Fler av landets högskolekommuner anger överskott

Jämfört med förra året är det i 2025 års bostadsmarknadsenkät fler högskolekommuner utanför storstadsregionerna som anger överskott på bostadsmarknaden. I år är det fem kommuner i kommungruppen som bedömer överskott och 10 kommuner som bedömer balans. Antalet kommuner som bedömer underskott har minskat till 15 i år jämfört med förra året. Förra året var det en kommun i kommungruppen som bedömde överskott, 12 som bedömde balans respektive 17 som bedömde underskott.

Större högskolekommuner – överskottet ökar

Åtta av de större högskolekommunerna utanför storstadsregionerna anger underskott på bostadsmarknaden i kommunen som helhet. För tre år sedan uppgav samtliga större högskolekommuner att det rådde underskott i kommunen som helhet och på centralorten.

I årets enkät är det jämfört med förra året färre kommuner, fem stycken, som anger balans i kommunen som helhet.

Jämfört med förra året är det dock fler större högskolekommuner, fem stycken, som i år anger överskott i kommunen som helhet. Förra året var det bara en kommun i kommungruppen som bedömde överskott i kommunen som helhet.

Fler kommuner, sju stycken, bedömer balans och färre kommuner, sju stycken, bedömer underskott i kommunens övriga delar jämfört med på centralorten och i kommunen som helhet.

Underskott om tre år

Det är 11 kommuner som bedömer underskott i kommunen som helhet om tre år, jämfört med åtta kommuner som bedömer underskott i år. Tre kommuner bedömer att läget kommer att gå från balans eller överskott till underskott om tre år.

Efterfrågan på upplåtelseformer och storlekar under kommande tre år

I enkäten frågas det om vilka upplåtelseformer och storlekar som främst kommer efterfrågas under de kommande tre åren i kommunerna. Sett till både hyresrätter och bostadsrätter visar svaren att i stort sett samtliga storlekar kommer efterfrågas. I äganderätter är det främst fyra rum och kök eller större som kommer efterfrågas.

Det är dock många kommuner som inte kan bedöma behovet av vilka upplåtelseformer och storlekar som främst kommer efterfrågas under de kommande tre åren i kommunen, det gäller särskilt behovet av kooperativa hyresrätter, ägarlägenheter samt eventuellt andra upplåtelseformer.

Vilka upplåtelseformer och storlekar bedömer ni främst kommer efterfrågas under de kommande tre åren i kommunen? (Högskolekommuner med fler än 75 000 invånare, januari 2025)

	1 r.o.k	2 r.o.k	3 r.o.k	4 r.o.k	5 r.o.k eller större	Kan ej bedöma
Hyresrätt	8	11	11	14	11	2
Kooperativa hyresrätter	0	0	2	2	2	11
Bostadsrätt	6	10	12	14	12	2
Äganderätt	0	0	8	15	16	2
Ägarlägenheter	0	0	2	3	3	10
Annat	17	23	36	48	44	46

Behovstillfredsställelse

På frågan där kommunerna ombeds bedöma kommunens generella bostadsmarknadsläge, sett till behovsuppfyllelse av bostadssituationen för invånarna i kommunen, är det fyra kommuner bland större högskolekommuner som angivit en etta eller tvåa, 10 kommuner har angivit en trea eller fyra och fyra kommuner anger en femma på den sexgradiga skalan. Snittet i kommungruppen ligger på 3,4.

Mått på behovsbaserad bostadsbrist

När de större högskolekommunerna besvarar frågan om, och i så fall vilka, mått på behovsbaserad bostadsbrist som används i planeringen för bostadsförsörjningen i kommunen är det 14 kommuner som svarar att de använder mått på behovsbaserad bostadsbrist. Bland de kommuner som använder sig av något mått är de vanligaste trångboddhet, ansträngd boendeekonomi, ansträngd boendeekonomi baserat på KALP samt kombinationsmåttet trångboddhet och ansträngd boendeekonomi.

Prioriterade hushållstyper

På frågan om kommunerna prioriterar någon särskild hushållstyp i deras planering för bostadsförsörjningen svarar de flesta, 13 kommuner, att de inte prioriterar någon särskild hushållstyp. Det är två kommuner som svarar att de prioriterar sammanboende med barn. 

På frågan om det är någon hushållstyp som är svårare att lösa boendesituationen för svarar flest kommuner, 11 stycken, att de upplever situationen vara svårast att lösa situationen för ensamstående med barn.

