Utökad lovplikt nära gräns
Nära gräns finns det en utökad lovplikt för vissa åtgärder. Åtgärderna kräver lov på grund av närheten till gränsen. Det finns dock i vissa fall möjlighet för grannar att lämna medgivande för åtgärden.
Utökad lovplikt nära gräns
En utökad lovplikt gäller för vissa åtgärder som genomförs närmare gräns än 4,5 meter. Detta innebär att vissa åtgärder som är lovfria trots allt kräver bygglov på grund av att åtgärden ska genomföras närmare än 4,5 meter från en gräns. Det gäller till exempel lovfria komplementbyggnader, komplementbostadshus, tillbyggnader, upplag, materialgårdar, murar och plank. Kravet på bygglov gäller oavsett om åtgärden utförs inom eller utanför detaljplan. För att kravet på utökad lovplikt ska gälla, krävs att det både handlar om en viss åtgärd och att den ska genomföras närmare gräns än 4,5 meter. Båda dessa förutsättningar måste alltså vara uppfyllda.
34 §
Det krävs bygglov närmare gränsen än 4,5 meter eller inom ett område närmare än 30,0 meter från ett järnvägsspårs mitt för åtgärder som inte omfattas av krav på lov enligt andra bestämmelser i detta kapitel, om åtgärden är
1. nybyggnad eller tillbyggnad av en byggnad,
2. en sådan annan ändring av en byggnad som avses i 16 §,
3. att uppföra, flytta eller utöka en mur eller ett plank som är högre än 1,2 meter över marken, eller
4. att anlägga, uppföra, flytta eller väsentligt ändra en idrottsanläggning, ett upplag, en materialgård eller en fast förvaringsanläggning. Lag (2025:974) .
För vilka åtgärder gäller utökad lovplikt?
Närmare än 4,5 meter från en gräns gäller den utökade lovplikten för följande lovfria åtgärder
- nybyggnad av en byggnad
- tillbyggnad av en byggnad
- ändra en komplementbyggnad till ett komplementbostadshus
- inreda en eller flera lokaler på högst 50 m2
Närmare än 4,5 meter från en gräns gäller den utökade lovplikten också för att anlägga, uppföra, flytta eller väsentligt ändra en
- idrottsanläggning
- upplag
- materialgård
- fast förvaringsanläggning.
Närmare än 4,5 meter från en gräns gäller den utökade lovplikten även för att uppföra, flytta eller utöka
- en mur högre än 1,20 meter över marken
- ett plank högre än 1,20 meter över marken.
34 §
Det krävs bygglov närmare gränsen än 4,5 meter eller inom ett område närmare än 30,0 meter från ett järnvägsspårs mitt för åtgärder som inte omfattas av krav på lov enligt andra bestämmelser i detta kapitel, om åtgärden är
1. nybyggnad eller tillbyggnad av en byggnad,
2. en sådan annan ändring av en byggnad som avses i 16 §,
3. att uppföra, flytta eller utöka en mur eller ett plank som är högre än 1,2 meter över marken, eller
4. att anlägga, uppföra, flytta eller väsentligt ändra en idrottsanläggning, ett upplag, en materialgård eller en fast förvaringsanläggning. Lag (2025:974) .
16 §
Trots 15 § 1 krävs det inte bygglov
1. om den ändrade användningen innebär att det i en byggnad i ett område som inte omfattas av en detaljplan eller ingår i en sammanhållen bebyggelse inreds en eller flera lokaler med en bruttoarea som sammanlagt inte är större än 50,0 kvadratmeter, eller
2. för att ändra en komplementbyggnad till ett komplementbostadshus som enligt 4 eller 5 § inte kräver lov. Lag (2025:974) .
Det finns ingen utökad lovplikt nära gräns för andra åtgärder än de i punktlistan ovan. Det har ingen betydelse för lovplikten om åtgärden utförs inom detaljplan eller utanför detaljplan. Från den utökade lovplikten finns det flera undantag.
34 §
Det krävs bygglov närmare gränsen än 4,5 meter eller inom ett område närmare än 30,0 meter från ett järnvägsspårs mitt för åtgärder som inte omfattas av krav på lov enligt andra bestämmelser i detta kapitel, om åtgärden är
1. nybyggnad eller tillbyggnad av en byggnad,
2. en sådan annan ändring av en byggnad som avses i 16 §,
3. att uppföra, flytta eller utöka en mur eller ett plank som är högre än 1,2 meter över marken, eller
4. att anlägga, uppföra, flytta eller väsentligt ändra en idrottsanläggning, ett upplag, en materialgård eller en fast förvaringsanläggning. Lag (2025:974) .
35 §
Trots 34 § krävs det inte bygglov om
1. åtgärden avser en ekonomibyggnad i ett område som inte omfattas av en detaljplan,
2. anläggningen enligt 20 §, 25 § 2 eller 26 § inte omfattas av krav på bygglov, eller
3. de grannar som berörs av åtgärden skriftligen har medgett åtgärden och åtgärden
a) inte strider mot en detaljplan eller områdesbestämmelser, eller
b) är en sådan åtgärd som får strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser enligt 10 kap. 2 a §.
Vid en åtgärd intill en allmän plats eller järnväg ska grannen anses ha medgett åtgärden enligt första stycket 3, om medgivandet har lämnats av huvudmannen för den allmänna platsen eller av järnvägens infrastrukturförvaltare. Lag (2025:974) .
Vad menas med gräns?
