Tillbyggnad

Tillbyggnad av annan byggnad än komplementbyggnad och komplementbostadshus

Granskad:

Bygglov kan krävas för tillbyggnad av annan byggnad än komplementbyggnad eller komplementbostadshus. Det kan till exempel vara ett en- eller tvåbostadshus, flerbostadshus, kontorsbyggnad eller industribyggnad. Om ett antal förutsättningar är uppfyllda krävs det inte bygglov.

När krävs det bygglov för tillbyggnad av annan byggnad än komplementbyggnad och komplementbostadshus?

Att göra en tillbyggnad på en annan byggnad än en komplementbyggnad eller ett komplementbostadshus kräver bygglov om tillbyggnaden uppfyller någon av följande förutsättningar:

  • får en bruttoarea eller öppenarea eller en kombination av dessa som är större än 30,0 m2
  • överstiger byggnadens taknock
  • tillsammans med andra genomförda lovbefriade tillbyggnader på byggnaden får en större sammanlagd bruttoarea eller öppenarea eller en kombination av dessa än 30,0 m2
  • omfattas av utökad lovplikt i PBL
  • omfattas av utökad lovplikt i detaljplan eller områdesbestämmelser.

9 §
   Det krävs bygglov för tillbyggnad. Lag (2025:974) .

10 §
   Trots 9 § krävs det inte bygglov för en tillbyggnad av en byggnad som inte är en komplementbyggnad eller ett komplementbostadshus, om tillbyggnaden
   1. får en bruttoarea eller öppenarea eller en kombination av dessa som är högst 30,0 kvadratmeter,
   2. inte överstiger byggnadens taknock, och
   3. tillsammans med andra genomförda tillbyggnader på byggnaden får en bruttoarea eller öppenarea eller en kombination av dessa som är högst 30,0 kvadratmeter.

Vid beräkning av area enligt första stycket 3 ska tillbyggnadens area läggas ihop med andra genomförda tillbyggnader på byggnaden som inte omfattas av krav på bygglov enligt denna lag eller har undantagits från krav på bygglov enligt äldre bestämmelser. Lag (2025:974) .

14 §
   Även om bygglov inte krävs enligt 10-13 §§ kan bygglov krävas enligt någon av 34-37 eller 53 §. Lag (2025:974) .

2 §
   En åtgärd kräver lov om det följer av bestämmelserna i detta kapitel.

Ytterligare bestämmelser om att det krävs bygglov kan finnas i en detaljplan eller i områdesbestämmelser. Lag (2025:974) .

Vad är en tillbyggnad?

I plan- och bygglagen, PBL, definieras tillbyggnad som en ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym. Med tillbyggnad avses alla åtgärder som ökar byggnadens volym, oavsett i vilken riktning det sker. Det betyder att en volymökning uppåt, åt någon sida eller nedåt räknas som en tillbyggnad. Däremot bör inte en tilläggsisolering vara en tillbyggnad. Att en vind inreds inom befintlig byggnadsvolym utgör inte heller en tillbyggnad. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 501, 676, prop. 2009/10:170 sid. 152 och MÖD 2015-03-27 mål nr P 2854–14)

Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats) 

En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)

Mål: P 2854-14 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

4 §
   I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,
bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,
byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,
byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,
byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,
ekonomibyggnad: en byggnad som behövs för jordbruket, skogsbruket, vattenbruket, fisket eller renskötseln,
exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,
fasadändring: en ändring av en byggnad som innebär att byggnaden byter kulör, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller att byggnadens yttre karaktärsdrag påverkas på annat sätt,
genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,
komplementbostadshus: en fristående byggnad som kompletterar ett en- eller tvåbostadshus och är inredd med en självständig bostad,
komplementbyggnad: en fristående byggnad som kompletterar en byggnad och inte är inredd med en självständig bostad,
kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,
markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spår-trafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
studentbostad: en bostad avsedd för studerande på universitet, högskola, annan eftergymnasial utbildning eller vuxenutbildning,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,
tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2025:974) .

En tillbyggnad kan till exempel vara ett extra rum, ett skärmtak, ett inglasat uterum, en takkupa eller en vidbyggd carport.

Enligt äldre lagstiftning kunde altaner vara lovpliktiga antingen som tillbyggnader eller fasadändringar. Sedan den 1 december 2025 är altaner lovpliktiga anläggningar, som kräver bygglov inom detaljplan om de har viss höjd och placeras på ett visst avstånd från en byggnad. De är därmed inte längre tillbyggnader eller fasadändringar. Anläggningar som har inslag av både tillbyggnad och altan får bedömas från fall till fall. (jfr prop. 2024/25:169 sid. 426 och 131)

Ett nytt regelverk för bygglov, prop. 2024/25:169 (på Sveriges riksdags webbplats)

19 §
   Det krävs bygglov för att utomhus uppföra, flytta eller utöka en mur, ett plank eller en altan i ett område som omfattas av en detaljplan, om anläggningen
   1. får en höjd över marken som överstiger 1,8 meter och placeras inom 3,6 meter från en byggnad, eller
   2. får en höjd över marken som överstiger 1,2 meter och inte placeras inom 3,6 meter från en byggnad. Lag (2025:974) .

Vad är en tillbyggnad?

Altan

En tillbyggnad kan bara göras på en byggnad. I PBL definieras begreppet byggnad. I definitionen finns ett antal krav som ska vara uppfyllda för att en konstruktion ska vara en byggnad och samtliga krav måste vara uppfyllda:

  • Det ska vara en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar.
  • Den ska vara varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller vara varaktigt placerad på en viss plats i vatten.
  • Den ska vara avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den.

4 §
   I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,
bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,
byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,
byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,
byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,
ekonomibyggnad: en byggnad som behövs för jordbruket, skogsbruket, vattenbruket, fisket eller renskötseln,
exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,
fasadändring: en ändring av en byggnad som innebär att byggnaden byter kulör, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller att byggnadens yttre karaktärsdrag påverkas på annat sätt,
genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,
komplementbostadshus: en fristående byggnad som kompletterar ett en- eller tvåbostadshus och är inredd med en självständig bostad,
komplementbyggnad: en fristående byggnad som kompletterar en byggnad och inte är inredd med en självständig bostad,
kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,
markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spår-trafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
studentbostad: en bostad avsedd för studerande på universitet, högskola, annan eftergymnasial utbildning eller vuxenutbildning,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,
tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2025:974) .

Vad är en byggnad?

Vad är en annan byggnad än komplementbyggnad och komplementbostadshus?

En annan byggnad än en komplementbyggnad eller ett komplementbostadshus kan exempelvis vara en- eller tvåbostadshus, flerbostadshus, skola, affär, kontor eller industri. (jfr prop. 2024/25:169 sid. 103)

Ett nytt regelverk för bygglov, prop. 2024/25:169 (på Sveriges riksdags webbplats)

En annan byggnad kan dock inte vara en byggnad som ryms inom definitionerna av ”komplementbyggnad” eller ”komplementbostadshus”:

  • En komplementbyggnad är en fristående byggnad som kompletterar en byggnad och inte är inredd med en självständig bostad.
  • Ett komplementbostadshus är en fristående byggnad som kompletterar ett en- eller tvåbostadshus och är inredd med en självständig bostad.

4 §
   I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,
bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,
byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,
byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,
byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,
ekonomibyggnad: en byggnad som behövs för jordbruket, skogsbruket, vattenbruket, fisket eller renskötseln,
exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,
fasadändring: en ändring av en byggnad som innebär att byggnaden byter kulör, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller att byggnadens yttre karaktärsdrag påverkas på annat sätt,
genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,
komplementbostadshus: en fristående byggnad som kompletterar ett en- eller tvåbostadshus och är inredd med en självständig bostad,
komplementbyggnad: en fristående byggnad som kompletterar en byggnad och inte är inredd med en självständig bostad,
kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,
markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spår-trafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
studentbostad: en bostad avsedd för studerande på universitet, högskola, annan eftergymnasial utbildning eller vuxenutbildning,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,
tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2025:974) .

