Fortsatt underskott på bostadsmarknaden i storstadsregionerna

Storstadsregionerna innefattar Storstockholm, Storgöteborg och Stormalmö. Flertalet kommuner i dessa regioner svarar i 2025 års bostadsmarknadsenkät att det råder underskott på bostadsmarknaden, både i centralorterna och i övriga kommundelar. 

Storstockholm – fortsatt präglat av underskott

Storstockholm omfattar Stockholms läns samtliga 26 kommuner. Bostadsmarknadsläget i Storstockholm är fortsatt ansträngt och flertalet kommuner har under flera års tid uppgett att det råder underskott på bostadsmarknaden. Årets enkätsvar ger en liknande bild.

• 24 kommuner uppger underskott och två kommuner anger balans i kommunen som helhet.
• 25 kommuner bedömer underskott på centralorten, medan en kommun uppger överskott på centralorten.
• Fyra kommuner bedömer att det råder balans i kommunens övriga delar. Resterande 22 kommuner bedömer att det råder underskott i kommunens övriga delar.

De flesta kommuner räknar med ett fortsatt underskott om tre år

Av de 24 kommuner som idag bedömer att det råder underskott på bostadsmarknaden i kommunen som helhet bedömer 23 stycken att det fortsatt kommer råda underskott om tre år, medan en kommun bedömer att det kommer råda balans om tre år. En kommun som idag bedömer balans bedömer att det kommer råda underskott om tre år.

Efterfrågan på upplåtelseformer och storlekar under kommande tre år

I enkäten frågas det om vilka upplåtelseformer och storlekar som främst kommer efterfrågas under de kommande tre åren i kommunen. Sett till storleken på bostäder som kommer efterfrågas i Storstockholm visar svaren att bostäder med fyra rum och kök kommer var mest efterfrågat, om man ser till alla upplåtelseformer. I hyresrätt är det bostäder av samtliga storlekar som främst kommer efterfrågas. I bostadsrätter är det lite större storlekar som främst kommer efterfrågas, tre till fem rum och kök. I äganderätter är det till största del fyra och fem rum och kök som främst kommer efterfrågas.

Det är dock många kommuner som inte kan bedöma behovet av vilka upplåtelseformer och storlekar som främst kommer efterfrågas under de kommande tre åren i kommunen, det gäller särskilt behovet av kooperativa hyresrätter, ägarlägenheter samt eventuellt andra upplåtelseformer.

Vilka upplåtelseformer och storlekar bedömer ni främst kommer efterfrågas under de kommande tre åren i kommunen? (Storstockholm, januari 2025) 

	1 r.o.k	2 r.o.k	3 r.o.k	4 r.o.k	5 r.o.k eller större	Kan ej bedöma
Hyresrätt	15	15	16	20	15	3
Kooperativa hyresrätter	2	2	2	4	2	19
Bostadsrätt	12	15	18	24	17	2
Äganderätt	1	3	7	21	21	3
Ägarlägenheter	2	2	2	3	1	20
Annat	1	1	1	1	1	22
Summa	33	38	46	73	57	89

Behovstillfredsställelse

På frågan där kommunerna ombeds bedöma kommunens generella bostadsmarknadsläge, sett till behovsuppfyllelse av bostadssituationen för invånarna i kommunen, är det sju kommuner i Storstockholm som angivit en etta eller tvåa, 11 kommuner har angivit en trea och åtta kommuner har angivit en fyra på den sexgradiga skalan. Snittet på frågan om behovstillfredsställelse bland kommunerna i Storstockholm är 3,0. 

Mått på behovsbaserad bostadsbrist

När kommunerna i Storstockholm besvarar frågan om, och i så fall vilka, mått på behovsbaserad bostadsbrist som används i planeringen för bostadsförsörjningen i kommunen är det 20 kommuner som svarar att de använder mått på behovsbaserad bostadsbrist. Bland de kommuner som använder sig av något mått är de vanligaste trångboddhet följt av kombinationsmåttet trångbodda och ansträngd boendeekonomi. 

