Bygglov för byggnader

Bygglov för ändrad användning

Granskad:

Det krävs bygglov för en ändrad användning av en byggnad, om ändringen innebär att byggnaden helt eller delvis tas i anspråk eller inreds för ett väsentligen annat ändamål. Vad som är ett väsentligen annat ändamål är en bedömningsfråga där vägledning kan hämtas från rättspraxis. 

När krävs det bygglov för ett väsentligen annat ändamål?

Det krävs bygglov för en annan ändring av en byggnad än tillbyggnad, om ändringen innebär att byggnaden helt eller delvis tas i anspråk eller inreds för ett väsentligen annat ändamål än tidigare. Detta krav på bygglov gäller för alla typer av befintliga byggnader, även för ekonomibyggnader, och oavsett var de är placerade. Bygglov krävs även om det inte görs några inredningsåtgärder. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 677)

Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)

15 §
   Det krävs bygglov för annan ändring av en byggnad än en tillbyggnad, om ändringen innebär att
   1. byggnaden helt eller delvis tas i anspråk eller inreds för ett väsentligen annat ändamål än det som byggnaden senast har använts för eller enligt senast beviljade bygglov har anpassats till utan att den avsedda användningen kommit till stånd,
   2. det i byggnaden inreds ytterligare en bostad, eller
   3. det i ett område som omfattas av en detaljplan görs en fasadändring på en byggnad som inte är ett en- eller tvåbostadshus, en komplementbyggnad eller ett komplementbostadshus och ändringen sker på en fasad eller på ett tak som vetter mot en allmän plats. Lag (2025:974) .

I första hand är det byggnadens senaste faktiska användning som är avgörande för om bygglov behövs. Det kan enligt Boverkets uppfattning vara både en pågående användning eller den senast kända användningen. I andra hand är det den användning som byggnaden senast har fått bygglov för som avgör. Men det gäller enbart om en byggnad eller en del av en byggnad har anpassats för ett ändamål men inte har börjat användas för det ändamålet. I sådana fall får ändamålet i det lämnade bygglovet vara avgörande i bedömningen om bygglov behövs. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 467)

En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)

Vad är ett väsentligen annat ändamål?

Att ändra användningssätt i hela eller delar av en byggnad kräver bygglov först om det nya ändamålet är ett väsentligen annat än det pågående, det senast kända eller det som det senast har beviljats bygglov för. Att exempelvis börja använda ett fritidshus till helårsbostad är en ändring av byggnadens ändamål men inte en ändring till ett väsentligen annat ändamål. Det kan många gånger vara uppenbart att ett nytt ändamål är något helt annat än det tidigare och därmed ett väsentligen annat ändamål. I vissa fall krävs dock en bedömning om det är ett väsentligen annat ändamål och vid en sådan bedömning kan vägledning hämtas från rättspraxis. (RÅ 1965 K 534)

Vad bör ingå i bedömningen om det är ett väsentligen annat ändamål?

Kravet på väsentlighet kan vara uppfyllt oberoende av om det är en stor eller liten del av byggnaden som tas i anspråk för ett nytt ändamål. Omfattningen kan dock spela en viss roll, särskilt när det är fråga om en verksamhet som bedrivs i en bostad. I rättspraxis har även yrkesmässigheten och störande inverkan på omgivningen varit avgörande vid bedömningen. Om ett nytt ändamål är störande för omgivningen tyder det på att ändringen kräver bygglov. Det krävs också att ändringen har viss varaktighet och inte är av tillfällig karaktär. Om ändringen är säsongsbetonad och avsedd att återkomma år efter år så är den att anse som varaktig. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 678 och Didón m.fl. (2016). Plan- och bygglagen (2010:900): en kommentar. Norstedts Juridik. 9:2)

Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)

Lovplikt och planenlighet

Det är viktigt att inte blanda ihop frågorna om bygglovsplikt och planenlighet, även om det till viss del är samma faktorer som är relevanta i de båda bedömningarna. Ändamål i samband med lovplikt ska inte sammanblandas med de användningsbestämmelser som anges i en detaljplan. Även en ändring till ett ändamål som är planenligt är lovpliktig om ändamålet är ett väsentligen annat ändamål än det tidigare. (jfr Blomberg och Gunnarsson, Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap. 2 §, Lexino 2017-01-01)

Enligt rättspraxis kan en övergång mellan de ändamål som traditionellt används i detaljplaner indikera att ändringen är till ett väsentligen annat ändamål. (RÅ 1998 ref.57)

Undantag från krav på bygglov för ändring till väsentligen annat ändamål

Det finns två undantag från kravet på bygglov för ändring av en byggnad som innebär att byggnaden helt eller delvis tas i anspråk eller inreds för ett väsentligen annat ändamål än tidigare. Undantagen gäller när:

  • en byggnad utanför detaljplan och utanför sammanhållen bebyggelse inreds med en eller flera lokaler med en bruttoarea som sammanlagt inte är större än 50,0 kvadratmeter.
  • en komplementbyggnad ändras till ett komplementbostadshus som inte kräver lov.