En gräns i samband med utökad lovplikt kan avse olika slags gränser. Det kan vara fastighetsgräns, tomtgräns eller gräns mot arrenderad mark. Gräns kan avse alla gränser av intresse som kan förekomma i sammanhanget. Det kan även vara en annan typ av gräns, som en gräns mot samfällighet, allmän väg, gata eller andra gemensamma vägar. (jfr prop. 2024/25:169 sid. 432 och 163)
Ett nytt regelverk för bygglov, prop. 2024/25:169 (på Sveriges riksdags webbplats)
Utökad lovplikt för nybyggnad
Den utökade lovplikten gäller för nybyggnad av byggnader som är lovfria på grund av undantag från lovplikten. De lovfria byggnader som omfattas av utökad lovplikt för nybyggnad är
- komplementbyggnad inom och utanför detaljplan
- komplementbostadshus inom och utanför detaljplan
- mindre byggnad för kollektivtrafiken inom och utanför detaljplan
- mindre byggnad på allmän plats inom detaljplan.
4 §
Trots 3 § krävs det inte bygglov för nybyggnad av en komplementbyggnad eller ett komplementbostadshus i ett område som omfattas av en detaljplan, om komplementbyggnaden eller komplementbostadshuset
1. får en byggnadsarea som är högst 30,0 kvadratmeter,
2. får en byggnadsarea som är mindre än byggnadsarean för den byggnad som komplementbyggnaden eller komplementbostadshuset ska komplettera,
3. får en taknockshöjd som är högst 4,0 meter,
4. placeras inom tomten, och
5. tillsammans med övriga komplementbyggnader och komplementbostadshus på tomten får en sammanlagd byggnadsarea som är högst 45,0 kvadratmeter.
Vid beräkning av den sammanlagda byggnadsarean ska ingå komplementbyggnader och komplementbostadshus som inte omfattas av krav på bygglov enligt denna lag eller har undantagits från krav på lov enligt äldre bestämmelser. Lag (2025:974) .
5 §
Trots 3 § krävs det inte bygglov för nybyggnad av en komplementbyggnad eller ett komplementbostadshus i ett område som inte omfattas av en detaljplan, om komplementbyggnaden eller komplementbostadshuset
1. får en byggnadsarea som är högst 50,0 kvadratmeter,
2. får en byggnadsarea som är mindre än byggnadsarean för den byggnad som komplementbyggnaden eller komplementbostadshuset ska komplettera,
3. får en taknockshöjd som är högst 4,5 meter,
4. placeras inom tomten, och
5. tillsammans med övriga komplementbyggnader och komplementbostadshus på tomten får en sammanlagd byggnadsarea som är högst 65,0 kvadratmeter.
Vid beräkning av den sammanlagda byggnadsarean ska ingå komplementbyggnader och komplementbostadshus som inte omfattas av krav på bygglov enligt denna lag eller har undantagits från krav på lov enligt äldre bestämmelser. Lag (2025:974) .
6 §
Trots 3 § krävs det inte bygglov för en ekonomibyggnad i ett område som inte omfattas av en detaljplan. Lag (2025:974) .
7 §
Trots 3 § krävs det inte bygglov om byggnaden ska användas för kollektivtrafiken eller placeras inom en allmän plats där kommunen är markägare och byggnaden får en byggnadsarea som är högst 15,0 kvadratmeter och en taknockshöjd som är högst
3,0 meter. Lag (2025:974) .
8 §
Även om bygglov inte krävs enligt 4-7 §§ kan bygglov krävas enligt någon av 34-37 §. Lag (2025:974) .
Nybyggnad definieras i plan- och bygglagen, PBL, som ”uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats”. Att flytta en befintlig byggnad, från en plats på en tomt till en annan plats på samma tomt eller till en annan tomt, är alltså att betrakta som nybyggnad även om inga ändringar görs på byggnaden.
4 §
I denna lag avses med
allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,
bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,
byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,
byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,
byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,
byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,
ekonomibyggnad: en byggnad som behövs för jordbruket, skogsbruket, vattenbruket, fisket eller renskötseln,
exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,
fasadändring: en ändring av en byggnad som innebär att byggnaden byter kulör, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller att byggnadens yttre karaktärsdrag påverkas på annat sätt,
genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,
komplementbostadshus: en fristående byggnad som kompletterar ett en- eller tvåbostadshus och är inredd med en självständig bostad,
komplementbyggnad: en fristående byggnad som kompletterar en byggnad och inte är inredd med en självständig bostad,
kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,
markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spår-trafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
studentbostad: en bostad avsedd för studerande på universitet, högskola, annan eftergymnasial utbildning eller vuxenutbildning,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,
tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och
ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2025:974) .
Utökad lovplikt för tillbyggnad
Den utökade lovplikten gäller för tillbyggnad av byggnader som är lovfria på grund av undantag från lovplikten. De lovfria tillbyggnader som omfattas av utökad lovplikt är:
- tillbyggnad av andra byggnader än komplementbyggnad och komplementbostadshus inom och utanför detaljplan
- tillbyggnad av komplementbyggnad och komplementbostadshus inom och utanför detaljplan.
10 §
Trots 9 § krävs det inte bygglov för en tillbyggnad av en byggnad som inte är en komplementbyggnad eller ett komplementbostadshus, om tillbyggnaden
1. får en bruttoarea eller öppenarea eller en kombination av dessa som är högst 30,0 kvadratmeter,
2. inte överstiger byggnadens taknock, och
3. tillsammans med andra genomförda tillbyggnader på byggnaden får en bruttoarea eller öppenarea eller en kombination av dessa som är högst 30,0 kvadratmeter.
Vid beräkning av area enligt första stycket 3 ska tillbyggnadens area läggas ihop med andra genomförda tillbyggnader på byggnaden som inte omfattas av krav på bygglov enligt denna lag eller har undantagits från krav på bygglov enligt äldre bestämmelser. Lag (2025:974) .