Prioriterade hushållstyper

På frågan om kommunerna prioriterar någon särskild hushållstyp i deras planering för bostadsförsörjningen svarar en stor majoritet av Storstockholms kommuner, 16, att de inte prioriterar någon särskild hushållstyp. Det är sex kommuner som svarar att de prioriterar sammanboende med barn och fem som svarar att de prioriterar ensamstående med barn. 

På frågan om det är någon hushållstyp som det är svårare att lösa boendesituationen för svarar nio av Storstockholms kommuner att ingen särskild grupp upplevs som svårare att lösa bostadssituationen för. Den hushållstyp som flest, åtta kommuner, svarar att de upplever situationen vara svårast för är ensamstående med barn. Svaren bland Storstockholms kommuner går i linje med de i riket som helhet.

Hinder för personer att få sina bostadsbehov tillgodosedda

I enkäten får kommunerna även svara på vilken typ av bostäder som det främst råder ett behov av i kommunen. En majoritet av Storstockholms kommuner, 22 kommuner, svarar att det främsta behovet är bostäder med rimliga boendekostnader. Därefter är de främsta behoven stora bostäder (16), och bostäder för äldre (10). 

På frågan som handlar om vilka hinder som finns i kommunen för personer att få sina bostadsbehov tillgodosedda svarar en majoritet att personer saknar ekonomiska förutsättningar (22), att det är lång kötid för ett förstahandskontrakt (18) och att det saknas bostäder av viss hustyp, storlek eller på rätt ställen i kommunen utifrån de aktuella bostadsbehoven (17).

Storstockholm – byggtakten kan minska 2025

Preliminär statistik från SCB i februari 2025 tyder på att det lämnades startbesked för 9 800 bostäder i Storstockholm under 2024. Av dessa tillkom 9 000 genom nybyggnad och 800 netto genom ombyggnad. Det var cirka 16 procent fler än år 2023, och motsvarar 3,9 nya bostäder per 1 000 invånare. Det var över riksgenomsnittet på 2,6 och högre än Storgöteborg (2,6) och Stormalmö (3,2).

Preliminärt var 51 procent av de bostäder som fått startbesked hyresrätter i flerbostadshus, medan 40 procent var bostadsrätter i flerbostadshus, två procent var ägarlägenheter i flerbostadshus och sju procent var bostäder i småhus. 

Kommunerna har historiskt överskattat byggandet

Vanligen överskattar kommunerna byggandet i enkäten. Överskattningarna i Storstockholm har under en följd av år ofta varit större än i landet i genomsnitt. Under perioden 2019–2023 påbörjades i genomsnitt 58 procent av det förväntade antalet bostäder i Storstockholm.

Minskning av byggandet kan förväntas 2025

Kommunerna i regionen bedömer att det kommer att påbörjas cirka 12 000 bostäder genom nybyggnad under 2025 och 12 800 år 2026. Indikativt, när bedömningarna har justerats för historiska överskattningar, tyder det på en minskad byggtakt med cirka 23 procent 2025 jämfört med 2024 men en ökning med cirka sex procent år 2026 jämfört med 2025. Antalet påbörjade bostäder i Storstockholm skulle då vara 18 procent lägre 2026 än 2024. Utöver detta kan det tillkomma ett nettotillskott av bostäder genom ombyggnad av befintliga byggnader. 

Byggandet av bostadsrätter förväntas vara svagt 2025

Kommunernas bedömningar, justerat för historiska överskattningar, indikerar en minskning för påbörjade hyresrätter i flerbostadshus med 14 procent jämfört med 2024 och för bostadsrätter med 48 procent i år medan småhusbyggandet kan komma att öka med 10 procent jämfört med 2024. År 2026 indikerar bedömningarna en minskning med 10 procent för hyresrätter jämfört med 2025, medan bostadsrätter förväntas öka 25 procent jämfört med 2025 och antalet bostäder i småhus öka med sex procent.

I genomsnitt förväntar kommunerna i Storstockholm att 51 procent av alla påbörjade bostäder 2025 är hyresrätter i flerbostadshus, medan 38 procent förväntas vara bostadsrätter, en procent vara ägarlägenheter i flerbostadshus och 10 procent vara bostäder i småhus. År 2026 förväntas 43 procent vara hyresrätter i flerbostadshus medan cirka 46 procent förväntas vara bostadsrätter, en procent vara ägarlägenheter i flerbostadshus och 10 procent vara bostäder i småhus.   

