Läget på bostadsmarknaden i riket

I 2025 års bostadsmarknadsenkät är det 127 kommuner som anger underskott på bostadsmarknaden i kommunen som helhet, medan 160 kommuner anger balans eller överskott. Jämfört med de historiskt höga nivåerna 2017, då 255 kommuner bedömde underskott på bostadsmarknaden som helhet, har det för varje år sedan dess blivit färre kommuner som bedömer underskott samt fler kommuner som bedömer överskott.

Färre kommuner anger underskott jämfört med 2024

I 2025 års bostadsmarknadsenkät anger 127 av landets 290 kommuner att det råder underskott på den lokala bostadsmarknaden i kommunen som helhet. Det motsvarar 44 procent av de 287 kommuner som har besvarat frågan. Det är 21 kommuner färre som gör den bedömningen i år jämfört med för ett år sedan, och 53 kommuner färre jämfört med för två år sedan. 

Totalt bor 63 procent av landets befolkning i de kommuner som uppger att de har underskott på bostadsmarknaden. Det är lägre än 2024 då andelen var 70 procent och betydligt lägre än för fem år sedan. Vid den högsta noteringen visade enkätsvaren att 94 procent av befolkningen bodde i kommuner med underskott på bostadsmarknaden.

Det är 32 kommuner som har gått från att bedöma underskott på bostadsmarknaden 2024 till att bedöma balans eller överskott 2025. Av dessa kommuner tillhör de flesta, 22 stycken, kommungruppen ”övriga kommuner med färre än 25 000 invånare”. 

Fler kommuner bedömer överskott på bostadsmarknaden

Det är 48 kommuner som bedömer att det råder överskott på bostadsmarknaden i kommunen som helhet. Det är en ökning med 27 kommuner jämfört med förra året, då det var 21 kommuner som gjorde den bedömningen. 

Av de kommuner som anger överskott på bostadsmarknaden i kommunen som helhet tillhör de flesta, 41 stycken, kommungruppen ”övriga kommuner med mindre än 25 000 invånare”. Även fem högskolekommuner utanför storstadsregionerna med fler än 75 000 invånare samt två övriga kommuner med fler än 25 000 invånare bedömer överskott.

Det är 31 kommuner som har gått från att bedöma balans eller underskott på bostadsmarknaden 2024 till att bedöma överskott 2025. Av dessa kommuner tillhör de flesta, 25 stycken, kommungruppen ”övriga kommuner med färre än 25 000 invånare”. I samtliga av dessa 25 kommuner har befolkningen minskat under 2024. Det är även fyra större högskolekommuner som har gått från att bedöma balans 2024 till överskott 2025. I samtliga av dessa fyra kommuner har befolkningen ökat under 2024.

Något färre kommuner har bostadsmarknader i balans

Totalt 112 kommuner, motsvarande cirka 39 procent, bedömer i årets enkät att bostadsmarknaden är i balans i kommunen som helhet. Det är en minskning med sju kommuner sedan förra året, men en ökning med 15 kommuner jämfört med för två år sedan. Kommuner som bedömer balans finns i hela landet, och bland dessa finns kommuner med såväl en ökande som en minskande folkmängd. De flesta, 70 stycken, ingår i gruppen ”övriga kommuner med färre än 25 000 invånare”. 27 kommuner finns i gruppen ”övriga kommuner med fler än 25 000 invånare”, 10 högskolekommuner samt två i Storstockholm och tre i Stormalmö.

Trenden visar färre kommuner med underskott och fler med överskott

Trenden sedan 2017, vilket var det år där flest kommuner bedömde underskott och minst antal bedömde balans och överskott på bostadsmarknaden i kommunen som helhet, fortsätter gå mot att färre kommuner bedömer underskott och fler kommuner bedömer överskott på bostäder för varje år. 

Fortsatt underskott i storstadsregionerna

I de tre storstadsregionerna Storstockholm, Storgöteborg och Stormalmö bedömer de flesta kommunerna, totalt 46 av 51 stycken, att det råder underskott på bostadsmarknaden i kommunen som helhet. Fem kommuner bedömer balans, varav två kommuner i Storstockholm och tre kommuner i Stormalmö, men ingen kommun i kommungrupperna bedömer överskott. Förra året bedömde sex kommuner i storstadsregionerna balans. 