16 §
   Trots 15 § 1 krävs det inte bygglov
   1. om den ändrade användningen innebär att det i en byggnad i ett område som inte omfattas av en detaljplan eller ingår i en sammanhållen bebyggelse inreds en eller flera lokaler med en bruttoarea som sammanlagt inte är större än 50,0 kvadratmeter, eller
   2. för att ändra en komplementbyggnad till ett komplementbostadshus som enligt 4 eller 5 § inte kräver lov. Lag (2025:974) .

Undantag för en eller flera lokaler utanför detaljplan

Det krävs inte bygglov för att inreda en eller flera lokaler med en bruttoarea som sammanlagt inte är större än 50,0 kvadratmeter, i en byggnad som

  • ligger utanför detaljplan, eller
  • inte ingår i en sammanhållen bebyggelse

16 §
   Trots 15 § 1 krävs det inte bygglov
   1. om den ändrade användningen innebär att det i en byggnad i ett område som inte omfattas av en detaljplan eller ingår i en sammanhållen bebyggelse inreds en eller flera lokaler med en bruttoarea som sammanlagt inte är större än 50,0 kvadratmeter, eller
   2. för att ändra en komplementbyggnad till ett komplementbostadshus som enligt 4 eller 5 § inte kräver lov. Lag (2025:974) .

Det innebär att undantaget inte gäller när det finns bebyggelse på två eller fler angränsande tomter, även om byggnaden ligger utanför detaljplan. (jfr prop. 2024/25:169 sid. 424)

Ett nytt regelverk för bygglov, prop. 2024/25:169 (på Sveriges riksdags webbplats)

För parkeringsplatser som anläggs i anslutning till lokaler som inretts med stöd av undantaget, gäller lovplikten för parkeringsplats. (jfr prop. 2024/25:169 sid. 424)

Ett nytt regelverk för bygglov, prop. 2024/25:169 (på Sveriges riksdags webbplats)

22 §
   Det krävs bygglov för att utomhus anordna eller väsentligt ändra en parkeringsplats som tillsammans med övriga parkeringsplatser på en fastighet upptar en markyta som
   1. är större än 50,0 kvadratmeter i ett område som omfattas av en detaljplan, eller
   2. är större än 100,0 kvadratmeter i ett område som inte omfattas av en detaljplan. Lag (2025:974) .

Bygglov för parkeringsplatser

Vilka byggnader och verksamheter avses?

Undantaget gäller per byggnad, vilket betyder att undantaget kan användas för flera byggnader på en och samma tomt eller fastighet. Den sammanlagda lokalarean per byggnad får inte överstiga 50,0 kvadratmeter. (jfr prop. 2024/25:169 sid. 424)

Ett nytt regelverk för bygglov, prop. 2024/25:169 (på Sveriges riksdags webbplats)

Med lokal avses en annan användning av en byggnad än för bostad. Av förarbetet framgår att sådana lokaler som omfattas av undantaget ska kunna användas för en liten verksamhet i form av exempelvis fordonsreparation, tandläkarmottagning, hantverk, livsmedelsförädling, kontorshotell, kafé, bed and breakfast, obemannad livsmedelsförsäljning eller mikrobryggeri. (jfr prop. 2024/25:169 sid. 424)

Ett nytt regelverk för bygglov, prop. 2024/25:169 (på Sveriges riksdags webbplats)

Undantaget från krav på lov förutsätter att det finns en befintlig byggnad att inreda en eller flera lokaler i. Det finns ingen begränsning avseende vilka byggnader som lokalen kan inredas i, så länge det är en lokal som inreds i byggnaden. Några exempel på byggnader som lokaler kan inredas i kan enligt förarbetena vara stall, förrådsbyggnader, brygghus, smedja, pumphus, ängslada, ladugård, undantagsstuga, magasin eller ett torp. (jfr prop. 2024/25:169 sid. 424)

Ett nytt regelverk för bygglov, prop. 2024/25:169 (på Sveriges riksdags webbplats)