Höga produktionskostnader och svårigheter att få långivare eller hårda lånevillkor anges som begränsande faktorer av flest kommuner

I stora drag avviker inte kommunerna i Storstockholm från genomsnittet i riket i årets enkät när det gäller vilka faktorer som kommunerna bedömer begränsar bostadsbyggandet.

Höga produktionskostnader anges som en begränsande faktor av 80 procent av kommunerna. Svårigheter för byggherrar att få långivare/hårda lånevillkor anges av 60 procent, medan svårigheter för privatpersoner att få långivare/hårda lånevillkor anges av 48 procent. Konflikter i relation till allmänna eller statliga intressen enligt PBL anges av 56 procent, medan överklaganden av detaljplaner anges av 40 procent, båda tydligt över riksgenomsnittet. Även infrastrukturfrågor anges av en betydligt större andel än riksgenomsnittet.

Storgöteborg – underskott i samtliga kommuner

Kommungruppen Storgöteborg består av 13 kommuner, varav 12 kommuner i Västra Götalands län och en kommun, Kungsbacka, i Hallands län. På bostadsmarknaden i Storgöteborg bedöms det i årets enkät vara underskott i samtliga kommuner. Det gäller både i kommunen som helhet, på centralorten samt i kommunens övriga delar.

Alla kommunerna räknar med ett fortsatt underskott om tre år

Alla kommuner i Storgöteborg bedömer att det fortsatt kommer råda underskott på bostadsmarknaden i kommunen som helhet och i kommunens centrala delar om tre år. Vad gäller kommunens övriga delar bedömer alla kommuner utom en, som inte kan bedöma läget, att det kommer att råda underskott om tre år.

Efterfrågan på upplåtelseformer och storlekar under kommande tre år

De flesta kommuner uppskattar att det främst kommer efterfrågas både hyresrätter och bostadsrätter i nästan samtliga storlekar under de kommande tre åren. I Storgöteborg kommer äganderätter främst efterfrågas i större storlekar som fyra och fem rum och kök eller större.

Det är dock många kommuner som inte kan bedöma behovet av vilka upplåtelseformer och storlekar som främst kommer efterfrågas under de kommande tre åren i kommunen, det gäller särskilt behovet av kooperativa hyresrätter, ägarlägenheter samt eventuellt andra upplåtelseformer.

Vilka upplåtelseformer och storlekar bedömer ni främst kommer efterfrågas under de kommande tre åren i kommunen? (Storgöteborg, januari 2025) 

	1 r.o.k	2 r.o.k	3 r.o.k	4 r.o.k	5 r.o.k eller större	Kan ej bedöma
Hyresrätt	9	10	12	10	7	1
Kooperativa hyresrätter	1	1	1	1	1	11
Bostadsrätt	5	6	10	7	4	3
Äganderätt	0	1	8	10	9	3
Ägarlägenheter	0	0	1	1	0	11
Annat	0	0	0	0	0	10
Summa	15	18	32	29	21	50

Behovstillfredsställelse

På frågan där kommunerna ombeds bedöma kommunens generella bostadsmarknadsläge, sett till behovsuppfyllelse av bostadssituationen för invånarna i kommunen, där ett är att behovet är i låg grad tillfredsställt och sex är i hög grad tillfredsställt, är det två kommuner i Storgöteborg som angivit en tvåa medan fem kommuner har angivit tre och sex kommuner har angett fyra på den sexgradiga skalan. Ingen kommun har angett en etta och en kommun anger en femma. Snittet på frågan om behovstillfredsställelse bland kommunerna i Storgöteborg är 3,3. 

Mått på behovsbaserad bostadsbrist

När kommunerna i Storgöteborg besvarar frågan om, och i så fall vilka, mått på behovsbaserad bostadsbrist används i planeringen för bostadsförsörjningen i kommunen är det 10 kommuner som svarar att de använder mått på behovsbaserad bostadsbrist. De vanligaste måtten är trångboddhet, ansträngd boendeekonomi och en kombination av de två måtten. De används av åtta kommuner i kommungruppen. 