Bygglov för nybyggnad av komplementbyggnad

Bygglov för nybyggnad av komplementbostadshus

Även en ekonomibyggnad utanför detaljplan samt en byggnad som är avsedd för totalförsvaret och som innefattar sekretessuppgifter, är en sådan annan byggnad som det går att göra en lovfri tillbyggnad på. För sådana byggnader finns det även möjlighet att göra större lovfria tillbyggnader.

13 §
   Trots 9 § krävs det inte bygglov för tillbyggnad av en ekonomibyggnad i ett område som inte omfattas av en detaljplan. Lag (2025:974) .

51 §
   Krav på bygglov, rivningslov och marklov gäller inte åtgärder med byggnadsverk eller mark som är avsedda för totalförsvaret och som innefattar uppgifter för vilka sekretess gäller enligt 15 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Sådana åtgärder ska i stället föregås av samråd med länsstyrelsen som på lämpligt sätt ska underrätta kommunen om åtgärderna och var de ska utföras. Lag (2025:974) .

Tillbyggnad av ekonomibyggnad

Tillbyggnad av byggnad för totalförsvaret

Vad krävs för att en tillbyggnad på en annan byggnad ska vara lovfri?

För att kunna göra en lovfri tillbyggnad på en annan byggnad än en komplementbyggnad eller ett komplementbostadshus måste tillbyggnaden uppfylla samtliga dessa förutsättningar:

  • Tillbyggnaden görs på en byggnad som är färdigställd, eller i samband med nybyggnad av ett en- eller tvåbostadshus.
  • Tillbyggnaden överstiger inte byggnadens taknock.
  • Tillbyggnaden får en bruttoarea eller öppenarea, eller en kombination av dessa, som är högst 30,0 m2.
  • Tillbyggnaden ryms i byggnadens ”pott” för lovfria tillbyggnader.
  • Tillbyggnaden omfattas inte av utökad lovplikt i PBL.
  • Tillbyggnaden omfattas inte av ändrad lovplikt i detaljplan eller områdesbestämmelser.

9 §
   Det krävs bygglov för tillbyggnad. Lag (2025:974) .

10 §
   Trots 9 § krävs det inte bygglov för en tillbyggnad av en byggnad som inte är en komplementbyggnad eller ett komplementbostadshus, om tillbyggnaden
   1. får en bruttoarea eller öppenarea eller en kombination av dessa som är högst 30,0 kvadratmeter,
   2. inte överstiger byggnadens taknock, och
   3. tillsammans med andra genomförda tillbyggnader på byggnaden får en bruttoarea eller öppenarea eller en kombination av dessa som är högst 30,0 kvadratmeter.

Vid beräkning av area enligt första stycket 3 ska tillbyggnadens area läggas ihop med andra genomförda tillbyggnader på byggnaden som inte omfattas av krav på bygglov enligt denna lag eller har undantagits från krav på bygglov enligt äldre bestämmelser. Lag (2025:974) .

34 §
   Det krävs bygglov närmare gränsen än 4,5 meter eller inom ett område närmare än 30,0 meter från ett järnvägsspårs mitt för åtgärder som inte omfattas av krav på lov enligt andra bestämmelser i detta kapitel, om åtgärden är
   1. nybyggnad eller tillbyggnad av en byggnad,
   2. en sådan annan ändring av en byggnad som avses i 16 §,
   3. att uppföra, flytta eller utöka en mur eller ett plank som är högre än 1,2 meter över marken, eller
   4. att anlägga, uppföra, flytta eller väsentligt ändra en idrottsanläggning, ett upplag, en materialgård eller en fast förvaringsanläggning. Lag (2025:974) .

35 §
   Trots 34 § krävs det inte bygglov om
   1. åtgärden avser en ekonomibyggnad i ett område som inte omfattas av en detaljplan,
   2. anläggningen enligt 20 §, 25 § 2 eller 26 § inte omfattas av krav på bygglov, eller
   3. de grannar som berörs av åtgärden skriftligen har medgett åtgärden och åtgärden
      a) inte strider mot en detaljplan eller områdesbestämmelser, eller
      b) är en sådan åtgärd som får strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser enligt 10 kap. 2 a §.

Vid en åtgärd intill en allmän plats eller järnväg ska grannen anses ha medgett åtgärden enligt första stycket 3, om medgivandet har lämnats av huvudmannen för den allmänna platsen eller av järnvägens infrastrukturförvaltare. Lag (2025:974) .

36 §
   Inom eller i anslutning till områden som är av riksintresse på grund av att de behövs för totalförsvarets anläggningar krävs det bygglov för
   1. nybyggnad och tillbyggnad av komplementbostadshus och inredning av ytterligare en bostad i ett enbostadshus, om det är fråga om områden för flygplatser eller övnings- eller skjutfält,
   2. fasadändring som innebär att en solenergianläggning sätts upp eller väsentligt ändras i ett område som omfattas av en detaljplan,
   3. nybyggnad och tillbyggnad av ekonomibyggnad för hästhållning och ändrad användning av ekonomibyggnad till hästhållning, om det är fråga om områden för flygplatser eller övnings- eller skjutfält, och
   4. att sätta upp eller väsentligt ändra en ljusanordning, om den avsedda användningen av anordningen kan antas påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av totalförsvarets anläggningar. Lag (2025:974) .

37 §
   Det krävs bygglov för nybyggnad, tillbyggnad, inredning av ytterligare en bostad i ett enbostadshus eller fasadändring, om
   1. åtgärden avser en byggnad som omfattas av bestämmelser om skydd för särskilda värden i en detaljplan enligt 4 kap. 16 §
3 eller i områdesbestämmelser enligt 4 kap. 42 § andra stycket,
   2. åtgärden avser en särskilt värdefull byggnad enligt 8 kap.
13 § första stycket som inte omfattas av sådana bestämmelser som avses i 1,
   3. åtgärden vidtas inom en tomt, en allmän plats eller ett bebyggelseområde som omfattas av bestämmelser om skydd för särskilda värden i en detaljplan enligt 4 kap. 16 § 3 eller i områdesbestämmelser enligt 4 kap. 42 § andra stycket, eller
   4. åtgärden vidtas inom en allmän plats eller ett bebyggelseområde som är ett sådant särskilt värdefullt område som avses i 8 kap. 13 § andra stycket 3 eller 4 utan att omfattas av sådana bestämmelser som avses i 3. Lag (2025:974) .

2 §
   En åtgärd kräver lov om det följer av bestämmelserna i detta kapitel.

Ytterligare bestämmelser om att det krävs bygglov kan finnas i en detaljplan eller i områdesbestämmelser. Lag (2025:974) .

Tillbyggnaden görs på en byggnad som är färdigställd, eller i samband med nybyggnad av ett en- eller tvåbostadshus

Tillbyggnad är enligt definitionen i PBL en ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym. Det innebär att det måste finnas en byggnad för att tillbyggnad ska vara möjligt. Det finns dock ett undantag och det är vid nybyggnad av en- eller tvåbostadshus. Då är det möjligt att göra en lovfri tillbyggnad samtidigt som en- eller tvåbostadshuset uppförs. I sådant fall krävs det dock att en ansökan om frivilligt lov för lovfri tillbyggnad görs samtidigt som ansökan om lov för en- eller tvåbostadshuset.