Särskilt om areabegränsningen

Begränsningen till 50,0 kvadratmeter sammanlagd lokalarea per byggnad medför att exempelvis ett ridhus inte kan omfattas av undantaget från lovplikt. Däremot skulle ett litet stall, med några få boxar för till exempel ponnyer, kunna rymmas inom en sådan begränsad lokalarea. (jfr prop. 2024/25:169 sid. 424)

Ett nytt regelverk för bygglov, prop. 2024/25:169 (på Sveriges riksdags webbplats)

Lokalarean om högst 50,0 kvadratmeter avser all yta som är nödvändig för den aktuella verksamheten. Detta inkluderar till exempel personalutrymmen eller förråd och gäller till exempel inte enbart en publikt tillgänglig butiks-, kontors- eller patientlokal. (jfr prop. 2024/25:169 sid. 424)

Ett nytt regelverk för bygglov, prop. 2024/25:169 (på Sveriges riksdags webbplats)

Undantag för ändring av komplementbyggnad till ett komplementbostadshus

Det krävs inte bygglov när en komplementbyggnad ändras till ett komplementbostadshus som inte kräver lov.

16 §
   Trots 15 § 1 krävs det inte bygglov
   1. om den ändrade användningen innebär att det i en byggnad i ett område som inte omfattas av en detaljplan eller ingår i en sammanhållen bebyggelse inreds en eller flera lokaler med en bruttoarea som sammanlagt inte är större än 50,0 kvadratmeter, eller
   2. för att ändra en komplementbyggnad till ett komplementbostadshus som enligt 4 eller 5 § inte kräver lov. Lag (2025:974) .

Undantaget är tillämpligt endast om ändringen görs med de begränsningar som följer av när ett komplementbostadshus är lovfritt att uppföra eller bygga till. (jfr prop. 2024/25:169 sid. 119)

Ett nytt regelverk för bygglov, prop. 2024/25:169 (på Sveriges riksdags webbplats)

2 a §
   Trots 2 § 2 får en åtgärd strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser, förutom sådana bestämmelser om skyddsåtgärder som avses i 4 kap. 12 § 1 eller 42 § första stycket 4 b, om åtgärden är
   1. nybyggnad av
      a) en komplementbyggnad till ett en- eller tvåbostadshus, eller
      b) ett komplementbostadshus,
   2. tillbyggnad av
      a) ett en- eller tvåbostadshus,
      b) en komplementbyggnad till ett en- eller tvåbostadshus, eller
      c) ett komplementbostadshus,
   3. inredning av ytterligare en bostad i ett enbostadshus,
   4. uppförande, flytt eller utökning av en mur eller ett plank, eller
   5. uppförande, flytt eller utökning av en altan som tillsammans med övriga altaner på tomten inte upptar en markyta som är större än 50,0 kvadratmeter. Lag (2025:974) .

Ett komplementbostadshus är i plan- och bygglagen, PBL definierat som en fristående byggnad som kompletterar ett en- eller tvåbostadshus och är inredd med en självständig bostad.

4 §
   I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,
bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,
byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,
byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,
byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,
ekonomibyggnad: en byggnad som behövs för jordbruket, skogsbruket, vattenbruket, fisket eller renskötseln,
exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,
fasadändring: en ändring av en byggnad som innebär att byggnaden byter kulör, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller att byggnadens yttre karaktärsdrag påverkas på annat sätt,
genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,
komplementbostadshus: en fristående byggnad som kompletterar ett en- eller tvåbostadshus och är inredd med en självständig bostad,
komplementbyggnad: en fristående byggnad som kompletterar en byggnad och inte är inredd med en självständig bostad,
kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,
markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spår-trafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
studentbostad: en bostad avsedd för studerande på universitet, högskola, annan eftergymnasial utbildning eller vuxenutbildning,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,
tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2025:974) .

Av detta följer att en komplementbyggnad som ändras till ett komplementbostadshus redan från början måste komplettera ett en- eller tvåbostadshus. Komplementbostadshuset får efter ändringen inte ha en större byggnadsarea än 30 m2 inom detaljplan eller 50 m2 utanför detaljplan.

