Forskarrapporter – stöd till dig som arbetar med utanförskap och jämlika livsvillkor

Foto: Johnér Produktion

Boverket har gett forskare i uppdrag att ta fram två forskarrapporter som kan utgöra ett stöd för dig som arbetar med utanförskap och jämlika livsvillkor. Rapporterna lyfter vikten av att vara medveten kring de val man själv och andra gör i sina underlag och studier och hur det påverkar resultatet. Rapporterna inspirerar till att ifrågasätta egna och andras val, att bredda sina egna analyser och att utveckla kunskapsbaserade rutiner. Det kan öka träffsäkerheten både när underlag tas fram och i det löpande arbetet.

Rapport: Varför är bilden av segregation så motsägelsefull?

Rapporten är framtagen av professor Jan Amcoff på Kulturgeografiska institutionen vid Uppsala universitet på uppdrag av Boverket.

Rapporten ”Varför är bilden av segregation så motsägelsefull?” diskuterar olika sätt att mäta segregation. Rapporten ger en överblick över de ställningstaganden som krävs när ett statistiskt kunskapsunderlag ska användas för att belysa segregation. Den diskuterar även de kända förtjänster och problem som är förknippade med olika val.

De val som rapporten belyser är:

• vilken definition som används för att förstå begreppet segregation
• vilken typ av segregation som avses (till exempel boendesegregation)
• valet av attribut (till exempel etnicitet och inkomst) och hur de operationaliseras och hanteras
• vilken metod och vilket mått som används för att mäta segregationen samt
• den avgränsning som görs i tid och rum (till exempel hur stora geografiska områden som används och var gränserna mellan olika områden dras).

De val som görs påverkar resultatet. Jan Amcoff framhåller att det kan ha så stor påverkan på resultatet att det i vissa fall kan vara omöjligt att avgöra i vilken utsträckning en uppmätt segregation reflekterar en faktisk segregation, eller bara hur avgränsningarna är gjorda. En medvetenhet kring detta är alltså viktig både när man tar fram egna statistikunderlag och när man på olika sätt använder sig av andras studier.

Rapporten svarar genom detta resonemang på frågan om varför bilden av segregation är så motsägelsefull.

Varför är bilden av segregation så motsägelsefull? (forskningsrapport på Uppsala universitets webbplats)

Rapport: Intersektionellt perspektiv på (o)jämlika livsvillkor

Rapporten är framtagen av professor Carina Listerborn och forskningsassistent Hannah Persson på institutionen för urbana studier vid Malmö universitet på uppdrag av Boverket.

Rapporten Intersektionellt perspektiv på (o)jämlika livsvillkor behandlar intersektionalitet som ett redskap som kan användas för att bredda sina analyser och belysa fler dimensioner samtidigt i underlag samt i det löpande arbetet. Rapporten fokuserar på att nå kunskap om hur jämlika livsvillkor kan uppnås för alla individer genom att belysa maktrelationer mellan olika sociala positioner som påverkar våra möjligheter i livet. Intersektionalitetsbegreppets bakgrund och relevans för frågor om ojämlika livsvillkor förklaras utifrån ett rumsligt perspektiv och det ges även exempel från forskningen om hur man kan förstå och använda intersektionalitet för att stärka människors livsvillkor.

Ingen människa är endimensionell, det vill säga vi är inte bara kvinna eller man, ung eller gammal – vi har alla många parallella positioner och vi tillskrivs olika sociala kategorier beroende av vilken kontext vi befinner oss i (till exempel sexualitet, klass, religion, etnicitet och funktionsnedsättning). Även om dessa sociala kategoriseringar kan betraktas som sociala konstruktioner, och de är föränderliga över tid och rum, har de stor påverkan på hur man blir bemött och vilka möjligheter man ges. Ett medvetande om detta påverkar de underlag som tas fram samt hur det löpande arbetet för jämlika livsvillkor läggs upp och genomförs.

Det finns även en viktig rumslig dimension kopplat till intersektionalitet, då platsen spelar roll för hur människor kategoriseras. Det sker på flera sätt, dels genom hur människor associeras med de platser de härstammar från, dels genom den roll olika sociala kategorier spelar i särskilda rum för att få inflytande eller förtroende. Rapporten ger en fördjupad förståelse för hur makt och inflytande är kopplat till olika rum.

Rapporten består av tre huvudsakliga delar:

• Intersektionalitet som begrepp med en beskrivning av dess historiska rötter och framväxt.
• Forskning som berör rumsliga (o)jämlika livsvillkor med fokus på urbana fenomen och problemområden
• Forskning som berör rumsliga (o)jämlika livsvillkor med fokus på geografiska variationer och frågor kopplat till stad-land relationer.

Intersektionella perspektiv på (o)jämlika livsvillkor (forskningsrapport i Malmö universitets divaportal)

Forskarrapporter inom andra uppdrag

Boverket har även beställt forskarrapporter som är användbara i arbetet mot utanförskap och för jämlika livsvillkor inom ramen för andra uppdrag. Du hittar dem här:

Trygghet bakom grindarna?

Grindsamhällen i Sverige ur ett internationellt perspektiv

Trygghet bakom grindarna? Grindsamhällen i Sverige ur ett internationellt perspektiv - Slutlig rapport (på Researchgate.net)

Den byggda formens betydelse

Den byggda formens betydelse: Kunskap från forskning. Rapport 2024:6. 

Den byggda formens betydelse (rapport)

Trygg stadsmiljö

Teori och praktik för brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder

Forskningsrapporten Trygg stadsmiljö