11 §
Trots 9 § krävs det inte bygglov för tillbyggnad av en komplementbyggnad eller ett komplementbostadshus i ett område som omfattas av en detaljplan, om tillbyggnaden innebär att komplementbyggnaden eller komplementbostadshuset
1. får en byggnadsarea som är högst 30,0 kvadratmeter,
2. får en byggnadsarea som är mindre än byggnadsarean för den byggnad som komplementbyggnaden eller komplementbostadshuset ska komplettera,
3. får en taknockshöjd som är högst 4,0 meter,
4. placeras inom tomten, och
5. tillsammans med övriga komplementbyggnader och komplementbostadshus på tomten får en sammanlagd byggnadsarea som är högst 45,0 kvadratmeter.
Vid beräkning av den sammanlagda byggnadsarean ska ingå komplementbyggnader och komplementbostadshus som inte omfattas av krav på bygglov enligt denna lag eller har undantagits från krav på lov enligt äldre bestämmelser. Lag (2025:974) .
12 §
Trots 9 § krävs det inte bygglov för tillbyggnad av en komplementbyggnad eller ett komplementbostadshus i ett område som inte omfattas av en detaljplan, om tillbyggnaden innebär att komplementbyggnaden eller komplementbostadshuset
1. får en byggnadsarea som är högst 50,0 kvadratmeter,
2. får en byggnadsarea som är mindre än byggnadsarean för den byggnad som komplementbyggnaden eller komplementbostadshuset ska komplettera,
3. får en taknockshöjd som är högst 4,5 meter,
4. placeras inom tomten, och
5. tillsammans med övriga komplementbyggnader och komplementbostadshus på tomten får en sammanlagd byggnadsarea som är högst 65,0 kvadratmeter.
Vid beräkning av den sammanlagda byggnadsarean ska ingå komplementbyggnader och komplementbostadshus som inte omfattas av krav på bygglov enligt denna lag eller har undantagits från krav på lov enligt äldre bestämmelser. Lag (2025:974) .
13 §
Trots 9 § krävs det inte bygglov för tillbyggnad av en ekonomibyggnad i ett område som inte omfattas av en detaljplan. Lag (2025:974) .
14 §
Även om bygglov inte krävs enligt 10-13 §§ kan bygglov krävas enligt någon av 34-37 eller 53 §. Lag (2025:974) .
I PBL definieras en tillbyggnad som en ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym.
4 §
I denna lag avses med
allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,
bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,
byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,
byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,
byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,
byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,
ekonomibyggnad: en byggnad som behövs för jordbruket, skogsbruket, vattenbruket, fisket eller renskötseln,
exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,
fasadändring: en ändring av en byggnad som innebär att byggnaden byter kulör, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller att byggnadens yttre karaktärsdrag påverkas på annat sätt,
genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,
komplementbostadshus: en fristående byggnad som kompletterar ett en- eller tvåbostadshus och är inredd med en självständig bostad,
komplementbyggnad: en fristående byggnad som kompletterar en byggnad och inte är inredd med en självständig bostad,
kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,
markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spår-trafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
studentbostad: en bostad avsedd för studerande på universitet, högskola, annan eftergymnasial utbildning eller vuxenutbildning,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,
tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och
ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2025:974) .
Utökad lovplikt för att göra en lovfri ändring av en komplementbyggnad till ett komplementbostadshus
Den utökade lovplikten gäller för att ändra en komplementbyggnad till ett komplementbostadshus. Ett komplementbostadshus kan endast komplettera ett en- eller tvåbostadshus. Det innebär att för att komplementbyggnad ska kunna ändras till ett komplementbostadshus, så behöver det finnas ett en- eller tvåbostadhus.
34 §
Det krävs bygglov närmare gränsen än 4,5 meter eller inom ett område närmare än 30,0 meter från ett järnvägsspårs mitt för åtgärder som inte omfattas av krav på lov enligt andra bestämmelser i detta kapitel, om åtgärden är
1. nybyggnad eller tillbyggnad av en byggnad,
2. en sådan annan ändring av en byggnad som avses i 16 §,
3. att uppföra, flytta eller utöka en mur eller ett plank som är högre än 1,2 meter över marken, eller
4. att anlägga, uppföra, flytta eller väsentligt ändra en idrottsanläggning, ett upplag, en materialgård eller en fast förvaringsanläggning. Lag (2025:974) .
Vad är ett en- eller tvåbostadshus?
Vad är en komplementbyggnad?
En komplementbyggnad är en fristående byggnad som kompletterar en byggnad och inte är inredd med en självständig bostad. Komplementbyggnaden ska komplettera den andra byggnaden till funktion och användningssätt. Till skillnad från ett komplementbostadshus som bara kan komplettera ett en- eller tvåbostadshus, kan en komplementbyggnad komplettera vilken typ av byggnad som helst. (jfr prop. 2024/25:169 sid. 406)
Ett nytt regelverk för bygglov, prop. 2024/25:169 (på Sveriges riksdags webbplats)
4 §
I denna lag avses med
allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,
bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,
byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,
byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,
byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,
byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,
ekonomibyggnad: en byggnad som behövs för jordbruket, skogsbruket, vattenbruket, fisket eller renskötseln,
exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,
fasadändring: en ändring av en byggnad som innebär att byggnaden byter kulör, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller att byggnadens yttre karaktärsdrag påverkas på annat sätt,
genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,
komplementbostadshus: en fristående byggnad som kompletterar ett en- eller tvåbostadshus och är inredd med en självständig bostad,
komplementbyggnad: en fristående byggnad som kompletterar en byggnad och inte är inredd med en självständig bostad,
kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,
markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spår-trafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
studentbostad: en bostad avsedd för studerande på universitet, högskola, annan eftergymnasial utbildning eller vuxenutbildning,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,
tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och
ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2025:974) .