4 §
   I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,
bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,
byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,
byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,
byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,
ekonomibyggnad: en byggnad som behövs för jordbruket, skogsbruket, vattenbruket, fisket eller renskötseln,
exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,
fasadändring: en ändring av en byggnad som innebär att byggnaden byter kulör, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller att byggnadens yttre karaktärsdrag påverkas på annat sätt,
genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,
komplementbostadshus: en fristående byggnad som kompletterar ett en- eller tvåbostadshus och är inredd med en självständig bostad,
komplementbyggnad: en fristående byggnad som kompletterar en byggnad och inte är inredd med en självständig bostad,
kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,
markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spår-trafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
studentbostad: en bostad avsedd för studerande på universitet, högskola, annan eftergymnasial utbildning eller vuxenutbildning,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,
tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2025:974) .

53 §
   Den som avser att i samband med nybyggnad av ett en- eller tvåbostadshus genomföra en sådan tillbyggnad av bostadshuset som enligt 10 kap. 2 a § får strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser, ska ansöka om lov för tillbyggnaden samtidigt som bygglovet för nybyggnaden söks. Lag (2025:974) .

Frivilligt lov

Prövning av frivilligt lov

När finns det en byggnad?

Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, har konstaterat att en bygglovsbefriad åtgärd måste utföras på en färdigställd byggnad som har godkänts med ett slutbesked. Innan ett interimistiskt slutbesked eller ett slutbesked har meddelats är det inte en färdigställd byggnad. Det innebär att en byggnad som är uppförd med stöd av PBL måste ha fått ett interimistiskt slutbesked eller ett slutbesked för att den ska anses finnas, och därmed kunna ändras. (MÖD 2019-11-25 mål nr P 7395-18/2019:28 och MÖD 2021-05-18 mål nr P 5554-20/2021:16)

Mål: P 7395-18/MÖD 2019:28 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: P 5554-20/MÖD 2021:16 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Äldre byggnader uppförda före ÄPBL

För byggnader som är uppförda med stöd av äldre plan- och bygglagen, ÄPBL, eller tidigare lagstiftning anser Boverket att det är tillräckligt att byggnaden är färdigbyggd. Detta eftersom slutbesked inte fanns i ÄPBL och att slutbevis eller motsvarande enligt ÄPBL inte var ett krav för att få använda byggnaden. Detta gäller under förutsättning att byggnaden inte är olovlig.

Olovligt uppförd byggnad

Om en byggnad har uppförts eller tagits i anspråk olovligt utan att det finns något bygglov, får man inte göra en lovfri tillbyggnad på byggnaden.

I en dom hade en redskapsbod börjat användas som en fritidsbostad. Domstolen konstaterade att byggnadsnämnden inte kunde ingripa mot den olovliga användningen i efterhand. Domstolen kom dessutom fram till att trots att ändringen av användningen, från redskapsbod till bostad, hade preskriberats fanns det ingen rätt att uppföra bygglovsbefriade åtgärder. Domstolen ansåg att det inte var rimligt att preskriptionen skulle innebära att lovbefriade åtgärder fick uppföras. (RÅ 1995 ref. 42).

Detta borde även innebära att en byggnad som har uppförts olovligt inte har rätt till lovbefriade åtgärder. För att kunna uppföra en lovfri tillbyggnad måste bygglov för byggnaden som ska byggas till i sådana fall först ges i efterhand. Om lov inte kan ges i efterhand får någon lovfri tillbyggnad inte ske.

Tillbyggnaden överstiger inte byggnadens taknock

Tillbyggnaden får inte vara högre än den befintliga byggnadens taknock. Det innebär att ju högre den befintliga byggnaden är, desto högre får tillbyggnaden vara. Det finns ingen begränsning av hur många våningar en lovfri tillbyggnad får ha så länge den är lägre än den befintliga byggnadens taknock. Eftersom bestämmelsen begränsar tillbyggnadens höjd i förhållande till taknockens faktiska läge har skillnader i marknivåer ingen betydelse, och någon beräkning av taknockshöjd ska därmed inte göras. (jfr prop. 2024/25:169 sid. 104-105)

Ett nytt regelverk för bygglov, prop. 2024/25:169 (på Sveriges riksdags webbplats)

10 §
   Trots 9 § krävs det inte bygglov för en tillbyggnad av en byggnad som inte är en komplementbyggnad eller ett komplementbostadshus, om tillbyggnaden
   1. får en bruttoarea eller öppenarea eller en kombination av dessa som är högst 30,0 kvadratmeter,
   2. inte överstiger byggnadens taknock, och
   3. tillsammans med andra genomförda tillbyggnader på byggnaden får en bruttoarea eller öppenarea eller en kombination av dessa som är högst 30,0 kvadratmeter.

Vid beräkning av area enligt första stycket 3 ska tillbyggnadens area läggas ihop med andra genomförda tillbyggnader på byggnaden som inte omfattas av krav på bygglov enligt denna lag eller har undantagits från krav på bygglov enligt äldre bestämmelser. Lag (2025:974) .

Termen taknock är inte definierad i plan- och bygglagstiftningen. Enligt förarbetena till PBL menas med taknock en horisontal skärning mellan två från varandra lutande takfall. För byggnader som inte har någon nock, till exempel platta tak eller pulpettak, menas yttertakets högsta punkt. Om byggnaden består av flera olika byggnadskroppar med flera taknockar på olika höjder är det den högsta taknocken som avses och som tillbyggnaden inte får överstiga. (jfr prop. 2024/25:169 sid. 420)

Ett nytt regelverk för bygglov, prop. 2024/25:169 (på Sveriges riksdags webbplats)

10 §
   Trots 9 § krävs det inte bygglov för en tillbyggnad av en byggnad som inte är en komplementbyggnad eller ett komplementbostadshus, om tillbyggnaden
   1. får en bruttoarea eller öppenarea eller en kombination av dessa som är högst 30,0 kvadratmeter,
   2. inte överstiger byggnadens taknock, och
   3. tillsammans med andra genomförda tillbyggnader på byggnaden får en bruttoarea eller öppenarea eller en kombination av dessa som är högst 30,0 kvadratmeter.

Vid beräkning av area enligt första stycket 3 ska tillbyggnadens area läggas ihop med andra genomförda tillbyggnader på byggnaden som inte omfattas av krav på bygglov enligt denna lag eller har undantagits från krav på bygglov enligt äldre bestämmelser. Lag (2025:974) .

Tillbyggnaden får en bruttoarea eller öppenarea, eller en kombination av dessa, som är högst 30,0 m2

En lovfri tillbyggnad av en annan byggnad får ha en bruttoarea, BTA, eller öppenarea, OPA, eller en kombination av dessa, som är högst 30,0 m2. Det gäller oavsett om tillbyggnaden sker inom eller utanför detaljplan eller områdesbestämmelser. Om tillbyggnaden är större krävs det lov för den.

10 §
   Trots 9 § krävs det inte bygglov för en tillbyggnad av en byggnad som inte är en komplementbyggnad eller ett komplementbostadshus, om tillbyggnaden
   1. får en bruttoarea eller öppenarea eller en kombination av dessa som är högst 30,0 kvadratmeter,
   2. inte överstiger byggnadens taknock, och
   3. tillsammans med andra genomförda tillbyggnader på byggnaden får en bruttoarea eller öppenarea eller en kombination av dessa som är högst 30,0 kvadratmeter.

Vid beräkning av area enligt första stycket 3 ska tillbyggnadens area läggas ihop med andra genomförda tillbyggnader på byggnaden som inte omfattas av krav på bygglov enligt denna lag eller har undantagits från krav på bygglov enligt äldre bestämmelser. Lag (2025:974) .

Om en tillbyggnad har 2 våningar med bruttoarea ska båda våningarnas bruttoarea räknas ihop. Om en tillbyggnad har både bruttoarea och öppenarea ska dessa areor också räknas ihop. Det gäller oavsett om areorna är bredvid varandra eller ovanpå varandra. Det innebär till exempel att om det ska vara en takterrass ovanpå en tillbyggnad och takterrassen har öppenarea så ska den arean läggas ihop med tillbyggnadens bruttoarea. Samma sak gäller om det är öppenarea under en tillbyggnad, till exempel om det finns ett utrymme inrättat för vistelse eller förvaring under en balkong eller en utkragande tillbyggnad på höga pålar.