Hinder för personer att få sina bostadsbehov tillgodosedda

I enkäten får kommunerna svara på vilken typ av bostäder som det främst råder ett behov av i kommunen. Alla utom två av de större högskolekommunerna svarar att det främsta behovet är bostäder med rimliga boendekostnader. Därefter är det främsta behovet stora bostäder (12). 

På frågan som handlar om vilka hinder som finns i kommunen för personer att få sina bostadsbehov tillgodosedda svarar samtliga 18 kommuner i kommungruppen att personer saknar ekonomiska förutsättningar. Det är 10 kommuner som svarar att lång kötid för förstahandskontrakt är ett hinder för personer att få sina bostadsbehov tillgodosedda. Lika många anger som hinder att hyresvärdar ställer höga krav (exempelvis fast anställning och referenser) för att erhålla ett kontrakt, samt att hyresvärdar inte godkänner olika ekonomiska stöd till hushåll som inkomst (exempelvis försörjningsstöd eller etableringsersättning).

Större högskolekommuner – hyresrätter fortsätter dominera byggandet

I gruppen ”högskolekommuner utanför storstadsregionerna med fler än 75 000 invånare” påbörjades cirka 4 900 bostäder under 2024 enligt preliminär statistik från SCB i februari 2025. Det motsvarade 2,1 bostäder per 1 000 invånare. Av dessa tillkom cirka 4 500 genom nybyggnad och cirka 400 som nettotillskott genom ombyggnad. 

Kommunerna förväntar sig att en stor andel av byggandet blir hyresrätter

Efter justering för historiska överskattningar indikerar kommunernas bedömningar att antalet påbörjade bostäder ökar med cirka 14 procent år 2025 jämfört med 2024, och därefter ökar med cirka 86 procent år 2026 jämfört med 2025. Antalet påbörjade bostäder i de större högskolekommunerna skulle då vara 112 procent högre 2026 än 2024. Bedömningen är dock att kommunerna i genomsnitt kan vara något för optimistiska kring utvecklingen 2026. Utöver detta kan det tillkomma ett nettotillskott av bostäder genom ombyggnad av befintliga byggnader.

År 2025 ökar antalet påbörjade hyresrätter i flerbostadshus med cirka fem procent jämfört med 2024, antalet bostäder i småhus med cirka 49 procent jämfört med 2024 medan antalet bostadsrätter minskar med cirka 18 procent enligt kommunernas bedömningar, efter justering för historiska överskattningar. År 2026 kan antalet påbörjade hyresrätter i flerbostadshus komma att öka med cirka 85 procent jämfört med 2025, antalet bostadsrätter öka med cirka 125 procent jämfört med 2025 och antalet bostäder i småhus öka med cirka 37 procent.

I genomsnitt förväntar sig kommunerna att 57 procent av alla påbörjade bostäder 2025 är hyresrätter i flerbostadshus, medan cirka 24 procent förväntas vara bostadsrätter i flerbostadshus och 19 procent bostäder i småhus. År 2026 förväntar sig kommunerna att 56 procent av alla påbörjade bostäder är hyresrätter i flerbostadshus, medan 30 procent förväntas vara bostadsrätter i flerbostadshus och 14 procent bostäder i småhus.

Över hälften av kommunerna uppger svag inkomstutveckling som en begränsande faktor

Bland de större högskolekommunerna uppger en stor andel att ekonomiska faktorer är bland de främsta begränsande faktorerna för bostadsbyggande. Av de 18 kommunerna bedömer 94 procent att höga produktionskostnader begränsar bostadsbyggandet. 78 procent uppger svårigheter för privatpersoner att få långivare/hårda lånevillkor som en begränsande faktor, även svårigheter för byggherrar att få långivare/hårda lånevillkor uppges av 78 procent. Svag inkomstutveckling för hushållen uppges av 56 procent av kommunerna, vilket är betydligt över genomsnittet på 32 procent.

Mindre högskolekommuner – underskott i sju av 12 kommuner

I gruppen ”mindre högskolekommuner” ingår kommuner som Kalmar och Varberg med runt 70  000 invånare, och kommuner som Karlshamn med cirka 32 000 invånare. Skillnaderna mellan kommunerna i kommungruppen, bland annat gällande folkmängd, kan skapa olika förutsättningar för kommunernas bostadsmarknader.

Bland de mindre högskolekommunerna har läget förbättrats något i jämfört med förra året. Av kommunerna bedömer sju av 12 att det råder underskott på bostadsmarknaden i kommunen som helhet och fem bedömer balans. Förra året var det åtta kommuner som angav underskott och fyra angav balans. Liksom förra året är det ingen av kommunerna i kommungruppen som i år anger överskott på bostadsmarknaden i kommunen som helhet.