Bygglov för nybyggnad av komplementbyggnad
Vad är ett komplementbostadshus?
Ett komplementbostadshus är en fristående byggnad som kompletterar ett en- eller tvåbostadhus och är inredd med en självständig bostad. Huset ska komplettera en- eller tvåbostadshuset till funktion och användningssätt. Bostaden ska självständigt kunna användas som en bostad utan att vara beroende av en- eller tvåbostadshuset. Byggnaden kan användas antingen som fritidshus eller permanentbostad eftersom båda är bostadshus. (jfr prop. 2024/25:169 sid. 405-406)
Ett nytt regelverk för bygglov, prop. 2024/25:169 (på Sveriges riksdags webbplats)
4 §
I denna lag avses med
allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,
bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,
byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,
byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,
byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,
byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,
ekonomibyggnad: en byggnad som behövs för jordbruket, skogsbruket, vattenbruket, fisket eller renskötseln,
exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,
fasadändring: en ändring av en byggnad som innebär att byggnaden byter kulör, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller att byggnadens yttre karaktärsdrag påverkas på annat sätt,
genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,
komplementbostadshus: en fristående byggnad som kompletterar ett en- eller tvåbostadshus och är inredd med en självständig bostad,
komplementbyggnad: en fristående byggnad som kompletterar en byggnad och inte är inredd med en självständig bostad,
kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,
markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spår-trafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
studentbostad: en bostad avsedd för studerande på universitet, högskola, annan eftergymnasial utbildning eller vuxenutbildning,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,
tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och
ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2025:974) .
Bygglov för nybyggnad av komplementbostadshus
Utökad lovplikt för att inreda en lovfri lokal på högst 50 m2
Den utökade lovplikten gäller för att inreda en eller flera lokaler där bruttoarean sammanlagt inte är större än 50 m2. Området där åtgärden genomförs får inte ha en detaljplan eller ingå i en sammanhållen bebyggelse.
34 §
Det krävs bygglov närmare gränsen än 4,5 meter eller inom ett område närmare än 30,0 meter från ett järnvägsspårs mitt för åtgärder som inte omfattas av krav på lov enligt andra bestämmelser i detta kapitel, om åtgärden är
1. nybyggnad eller tillbyggnad av en byggnad,
2. en sådan annan ändring av en byggnad som avses i 16 §,
3. att uppföra, flytta eller utöka en mur eller ett plank som är högre än 1,2 meter över marken, eller
4. att anlägga, uppföra, flytta eller väsentligt ändra en idrottsanläggning, ett upplag, en materialgård eller en fast förvaringsanläggning. Lag (2025:974) .
Vad är sammanhållen bebyggelse?
Det finns en definition på "sammanhållen bebyggelse" i PBL. "Sammanhållen bebyggelse" är bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark.
4 §
I denna lag avses med
allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,
bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,
byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,
byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,
byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,
byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,
ekonomibyggnad: en byggnad som behövs för jordbruket, skogsbruket, vattenbruket, fisket eller renskötseln,
exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,
fasadändring: en ändring av en byggnad som innebär att byggnaden byter kulör, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller att byggnadens yttre karaktärsdrag påverkas på annat sätt,
genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,
komplementbostadshus: en fristående byggnad som kompletterar ett en- eller tvåbostadshus och är inredd med en självständig bostad,
komplementbyggnad: en fristående byggnad som kompletterar en byggnad och inte är inredd med en självständig bostad,
kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,
markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spår-trafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
studentbostad: en bostad avsedd för studerande på universitet, högskola, annan eftergymnasial utbildning eller vuxenutbildning,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,
tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och
ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2025:974) .
Det går att läsa mer om vad sammanhållen bebyggelse är på sidan Bygglov för ändrad användning.
Utökad lovplikt för vissa lovfria anläggningar
Den utökade lovplikten gäller för att anlägga, uppföra, flytta eller väsentligt ändra:
- en idrottsanläggning som är mindre än 1500 m2
- ett upplag, en materialgård eller en fast förvaringsanläggning inom detaljplanelagt område, som är lägre än 3,0 meter över markytan eller upptar en markyta som tillsammans med andra upplag, materialgårdar eller fasta förvaringsanläggningar på en fastighet är mindre än 15,0 m2
- ett upplag, en materialgård eller en fast förvaringsanläggning utanför detaljplanelagt område, som är lägre än 3,0 meter över markytan eller upptar en markyta som tillsammans med andra upplag, materialgårdar eller fasta förvaringsanläggningar på en fastighet är mindre än 50,0 m2
34 §
Det krävs bygglov närmare gränsen än 4,5 meter eller inom ett område närmare än 30,0 meter från ett järnvägsspårs mitt för åtgärder som inte omfattas av krav på lov enligt andra bestämmelser i detta kapitel, om åtgärden är
1. nybyggnad eller tillbyggnad av en byggnad,
2. en sådan annan ändring av en byggnad som avses i 16 §,
3. att uppföra, flytta eller utöka en mur eller ett plank som är högre än 1,2 meter över marken, eller
4. att anlägga, uppföra, flytta eller väsentligt ändra en idrottsanläggning, ett upplag, en materialgård eller en fast förvaringsanläggning. Lag (2025:974) .