Beräkning av bruttoarea och andra areor sker enligt standarden "Area och volym för byggnader SS 21054:2020". Standarden ges ut av Svenska institutet för standarder, SIS.

Bruttoarea utgörs av mätvärda delar av våningsplan, begränsad av omslutande byggnadsdelars utsida eller annan angiven begränsning för mätvärdhet. Öppenarea utgörs av helt eller delvis öppna areor inrättade för vistelse eller förvaring i anslutning till en byggnad. Öppenarean begränsas av omslutande byggnadsdelars utsida eller annan för mätvärdhet angiven begränsning.

SS 21054:2020 Area och volym för byggnader (på SIS webbplats)

Mark- och miljööverdomstolen har bedömt hur beräkningen av bruttoarea för en tillbyggnad i form av en takkupa ska ske. Enligt domstolen är det den volymökning som tillbyggnaden medför som ska beräknas, och inte enbart den mätbara area som tillkommer genom tillbyggnaden. (jfr prop. 2024/25:169 sid. 104, MÖD 2023-02-24 mål nr P13869-21/2023:3 och MÖD 2024-04-12 mål nr P 11552-23/2024:14)

Ett nytt regelverk för bygglov, prop. 2024/25:169 (på Sveriges riksdags webbplats)

Mål: P 13869-21/MÖD 2023:3 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: P 11552-23/MÖD 2024:14 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Tillbyggnaden ryms i byggnadens ”pott” för lovfria tillbyggnader

Det finns ingen begränsning i hur många lovfria tillbyggnader som får göras på en annan byggnad. Men de lovfria tillbyggnadernas sammanlagda brutto- och öppenarea får inte överstiga 30,0 m2 per byggnad. Byggnaden kan sägas ha en 30 m2 stor ”pott” som kan utnyttjas för tillbyggnader av olika slag. Potten är per byggnad och är inte kopplad till tomt eller fastighet. Om det inte redan har gjorts några lovfria tillbyggnader på en byggnad är det exempelvis möjligt att bygga ett större uterum på 30 m2. Det är möjligt att i stället bygga ut sin entré med 10 m2 och även bygga ett mindre uterum på 10 m2 samt två takkupor på 5 m2 bruttoarea vardera. Ytterligare ett alternativ skulle kunna vara ett skärmtak på 15 m2 samt en utbyggnad med ett sovrum eller större kök på 15 m2. (jfr prop. 2024/25:169 sid. 103)

Ett nytt regelverk för bygglov, prop. 2024/25:169 (på Sveriges riksdags webbplats)

10 §
   Trots 9 § krävs det inte bygglov för en tillbyggnad av en byggnad som inte är en komplementbyggnad eller ett komplementbostadshus, om tillbyggnaden
   1. får en bruttoarea eller öppenarea eller en kombination av dessa som är högst 30,0 kvadratmeter,
   2. inte överstiger byggnadens taknock, och
   3. tillsammans med andra genomförda tillbyggnader på byggnaden får en bruttoarea eller öppenarea eller en kombination av dessa som är högst 30,0 kvadratmeter.

Vid beräkning av area enligt första stycket 3 ska tillbyggnadens area läggas ihop med andra genomförda tillbyggnader på byggnaden som inte omfattas av krav på bygglov enligt denna lag eller har undantagits från krav på bygglov enligt äldre bestämmelser. Lag (2025:974) .

Vad är en byggnad vid beräkning av potten?

Eftersom lovbefrielsen som tillåter 30,0 m2 tillbyggnad gäller per byggnad måste det i varje enskilt fall bedömas om en byggnad är en enda byggnad, som därmed kan utnyttja potten en gång, eller om det i stället är flera sammanbyggda byggnader som har varsin pott.

Den tidigare bygglovsbefriade tillbyggnaden, den så kallade attefallstillbyggnaden, fick bara göras på ett en- eller tvåbostadshus. Vilka byggnader som skulle betraktas som en- och tvåbostadshus, och som därmed kunde utökas genom attefallstillbyggnad, har behandlats av MÖD i ett flertal mål. MÖD har bland annat avgjort att radhus kan betraktas som sammanbyggda enbostadshus som fick göra en attefallstillbyggnad vardera. Det framgår inte av förarbetena om ändringen, från ”en- och tvåbostadshus” till ”byggnad” innebär någon förändring på annat sätt än en utökad möjlighet till lovfria tillbyggnader på andra byggnader än en- och tvåbostadshus. Det ges ingen vägledning om tolkningen av begreppet ”byggnad” i detta sammanhang. Boverkets slutsats är att lagstiftarens avsikt i vart fall inte tycks ha varit att åstadkomma en begränsning av möjligheten att göra lovbefriade tillbyggnader på sammankopplade byggnader, som exempelvis radhus. (jfr prop. 2024/25:169 sid. 103-106)

Ett nytt regelverk för bygglov, prop. 2024/25:169 (på Sveriges riksdags webbplats)

Äldre vägledning om Lov och byggprocessen

Vad är ett en- eller tvåbostadshus?

Hur beräknas den sammanlagda brutto- och öppenarean i potten?

Vid beräkning av sammanlagd brutto- och öppenarea ska tillbyggnadens area läggas ihop med andra genomförda bygglovsbefriade och lovfria tillbyggnader på byggnaden. I beräkningen ingår både tillbyggnader som är lovfria enligt dagens lagstiftning och sådana som var undantagna från krav på lov enligt äldre bestämmelser, det vill säga bygglovsbefriade. Även sådana tillbyggnader som inte kräver lov men som har uppförts med så kallat frivilligt lov ska räknas in. Lovpliktiga tillbyggnader ska inte ingå i beräkningen. Tillbyggnader som inte kräver bygglov på grund av minskad lovplikt i detaljplan eller områdesbestämmelser ska inte heller ingå i beräkningen. (jfr prop. 2024/25:169 sid. 105-106 och 420)

Ett nytt regelverk för bygglov, prop. 2024/25:169 (på Sveriges riksdags webbplats)

10 §
   Trots 9 § krävs det inte bygglov för en tillbyggnad av en byggnad som inte är en komplementbyggnad eller ett komplementbostadshus, om tillbyggnaden
   1. får en bruttoarea eller öppenarea eller en kombination av dessa som är högst 30,0 kvadratmeter,
   2. inte överstiger byggnadens taknock, och
   3. tillsammans med andra genomförda tillbyggnader på byggnaden får en bruttoarea eller öppenarea eller en kombination av dessa som är högst 30,0 kvadratmeter.

Vid beräkning av area enligt första stycket 3 ska tillbyggnadens area läggas ihop med andra genomförda tillbyggnader på byggnaden som inte omfattas av krav på bygglov enligt denna lag eller har undantagits från krav på bygglov enligt äldre bestämmelser. Lag (2025:974) .

Det framgår inte av förarbetena vad som gäller för lovpliktiga tillbyggnader som saknar bygglov, det vill säga är olovligt uppförda. Enligt Boverkets uppfattning ska lovpliktiga tillbyggnader inte räknas in oavsett om de har bygglov eller om bygglov saknas. Det är dock oklart vad som gäller för tillbyggnader som var lovpliktiga när de uppfördes och saknar bygglov men är lovfria nu.

Finns det någon pott kvar?

Om en byggnad har byggts till tidigare behöver det klargöras vad det är för sorts tillbyggnad för att veta om den ska räknas med i byggnadens pott. Om det finns utrymme kvar i potten är det möjligt att göra ytterligare lovfria tillbyggnader.

