Utanförskap

Foto: Scandinav

Begreppet utanförskap har ingen etablerad definition. I samhällsdebatten brukar utanförskap ofta kopplas till individernas förmåga att klara sin försörjning genom arbete, studier eller pension. Men det kan också handla om en känsla – att man känner sig osedd, utanför eller isolerad.

Rikt och jämlikt – men ändå ojämlikt

Dagens Sverige är ett både rikt och jämlikt land. Även om inkomstskillnaderna har ökat på senare tid är de i ett internationellt perspektiv förhållandevis små. De allra flesta svenskar bor i bra och välutrustade bostäder, och skillnaderna i hälsa och exempelvis förväntad livslängd mellan fattig och rik är mindre än i många andra länder. Sverige har ett omfattande välfärdssystem, gratis utbildning och en sjukvård i världsklass, som bidrar till en generellt hög levnadsstandard.

Samtidigt finns det betydande utmaningar. Trots goda förutsättningar lever många människor i Sverige i utanförskap och många bostadsområden präglas av omfattande socioekonomiska problem. Det handlar bland annat om arbetslöshet, trångboddhet, svaga skolresultat och otrygghet.

I betänkandet Det handlar om oss (SOU 2025:76) konstateras att utanförskapet är nära förbundet med den demografiska förändring som Sverige genomgått, med en stor invandring från icke västerländska länder. Det innebär att frågor om utanförskap ofta är nära kopplad till frågor om migration, integration och mottagande. Utanförskap är dock ett komplext samhällsproblem som påverkas av många faktorer, så som utbildning, arbetsmarknad, bostadssegregation och inte enbart av människors ursprung eller bakgrund.

Områden med stort utanförskap

Utanförskap är ofta koncentrerat till vissa bostadsområden. I Sverige finns idag omkring 180 områden som kännetecknas av en stor sammanlagd problembild, såsom hög arbetslöshet, låg utbildningsnivå, stort bidragsberoende, kriminalitet och höga ohälsotal. Många av dessa områden har en hög andel invånare med utländsk bakgrund.

Utanförskapsområdena domineras av hyresrätter, ofta uppförda under miljonprogramsåren (1965–1974). Det är områden som ofta brottats medattraktivitetsproblem och socioekonomiska utmaningar sedan lång tid tillbaka. En del av utanförskapsområdena har en djupare och mer svåråtkomlig problematik och integrationen i det omliggande samhället har inte varit framgångsrik. Inte sällan finns det normer och värderingar som avviker från majoritetssamhällets, till exempel kring jämställdhet, hbtq-frågor och hedersrelaterat våld och förtryck. Det kan även finnas parallella samhällsstrukturer i delar av samhället där kriminella nätverk, klaner och maktstrukturer har en stor påverkan på lokalsamhället.

Samtidigt ser vi förbättringar över tid, till exempel har självförsörjningsgraden ökat sedan 2014, särskilt bland kvinnor och personer födda utanför Europa, om än från låga nivåer. Vi kan också se att utbildningsnivån förbättrats över tid med en minskande andel som har enbart förgymnasial utbildning, även om det fortfarande är den vanligaste utbildningsnivån.

Livsvillkor i utanförskapsområden (rapport)

Utanförskapets pris

Utanförskapet medför stora konsekvenser både för individ och samhället. För den enskilde individen kan utanförskap innebära sämre livsvillkor, begränsade möjligheter och minskad framtidstro. För samhället i stort innebär utanförskapet dels direkta kostnader i form av bidragsberoende och uteblivna skatteintäkter, dels indirekta effekter, genom att utanförskapet bidrar till boendesegregation och minskad rörlighet. På längre sikt kan utanförskapet och de problem som finns i många utanförskapsområden utgöra ett hot mot såväl sammanhållningen som tilliten i samhället.

Mått på utanförskap

Boverket har tagit fram applikationen Mått på utanförskap, som är ett verktyg där man kan se landets alla regionala statistikområden (RegSO) och utforska olika faktorer som bedöms spegla olika typer av socioekonomiska utmaningar och förutsättningar kopplade till utanförskap.

Mått på utanförskap