Prioriterade hushållstyper

På frågan om kommunerna prioriterar någon särskild hushållstyp i sin planering för bostadsförsörjningen svarar nästan samtliga kommuner, 11, att de inte prioriterar någon särskild hushållstyp. Två kommuner svarar sammanboende med barn. 

På frågan om det är någon hushållstyp som är svårare att lösa boendesituationen för svarar sex av Storgöteborgs kommuner att ensamstående med barn är svårast att lösa situationen för. Fyra kommuner anger att ingen särskild grupp upplevs som svårare att lösa bostadssituationen för.

Hinder för personer att få sina bostadsbehov tillgodosedda

En majoritet av Storgöteborgs kommuner, 12 stycken, svarar att det främsta behovet är bostäder med rimliga boendekostnader. Därefter är de främsta behoven stora bostäder (7) och bostäder för äldre (7). 

På frågan som handlar om vilka hinder som finns i kommunen för personer att få sina bostadsbehov tillgodosedda svarar de flesta kommuner i Storgöteborg att

• personer saknar ekonomiska förutsättningar (12)
• det är lång kötid till förstahandskontrakt (11)
• det saknas bostäder av viss hustyp, storlek eller på rätt ställen i kommunen utifrån de aktuella bostadsbehoven (9). 

Storgöteborg – påbörjade bostäder förväntas öka kraftigt

Preliminär statistik från SCB i februari 2025 tyder på att det påbörjades cirka 2 900 bostäder i Storgöteborg under 2024, varav 2 700 genom nybyggnad och 200 netto genom ombyggnad. Det var cirka 36 procent färre än året före, och motsvarar 2,6 bostäder per 1 000 invånare, lika med riksgenomsnittet. Av dessa var 58 procent hyresrätter i flerbostadshus, 27 procent bostadsrätter i flerbostadshus, en procent ägarlägenheter i flerbostadshus och 14 procent småhus.

Utvecklingen av bostadsbyggandet är svårbedömd, men bedömningarna i Storgöteborg har varit träffsäkra. I genomsnitt för åren 2019 till 2023 har utfallet varit 97 procent av det förväntade. Under 2023 lämnades startbesked för i princip exakt lika många bostäder som kommunerna förväntade, sett till det totala antalet.

Efter justering för historiska över- eller underskattningar tyder kommunernas bedömningar på att antalet påbörjade bostäder ökar med cirka 28 procent under 2025 jämfört med 2024. År 2026 kan antalet komma att öka med cirka 52 procent jämfört med 2025. Antalet påbörjade bostäder i Storgöteborg skulle då vara cirka 94 procent högre 2026 än 2024. Utöver detta kan det tillkomma ett nettotillskott av bostäder genom ombyggnad av befintliga byggnader.

Hyresrätter förväntas öka kraftigt 2026

Justerat är det förväntade antalet påbörjade hyresrätter i flerbostadshus två procent lägre 2025 jämfört med utfallet 2024. År 2026 förväntas antalet öka med hela 66 procent jämfört med 2025. 

Antalet påbörjade bostadsrätter i flerbostadshus kan i år komma att öka med 26 procent jämfört med 2024. År 2026 kan antalet komma att öka med nästan 50 procent jämfört med 2025.

Antalet påbörjade bostäder i småhus kan komma att öka med 42 procent från 2024 till 2025 för att sedan fortsätta öka med 34 procent 2026 jämfört med 2025.

I genomsnitt förväntar sig kommunerna i Storgöteborg att 43 procent av alla påbörjade bostäder 2025 är hyresrätter i flerbostadshus, medan 41 procent förväntas vara bostadsrätter i flerbostadshus, två procent vara ägarlägenheter i flerbostadshus och 14 procent vara bostäder i småhus. År 2026 förväntar kommunerna sig att 46 procent av alla påbörjade bostäder är hyresrätter i flerbostadshus, medan 40 procent förväntas vara bostadsrätter i flerbostadshus, en procent vara ägarlägenheter i flerbostadshus och 13 procent vara bostäder i småhus.