I vissa fall är det svårt att fastställa när en tillbyggnad har uppförts. Det kan även vara oklart om den krävde bygglov när den uppfördes. Det framgår inte av förarbetena om sådana tillbyggnader ska räknas in i potten eller inte. Omständigheter som kan behöva utredas i detta sammanhang är om fastighetsregleringar skett och om detaljplaner ändrats eller tillkommit. Sådana omständigheter kan påverka om tillbyggnaden är en sådan bygglovsbefriad eller lovfri tillbyggnad som ska räknas med i potten eller inte. Att en tillbyggnad uppfyller alla förutsättningar för att vara bygglovsbefriad kan inte heller alltid fastslås, till exempel om grannemedgivande finns eller inte. Det är den som ska uppföra en tillbyggnad som ska klargöra vad befintliga tillbyggnader är för sorts tillbyggnader och om de ska ingå i beräkningen. Om det blir ett tillsynsärende är det byggnadsnämnden som gör bedömningen.

En befintlig bygglovsbefriad eller lovfri tillbyggnad som ska räknas med i potten kan vara någon av följande:

  • bygglovsbefriat skärmtak (1980-2025)
  • bygglovsbefriad attefallstillbyggnad (2014-2025)
  • bygglovsbefriad attefallstakkupa (2014-2025)
  • bygglovsbefriad balkong, burspråk och uppstickande byggnadsdel (2017-2025)
  • bygglovsbefriad altan (2019-2025)
  • bygglovsbefriad liten tillbyggnad utanför detaljplan (1987-2025)
  • lovfri tillbyggnad (2025--).

Äldre vägledning om Lov och byggprocessen

Bygglovsbefriat skärmtak

Möjligheten att uppföra skärmtak utan bygglov i anslutning till en- och tvåbostadshus infördes den 1 januari 1980. Skärmtaket fick uppföras över altan, balkong, entré eller så kallad skyddad uteplats, det vill säga en sådan uteplats som under vissa förutsättningar kan anordnas utan lov genom uppförande av en mur eller ett plank. Skärmtaket fick högst vara 12,0 m2 stort och skulle placeras 4,5 m från gränsen, såvida inte grannen hade medgivit en närmare placering. (jfr prop. 1978/79:111 bil. 12 sid. 93)

Regeringens proposition bilaga 12, prop. 1978/79:111 (dokument på Boverkets webbplats) (PDF, 1.66 MB)

Den 1 januari 2008 utökades storleken till 15,0 m2. (jfr prop. 2006/07:122 sid. 49-50).

Ett första steg för en enklare plan- och bygglag, prop. 2006/07:122 (på Sveriges riksdags webbplats)

Skärmtak som är uppförda före den 1 januari 1980 kan inte vara bygglovsbefriade skärmtak eftersom det inte fanns något undantag från lovplikten för skärmtak då.

Bygglovsbefriad attefallstillbyggnad

Undantaget från lovplikt för så kallade attefallstillbyggnader infördes den 2 juli 2014. Det innebar att en- och tvåbostadshus, som inte var ett komplementbostadshus, fick byggas till med högst 15 m2 bruttoarea utan bygglov. Det var endast möjligt att göra en enda tillbyggnad per en- eller tvåbostadshus med stöd av undantaget. Tillbyggnaden kunde uppföras i flera plan och med källare, förutsatt att den sammanlagda bruttoarean inte översteg 15 m2. Attefallstillbyggnaden fick inte överstiga det befintliga bostadshusets taknockshöjd. Vidare skulle den placeras minst 4,5 m från gränsen och inte närmare järnväg än 30 m, om inte grannen eller järnvägens infrastrukturförvaltare hade medgivit en närmare placering. Inom vissa områden fick attefallstillbyggnader inte uppföras. Attefallstillbyggnad krävde en anmälan. Tillbyggnader som är uppförda före den 2 juli 2014 kan inte vara attefallstillbyggnader eftersom reglerna om attefallstillbyggnader inte fanns då. (jfr prop. 2013/14:127 sid. 76-77)

Nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov, prop. 2013/14:127 (på Sveriges riksdags webbplats)

SS 21054:2020 Area och volym för byggnader (på SIS webbplats)

Bygglovsbefriad attefallstakkupa

Den 2 juli 2014 blev det möjligt att utan bygglov bygga högst två takkupor på ett en- eller tvåbostadshus, förutsatt att huset inte redan hade två kupor. Om huset redan hade en kupa kunde ytterligare en byggas utan lov. Takkuporna fick uppta högst halva takfallet och uppförandet av dem fick inte medföra något ingrepp i den bärande konstruktionen. Med högst halva takfallet avsågs att takfallets längd skulle vara avgörande, det vill säga den sträcka som på ett hus med ett traditionellt sadeltak sträcker sig från gavel till gavel med tillägg för eventuellt taksprång. Attefallstakkupor krävde en anmälan. Takkupor som är uppförda före den 2 juli 2014 kan inte vara attefallstakkupor eftersom reglerna om attefallstakkupor inte fanns då. (jfr prop. 2013/14:127 sid. 35-40 och 76-77)

Nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov, prop. 2013/14:127 (på Sveriges riksdags webbplats)

Bygglovsbefriad balkong, burspråk och uppstickande byggnadsdel inom detaljplan

Från och med den 1 juli 2017 kunde en- och tvåbostadshus inom detaljplanerat område förses med en liten tillbyggnad utan bygglov. Tillbyggnaden kunde endast vara i form av balkong, burspråk eller uppstickande byggnadsdel. Den fick inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, om inte grannarna medgav det. Med en liten tillbyggnad avsågs samma begränsning i tillbyggnadens storlek som vid tillämpningen av undantaget för liten tillbyggnad utanför detaljplan. Med uppstickande byggnadsdel avsågs exempelvis skorstenar och mindre anordningar för ventilation på tak. (jfr prop. 2016/17:151 sid. 98-99)

Fler steg för en effektivare plan- och bygglag, prop. 2016/17:151 (på Sveriges riksdags webbplats)

Bygglovsbefriad altan

Den 1 juli 2019 blev det möjligt att utan bygglov anordna uteplatser, i form av altaner, till en- och tvåbostadshus och komplementbostadshus. Inom detaljplanerat område gällde undantaget oavsett om altanen var lovpliktig som tillbyggnad, det viss säga innebar en volymökning av befintlig byggnad, eller lovpliktig som fasadändring. Det är enbart altaner som var bygglovspliktiga som tillbyggnad men omfattades av undantaget som ska räknas med i potten. Altaner som omfattades av undantaget men var lovpliktiga som fasadändring, ska inte ingå i beräkning av potten. Utanför detaljplanerat område gällde undantaget endast för altaner som var lovpliktiga som tillbyggnader. Den lovbefriade altanen fick placeras högst 3,6 meter från bostadshuset. Den fick inte vara högre än 1,8 meter och den kunde inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, om inte grannarna medgav det. Undantaget gällde inte om altanen skulle uppföras på en byggnad, eller i ett bebyggelseområde, som var särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Undantaget gällde inte fristående altaner, inglasade uterum och takterrasser. Det fanns ingen begränsning av hur många altaner som kunde uppföras med stöd av undantaget. Altanens höjd skulle mätas från marken vid altanens yttersida upp till altangolvets ovansida. (jfr prop. 2018/19:112 sid 24-25)

Större frihet att bygga altaner, prop 2018/19:112 (på Sveriges riksdags webbplats)

Enligt äldre lagstiftning kunde altaner vara lovpliktiga antingen som tillbyggnader eller fasadändringar. Sedan den 1 december 2025 är altaner lovpliktiga anläggningar, som kräver bygglov inom detaljplan om de har viss höjd och placeras på ett visst avstånd från en byggnad. De är därmed inte längre tillbyggnader eller fasadändringar. Anläggningar som har inslag av både tillbyggnad och altan får bedömas från fall till fall. (jfr prop. 2024/25:169 sid. 426 och 131)

Ett nytt regelverk för bygglov, prop. 2024/25:169 (på Sveriges riksdags webbplats)

19 §
   Det krävs bygglov för att utomhus uppföra, flytta eller utöka en mur, ett plank eller en altan i ett område som omfattas av en detaljplan, om anläggningen
   1. får en höjd över marken som överstiger 1,8 meter och placeras inom 3,6 meter från en byggnad, eller
   2. får en höjd över marken som överstiger 1,2 meter och inte placeras inom 3,6 meter från en byggnad. Lag (2025:974) .