Storstadsregionerna är de tre kommungrupper där störst andel av kommunerna, mellan 100 procent i Storgöteborg och 75 procent i Stormalmö, bedömer att det råder underskott på bostadsmarknaden.

Fler större högskolekommuner bedömer överskott

I kommungruppen högskolekommunerna utanför storstadsregionerna med fler än 75 000 invånare är det åtta av 18 som bedömer underskott i kommunen som helhet. Detta till skillnad från förra året då nio kommuner i denna grupp bedömde underskott och för tre år sedan då samtliga kommuner i gruppen gjorde den bedömningen. Det är fem kommuner som bedömer balans och fem kommuner som bedömer överskott. Förra året, 2024, var det endast en kommun som bedömde överskott, medan åtta kommuner bedömde balans. 

Högskolekommuner utanför storstadsregionerna med fler än 75 000 invånare är den kommungrupp där störst andel av kommunerna, 28 procent, bedömer att det råder överskott på bostadsmarknaden.

Majoriteten av de mindre högskolekommunerna, sju stycken, bedömer underskott, medan fem stycken bedömer balans. Ingen av kommunerna i gruppen bedömer överskott på bostadsmarknaden i kommunen som helhet. 

Flera större kommuner rapporterar balans

Av de 112 kommuner som anger balans i kommunen som helhet har Norrköping störst folkmängd, cirka 145 000 invånare. Den näst största kommunen som bedömer balans är Halmstad, med cirka 106 000 invånare. 

Kommungruppen ”övriga kommuner med fler än 25 000 invånare” är den grupp där störst andel av kommunerna, 79 procent, bedömer att det råder balans på bostadsmarknaden. De flesta kommuner som uppger att det råder balans på bostadsmarknaden, 70 stycken, tillhör dock gruppen ”övriga kommuner med färre än 25 000 invånare”.

Underskottet är störst på centralorterna

Centralorten är ofta den del av kommunen där efterfrågan på bostäder är störst i förhållande till utbudet. Av de kommuner som har besvarat frågan i år bedömer 152 kommuner att det råder underskott på bostadsmarknaden på centralorten, jämfört med 176 kommuner 2024. Det är 87 kommuner som bedömer balans, vilket är ungefär samma nivå som 2024 då 83 kommuner som bedömde balans. Vidare är det 48 kommuner som anger överskott på centralorten i år, vilket kan jämföras med förra året då det var 28 kommuner som angav överskott. Det är således mer än 70 procent fler kommuner som anger överskott på centralorten i år jämfört med 2024.

Färre kommuner bedömer underskott i kommunens övriga delar utanför centralorten

Det är vanligare att kommunerna anger balans på bostadsmarknaden i områden utanför centralorten, jämfört med på centralorten och i kommunen som helhet. Jämfört med förra året är det ungefär samma antal kommuner, 146 stycken, som anger balans utanför centralorten. Förra året var den siffran 139 kommuner. Antalet kommuner som anger underskott har minskat de senast åren och är i år 98 stycken. Samma siffra förra året var 112 kommuner. Antalet kommuner med överskott har ökat till 44 kommuner. Förra året angav 36 kommuner överskott i kommunens övriga delar utanför centralorten.

Färre kommuner bedömer att läget kommer ha försämrats om tre år

Färre kommuner jämfört med föregående år bedömer att det kommer vara underskott på kommunens bostadsmarknad som helhet om tre år jämfört med i dag. Av de kommuner som har svarat på frågan om hur kommunens bostadsmarknadsläge förväntas se ut om tre år uppger i år 134 kommuner, jämfört med 173 förra året, att det förväntas råda underskott på bostadsmarknaden i kommunen som helhet. 

Det är 26 kommuner som i årets enkät bedömer att det kommer råda överskott på bostadsmarknaden i kommunen som helhet om tre år, jämfört med 13 kommuner som gjorde motsvarande bedömning i föregående års enkät. 

Det är även fler kommuner, 106 stycken, som i årets enkät bedömer att det kommer råda balans på bostadsmarknaden i kommunen som helhet om tre år, jämfört med 90 kommuner som gjorde motsvarande bedömning förra året. 

Det är 17 kommuner som idag bedömer balans som tror att det kommer råda underskott om tre år och åtta kommuner som idag bedömer underskott som tror att det kommer råda balans om tre år i kommunen som helhet.