Långivare och hårda lånevillkor anges i lägre grad som en begränsande faktor i Storgöteborg

I Storgöteborg sticker en faktor ut som begränsande faktor för bostadsbyggande enligt kommunernas bedömningar. Det är höga produktionskostnader, som anges av 92 procent av kommunerna. Svårigheter för byggherrar respektive privatpersoner att få långivare/hårda lånevillkor anges som begränsande faktorer av en mycket lägre andel än genomsnittet för riket. 

Brist på detaljplan på attraktiv mark anges som begränsande faktor av 33 procent medan överklaganden av detaljplaner även det anges av 33 procent. Även konflikter i relation till allmänna eller statliga intressen enligt PBL anges av 33 procent. 

Stormalmö – något färre anger underskott

Stormalmö består av 12 kommuner inklusive Malmö stad. Nio av Stormalmös kommuner bedömer att det råder underskott på bostadsmarknaden i kommunen som helhet. Nio kommuner bedömer att det råder underskott på centralorten och åtta kommuner bedömer att det råder underskott i kommunens övriga delar. Detta är en försiktig förbättring jämfört med förra året då 10 kommuner svarade att det rådde underskott i kommunen som helhet och nio kommuner bedömde underskott i kommunens övriga delar.

Underskott i 10 kommuner som helhet om tre år

Det är 10 kommuner som bedömer att det kommer att vara underskott på bostadsmarknaden om tre år i kommunen som helhet. Av de nio kommuner som idag bedömer att det råder underskott på bostadsmarknaden i kommunen som helhet bedömer åtta stycken att det fortsatt kommer att råda underskott om tre år, medan en kommun inte kan bedöma behovet.

Det är en kommun som bedömer att det kommer råda balans i kommunen som helhet om tre år och en kommun bedömer även att det kommer vara balans på centralorten om tre år. Tre kommuner bedömer att det kommer att vara balans på bostadsmarknaden utanför kommunernas centrala delar om tre år.

Efterfrågan på upplåtelseformer och storlekar under kommande tre år

Samtliga storlekar på hyresrätter förväntas efterfrågas i liknanden utsträckning i Stormalmö de kommande tre åren. Vad gäller bostadsrätter förväntas efterfrågan bli störst på två, tre och fyra rum och kök. Kommunerna i Stormalmö anger vidare att det främst kommer efterfrågas större äganderätter, tre rum och kök och större.

Det är dock många kommuner som inte kan bedöma behovet av vilka upplåtelseformer och storlekar som främst kommer efterfrågas under de kommande tre åren i kommunen, det gäller särskilt behovet av kooperativa hyresrätter, ägarlägenheter samt eventuellt andra upplåtelseformer.

Vilka upplåtelseformer och storlekar bedömer ni främst kommer efterfrågas under de kommande tre åren i kommunen? (Stormalmö, januari 2025) 

	1 r.o.k	2 r.o.k	3 r.o.k	4 r.o.k	5 r.o.k eller större	Kan ej bedöma
Hyresrätt	7	9	9	10	6	1
Kooperativa hyresrätter	1	1	1	1	1	8
Bostadsrätt	3	8	9	10	6	1
Äganderätt	3	3	9	11	11	1
Ägarlägenheter	1	1	1	1	1	10
Annat	1	1	0	0	0	10
Summa	16	23	29	33	25	41

Behovstillfredsställelse

På frågan där kommunerna ombeds bedöma kommunens generella bostadsmarknadsläge, sett till behovsuppfyllelse av bostadssituationen för invånarna i kommunen, är det fem kommuner i Stormalmö som angivit en tvåa, tre kommuner har angivit en trea och fyra kommuner har angivit en femma på den sexgradiga skalan. Ingen kommun har angett en etta, femma eller sexa.  Snittet på frågan om behovstillfredsställelse bland kommunerna i Stormalmö är 2,9. Stormalmö är den kommungrupp som har lägst snitt på behovstillfredsställelse i årets enkät.

Mått på behovsbaserad bostadsbrist

När kommunerna i Stormalmö besvarar frågan om, och i så fall vilka, mått på behovsbaserad bostadsbrist används i planeringen för bostadsförsörjningen i kommunen är det 10 kommuner som svarar att de använder mått på behovsbaserad bostadsbrist. De vanligaste måtten är trångboddhet och ansträngd boendeekonomi, vilka används av nio kommuner i kommungruppen, samt en kombination av dessa två mått och måttet flyttar ofta, vilka används av åtta kommuner i kommungruppen.