Bygglovsbefriad liten tillbyggnad utanför detaljplan

Utanför detaljplan har det varit möjligt att utan lov göra en eller flera mindre tillbyggnader till en- och tvåbostadshus. Detta undantag från lovplikten infördes den 1 juli 1987. Undantaget gällde dock inte överallt utanför detaljplan. Mellan den 1 juli 1987 och den 1 maj 2011 gällde undantaget utanför ”samlad bebyggelse”. Från den 2 maj 2011 gällde undantaget utanför "sammanhållen bebyggelse där bygglov krävdes med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen". Från och med den 2 maj 2011 gällde undantaget för en ”liten tillbyggnad” i stället för en ”mindre tillbyggnad”. Ändringen var endast språklig och har därför ingen påverkan på hur man räknar potten. Dessa tillbyggnader hade ingen storleksbegränsning i PBL men de fick inte dominera över det tidigare byggnadsbeståndet på fastigheten. De skulle placeras 4,5 meter från gränsen om inte grannen hade medgivit närmare placering. Tillbyggnader som är uppförda före den 1 juli 1987 kan inte vara bygglovsbefriade tillbyggnader utanför detaljplan eftersom detta undantag inte fanns då. (jfr BoU 1986/87:1 sid 99–101, prop. 1985/86:1 sid. 276 och prop. 2009/10:170 sid. 468)

Bostadsutskottets betänkande 1986/87:1 om en ny plan och bygglag m.m. (dokument på Sveriges riksdags webbplats) 

Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)

En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)

Namn Storlek Tidsperiod Anmälan

Skärmtak

 12 m2 1 jan 1980-31 dec 2007 Nej

Skärmtak		 15 m2 1 jan 2008-30 nov 2025 Nej
Attefallstillbyggnad 15 m2 2 juli 2014-30 nov 2025 Ja
Attefallstakkupa Ej specificerad 2 juli 2014-30 nov 2025 Ja
Balkong, burspråk och uppstickande byggnadsdelar inom detaljplan Ej specificerad 1 juli 2017-30 nov 2025 Nej
Altan Ej specificerad 1 juli 2019-30 nov 2025 Nej
Liten tillbyggnad utanför detaljplan Ej specificerad 1 juli 1987-30 nov 2025 Nej

Tillbyggnaden omfattas inte av utökad lovplikt i PBL

På vissa platser och inom vissa områden gäller en utökad lovplikt i PBL. Inom sådana områden kan en tillbyggnad kräva bygglov trots att den är undantagen från lovplikt. Det finns utökad lovplikt för tillbyggnad i PBL på följande platser och områden:

  • närmare än 4,5 meter från gräns
  • närmare än 30,0 meter från järnvägs mitt
  • i områden till skydd för totalförsvaret – militär del
  • vid särskilt värdefulla byggnader och områden.

14 §
   Även om bygglov inte krävs enligt 10-13 §§ kan bygglov krävas enligt någon av 34-37 eller 53 §. Lag (2025:974) .

34 §
   Det krävs bygglov närmare gränsen än 4,5 meter eller inom ett område närmare än 30,0 meter från ett järnvägsspårs mitt för åtgärder som inte omfattas av krav på lov enligt andra bestämmelser i detta kapitel, om åtgärden är
   1. nybyggnad eller tillbyggnad av en byggnad,
   2. en sådan annan ändring av en byggnad som avses i 16 §,
   3. att uppföra, flytta eller utöka en mur eller ett plank som är högre än 1,2 meter över marken, eller
   4. att anlägga, uppföra, flytta eller väsentligt ändra en idrottsanläggning, ett upplag, en materialgård eller en fast förvaringsanläggning. Lag (2025:974) .

35 §
   Trots 34 § krävs det inte bygglov om
   1. åtgärden avser en ekonomibyggnad i ett område som inte omfattas av en detaljplan,
   2. anläggningen enligt 20 §, 25 § 2 eller 26 § inte omfattas av krav på bygglov, eller
   3. de grannar som berörs av åtgärden skriftligen har medgett åtgärden och åtgärden
      a) inte strider mot en detaljplan eller områdesbestämmelser, eller
      b) är en sådan åtgärd som får strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser enligt 10 kap. 2 a §.

Vid en åtgärd intill en allmän plats eller järnväg ska grannen anses ha medgett åtgärden enligt första stycket 3, om medgivandet har lämnats av huvudmannen för den allmänna platsen eller av järnvägens infrastrukturförvaltare. Lag (2025:974) .

36 §
   Inom eller i anslutning till områden som är av riksintresse på grund av att de behövs för totalförsvarets anläggningar krävs det bygglov för
   1. nybyggnad och tillbyggnad av komplementbostadshus och inredning av ytterligare en bostad i ett enbostadshus, om det är fråga om områden för flygplatser eller övnings- eller skjutfält,
   2. fasadändring som innebär att en solenergianläggning sätts upp eller väsentligt ändras i ett område som omfattas av en detaljplan,
   3. nybyggnad och tillbyggnad av ekonomibyggnad för hästhållning och ändrad användning av ekonomibyggnad till hästhållning, om det är fråga om områden för flygplatser eller övnings- eller skjutfält, och
   4. att sätta upp eller väsentligt ändra en ljusanordning, om den avsedda användningen av anordningen kan antas påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av totalförsvarets anläggningar. Lag (2025:974) .

37 §
   Det krävs bygglov för nybyggnad, tillbyggnad, inredning av ytterligare en bostad i ett enbostadshus eller fasadändring, om
   1. åtgärden avser en byggnad som omfattas av bestämmelser om skydd för särskilda värden i en detaljplan enligt 4 kap. 16 §
3 eller i områdesbestämmelser enligt 4 kap. 42 § andra stycket,
   2. åtgärden avser en särskilt värdefull byggnad enligt 8 kap.
13 § första stycket som inte omfattas av sådana bestämmelser som avses i 1,
   3. åtgärden vidtas inom en tomt, en allmän plats eller ett bebyggelseområde som omfattas av bestämmelser om skydd för särskilda värden i en detaljplan enligt 4 kap. 16 § 3 eller i områdesbestämmelser enligt 4 kap. 42 § andra stycket, eller
   4. åtgärden vidtas inom en allmän plats eller ett bebyggelseområde som är ett sådant särskilt värdefullt område som avses i 8 kap. 13 § andra stycket 3 eller 4 utan att omfattas av sådana bestämmelser som avses i 3. Lag (2025:974) .

Bygglov i område med utökad lovplikt

Tillbyggnaden omfattas inte av ändrad lovplikt i detaljplan eller områdesbestämmelser

Kommunen kan i vissa fall ha beslutat om minskad eller utökad bygglovsplikt för tillbyggnad i detaljplan eller områdesbestämmelser. Finns det sådana bestämmelser så framgår det av detaljplanen eller områdesbestämmelserna för det aktuella området. Möjligheterna att ändra lovplikt i nya detaljplaner eller områdesbestämmelser minskades den 1 december 2025. För äldre detaljplaner gäller följande:

  • Planbestämmelser om utökad lovplikt gäller.
  • Planbestämmelser om minskad lovplikt som har beslutats med stöd av PBL upphör att gälla den 30 november 2027.
  • Planbestämmelser om minskad lovplikt som har beslutats med stöd av äldre plan- och bygglagen, ÄPBL, eller äldre bestämmelser fortsätter att gälla även efter den 30 november 2027.