4 §
   Trots 3 § krävs det inte bygglov för nybyggnad av en komplementbyggnad eller ett komplementbostadshus i ett område som omfattas av en detaljplan, om komplementbyggnaden eller komplementbostadshuset
   1. får en byggnadsarea som är högst 30,0 kvadratmeter,
   2. får en byggnadsarea som är mindre än byggnadsarean för den byggnad som komplementbyggnaden eller komplementbostadshuset ska komplettera,
   3. får en taknockshöjd som är högst 4,0 meter,
   4. placeras inom tomten, och
   5. tillsammans med övriga komplementbyggnader och komplementbostadshus på tomten får en sammanlagd byggnadsarea som är högst 45,0 kvadratmeter.

Vid beräkning av den sammanlagda byggnadsarean ska ingå komplementbyggnader och komplementbostadshus som inte omfattas av krav på bygglov enligt denna lag eller har undantagits från krav på lov enligt äldre bestämmelser. Lag (2025:974) .

5 §
   Trots 3 § krävs det inte bygglov för nybyggnad av en komplementbyggnad eller ett komplementbostadshus i ett område som inte omfattas av en detaljplan, om komplementbyggnaden eller komplementbostadshuset
   1. får en byggnadsarea som är högst 50,0 kvadratmeter,
   2. får en byggnadsarea som är mindre än byggnadsarean för den byggnad som komplementbyggnaden eller komplementbostadshuset ska komplettera,
   3. får en taknockshöjd som är högst 4,5 meter,
   4. placeras inom tomten, och
   5. tillsammans med övriga komplementbyggnader och komplementbostadshus på tomten får en sammanlagd byggnadsarea som är högst 65,0 kvadratmeter.

Vid beräkning av den sammanlagda byggnadsarean ska ingå komplementbyggnader och komplementbostadshus som inte omfattas av krav på bygglov enligt denna lag eller har undantagits från krav på lov enligt äldre bestämmelser. Lag (2025:974) .

Utökad lovplikt i PBL

Det finns utökad lovplikt för ändrad användning till väsentligen annat ändamål i PBL på följande platser:

  • nära gräns
  • nära järnväg.

34 §
   Det krävs bygglov närmare gränsen än 4,5 meter eller inom ett område närmare än 30,0 meter från ett järnvägsspårs mitt för åtgärder som inte omfattas av krav på lov enligt andra bestämmelser i detta kapitel, om åtgärden är
   1. nybyggnad eller tillbyggnad av en byggnad,
   2. en sådan annan ändring av en byggnad som avses i 16 §,
   3. att uppföra, flytta eller utöka en mur eller ett plank som är högre än 1,2 meter över marken, eller
   4. att anlägga, uppföra, flytta eller väsentligt ändra en idrottsanläggning, ett upplag, en materialgård eller en fast förvaringsanläggning. Lag (2025:974) .

35 §
   Trots 34 § krävs det inte bygglov om
   1. åtgärden avser en ekonomibyggnad i ett område som inte omfattas av en detaljplan,
   2. anläggningen enligt 20 §, 25 § 2 eller 26 § inte omfattas av krav på bygglov, eller
   3. de grannar som berörs av åtgärden skriftligen har medgett åtgärden och åtgärden
      a) inte strider mot en detaljplan eller områdesbestämmelser, eller
      b) är en sådan åtgärd som får strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser enligt 10 kap. 2 a §.

Vid en åtgärd intill en allmän plats eller järnväg ska grannen anses ha medgett åtgärden enligt första stycket 3, om medgivandet har lämnats av huvudmannen för den allmänna platsen eller av järnvägens infrastrukturförvaltare. Lag (2025:974) .

Bygglov i område med utökad lovplikt

Nära gräns

Om en byggnad med stöd av ett undantag ska inredas med en eller flera lokaler, och om den byggnaden ligger närmare än 4,5 m från gränsen, krävs det bygglov. Detsamma gäller om en komplementbyggnad som ska ändras till ett komplementbostadshus som inte kräver lov ligger närmare än 4,5 m från gränsen. Det finns dock undantag om det finns ett skriftligt medgivande från grannar, huvudmannen eller infrastrukturförvaltare.

34 §
   Det krävs bygglov närmare gränsen än 4,5 meter eller inom ett område närmare än 30,0 meter från ett järnvägsspårs mitt för åtgärder som inte omfattas av krav på lov enligt andra bestämmelser i detta kapitel, om åtgärden är
   1. nybyggnad eller tillbyggnad av en byggnad,
   2. en sådan annan ändring av en byggnad som avses i 16 §,
   3. att uppföra, flytta eller utöka en mur eller ett plank som är högre än 1,2 meter över marken, eller
   4. att anlägga, uppföra, flytta eller väsentligt ändra en idrottsanläggning, ett upplag, en materialgård eller en fast förvaringsanläggning. Lag (2025:974) .