Av de 48 kommuner som i årets enkät bedömer att det är överskott på bostadsmarknaden i kommunen som helhet bedömer ungefär hälften, 23 stycken, att det fortsatt kommer att råda överskott om tre år. 15 av dessa kommuner bedömer att det istället kommer att råda balans på bostadsmarknaden om tre år, medan två kommuner tror att det kommer råda underskott. Nio av dessa kommuner kan inte bedöma läget om tre år.  

På centralorten ser det liknande ut. Av de kommuner som har svarat på frågan om läget på centralorten om tre år uppger 155 kommuner att det kommer att råda underskott på bostadsmarknaden på centralorten. Det är 17 kommuner som idag bedömer balans som tror att det kommer råda underskott om tre år och 13 kommuner som idag bedömer underskott som tror att det kommer råda balans om tre år på centralorten.

Störst efterfrågan på treor och fyror

I enkäten frågas det om vilka upplåtelseformer och storlekar på bostäder som främst kommer efterfrågas under de kommande tre åren i kommunen. Sett till storleken på bostäder som kommer efterfrågas visar svaren på riksnivå att bostäder med tre rum och kök respektive fyra rum och kök kommer var mest efterfrågat, om man ser till alla upplåtelseformer. I hyresrätter är det störst efterfrågan på två till fyra rum och kök. Detsamma gäller bostadsrätter. I äganderätter är det däremot fyra respektive fem rum och kök eller större som kommer efterfrågas mest.

Det är dock många kommuner som inte kan bedöma behovet av vilka upplåtelseformer och storlekar som främst kommer efterfrågas under de kommande tre åren i kommunen, det gäller särskilt behovet av kooperativa hyresrätter, ägarlägenheter samt eventuellt andra upplåtelseformer.

Det är 30 kommuner som anger att det finns ett behov av andra upplåtelseformer. Under detta svarsalternativ anger kommunerna ett behov av exempelvis trygghetsbostäder, LSS-bostäder, seniorbostäder, kollektivboenden eller gemenskapsboenden samt tillfälliga entreprenörsbostäder.

Efterfrågan av olika upplåtelseformer och storlekar de kommande tre åren i landets samtliga kommuner (januari 2025)

	1 r.o.k	2 r.o.k	3 r.o.k	4 r.o.k	5 r.o.k	Kan ej bedöma
Hyresrätt	94	174	191	164	90	18
Kooperativa hyresrätter	7	18	22	12	7	209
Bostadsrätt	43	108	177	149	70	64
Äganderätt	4	12	90	203	189	49
Ägarlägenheter	3	7	19	17	12	219
Annat	11	14	11	8	5	202
Summa	162	333	510	553	373	980

Kommunernas bedömning av behovet på bostadsmarknaden

I enkäten ombeds kommunen bedöma det generella bostadsmarknadsläget sett till behovsuppfyllelse för invånarna i kommunen, redogöra för vilka mått på behovsbaserad bostadsbrist som används vid planering för bostadsförsörjningen, vilka hushållstyper man prioriterar samt vilka som är svårast att lösa situationen för i kommunen. De sista frågorna i delen ber kommunen att bedöma vilken typ av bostäder det råder störst behov av samt vilka hinder det finns för personer att få sina bostadsbehov tillgodosedda i kommunen.

Kommunernas bedömning av generell behovsuppfyllelse

I den första frågan i denna del ombeds kommunerna bedöma kommunens generella bostadsmarknadsläge sett till behovsuppfyllelse av bostadssituationen för invånarna i kommunen. Kommunerna ombeds göra bedömningen på en skala från ett (behovet är i låg grad tillfredsställt) till sex (behovet är i hög grad tillfredsställt). Det är 285 kommuner som besvarat frågan. Av dessa är det 43 kommuner som anger en etta eller en tvåa. Det är 48 kommuner som anger en femma eller en sexa. En stor del, 194 kommuner, anger en trea eller en fyra. Flest kommuner, 116 stycken, anger en fyra.

Kommuner där behovet är tillfredsställt i låg grad 

De 43 kommuner som bedömer att behovet är tillfredsställt i lägre grad (1–2) finns i alla kommungrupper i hela landet. Det är sju högskolekommuner, 14 kommuner som tillhör någon av storstadsregionerna, 21 övriga kommuner med färre än 25 000 invånare och en kommun med fler än 25 000 invånare. Stormalmö är den kommungrupp där störst andel av kommunerna, ungefär 42 procent, har svarat en etta eller tvåa på frågan.