2 §
   En åtgärd kräver lov om det följer av bestämmelserna i detta kapitel.

Ytterligare bestämmelser om att det krävs bygglov kan finnas i en detaljplan eller i områdesbestämmelser. Lag (2025:974) .

 3. Bestämmelser i en detaljplan eller områdesbestämmelser om undantag från krav på lov, som har meddelats med stöd av upphävda 9 kap. 7, 10 eller 11 §, ska fortsätta att gälla, dock längst till utgången av november 2027.

Bygglov vid ändrad lovplikt i detaljplan eller områdesbestämmelser

Får tillbyggnaden ha källare, vind, loft, takkupa eller takterrass?

Det finns inget hinder mot att bygga tillbyggnaden med källare så länge det är lämpligt, främst ur geoteknisk synpunkt. Det borde inte heller finnas något hinder mot att bygga vind eller loft, så länge alla utformningskrav och tekniska egenskapskrav uppfylls. En tillbyggnad får utformas med exempelvis takkupa och takterrass så länge alla förutsättningarna för lovbefrielse uppfylls. (jfr prop. 2013/14:127 sid. 23)

Nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov, prop. 2013/14:127 (på Sveriges riksdags webbplats)

Kan någon överklaga?

Om tillbyggnaden kräver bygglov kan beslutet om bygglov överklagas. Om det inte krävs bygglov finns det inget beslut att överklaga. Om till exempel en granne anser att tillbyggnaden är en betydande olägenhet eller inte uppfyller något annat krav i plan-och bygglagstiftningen kan grannen göra en tillsynsanmälan till byggnadsnämnden. Om en tillsynsanmälan görs ska nämnden påbörja ett tillsynsärende för att utreda om åtgärden strider mot PBL, PBF eller Boverkets föreskrifter. Dels ska nämnden utreda om åtgärden uppfyller alla villkor för att vara en lovfri åtgärd eller om den kräver bygglov. Åtgärden kan exempelvis vara för stor eller för hög eller vara placerad för nära gränsen. Dessutom ska nämnden utreda om åtgärden strider mot något annat krav i plan- och bygglagstiftningen. Det beslut som byggnadsnämndens tar i tillsynsärenden kan överklagas av både klaganden och den som genomfört åtgärden. (HFD 2011 not. 93)

3 §
   Andra kommunala beslut enligt denna lag än de som avses i
1-2 a §§ får överklagas till länsstyrelsen. Lag (2016:252) .

41 §
   Ett beslut får överklagas om beslutet kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt.

5 §
   En tillsynsmyndighet ska pröva förutsättningarna för och behovet av att ingripa eller besluta om en påföljd enligt detta kapitel, så snart det finns anledning att anta att någon inte har följt en bestämmelse i denna lag, i föreskrifter, domar eller andra beslut som har meddelats med stöd av lagen eller i EU-förordningar som rör frågor inom lagens tillämpningsområde.

Tillsyn

Krävs det anmälan?

Om det är en lovfri tillbyggnad som ska uppföras krävs det inte någon anmälan för själva tillbyggnaden i sig. Men om det finns tekniska installationer i tillbyggnaden, som till exempel ventilation, eldstad, vatten eller avlopp, så krävs det en anmälan för installationerna.

Anmälan

Får tillbyggnaden vara planstridig?

En tillbyggnad som kräver bygglov och uppförs inom detaljplan eller områdesbestämmelser ska enligt huvudregeln vara planenlig. Det finns dock vissa undantag från planenlighetskravet.

56 §
   Bygglov ska ges för en åtgärd i ett område som omfattas av en detaljplan, om
   1. den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser
      a) överensstämmer med detaljplanen,
      b) avviker från detaljplanen men detaljplanens genomförandetid har gått ut för minst femton år sedan, eller
      c) avviker från detaljplanen men avvikelsen har godtagits vid en tidigare bygglovsprövning eller fastighetsbildning enligt
3 kap. 2 § fastighetsbildningslagen (1970:988),
   2. åtgärden inte strider mot detaljplanen,
   3. åtgärden inte måste avvakta att genomförandetiden för detaljplanen börjar löpa, och
   4. åtgärden uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5 och tredje stycket, 8 och 9 §§ och 8 kap. 1 §,
2 § första stycket, 3, 6, 7 och 9-11 §§, 12 § första stycket och 13, 17 och 18 §§ och frågan inte redan är avgjord genom detaljplanen.

Vid bedömningen enligt första stycket 1 a och 2 ska hänsyn inte tas till åtgärder som enligt 10 kap. 2 a § får strida mot en detaljplan. Lag (2025:974) .

57 §
   Bygglov ska ges för en åtgärd i ett område som inte omfattas av en detaljplan, om åtgärden
   1. inte strider mot områdesbestämmelser,
   2. inte förutsätter planläggning enligt 4 kap. 2 eller 3 §, och
   3. uppfyller de krav som följer av 2 kap. och 8 kap. 1 §, 2 § första stycket, 3, 6, 7 och 9-11 §§, 12 § första stycket och
13, 17 och 18 §§ och frågan inte redan är avgjord genom områdesbestämmelser eller förhandsbesked.

Vid bedömningen enligt första stycket 1 ska hänsyn inte tas till åtgärder som enligt 10 kap. 2 a § får strida mot områdesbestämmelser.

Vid bedömningen enligt första stycket 2 om en åtgärds miljöpåverkan förutsätter planläggning, ska hänsyn tas till de omständigheter som talar för eller emot en betydande miljöpåverkan och som motsvarar de omständigheter som hänsyn ska tas till vid en undersökning av en åtgärds miljöpåverkan enligt 6 kap. miljöbalken. Om åtgärden kräver tillstånd enligt
7 kap. 28 a § miljöbalken och redan har miljöbedömts enligt
6 kap. miljöbalken, ska hänsyn tas till resultatet av den bedömningen. Lag (2025:974) .

59 §
   Bestämmelserna i 57 § första stycket ska inte tillämpas, om åtgärden
   1. är att ett en- eller tvåbostadshus kompletteras med
      a) en liten tillbyggnad, eller
      b) en liten komplementbyggnad,
   2. inte strider mot sådana områdesbestämmelser som avses i
4 kap. 42 § första stycket 3 eller 4 c, och
   3. uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5 och tredje stycket, 8 och 9 §§ och 8 kap. 1 §, 2 § första stycket, 3, 6, 7 och 9-11 §§, 12 § första stycket och
13, 17 och 18 §§ och frågan inte redan är avgjord genom områdesbestämmelser eller förhandsbesked. Lag (2025:974) .

60 §
   Trots 56 § första stycket 2, 57 § första stycket 1 och
59 § första stycket 2 får bygglov ges för en åtgärd som avviker från en detaljplan eller områdesbestämmelser, om
   1. avvikelsen är förenlig med detaljplanens eller områdesbestämmelsernas syfte och avvikelsen är liten,
   2. avvikelsen är förenlig med detaljplanens eller områdesbestämmelsernas syfte och åtgärden är av begränsad omfattning och nödvändig för att området ska kunna användas på ett ändamålsenligt sätt, eller
   3. åtgärden är att inreda en vind till bostad i ett bostadshus.

Bygglov för en åtgärd som avses i första stycket 3 får i ett område som omfattas av en detaljplan ges först efter det att planens genomförandetid har gått ut. Lag (2025:974) .