35 §
   Trots 34 § krävs det inte bygglov om
   1. åtgärden avser en ekonomibyggnad i ett område som inte omfattas av en detaljplan,
   2. anläggningen enligt 20 §, 25 § 2 eller 26 § inte omfattas av krav på bygglov, eller
   3. de grannar som berörs av åtgärden skriftligen har medgett åtgärden och åtgärden
      a) inte strider mot en detaljplan eller områdesbestämmelser, eller
      b) är en sådan åtgärd som får strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser enligt 10 kap. 2 a §.

Vid en åtgärd intill en allmän plats eller järnväg ska grannen anses ha medgett åtgärden enligt första stycket 3, om medgivandet har lämnats av huvudmannen för den allmänna platsen eller av järnvägens infrastrukturförvaltare. Lag (2025:974) .

Utökad lovplikt nära gräns 

Nära järnväg

Om en byggnad med stöd av ett undantag ska inredas med en eller flera lokaler, och om den byggnaden ligger närmare än 30,0 m från järnvägsspårs mitt krävs det bygglov. Detsamma gäller om en komplementbyggnad som ska ändras till ett komplementbostadshus som inte kräver lov ligger närmare än 30,0 m från järnvägsspårs mitt. Det finns dock undantag om det finns ett skriftligt medgivande från grannar, huvudman eller infrastrukturförvaltare.

34 §
   Det krävs bygglov närmare gränsen än 4,5 meter eller inom ett område närmare än 30,0 meter från ett järnvägsspårs mitt för åtgärder som inte omfattas av krav på lov enligt andra bestämmelser i detta kapitel, om åtgärden är
   1. nybyggnad eller tillbyggnad av en byggnad,
   2. en sådan annan ändring av en byggnad som avses i 16 §,
   3. att uppföra, flytta eller utöka en mur eller ett plank som är högre än 1,2 meter över marken, eller
   4. att anlägga, uppföra, flytta eller väsentligt ändra en idrottsanläggning, ett upplag, en materialgård eller en fast förvaringsanläggning. Lag (2025:974) .

35 §
   Trots 34 § krävs det inte bygglov om
   1. åtgärden avser en ekonomibyggnad i ett område som inte omfattas av en detaljplan,
   2. anläggningen enligt 20 §, 25 § 2 eller 26 § inte omfattas av krav på bygglov, eller
   3. de grannar som berörs av åtgärden skriftligen har medgett åtgärden och åtgärden
      a) inte strider mot en detaljplan eller områdesbestämmelser, eller
      b) är en sådan åtgärd som får strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser enligt 10 kap. 2 a §.

Vid en åtgärd intill en allmän plats eller järnväg ska grannen anses ha medgett åtgärden enligt första stycket 3, om medgivandet har lämnats av huvudmannen för den allmänna platsen eller av järnvägens infrastrukturförvaltare. Lag (2025:974) .

Utökad lovplikt nära järnväg

Ändrad lovplikt i detaljplan eller områdesbestämmelser

Kommunen kan i vissa fall ha beslutat om minskad eller utökad bygglovsplikt för ändring till väsentligen annat ändamål i detaljplan eller områdesbestämmelser. Finns det sådana bestämmelser så framgår det av detaljplanen eller områdesbestämmelserna för det aktuella området.

2 §
   En åtgärd kräver lov om det följer av bestämmelserna i detta kapitel.

Ytterligare bestämmelser om att det krävs bygglov kan finnas i en detaljplan eller i områdesbestämmelser. Lag (2025:974) .

Möjligheterna att ändra lovplikt i nya detaljplaner eller områdesbestämmelser minskades 1 december 2025. För äldre detaljplaner gäller följande:

  • Planbestämmelser om utökad lovplikt gäller.
  • Planbestämmelser om minskad lovplikt som har beslutats med stöd av PBL upphör att gälla den 30 november 2027.
  • Planbestämmelser om minskad lovplikt som har beslutats med stöd av den äldre plan- och bygglagen, ÄPBL, eller äldre bestämmelser fortsätter att gälla även efter den 30 november 2027.

2 §
   En åtgärd kräver lov om det följer av bestämmelserna i detta kapitel.

Ytterligare bestämmelser om att det krävs bygglov kan finnas i en detaljplan eller i områdesbestämmelser. Lag (2025:974) .

 3. Bestämmelser i en detaljplan eller områdesbestämmelser om undantag från krav på lov, som har meddelats med stöd av upphävda 9 kap. 7, 10 eller 11 §, ska fortsätta att gälla, dock längst till utgången av november 2027.