Bygglov för upplag och materialgårdar
Bygglov för fast förvaringsanläggning
Utökad lovplikt för lovfria mur och plank
Den utökade lovplikten gäller för att uppföra, flytta eller utöka
- en mur lägre än 1,20 m över marken
- ett plank lägre än 1,20 m över marken
Detta gäller oavsett om planket eller muren är placerade inom eller längre bort än 3,6 meter från byggnaden.
34 §
Det krävs bygglov närmare gränsen än 4,5 meter eller inom ett område närmare än 30,0 meter från ett järnvägsspårs mitt för åtgärder som inte omfattas av krav på lov enligt andra bestämmelser i detta kapitel, om åtgärden är
1. nybyggnad eller tillbyggnad av en byggnad,
2. en sådan annan ändring av en byggnad som avses i 16 §,
3. att uppföra, flytta eller utöka en mur eller ett plank som är högre än 1,2 meter över marken, eller
4. att anlägga, uppföra, flytta eller väsentligt ändra en idrottsanläggning, ett upplag, en materialgård eller en fast förvaringsanläggning. Lag (2025:974) .
Vad är en mur?
Begreppet mur är inte definierat i plan- och bygglagstiftningen. En mur enligt TNC är en upprättstående långsträckt anläggning som har liten tjocklek i förhållande till sin längd och som har en avskiljande funktion. (Terminologicentrum, TNC. Basord i våra fackspråk. 2012. Tillgänglig på Rikstermbanken. Hämtad 2020-10-20)
Vad är ett plank?
Begreppet plank är varken definierat i plan- och bygglagstiftningen eller i TNC.
Enligt NE är ett plank en avgränsande eller avspärrande anordning av uppresta, tättstående plankor eller brädor eller dylikt. (Nationalencyklopedin, ordbok, plank. Hämtad 2020-10-20)
När krävs det inte bygglov närmare än 4,5 meter från gräns?
Det finns undantag från utökad lovplikt för vissa lovfria åtgärder nära gräns. Utökad lovplikt nära gräns gäller inte för följande åtgärder
- en åtgärd som avser en ekonomibyggnad utanför detaljplan
- mur och plank som är undantagna från lovplikt i en väg- eller järnvägsplan
- upplag och materialgård som:
- är mindre än 50 m2 och utanför detaljplan
- är undantagna från lovplikt i väg- eller järnvägsplan
- omfattas av tillstånd enligt 9 kap. eller 11 kap. miljöbalken, MB.
- fast förvaringsanläggning som:
- är mindre än 50 m2 och utanför detaljplan
- omfattas av tillstånd enligt 9 kap. eller 11 kap. miljöbalken, MB.
- om grannar kan medge åtgärden och har lämnat ett skriftligt medgivande.
35 §
Trots 34 § krävs det inte bygglov om
1. åtgärden avser en ekonomibyggnad i ett område som inte omfattas av en detaljplan,
2. anläggningen enligt 20 §, 25 § 2 eller 26 § inte omfattas av krav på bygglov, eller
3. de grannar som berörs av åtgärden skriftligen har medgett åtgärden och åtgärden
a) inte strider mot en detaljplan eller områdesbestämmelser, eller
b) är en sådan åtgärd som får strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser enligt 10 kap. 2 a §.
Vid en åtgärd intill en allmän plats eller järnväg ska grannen anses ha medgett åtgärden enligt första stycket 3, om medgivandet har lämnats av huvudmannen för den allmänna platsen eller av järnvägens infrastrukturförvaltare. Lag (2025:974) .
Åtgärd som avser en ekonomibyggnad utanför detaljplan
För följande lovfria åtgärder som avser en ekonomibyggnad utanför detaljplan gäller inte utökad lovplikt nära gräns
- nybyggnad
- tillbyggnad
- inreda ytterligare en eller flera bostäder
6 §
Trots 3 § krävs det inte bygglov för en ekonomibyggnad i ett område som inte omfattas av en detaljplan. Lag (2025:974) .
13 §
Trots 9 § krävs det inte bygglov för tillbyggnad av en ekonomibyggnad i ett område som inte omfattas av en detaljplan. Lag (2025:974) .
17 §
Trots 15 § 2 krävs det inte bygglov för att inreda
1. ytterligare en bostad i ett enbostadshus som inte är ett komplementbostadshus, eller
2. ytterligare en eller flera bostäder i en ekonomibyggnad i ett område som inte omfattas av detaljplan. Lag (2025:974) .
35 §
Trots 34 § krävs det inte bygglov om
1. åtgärden avser en ekonomibyggnad i ett område som inte omfattas av en detaljplan,
2. anläggningen enligt 20 §, 25 § 2 eller 26 § inte omfattas av krav på bygglov, eller
3. de grannar som berörs av åtgärden skriftligen har medgett åtgärden och åtgärden
a) inte strider mot en detaljplan eller områdesbestämmelser, eller
b) är en sådan åtgärd som får strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser enligt 10 kap. 2 a §.
Vid en åtgärd intill en allmän plats eller järnväg ska grannen anses ha medgett åtgärden enligt första stycket 3, om medgivandet har lämnats av huvudmannen för den allmänna platsen eller av järnvägens infrastrukturförvaltare. Lag (2025:974) .
Mur och plank undantagna från lovplikt i väg- eller järnvägsplan
Utökad lovplikt gäller inte för en mur eller ett plank som är undantaget från lovplikt i vägplan enligt väglagen, eller i järnvägsplan enligt lagen om byggande av järnväg.
35 §
Trots 34 § krävs det inte bygglov om
1. åtgärden avser en ekonomibyggnad i ett område som inte omfattas av en detaljplan,
2. anläggningen enligt 20 §, 25 § 2 eller 26 § inte omfattas av krav på bygglov, eller
3. de grannar som berörs av åtgärden skriftligen har medgett åtgärden och åtgärden
a) inte strider mot en detaljplan eller områdesbestämmelser, eller
b) är en sådan åtgärd som får strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser enligt 10 kap. 2 a §.
