas av utökad lovplikt för riksintressen för totalförsvaret, den civila delen.

36 §
   Om ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser inte har vunnit laga kraft, får ett bygglov, rivningslov eller marklov för en åtgärd som avses att vidtas inom det område som detaljplanen eller områdesbestämmelserna omfattar ges med villkoret att planbeslutet vinner laga kraft. Beslutet om lov ska i så fall innehålla en upplysning om att åtgärden inte får påbörjas innan planbeslutet har vunnit laga kraft.

Sekretessbelagda områden och anläggningar innebär att bygglov inte krävs 
Några av MSB:s riksintressen är sekretessbelagda. Dessa områden och anläggningar redovisas därför inte öppet på någon karta. Dessa områden och anläggningar är del av riksintresset, men eftersom de är sekretessbelagda, så gäller inte den utökade lovplikten inom dessa områden. (jfr prop. 2024/25:169 sid. 174)

Ett nytt regelverk för bygglov, prop. 2024/25:169 (på Sveriges riksdags webbplats)

Kommunens ställningstaganden i ÖP är ett stöd

Kommunen ska i översiktsplanen, ÖP, redovisa områden av riksintresse. I de flesta fall går det därför att ta ledning av vilka ställningstaganden kommunen har gjort i ÖP för att avgöra om ett område är av riksintresse. Det ska också framgå hur kommunen förhåller sig till områdena i sin planering, och hur kommunen anser att riksintressena ska tillgodoses.Vid framtagandet av en översiktsplan har kommunen dialog med länsstyrelsen, och då kan kommunen ifrågasätta eller konkretisera MSB:s riksintresseanspråk. Kommunen kan också precisera områdenas avgränsning.

4 §
   Kommunen ska i översiktsplanen redovisa de förhållanden som med hänsyn till de allmänna intressena i 2 kap. kan ha en väsentlig betydelse för sådana beslut som avses i 2 § andra stycket. Riksintressen enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken ska alltid redovisas.

Av planen ska det även framgå hur kommunen anser att
   1. riksintressen ska tillgodoses,
   2. gällande miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken ska följas, och
   3. förhållanden av väsentlig betydelse i övrigt bör beaktas. Lag (2020:76) .

9 §
   Mark- och vattenområden som har betydelse för totalförsvaret skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt motverka totalförsvarets intressen.

Områden som är av riksintresse på grund av att de behövs för totalförsvarets anläggningar skall skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningarna.

Utökad lovplikt för fasadändring i form av solenergianläggning

För en fasadändring som är i form av en solenergianläggning, krävs det bygglov för att sätta upp och väsentligt ändra en sådan inom detaljplan om det är inom eller i anslutning till MSB:s riksintresseområden. Detta innebär att om det är utanför detaljplan så krävs det inte bygglov för en fasadändring som innebär att en solenergianläggning sätts upp eller väsentligt ändras. Detta gäller även inom områdesbestämmelser. Den utökade lovplikten gäller inom eller i anslutning till alla MSB:s riksintresseområden.

36 §
   Om ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser inte har vunnit laga kraft, får ett bygglov, rivningslov eller marklov för en åtgärd som avses att vidtas inom det område som detaljplanen eller områdesbestämmelserna omfattar ges med villkoret att planbeslutet vinner laga kraft. Beslutet om lov ska i så fall innehålla en upplysning om att åtgärden inte får påbörjas innan planbeslutet har vunnit laga kraft.

Vad är fasadändring i form av solenergianläggning?

För att åtgärden ska kräva lov, krävs att åtgärden både är en fasadändring och en solenergianläggning. Eftersom lovplikten för solenergianläggningar enbart gäller för fasadändring, är det enbart åtgärder på en byggnad som träffas av lovplikten. Att sätta upp eller väsentligt ändra fristående solenergianläggningar på en ställning på marken eller på en anläggning, kräver inte bygglov eftersom det inte är en fasadändring. 