Bygglov vid ändrad lovplikt i detaljplan eller områdesbestämmelser

Frivilligt bygglov

Även om bygglov inte krävs för en åtgärd, har den som ska utföra åtgärden rätt att få en ansökan prövad om den vill det. En frivillig ansökan kan göras för att få ett skriftligt bevis på att åtgärden är förenlig med plan- och bygglagstiftningen. Handläggningen sker på samma sätt som om bygglov krävts. Det innebär till exempel att ansökan ska innehålla det underlag som behövs för prövningen och att övriga handläggningsregler ska tillämpas. (jfr prop. 2024/25:169 sid. 443)

Ett nytt regelverk för bygglov, prop. 2024/25:169 (på Sveriges riksdags webbplats)

42 §
   Ett förhandsbesked som innebär att åtgärden kan lokaliseras till en viss plats är bindande vid den kommande bygglovsprövningen, om ansökan om bygglov görs inom två år från den dag då förhandsbeskedet fick laga kraft. Lag (2025:974) .

Krav på anmälan

Om en ändring av en byggnads användning inte kräver bygglov, kan åtgärden trots detta kräva en anmälan enligt plan- och byggförordningen (2011:338), PBF. Det krävs till exempel anmälan om ändringen

  • väsentligt påverkar konstruktionen av en byggnads bärande delar
  • väsentligt påverkar brandskyddet i en byggnad.

Det krävs också en anmälan om det i samband med den ändrade användningen sker en installation eller väsentlig ändring av

  • hiss
  • eldstad
  • rökkanal
  • anordning för ventilation
  • anläggning för vattenförsörjning eller avlopp i en byggnad.

1 §
   För en åtgärd som inte omfattas av krav på bygglov, rivningslov eller marklov enligt plan- och bygglagen
(2010:900) krävs det en anmälan vid
   1. rivning av en byggnad eller en del av en byggnad, om byggnaden har en byggnadsarea som är större än 50,0 kvadratmeter,
   2. en ändring av en byggnad, om ändringen innebär att konstruktionen av byggnadens bärande delar påverkas väsentligt,
   3. en ändring av en byggnad, om ändringen innebär att byggnadens brandskydd påverkas väsentligt,
   4. en installation eller väsentlig ändring av en hiss, eldstad, rökkanal eller anordning för ventilation i en byggnad,
   5. en installation eller väsentlig ändring av en anläggning för vattenförsörjning eller avlopp i en byggnad, eller
   6. nybyggnad eller väsentlig ändring av ett vindkraftverk. Förordning (2025:979).

Utöver detta gäller krav på anmälan till och med 30 november 2027 för åtgärder som undantagits från krav på lov i detaljplan eller områdesbestämmelser.

3 §
   /Upphör att gälla U:2027-12-01 genom förordning (2025:980)./
En anmälan krävs för en sådan nybyggnad eller tillbyggnad som omfattas av krav på bygglov enligt plan- och bygglagen
(2010:900) men har undantagits från krav på bygglov enligt bestämmelser i en detaljplan eller i områdesbestämmelser. Förordning (2025:979).

Anmälan

Kraven på åtgärden gäller även om bygglov eller anmälan inte behövs

Även om det inte krävs bygglov eller anmälan måste ändring av en byggnad till ett väsentligen annat ändamål uppfylla de krav i PBL, plan- och byggförordningen, PBF, och Boverkets föreskrifter som gäller för åtgärden. Om dessa krav inte är uppfyllda kan det leda till att byggnadsnämnden ingriper med tillsyn.

Särskilt om preskriptionstid vid rättelseföreläggande

Normalt är preskriptionstiden tio år för byggnadsnämndens möjlighet att ingripa mot olovliga åtgärder med ett rättelseföreläggande. Men om någon utan bygglov har tagit i anspråk eller inrett en bostadslägenhet för ett väsentligen annat ändamål än bostadsändamål får byggnadsnämnden besluta om ett rättelseföreläggande trots att det har gått mer än tio år från överträdelsen.

20 §
   Byggnadsnämnden får förelägga den som äger en fastighet eller ett byggnadsverk att vidta rättelse inom en viss tid
(rättelseföreläggande), när det på fastigheten eller i fråga om byggnadsverket har vidtagits en åtgärd
   1. i strid mot denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, eller
   2. med stöd av ett bygglov, rivningslov eller marklov, om lovet har ändrats eller upphävts genom en dom eller ett beslut som har fått laga kraft.