Vid en åtgärd intill en allmän plats eller järnväg ska grannen anses ha medgett åtgärden enligt första stycket 3, om medgivandet har lämnats av huvudmannen för den allmänna platsen eller av järnvägens infrastrukturförvaltare. Lag (2025:974) .
Väglagen (1971:948) (på Sveriges riksdags webbplats)
Lagen (1995:1649) om byggande av järnväg (på Sveriges riksdags webbplats)
Upplag och materialgård
Utökad lovplikt gäller inte för upplag och materialgård om något av följande kriterier är uppfyllt
- är mindre än 50 m2 och uppförs utanför detaljplan
- är undantagna från krav på bygglov i väg- eller järnvägsplan
- omfattas av tillstånd enligt 9 kap. eller 11 kap. MB.
35 §
Trots 34 § krävs det inte bygglov om
1. åtgärden avser en ekonomibyggnad i ett område som inte omfattas av en detaljplan,
2. anläggningen enligt 20 §, 25 § 2 eller 26 § inte omfattas av krav på bygglov, eller
3. de grannar som berörs av åtgärden skriftligen har medgett åtgärden och åtgärden
a) inte strider mot en detaljplan eller områdesbestämmelser, eller
b) är en sådan åtgärd som får strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser enligt 10 kap. 2 a §.
Vid en åtgärd intill en allmän plats eller järnväg ska grannen anses ha medgett åtgärden enligt första stycket 3, om medgivandet har lämnats av huvudmannen för den allmänna platsen eller av järnvägens infrastrukturförvaltare. Lag (2025:974) .
Fast förvaringsanläggning
Utökad lovplikt gäller inte för fast förvaringsanläggning om något av följande kriterier är uppfyllt
- är mindre än 50 m2 och uppförs utanför detaljplan
- omfattas av tillstånd enligt 9 kap. eller 11 kap. MB.
35 §
Trots 34 § krävs det inte bygglov om
1. åtgärden avser en ekonomibyggnad i ett område som inte omfattas av en detaljplan,
2. anläggningen enligt 20 §, 25 § 2 eller 26 § inte omfattas av krav på bygglov, eller
3. de grannar som berörs av åtgärden skriftligen har medgett åtgärden och åtgärden
a) inte strider mot en detaljplan eller områdesbestämmelser, eller
b) är en sådan åtgärd som får strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser enligt 10 kap. 2 a §.
Vid en åtgärd intill en allmän plats eller järnväg ska grannen anses ha medgett åtgärden enligt första stycket 3, om medgivandet har lämnats av huvudmannen för den allmänna platsen eller av järnvägens infrastrukturförvaltare. Lag (2025:974) .
Skriftligt medgivande från granne
För åtgärder som placeras närmare än 4,5 meter från en gräns, kan en granne i vissa fall medge en närmare placering. Ett grannemedgivande kan lämnas oavsett om åtgärden genomförs inom detaljplan eller utanför detaljplan. Det är den som bygger som ska se till att ett medgivande finns. Det är frivilligt att lämna medgivande och lämnas inget medgivande kan åtgärden inte genomföras utan bygglov. Alla grannar som berörs ska lämna medgivande. Det innebär till exempel att om en grannfastighet ägs av flera, behövs medgivande från samtliga fastighetsägare. (jfr prop. 2024/25:169 sid. 432 och MÖD 2013-09-20 mål nr P 1972–13)
35 §
Trots 34 § krävs det inte bygglov om
1. åtgärden avser en ekonomibyggnad i ett område som inte omfattas av en detaljplan,
2. anläggningen enligt 20 §, 25 § 2 eller 26 § inte omfattas av krav på bygglov, eller
3. de grannar som berörs av åtgärden skriftligen har medgett åtgärden och åtgärden
a) inte strider mot en detaljplan eller områdesbestämmelser, eller
b) är en sådan åtgärd som får strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser enligt 10 kap. 2 a §.
Vid en åtgärd intill en allmän plats eller järnväg ska grannen anses ha medgett åtgärden enligt första stycket 3, om medgivandet har lämnats av huvudmannen för den allmänna platsen eller av järnvägens infrastrukturförvaltare. Lag (2025:974) .
Ett nytt regelverk för bygglov, prop. 2024/25:169 (på Sveriges riksdags webbplats)
Mål: P 1972-13 - Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt
Det är den som bygger som ska se till att ett medgivande finns. Medgivandet måste vara skriftligt och detta kan ske exempelvis genom undertecknade av en situationsplan och fasadritningar, där den aktuella åtgärden har ritats in. Det finns inga krav på hur detta medgivande ska gå till och se ut, men det viktiga är att det tydligt framgår vilken åtgärd grannen har medgivit. Det finns inget krav på att medgivandet ska föras in i fastighetsregistret. Om det byggs något som är annorlunda än det som har medgetts, så gäller inte medgivandet. (jfr prop. 2024/25:169 sid. 433 och sid. 166–167 och MÖD 2018-06-04 mål nr P 8142–17)
Ett nytt regelverk för bygglov, prop. 2024/25:169 (på Sveriges riksdags webbplats)
Mål: P 8142-17 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
35 §
Trots 34 § krävs det inte bygglov om
1. åtgärden avser en ekonomibyggnad i ett område som inte omfattas av en detaljplan,
2. anläggningen enligt 20 §, 25 § 2 eller 26 § inte omfattas av krav på bygglov, eller
3. de grannar som berörs av åtgärden skriftligen har medgett åtgärden och åtgärden
a) inte strider mot en detaljplan eller områdesbestämmelser, eller
b) är en sådan åtgärd som får strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser enligt 10 kap. 2 a §.