Vad är en fasadändring?

En fasadändring är en ändring av en byggnad som innebär att 

  • byggnaden byter kulör
  • byggnaden byter fasadbeklädnad
  • byggnaden byter taktäckningsmaterial
  • byggnadens karaktärsdrag påverkas på annat sätt.

4 §
    /Upphör att gälla U:2025-12-01/
I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,

bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,

byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekter-ings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,

byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,

byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,

exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transport-infrastruktur,

genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,

kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,

markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,

medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,

omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spår-trafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till var-andra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
studentbostad: en bostad avsedd för studerande på universitet, högskola, annan eftergymnasial utbildning eller vuxenutbildning,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,

tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,

underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2025:519) .

4 §
    /Träder i kraft I:2025-12-01/
I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,
bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,
byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,
byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,
byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,
ekonomibyggnad: en byggnad som behövs för jordbruket, skogsbruket, vattenbruket, fisket eller renskötseln,
exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,
fasadändring: en ändring av en byggnad som innebär att byggnaden byter kulör, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller att byggnadens yttre karaktärsdrag påverkas på annat sätt,
genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,
komplementbostadshus: en fristående byggnad som kompletterar ett en- eller tvåbostadshus och är inredd med en självständig bostad,
komplementbyggnad: en fristående byggnad som kompletterar en byggnad och inte är inredd med en självständig bostad,
kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,
markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spår-trafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
studentbostad: en bostad avsedd för studerande på universitet, högskola, annan eftergymnasial utbildning eller vuxenutbildning,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,
tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2025:974) .

En fasadändring kan enbart vara en åtgärd som påverkar byggnadens yttre egenskaper. En ändring kan avse både väggar, tak och sådant som finns på byggnaden, som exempelvis olika fasadutsmyckningar eller listverk. Med ändring av kulör avses en ändring av färgens visuella egenskaper som till exempel ton, nyans och ljushet. Att ändra fasadbeklädnad kan exempelvis vara att gå från tegel till trä eller från trä till puts. Att ändra taktäckningsmaterial kan exempelvis vara att gå från tegel till plåt eller från eternit till betongpannor. (jfr prop. 2024/25:169 sid. 405)

Ett nytt regelverk för bygglov, prop. 2024/25:169 (på Sveriges riksdags webbplats)

Byggnadens karaktärsdrag påverkas på annat sätt

Byggnadens karaktär kan påverkas av att det på byggnaden monteras en solenergianläggning. För att bedöma om byggnadens karaktärsdrag påverkas behöver man ta ställning till vilka egenskaper som ger en byggnad dess karaktär, och hur dessa påverkas av den föreslagna åtgärden. I vilken utsträckning en åtgärd ska anses påverka en byggnads karaktärsdrag måste relateras till berörd byggnads värden och hur dessa påverkas av föreslagen åtgärd. (jfr prop. 2024/25:169 sid. 405)

Ett nytt regelverk för bygglov, prop. 2024/25:169 (på Sveriges riksdags webbplats)

Om en byggnad är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt måste en utvändig åtgärd som skadar de egenskaper som gör att en byggnad har tillmätts dessa värden anses påverka byggnadens karaktärsdrag.

En byggnads karaktär beror ofta på en kombination av olika egenskaper och hur dessa upplevs av betraktaren. Det finns en stor mängd åtgärder som kan påverka en byggnads karaktärsdrag. (jfr prop. 2024/25:169 sid. 405)

Ett nytt regelverk för bygglov, prop. 2024/25:169 (på Sveriges riksdags webbplats)

Vad är en solenergianläggning?