61 §
   Trots 56 § första stycket 2 får bygglov ges för en åtgärd som avviker från en detaljplan, om planens genomförandetid har gått ut och
   1. avvikelsen är förenlig med detaljplanens syfte och åtgärden tillgodoser ett angeläget gemensamt behov eller ett allmänt intresse, eller
   2. åtgärden innebär en sådan annan användning av mark eller vatten som utgör ett lämpligt komplement till området och den användning som har bestämts i detaljplanen. Lag (2025:974) .

62 §
   Bygglov enligt 60 eller 61 § får inte ges om åtgärden kan antas medföra
   1. en betydande miljöpåverkan, eller
   2. en begränsning av en rättighet eller pågående verksamhet i omgivningen. Lag (2025:974) .

64 §
   Om avvikelser tidigare har godtagits enligt 56 § första stycket 1 c, 60, 61 eller 63 § ska en samlad bedömning göras av den avvikande åtgärd som söks och de som tidigare har godtagits. Lag (2025:974) .

Planenlighet

Områdesbestämmelser

Om tillbyggnaden inte kräver bygglov är huvudregeln att den inte får strida mot den detaljplan eller de områdesbestämmelser som gäller för området. Men en lovfri tillbyggnad på ett en- eller tvåbostadshus är undantaget från detta krav och får strida mot detaljplan eller områdesbestämmelser. Den får dock inte strida mot planbestämmelser om vissa skyddsåtgärder och skyddsanordningar. Om tillbyggnaden ska göras på exempelvis ett flerbostadshus eller en verksamhetsbyggnad ska tillbyggnaden följa detaljplan eller områdesbestämmelser, men en liten avvikelse kan godtas om den inte motverkar syftet med planen eller områdesbestämmelserna.

2 §
   Om annat inte särskilt anges i denna lag eller i föreskrifter som meddelats med stöd av lagen, ska en åtgärd som avser ett byggnadsverk, en tomt eller en allmän plats genomföras så att åtgärden inte strider mot
   1. det lov som har getts för åtgärden, eller
   2. om åtgärden inte kräver lov, den detaljplan eller de områdesbestämmelser som gäller för området. Lag (2025:974) .

2 a §
   Trots 2 § 2 får en åtgärd strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser, förutom sådana bestämmelser om skyddsåtgärder som avses i 4 kap. 12 § 1 eller 42 § första stycket 4 b, om åtgärden är
   1. nybyggnad av
      a) en komplementbyggnad till ett en- eller tvåbostadshus, eller
      b) ett komplementbostadshus,
   2. tillbyggnad av
      a) ett en- eller tvåbostadshus,
      b) en komplementbyggnad till ett en- eller tvåbostadshus, eller
      c) ett komplementbostadshus,
   3. inredning av ytterligare en bostad i ett enbostadshus,
   4. uppförande, flytt eller utökning av en mur eller ett plank, eller
   5. uppförande, flytt eller utökning av en altan som tillsammans med övriga altaner på tomten inte upptar en markyta som är större än 50,0 kvadratmeter. Lag (2025:974) .

2 b §
   Trots 2 § 2 får andra åtgärder än de som avses i 2 a § genomföras med en avvikelse från detaljplanen eller områdesbestämmelserna, om avvikelsen är liten och inte motverkar syftet med planen eller bestämmelserna. Lag (2025:974) .

2 c §
   Bygg-, rivnings- och markåtgärder ska planeras och utföras med aktsamhet. Vad som krävs för att uppfylla kravet på aktsamhet framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 10 a §. Lag (2025:974) .

Åtgärder får inte strida mot lov, detaljplan eller områdesbestämmelser

Vilka krav gäller för tillbyggnaden?

Även om det inte krävs bygglov måste tillbyggnaden uppfylla de krav i PBL, PBF och Boverkets föreskrifter som gäller för åtgärden.

Vad händer om tillbyggnaden inte har byggts enligt kraven?

Om en tillbyggnad bryter mot något krav i PBL, PBF eller Boverkets föreskrifter kan byggnadsnämnden ingripa. Det kan exempelvis vara om något av kraven för lovbefrielse inte uppfylls, som att tillbyggnaden är för hög eller för stor. Det kan även vara om ett krav på placering, utformning eller teknisk egenskap inte uppfylls. Byggnadsnämnden kan i vissa fall förelägga byggherren att rätta till det som är fel eller, om detta inte är möjligt, att återställa, till exempel genom rivning.

5 §
   En tillsynsmyndighet ska pröva förutsättningarna för och behovet av att ingripa eller besluta om en påföljd enligt detta kapitel, så snart det finns anledning att anta att någon inte har följt en bestämmelse i denna lag, i föreskrifter, domar eller andra beslut som har meddelats med stöd av lagen eller i EU-förordningar som rör frågor inom lagens tillämpningsområde.

20 §
   Byggnadsnämnden får förelägga den som äger en fastighet eller ett byggnadsverk att vidta rättelse inom en viss tid
(rättelseföreläggande), när det på fastigheten eller i fråga om byggnadsverket har vidtagits en åtgärd
   1. i strid mot denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, eller
   2. med stöd av ett bygglov, rivningslov eller marklov, om lovet har ändrats eller upphävts genom en dom eller ett beslut som har fått laga kraft.

Byggnadsnämnden får inte besluta om ett föreläggande om det har förflutit mer än tio år från överträdelsen.

Den tioårsgräns som anges i andra stycket gäller inte om överträdelsen är att någon olovligen har tagit i anspråk eller inrett en bostadslägenhet för ett väsentligen annat ändamål än bostadsändamål. Lag (2025:974) .

Tillbyggnad samtidigt som nybyggnad

Den som i samband med nybyggnad av ett en- eller tvåbostadshus avser genomföra en sådan lovfri tillbyggnad av bostadshuset som får strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser, ska ansöka om frivilligt lov för tillbyggnaden samtidigt som bygglovet för nybyggnaden söks. (jfr prop. 2024/25:169 sid 214)

Ett nytt regelverk för bygglov, prop. 2024/25:169 (på Sveriges riksdags webbplats)

14 §
   Även om bygglov inte krävs enligt 10-13 §§ kan bygglov krävas enligt någon av 34-37 eller 53 §. Lag (2025:974) .

53 §
   Den som avser att i samband med nybyggnad av ett en- eller tvåbostadshus genomföra en sådan tillbyggnad av bostadshuset som enligt 10 kap. 2 a § får strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser, ska ansöka om lov för tillbyggnaden samtidigt som bygglovet för nybyggnaden söks. Lag (2025:974) .

Frivilligt lov

Frivillig ansökan om bygglov

Även om bygglov inte krävs för en åtgärd har den som ska utföra åtgärden rätt att få en ansökan prövad om den vill det. En frivillig ansökan kan göras för att få ett skriftligt bevis på att åtgärden är förenlig med plan- och bygglagstiftningen. Handläggningen sker på samma sätt som om bygglov krävts. Det innebär till exempel att ansökan ska innehålla det underlag som behövs för prövningen och att övriga handläggningsregler ska tillämpas. (jfr prop. 2024/25:169 sid. 443)

Ett nytt regelverk för bygglov, prop. 2024/25:169 (på Sveriges riksdags webbplats)

52 §
   Även om en åtgärd inte omfattas av krav på bygglov, rivningslov eller marklov, får den som avser att vidta åtgärden ansöka om lov för åtgärden. Lag (2025:974) .

Andra tillstånd kan krävas

Oavsett om en tillbyggnad kräver bygglov eller inte kan tillstånd, dispens eller anmälan enligt annan lagstiftning krävas. Det kan exempelvis vara strandskyddsdispens, tillstånd för åtgärder inom vägområde eller för att vidta åtgärder nära allmän väg.

Lista över tillstånd, dispenser och anmälan

Boverket (2026). Annan byggnad än komplementbyggnad eller komplementbostadshus. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/lov--byggande/anmalningsplikt/byggnader/tillbyggnad/annan-byggnad/ Hämtad 2026-03-27