Vid en åtgärd intill en allmän plats eller järnväg ska grannen anses ha medgett åtgärden enligt första stycket 3, om medgivandet har lämnats av huvudmannen för den allmänna platsen eller av järnvägens infrastrukturförvaltare. Lag (2025:974) .
Enligt Boverkets uppfattning är ett grannemedgivande att betrakta som ett avtal som inte ensidigt kan brytas av den ena parten. MÖD har i ett avgörande också konstaterat att en fastighetsägare är bunden av ett medgivande som en tidigare fastighetsägare har lämnat. (MÖD 2018-06-04 mål nr P 8142–17).
Mål: P 8142-17 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Vem är granne och kan lämna ett grannemedgivande?
Det är ägaren eller ägarna till angränsande fastighet som anses vara granne och som kan lämna ett medgivande. Med granne avses dock inte endast den eller de som har ett ägarintresse, utan även andra som har ett av rättsordningen accepterat intresse avseende markanvändningen. Detta innebär att en granne kan exempelvis vara en privatperson eller en juridisk person i form av en samfällighet, ett företag, en myndighet, en region eller en förening. Även kommunen kan vara granne om kommunen är fastighetsägare till exempelvis en skola, ett kontor, ett äldreboende, en gata eller en park. (jfr prop. 2024/25:169 sid. 433 och sid. 166 och MÖD 2013-06-07 mål nr P 105-13)
Ett nytt regelverk för bygglov, prop. 2024/25:169 (på Sveriges riksdags webbplats)
Mål: P 105-13 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Grannemedgivande vid allmän plats
För åtgärder som utförs närmare än 4,5 meter från en allmän plats, betraktas huvudmannen för den allmänna platsen som granne och kan medge en placering närmare gränsen än 4,5 meter. Huvudman för en allmän plats är oftast kommunen men vissa allmänna platser har i stället enskilt huvudmannaskap. Då är det någon annan än kommunen som är huvudman. Om huvudmannaskapet är kommunalt eller enskilt framgår av detaljplanen.
35 §
Trots 34 § krävs det inte bygglov om
1. åtgärden avser en ekonomibyggnad i ett område som inte omfattas av en detaljplan,
2. anläggningen enligt 20 §, 25 § 2 eller 26 § inte omfattas av krav på bygglov, eller
3. de grannar som berörs av åtgärden skriftligen har medgett åtgärden och åtgärden
a) inte strider mot en detaljplan eller områdesbestämmelser, eller
b) är en sådan åtgärd som får strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser enligt 10 kap. 2 a §.
Vid en åtgärd intill en allmän plats eller järnväg ska grannen anses ha medgett åtgärden enligt första stycket 3, om medgivandet har lämnats av huvudmannen för den allmänna platsen eller av järnvägens infrastrukturförvaltare. Lag (2025:974) .
7 §
Kommunen ska vara huvudman för allmänna platser. Kommunen får dock, om det finns särskilda skäl för det, i detaljplanen bestämma att huvudmannaskapet i stället ska vara enskilt för en eller flera allmänna platser. Lag (2014:900) .
8 §
I en detaljplan får kommunen bestämma
1. hur allmänna platser som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt ska skyddas, och
2. hur allmänna platser som har enskilt huvudmannaskap ska användas och utformas. Lag (2014:900) .
Vad är en allmän plats?
Med allmän plats menas gator, vägar, torg, parker och andra områden som i en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov. Detta innebär att en allmän plats enbart kan finnas inom ett område där det finns en detaljplan. Det är enbart sådana allmänna platser som avses i PBL:s definition som avses och inga andra allmänna platser i annan lagstiftning. (jfr prop. 2024/25:169 sid. 433)
4 §
I denna lag avses med
allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,
bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,
byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,
byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,
byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,
byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,
ekonomibyggnad: en byggnad som behövs för jordbruket, skogsbruket, vattenbruket, fisket eller renskötseln,
exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,
fasadändring: en ändring av en byggnad som innebär att byggnaden byter kulör, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller att byggnadens yttre karaktärsdrag påverkas på annat sätt,
genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,
komplementbostadshus: en fristående byggnad som kompletterar ett en- eller tvåbostadshus och är inredd med en självständig bostad,
komplementbyggnad: en fristående byggnad som kompletterar en byggnad och inte är inredd med en självständig bostad,
kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,
markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spår-trafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
studentbostad: en bostad avsedd för studerande på universitet, högskola, annan eftergymnasial utbildning eller vuxenutbildning,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,
tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och
ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2025:974) .