Prioriterade hushållstyper

På frågan om kommunerna prioriterar någon särskild hushållstyp i deras planering för bostadsförsörjningen svarar samtliga kommuner, 12 stycken, att de inte prioriterar någon särskild hushållstyp. 

På frågan om det är någon hushållstyp som är svårare att lösa boendesituationen för svarar sju av Stormalmös kommuner att ensamstående med barn är svårast att lösa situationen för. 

Hinder för personer att få sina bostadsbehov tillgodosedda

Precis som i de övriga storstadsregionerna är det en majoritet av Stormalmös kommuner, 11 stycken, som svarar att det främsta behovet är bostäder med rimliga boendekostnader. Därefter är de främsta behoven stora bostäder (9) och små bostäder (5).

På frågan som handlar om vilka hinder som finns i kommunen för personer att få sina bostadsbehov tillgodosedda svarar de flesta av kommunerna i Stormalmö att personer saknar ekonomiska förutsättningar (11) och att hyresvärdar ställer höga krav (exempelvis fast anställning och referenser) för att erhålla ett kontrakt (7). 

Stormalmö – byggandet kan öka något 2025

Enligt preliminär statistik från SCB i februari 2025 lämnades startbesked för cirka 2 600 bostäder i Stormalmö under 2024, varav cirka 2 400 genom nybyggnad och cirka 200 som nettotillskott genom ombyggnad. Det var en ökning med sju procent jämfört med 2023, och motsvarar 3,2 bostäder per 1 000 invånare, vilket är över riksgenomsnittet på 2,6. 75 procent var hyresrätter i flerbostadshus, 13 procent bostadsrätter i flerbostadshus och 12 procent bostäder i småhus.

Byggandet kan öka efter den kraftiga inbromsningen 2023

Kommunernas bedömningar indikerar att antalet påbörjade bostäder ökar med sju procent år 2025 jämfört med 2024 och med 38 procent år 2026 jämfört med 2025. Antalet påbörjade bostäder i Stormalmö skulle då vara 48 procent högre 2026 jämfört med 2024. Utöver detta kan det tillkomma ett nettotillskott av bostäder genom ombyggnad av befintliga byggnader.

Antalet förväntade påbörjade hyresrätter i flerbostadshus är 6 procent högre 2025 jämfört med utfallet 2024. År 2026 kan antalet öka med 27 procent jämfört med 2025. 

Antalet påbörjade bostadsrätter i flerbostadshus förväntas minska med 32 procent jämfört med utfallet 2024. År 2026 kan antalet komma att öka med 64 procent jämfört med 2025.

Antalet påbörjade bostäder i småhus förväntas öka med 56 procent 2025 jämfört med utfallet 2024, för att sedan under 2026 öka med ytterligare 36 procent jämfört med 2025.

År 2025 förväntar kommunerna i Stormalmö att i genomsnitt 57 procent av alla påbörjade bostäder är hyresrätter i flerbostadshus, medan 26 procent förväntas vara bostadsrätter i flerbostadshus och 17 procent vara bostäder i småhus. År 2026 förväntar kommunerna att 53 procent av alla påbörjade bostäder är hyresrätter i flerbostadshus, medan 31 procent förväntas vara bostadsrätter i flerbostadshus och 16 procent vara bostäder i småhus. 

Överklagande av detaljplaner och svag inkomstutveckling anges som begränsande faktorer av betydligt större andel av kommunerna än genomsnittet

Liksom i landet som helhet vad gäller faktorer som begränsar bostadsbyggande är det höga produktionskostnader som anges av störst andel av de 12 kommunerna i Stormalmö, 92 procent. Svårigheter att få långivare/hårda lånevillkor både för privatpersoner och för byggherrar anges av 67 respektive 75 procent.

Överklaganden av detaljplaner anges av 50 procent av kommunerna, vilket är betydligt över riksgenomsnittet på 21 procent. Svag inkomstutveckling för hushållen anges även det av 50 procent, jämfört med 32 procent i riket.