Byggnadsnämnden får inte besluta om ett föreläggande om det har förflutit mer än tio år från överträdelsen.

Den tioårsgräns som anges i andra stycket gäller inte om överträdelsen är att någon olovligen har tagit i anspråk eller inrett en bostadslägenhet för ett väsentligen annat ändamål än bostadsändamål. Lag (2025:974) .

Rättelseföreläggande

Rättspraxis

Det finns en mängd domstolsavgöranden som utgör grunden i dagens rättspraxis. Exempel på rättsfall där ändringen har bedömts vara lovpliktig:

  • från garage till lager (RÅ 1963 K 1334)
  • från lager och garage till plåtslageri och bilverkstad (RÅ 1964 K 239)
  • inrättande av caférörelse i en villabyggnad (RÅ 1969 C 93)
  • inrättande av billackeringsverkstad i ett garage (RÅ 1971 C 370)
  • från lager till stormarknad (RÅ 1977 2:17)
  • från fabrik till detaljhandel (RÅ 1983 2:83)
  • försäljning av livsmedel utöver så kallat kiosksortiment på bensinstation (RÅ 1991 ref. 45)

Det finns även flera nyare avgöranden från Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, där en viss ändring har bedömts kräva bygglov:

  • inredande av hygienutrymme i sjöbod (MÖD 2016-03-03, mål nr P 1734-15)
  • från samlingslokal till biograf (MÖD 2017-02-22, mål nr P 5200-16)
  • från ekonomibyggnad till slakteri (MÖD 2017-03-03, mål nr P 7812-16/ MÖD 2017:4)

Mål: P 1734-15 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: P 5200-16 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: P 7812-16/MÖD 2017:4 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Det finns även några rättsfall där domstolen har bedömt att ändringen inte kräver bygglov:

  • från fritidshus till permanentbostad (RÅ 1965 K 534)
  • från möbelförsäljning till bilförsäljning (RÅ 1980 2:51)

Att en fastighet eller byggnad har bytt ägare, påverkar i sig inte den faktiska användningen. Så länge inte användningen ändras till ett väsentligen annat ändamål i samband med ägarbytet så krävs det inte bygglov. I det aktuella rättsfallet hade Försvarsmakten sålt en fastighet med byggnader till en privatperson. (MÖD 2015-10-26, mål nr P 1028-15)

Mål: P 1028-15 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Från handel till handel

Detaljplanebestämmelser för handel med varor kan se olika ut. Planbestämmelsen kan till exempel ange användning partihandel eller detaljhandel. Med partihandel, även kallat grosshandel eller grossisthandel, menas försäljning av varor till detaljhandeln och större förbrukare, det vill säga inte till privata konsumenter. Med detaljhandel menas handel till privata konsumenter. Inom kategorin detaljhandel kan handel med skrymmande varor och handel med livsmedel skiljas från övrig detaljhandel. Det är även möjligt att utesluta handel med skrymmande varor, handel med livsmedel eller handel med både skrymmande varor och livsmedel från övrig detaljhandel. En övergång mellan dessa olika former av handel, till exempel från partihandel till detaljhandel, innebär ett väsentligt ändrat användningssätt. Samma sak gäller vid ändring från handel med skrymmande varor till handel med icke skrymmande varor eller från handel med livsmedel till handel med andra varor. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 678)

Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)

Handel kan delas in i handel med varor och handel med tjänster. Handel med tjänster kan till exempel vara restaurang, café, bank, bilskola, frisör eller massör. Om det krävs bygglov när en ändring sker mellan handel med varor och handel med tjänster framgår varken av förarbetena eller av rättspraxis.

Om till exempel en restaurang ska inredas i en butikslokal krävs omfattande tekniska ändringar så som exempelvis brandskydd, ventilation, vatten- och avloppsinstallationer och fettavskiljare. Åtgärden blir dock inte lovpliktig på grund av att dessa åtgärder ska göras utan lovplikten beror på om det är ett väsentligen annat ändamål eller inte.

Ändring till och från bostad

En vanlig ändring när det gäller bostäder har åtminstone tidigare varit att omvandla bostadslägenheter till kontor. En sådan ändring betraktas som en ändring till ett väsentligen annat ändamål. Kravet på väsentlighet medför dock att ändring av en mindre del av en bostad till kontor inte kräver bygglov. (RÅ 1985 2:70) (jfr prop. 1985/86:1 sid. 677 f.)

Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)

I ett avgörande från MÖD bedömde domstolen att det var en ändring till ett väsentligen annat ändamål att använda en hel bostad till bed and breakfast. Att hela bostaden ändrade användning och att detta ledde till en förändrad omgivningspåverkan var avgörande i domstolens bedömning. (MÖD 2014-11-28, mål nr P 4072-14)

Mål: P 4072-14 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

I ett annat mål bedömde MÖD att en ändring av en carport med förråd till ett bostadsutrymme och varmförråd inte krävde bygglov. Carporten med förrådet var i detta fall en del av ett enbostadshus. Domstolen bedömde att eftersom carporten och förrådet inte använts yrkesmässigt var dess användning att se som bostadsändamål och en ändring till bostadsutrymme var därmed inte en ändring till ett väsentligen annat ändamål. (MÖD 2015-03-18, mål nr P 9086-14)

Mål: P 9086-14 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

MÖD har i dom slagit fast att det krävs bygglov för att göra om ett garage till en bostad. Ärendet gällde ett fristående garage på 43 m2 som skulle ändras till ett självständigt bostadshus. MÖD kom fram till att ändringen är till ett väsentligen annat ändamål och att det därför krävs bygglov för ändringen. I sin bedömning beaktade domstolen att en självständig bostad har större omgivningspåverkan än en komplementbyggnad och att det är lämpligt att en ny bostad prövas mot samhällskraven. MÖD jämförde med bygglovsbefriade komplementbostadshus som kräver en anmälan. (MÖD 2021-02-01, mål nr P 13386-19)

Mål: P 13386-19 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Det är tydligt i praxis att det inte krävs bygglov för att använda ett fritidshus som permanentbostad. (RÅ 1965 K 534)

Andra former av boende

En vanlig ändring de senaste åren har varit ianspråktagande och inredande av befintliga byggnader för ändamålen hem för vård eller boende, anläggningsboende och asylboende. Dessa ianspråktaganden eller inredanden kräver bygglov om det nya ändamålet är ett väsentligen annat det som den befintliga byggnaden används för. Enligt praxis saknar det betydelse vad verksamheten kallas vid bedömning om det är ett väsentligen annat ändamål. Det är den faktiska verksamheten som ska drivas som är avgörande för lovplikten.

Hem för vård eller boende - HVB

Det finns ett rättsfall från kammarrätten där ett HVB-hem för 4-5 ungdomar inte krävde bygglov. Boendet skulle inrättas i ett befintligt bostadshus och verksamheten hade tillstånd enligt socialtjänstlagen. Ingen vård eller behandling skulle ske på plats. Domstolen ansåg att boendet inte var av institutionellt slag utan syftade till att efterlikna ett traditionellt familjeboende. Att det fanns personal som skulle ge stöd och uppfostran ändrade inte verksamhetens boendekaraktär. Att verksamheten bedrevs yrkesmässigt spelade heller ingen roll. Störningarna avvek inte från vad som kan förväntas av ett vanligt familjeboende. (KR Gbg 2005-12-15 mål nr 5612-04)

I en dom från MÖD bedömde domstolen att det inte krävdes bygglov för att ändra från ett omsorgsboende för förståndshandikappade till en HVB-verksamhet. Det som var avgörande i detta mål var att ändamålen i allt väsentligt liknade varandra, det vill säga liknande antal boende och personaltäthet samt att omgivningspåverkan inte skulle förändras nämnvärt. Domstolen bedömde även vårdinslaget i HVB-verksamheten som underordnat. Att verksamheten krävde tillstånd enligt annan lagstiftning saknade betydelse. (MÖD 2015-02-13, mål nr P 4729-14)

Mål: P 4729-14 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Asylboende

I två avgöranden har MÖD slagit fast att en ändring från vandrarhem/bed and breakfast till asylboende respektive hotell till asylboende inte kräver bygglov. Domstolen ansåg att asylboende närmast är att se som tillfällig vistelse och därmed kan liknas vid boende på hotell, vandrarhem eller camping. I domarna klargörs även att det i bedömningen inte spelar någon roll att asylboende omfattas av andra specialregleringar än vandrarhem, bed and breakfast och hotell. (MÖD 2015-12-15, mål nr P 1565–15/2015:45 I och P 5105–15/2015:45 II)

Mål: P 1565-15/2015:45 I (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: P 5105-15/2015:45 II (på Mark- och miljööverdomstolens

Boverket (2026). Ändrad användning. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/lov--byggande/anmalningsplikt/byggnader/andrad_anvandning/ Hämtad 2026-02-05