Kommuner där behovet är tillfredsställt i hög grad 

De 48 kommuner som bedömer att behovet är tillfredsställt i högre grad (5–6) finns övervägande i kommuner med färre än 25 000 invånare, 36 stycken. Utöver dessa är det sex kommuner som tillhör någon av högskolekommunerna utanför storstadsregionerna och sex övriga kommuner med fler än 25 000 invånare som svarar att behovet är tillfredsställt i högre grad. Ingen av kommunerna i de tre storstadsregionerna har svarat en femma eller sexa på frågan.

När kommunerna besvarar frågan om, och i så fall vilka, mått på behovsbaserad bostadsbrist som används i planeringen för bostadsförsörjningen i kommunen är det 162 kommuner som använder sig av mått på behovsbaserad bostadsbrist. Bland dessa kommuner är de vanligaste måtten trångboddhet (121), ansträngd boendeekonomi (106) och ett kombinationsmått av ansträngd boendeekonomi och trångboddhet (117). 

Det är 122 kommuner som svarar att de inte använder några mått eller underlag på behovsbaserad bostadsbrist. Flera kommuner kommenterar dock att Boverkets mått kommer att användas vid revidering av riktlinjerna för bostadsförsörjning i kommunen.  

Prioriterade hushållstyper

Kommunerna får i enkäten frågan om de prioriterar någon särskild hushållstyp i deras planering för bostadsförsörjningen. En stor majoritet, 216 kommuner, svarar att de inte prioriterar någon särskild hushållstyp. Bland de kommuner som prioriterar någon särskild hushållstyp är sammanboende med barn (31) samt övriga hushåll (39) de vanligaste svaren. I kommentarerna från de kommuner som har svarat övriga hushåll anger många kommuner att äldre personer, yngre personer och hushåll med svag ekonomi prioriteras.

Det frågas också om det är någon hushållstyp som är svårare att lösa boendesituationen för. En stor del, 126 kommuner, svarar att ingen särskild grupp upplevs som svårare att lösa bostadssituationen för. 71 kommuner svarar att de upplever situationen vara svårast att lösa för ensamstående med barn. 90 kommuner har svarat övriga hushåll, där många kommuner i kommentarerna anger att de upplever att situationen är svårast att lösa för äldre personer, yngre personer, trångbodda hushåll, trygghetsboende och hushåll med svag ekonomi.

Boverkets mått på bostadsbrist

Eftersom Boverket ska ta fram och förse kommunerna med underlag tillfrågades kommunerna om huruvida de idag använder sig av Boverkets mått på behovsbaserad bostadsbrist. Det är 129 kommuner som svarar att de idag använder sig av Boverkets mått på behovsbaserad bostadsbrist och 121 kommuner som svarar att de inte gör det. Många av de kommuner som svarar nej kommenterar att Boverkets mått ska börja implementeras inom kort i kommunens arbete med bostadsförsörjningen.

Stort behov av bostäder med rimliga boendekostnader

I enkäten får kommunerna svara på vilken typ av bostäder som det främst råder behov av i kommunen. En majoritet av kommunerna, hela 208 kommuner, svarar att det främsta behovet är bostäder med rimliga boendekostnader. Därefter är det främsta behovet stora bostäder (130), bostäder för äldre (142) och tillgänglighetsanpassade bostäder (131). Det är 35 kommuner som svarar annat och i kommentarerna rör det sig ofta om trygghetsbostäder, LSS-bostäder och bostäder i attraktiva lägen.

Hinder för personer att få sina bostadsbehov tillgodosedda

Den sista frågan i delen om behovsbaserad bostadsbrist rör vilka hinder som finns i kommunen för personer att få sina bostadsbehov tillgodosedda. De vanligaste svaren från kommunerna är att personer saknar ekonomiska förutsättningar för att köpa en bostad i kommunen och att det saknas bostäder av viss hustyp, storlek eller på rätt ställen i kommunen utifrån de aktuella bostadsbehoven. 

Bland de kommuner som anger att det finns andra hinder för personer att få sina bostadsbehov tillgodosedda i kommunen, uttrycks i kommentarerna bland annat att

• tillgängliga bostäder, exempelvis nyproducerade sådana, finns men är för dyra i förhållande till de behov som finns vilket försvårar flyttkedjor
• det finns brist på tillgänglighetsanpassade bostäder
• det finns svårigheter att få bolån på grund av höga amorteringskrav.