En solenergianläggning kan se ut på olika sätt och omvandla solenergi till värme eller el. Solfångare och solcellspaneler är två olika typer av solenergianläggningar som kan sättas upp på en byggnad eller en ställning. Dels finns det solenergianläggningar som monteras utanpå en byggnads tak- eller fasadmaterial. Dels finns det tak- och fasadintegrerade solenergianläggningar som ersätter byggnadens tak- eller fasadmaterial. Det kan exempelvis vara solcellspaneler som är utformade som takpannor eller fasadskivor. Tak- och fasadintegrerade solenergianläggningar är alltså både solfångare eller solcellspaneler och tak- eller fasadmaterial.

Utökad lovplikt för ljusanordning

En ljusanordning kräver generellt inte bygglov. Men inom och i anslutning till MSB:s riksintresseområden, krävs bygglov för att sätta upp eller väsentligt ändra en ljusanordning. För att bygglov ska krävas måste den avsedda användningen av ljusanordningen kunna antas påtagligt försvåra tillkomsten av totalförsvarets anläggningar eller utnyttjandet av totalförsvarets anläggningar. Den utökade lovplikten gäller inom eller i anslutning till alla MSB:s riksintresseområden. Det har ingen betydelse för lovplikten om det finns detaljplan eller områdesbestämmelser på platsen.

Vad är en ljusanordning?

En ljusanordning är ett byggnadsverk men är inte definierad i plan- och bygglagstiftningen. Inte heller i förarbeten har det klargjorts vad en ljusanordning är. (jfr prop. 2024/25:169 sid. 413)

Ett nytt regelverk för bygglov, prop. 2024/25:169 (på Sveriges riksdags webbplats)

I dagligt tal är dock en ljusanordning en anordning som sprider ljus. Detta kan innefatta många olika sorters anordningar. Syftet med en ljusanordning är att lysa upp någonting, till exempel en plats, ett objekt eller en byggnad. Det finns olika typer av ljusanordningar och de vanligaste är förmodligen gatubelysning och strålkastare på exempelvis parkeringsplatser, industriområden, idrottsanläggningar och liknande platser. Även belysning på fasader eller skyltar borde vara att betrakta som ljusanordningar. Även dekorationsbelysning på konstverk eller på träd i en park är en form av ljusanordning.

Ibland kan det vara svårt att bedöma vad som är en ljusanordning och vad som är en skylt. Detta eftersom skyltar kan vara lysande eller belysta. För att avgöra om det är en ljusanordning eller en skylt behöver en bedömning av syftet göras. En ljusanordnings syfte är att belysa något och en skylts syfte är att framföra ett budskap.

Vad är att väsentligt ändra en ljusanordning?

Att väsentligt ändra en ljusanordning kan exempelvis vara att öka ljusstyrkan, öka spridning på ljuset, ändra riktning på ljuset, byta ljuskälla, ändra höjden eller funktionen på ljusanordningen. Det kan även vara att ändra från ett konstant sken till ett blinkande ljus. Det kan även ha betydelse i vilken miljö ändringen görs i för om den ska räknas som väsentlig, vissa miljöer kan vara mer känsliga än andra.

Vad innebär att påtagligt försvåra uppförande och användningen och av totalförsvarets anläggningar?

Att ljusanordningar kan påtagligt försvåra uppförande och användande av totalförsvarets anläggningar innebär att ljusanordningar på olika sätt kan begränsa möjligheterna för totalförsvaret. Vilken tillåtlighet som är möjlig, beror på anläggningen på den enskilda platsen och hur den används i dag och hur den är tänkt att användas i framtiden. Det är den person som planerar att genomföra en åtgärd som behöver bedöma om åtgärden kan påtagligt försvåra uppförande eller användandet av totalförsvarets anläggningar. (jfr prop. sid. 273)

Ett nytt regelverk för bygglov, prop. 2024/25:169 (på Sveriges riksdags webbplats)

 

Boverket (2025). Utökad lovplikt för totalförsvaret - civil del. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/lov--byggande/anmalningsplikt/omrade_utokad_lovplikt/totalforsvaret---civil-del/ Hämtad 2025-12-01