Allmän plats med kommunalt huvudmannaskap
Det framgår inte varken i lagtext eller förarbeten exakt vilken förvaltning inom kommunen som får lämna ett medgivande, utan detta avgörs utifrån hur delegation inom kommunen har bestämts enligt kommunallagen. (jfr prop. 2024/25:169 sid. 433)
Ett nytt regelverk för bygglov, prop. 2024/25:169 (på Sveriges riksdags webbplats)
Allmän plats med enskilt huvudmannaskap
Om det är enskilt huvudmannaskap i detaljplanen så är det en annan part än kommunen som ska vara huvudman för den allmänna platsen. Oftast är det fastighetsägarna i området som ska förvalta den allmänna platsen. En allmän plats med enskilt huvudmannaskap genomförs oftast fastighetsrättsligt genom att en gemensamhetsanläggning inrättas. En gemensamhetsanläggning kan antingen förvaltas genom en samfällighetsförening eller av delägarna direkt. Det är dessa som kan lämna medgivande för åtgärden. Om det inte finns någon enskild huvudman, finns det inte någon som kan lämna ett grannemedgivande, vilket innebär att den aktuella åtgärden kräver bygglov. (jfr prop. 2024/25:169 sid. 433 och 170)
Ett nytt regelverk för bygglov, prop. 2024/25:169 (på Sveriges riksdags webbplats)
Medgivande är frivilligt
Det är frivilligt för huvudmannen för den allmänna platsen att lämna medgivande. Om huvudmannen av något skäl anser att det inte är lämpligt att åtgärden utförs, exempelvis om det råder tveksamheter till hur kraven för åtgärden kan uppfyllas, kan huvudmannen välja att inte medge åtgärden. Om inget medgivande lämnas, måste byggherren ansöka om bygglov eller avstå från att genomföra åtgärden. (jfr prop. 2024/25:169 sid. 433)
Ett nytt regelverk för bygglov, prop. 2024/25:169 (på Sveriges riksdags webbplats)
Krav som måste uppfyllas trots att det finns medgivande
Även om att det finns grannemedgivande får åtgärden enbart genomföras om något av följande kriterier är uppfyllda
- åtgärden inte strider mot detaljplan eller områdesbestämmelser
- åtgärden får strida mot detaljplan eller områdesbestämmelser enligt 10 kap. 2a §
Det innebär att det både måste finnas medgivande och att åtgärden uppfyller något av kriterierna ovan för att åtgärden ska kunna genomföras utan bygglov.
35 §
Trots 34 § krävs det inte bygglov om
1. åtgärden avser en ekonomibyggnad i ett område som inte omfattas av en detaljplan,
2. anläggningen enligt 20 §, 25 § 2 eller 26 § inte omfattas av krav på bygglov, eller
3. de grannar som berörs av åtgärden skriftligen har medgett åtgärden och åtgärden
a) inte strider mot en detaljplan eller områdesbestämmelser, eller
b) är en sådan åtgärd som får strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser enligt 10 kap. 2 a §.
Vid en åtgärd intill en allmän plats eller järnväg ska grannen anses ha medgett åtgärden enligt första stycket 3, om medgivandet har lämnats av huvudmannen för den allmänna platsen eller av järnvägens infrastrukturförvaltare. Lag (2025:974) .
2 a §
Trots 2 § 2 får en åtgärd strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser, förutom sådana bestämmelser om skyddsåtgärder som avses i 4 kap. 12 § 1 eller 42 § första stycket 4 b, om åtgärden är
1. nybyggnad av
a) en komplementbyggnad till ett en- eller tvåbostadshus, eller
b) ett komplementbostadshus,
2. tillbyggnad av
a) ett en- eller tvåbostadshus,
b) en komplementbyggnad till ett en- eller tvåbostadshus, eller
c) ett komplementbostadshus,
3. inredning av ytterligare en bostad i ett enbostadshus,
4. uppförande, flytt eller utökning av en mur eller ett plank, eller
5. uppförande, flytt eller utökning av en altan som tillsammans med övriga altaner på tomten inte upptar en markyta som är större än 50,0 kvadratmeter. Lag (2025:974) .
Åtgärder får inte strida mot lov, detaljplan eller områdesbestämmelser
Var gäller den utökade lovplikten för åtgärderna?
Den utökade lovplikten gäller inom ett område närmare än 4,5 meter från en gräns. Om det förekommer flera gränser inom 4,5 meter mäts avståndet från alla de olika gränserna.
34 §
Det krävs bygglov närmare gränsen än 4,5 meter eller inom ett område närmare än 30,0 meter från ett järnvägsspårs mitt för åtgärder som inte omfattas av krav på lov enligt andra bestämmelser i detta kapitel, om åtgärden är
1. nybyggnad eller tillbyggnad av en byggnad,
2. en sådan annan ändring av en byggnad som avses i 16 §,
3. att uppföra, flytta eller utöka en mur eller ett plank som är högre än 1,2 meter över marken, eller
4. att anlägga, uppföra, flytta eller väsentligt ändra en idrottsanläggning, ett upplag, en materialgård eller en fast förvaringsanläggning. Lag (2025:974) .
Varifrån ska avståndet mätas?
MÖD, har konstaterat att de byggnadsdelar som är mätvärda vid beräkningen av byggnadsarean även ska beaktas vid bedömningen av vilken punkt på byggnaden som ska vara utgångspunkt för mätningen av byggnadens avstånd till gräns. Domstolen ansåg i det målet att ett taksprång behöver vara mätbart för att det ska påverka beräkningen av avstånd. Det är däremot oklart om en källare som sträcker sig utanför själva byggnaden också ska beaktas vid mätning av byggnadens avstånd till gräns. (MÖD 2020-06-01 mål nr P 8395–19/2020:9)
Mål: P 8395-19/MÖD 2020:9 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
För en åtgärd som placeras på arrenderad mark borde avståndet på 4,5 meter, räknas från gränsen för den tomtplats som arrenderas. (jfr prop. 2024/25:169 sid. 163)
Ett nytt regelverk för bygglov, prop. 2024/25:169 (på Sveriges riksdags webbplats)
Andra tillstånd kan krävas
Oavsett om åtgärden kräver bygglov eller inte kan tillstånd, dispens eller anmälan enligt annan lagstiftning krävas. Det kan exempelvis vara strandskyddsdispens, tillstånd för åtgärder inom vägområde eller för att vidta åtgärder nära allmän väg.
Hjälpte informationen dig?
Bra att informationen hjälpte dig! Berätta gärna vad du tyckte var bra. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.
Beskriv så tydligt som möjligt varför sidan inte hjälpte dig. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.