Kommunerna förväntar ett ökat småhusbyggande

Bostadsmarknaden har utvecklats svagt efter det att invasionskriget i Ukraina bröt ut i februari 2022. Bostadsbyggandet minskade kraftigt från hösten 2022 och under 2023. Kommunernas förväntningar i årets bostadsmarknadsenkät, justerade efter den historiska överskattningen, indikerar att byggtakten kan falla ytterligare något under 2025 för att därefter öka 2026. Detta gäller med undantag för småhus som förväntas öka 2025. Under 2026 förväntar sig kommunerna ett ökat byggande, främst vad gäller bostadsrätter och småhus. Flertalet kommuner anger även i år höga produktionskostnader och svårigheter att få långivare/hårda lånevillkor som begränsande faktorer för ökat byggande.

Två procent färre påbörjade bostäder år 2024

År 2024 lämnades startbesked för 30 800 bostäder enligt SCB:s preliminära statistik från den 24 februari 2025. Det är cirka två procent färre än 2023. Av dessa var 28 350 genom nybyggnad och 2 450 som nettotillskott genom ombyggnad. 2024 års siffra för nybyggnad är uppräknad med 10 procent av SCB, vilket motsvarar den genomsnittliga eftersläpningen de senaste åren. Siffran för ombyggnad är uppräknad med 32 procent av SCB. 

Hyresrätter i flerbostadshus utgjorde 56 procent av de påbörjade bostäderna, medan 22 procent var bostadsrätter i flerbostadshus, två procent var ägarlägenheter i flerbostadshus och 20 procent var småhus. Preliminärt minskade antalet påbörjade hyresrätter i flerbostadshus med en procent, medan bostadsrätter i flerbostadshus ökade med fyra procent. Antalet påbörjade bostäder i småhus minskade med nio procent. 

Det har varit svårt för kommunerna att bedöma byggtakten

Det var svårt för kommunerna att bedöma byggandets utveckling i det mycket osäkra konjunkturläget 2023, men även året före var svårbedömt. I genomsnitt för femårsperioden 2019–2023 påbörjades cirka 67 procent av det förväntade byggandet, men utfallet 2023 blev endast 45 procent. Storgöteborg sticker dock ut med ett utfall på 97 procent under perioden 2019–2023, och 100 procent år 2023. Siffrorna från 2024 är utelämnade på grund av att dessa siffror endast är preliminära och inte uppräknade på kommungruppsnivå, vilket gör det svårt att jämföra med de faktiska utfallen de föregående åren.

Kommunerna förväntar sig att byggandet ökar 2026

Kommunerna förväntar sig sammantaget att det påbörjas cirka 36 000 bostäder genom nybyggnad år 2025. År 2026 förväntas takten öka med 37 procent, till cirka 49 000 bostäder. Av det förväntade byggandet i flerbostadshus 2025 är cirka åtta procent med tomträtt.

Om man justerar kommunernas förväntningar med den historiska överskattningen motsvarar det drygt 24 000 påbörjade bostäder år 2025 och 34 000 år 2026. Det skulle innebära att antalet påbörjade bostäder minskar med 14 procent 2025 jämfört med 2024, men ökar med 40 procent år 2026 jämfört med 2025. Antalet påbörjade bostäder skulle då vara 20 procent högre än 2024. Om de procentuella förändringarna är kända för varje år är det möjligt att beräkna den procentuella förändringen över en längre period. I detta fall erhålls den procentuella förändringen mellan startåret 2024 och slutåret 2026 genom multiplikationen (1–0,14) (1+0,40) =1,20. Uttrycket innebär att den procentuella ökningen under perioden 2024–2026 är 20 procent. Motsvarande beräkning kan göras för de olika kommungrupperna.

Förväntningarna på framför allt ett ökat byggande 2026 kan vara något för optimistiska på många håll, främst vad gäller bostadsrätter.

Småhusbyggandet förväntas öka och kommunerna tror på en större återhämtning för bostadsrätter än för hyresrätter

Kommunernas bedömningar innebär justerat att antalet påbörjade hyresrätter i flerbostadshus minskar med 11 procent 2025 jämfört med 2024 för att därefter öka med 24 procent 2026 jämfört med 2025, medan bostadsrätter minskar med 33 procent 2025 jämfört med 2024 för att därefter vända uppåt och öka med 57 procent 2026 jämfört med 2025. Siffrorna indikerar alltså att svängningarna är större för bostadsrätter. Antalet påbörjade hyresrätter skulle då vara 10 procent högre 2026 än 2024, och antalet påbörjade bostadsrätter fem procent högre. Småhusbyggandet ökar med 24 procent under 2025 jämfört med 2024 och med 40 procent år 2026 jämfört med 2025, vilket innebär att antalet påbörjade bostäder i småhus skulle vara 74 procent högre 2026 jämfört med 2024. Bedömningarna om utvecklingen skiljer sig dock åt mellan kommungrupperna, i synnerhet när det gäller hyresrätter.

År 2025 förväntar sig kommunerna i genomsnitt att 51 procent av alla påbörjade bostäder är hyresrätter i flerbostadshus, medan 30 procent förväntas vara bostadsrätter i flerbostadshus och 19 procent vara bostäder i småhus. År 2026 förväntar sig kommunerna att 46 procent av alla påbörjade bostäder är hyresrätter i flerbostadshus, medan 34 procent förväntas vara bostadsrätter i flerbostadshus, cirka en procent vara ägarlägenheter i flerbostadshus och 19 procent vara bostäder i småhus. 

Höga produktionskostnader och svårigheter att få långivare och hårda lånevillkor anges som begränsande faktorer av flest kommuner

I bostadsmarknadsenkäten får kommunerna ange de främsta faktorerna som för närvarande begränsar bostadsbyggandet i kommunen. Höga produktionskostnader, svårigheter för privatpersoner att få långivare/hårda lånevillkor samt svårigheter för byggherrar att få långivare/hårda lånevillkor anges som begränsande faktorer av flest antal kommuner i år, liksom under förra året. Följande sammanställning visar vilka begränsande faktorer som flest kommuner anger.

• 83 procent av kommunerna anger höga produktionskostnader som en begränsande faktor för bostadsbyggande. 
• 63 procent av kommunerna anger svårigheter för privatpersoner att få långivare/hårda lånevillkor som en begränsande faktor, en minskning med fem procentenheter jämfört med förra året. Andelen är klart minst i Storgöteborg.
• Svårigheter för byggherrar att få långivare/hårda lånevillkor anges av 56 procent, vilket är en minskning med sex procentenheter jämfört med förra året. Andelen är även här klart minst i Storgöteborg.
• Svag inkomstutveckling för hushållen anges av 32 procent av kommunerna. Här sticker högskolekommuner med fler än 75 000 invånare ut med 56 procent, Stormalmö med 50 procent och Storstockholm med 40 procent av kommunerna. För Storstockholm innebär det en ökning med 12 procentenheter jämfört med förra året.
• Konflikter i relation till allmänna eller statliga intressen enligt plan- och bygglagen anges av 37 procent av kommunerna, vilket var sex procentenheter fler än året före. Här sticker högskolekommuner med färre än 75 000 invånare ut, där 58 procent av kommunerna anger detta som en begränsande faktor för bostadsbyggande, samt även Storstockholm med 56 procent av kommunerna och Stormalmö med 50 procent. 
• Brist på detaljplanelagd mark för bostäder som marknadsaktörer vill bebygga anges av 26 procent, fem procentenheter färre än året före. 
• Bland kommuner med färre än 25 000 invånare utan högskola anger 46 procent ett minskat befolkningsunderlag som en begränsande faktor för bostadsbyggande. En ökning med 14 procentenheter jämfört med förra året. Bland kommuner med fler än 25 000 invånare utan högskola anger var tredje att minskat befolkningsunderlag är en begränsande faktor.
• Vad gäller den begränsande faktorn svag andrahandsmarknad har spridningen bland kommunerna ökat jämfört med förra året. Inga kommuner i Storstockholm eller Storgöteborg anger detta som en begränsande faktor för bostadsbyggande, jämfört med var tredje bland kommuner med färre än 25 000 invånare utan högskola, och var fjärde bland högskolekommuner med färre än 75 000 invånare och bland kommuner med fler än 25 000 invånare utan högskola.

Planerad ombyggnad och rivning

I enkäten ställs en fråga om det under 2025 eller 2026, utöver nybyggnad, planeras för ombyggnad eller rivning som förändrar bostadsbeståndet. Det är 30 kommuner som svarar att det finns planer för rivning, medan 75 kommuner svarar att det finns planer för ombyggnad och 33 kommuner som svarar att det finns planer för både rivning och ombyggnad.