Skillnad mellan centralorten och kommunens övriga delar

Alla utom tre kommuner rapporterar underskott på centralorten. Totalt fem kommuner svarar att det råder underskott på bostadsmarknaden utanför centralorten. Detta är ett snarlikt resultat jämfört med förra året men en tydlig förbättring jämfört med för tre år sedan då nio kommuner bedömde att det var underskott i kommunens övriga delar. 

De mindre högskolekommunerna bedömer att situationen kommer vara liknande om tre år

Samtliga av de sju mindre högskolekommunerna som bedömer att det är underskott på bostadsmarknaden i kommunen som helhet i år bedömer även att underskottet kommer att kvarstå om tre år. Detsamma gäller de kommuner som bedömer att bostadsmarknaden i kommunen som helhet är i balans, förutom en kommun som inte kan bedöma.

Efterfrågan på upplåtelseformer och storlekar under kommande tre år

I enkäten frågas det om vilka upplåtelseformer och storlekar som främst kommer efterfrågas under de kommande tre åren i kommunerna. Sett till hyresrätter visar svaren att två till fyra rum och kök främst kommer efterfrågas. Även i bostadsrätter är det två till fyra rum och kök som främst kommer efterfrågas. I äganderätter är det främst tre rum och kök eller större som kommer efterfrågas.

Det är dock många kommuner som inte kan bedöma behovet av vilka upplåtelseformer och storlekar som främst kommer efterfrågas under de kommande tre åren i kommunen, det gäller särskilt behovet av kooperativa hyresrätter, ägarlägenheter samt eventuellt andra upplåtelseformer.

Vilka upplåtelseformer och storlekar bedömer ni främst kommer efterfrågas under de kommande tre åren i kommunen? (Högskolekommuner med mindre än 75 000 invånare, januari 2025)

	1 r.o.k	2 r.o.k	3 r.o.k	4 r.o.k	5 r.o.k eller större	Kan ej bedöma
Hyresrätt	6	8	9	10	4	0
Kooperativa hyresrätter	0	1	1	1	1	9
Bostadsrätt	3	6	9	9	3	1
Äganderätt	0	2	7	12	9	1
Ägarlägenheter	0	1	2	2	1	8
Annat	0	1	1	1	1	9
Summa	9	19	29	35	19	36

Behovstillfredsställelse

På frågan där kommunerna ombeds bedöma kommunens generella bostadsmarknadsläge, sett till behovsuppfyllelse av bostadssituationen för invånarna i kommunen, är det tre kommuner bland mindre högskolekommuner som angivit en tvåa, två kommuner har angivit en trea, fem kommuner anger en fyra och två kommuner anger en femma på den sexgradiga skalan. Ingen av kommunerna anger en etta eller sexa och det är en kommun som inte svarat på frågan. Snittet i kommungruppen ligger på 3,5.

Mått på behovsbaserad bostadsbrist

När de mindre högskolekommunerna besvarar frågan om, och i så fall vilka, mått på behovsbaserad bostadsbrist som används i planeringen för bostadsförsörjningen i kommunen är det åtta kommuner som svarar att de använder mått på behovsbaserad bostadsbrist. Bland de kommuner som använder sig av något mått är de vanligaste trångboddhet, kombinationsmåttet trångboddhet och ansträngd boendeekonomi samt hemmaboende vuxna barn. 

Prioriterade hushållstyper

På frågan om kommunerna prioriterar någon särskild hushållstyp i deras planering för bostadsförsörjningen svarar samtliga kommuner att de inte prioriterar någon särskild hushållstyp. 

Vad gäller om det är någon hushållstyp som är svårare att lösa boendesituationen för svarar sex av kommunerna i gruppen att ingen särskild grupp upplevs som svårare att lösa bostadssituationen för. Den hushållstyp som flest kommuner, tre stycken, anger vara svårast att lösa situationen för är ensamstående med barn.

Hinder för personer att få sina bostadsbehov tillgodosedda

I enkäten får kommunerna svara på vilken typ av bostäder som det främst råder ett behov av i kommunen. 10 av de mindre högskolekommunerna svarar att det främsta behovet är bostäder med rimliga boendekostnader. Därefter är det främsta behovet stora bostäder (8). 

På frågan som handlar om vilka hinder som finns i kommunen för personer att få sina bostadsbehov tillgodosedda svarar de flesta kommuner att det saknas bostäder av viss hustyp, storlek eller på rätt ställen i kommunen utifrån de aktuella bostadsbehoven (8) samt att personer saknar ekonomiska förutsättningar (7).

Mindre högskolekommuner – buller uppges i högre grad som en begränsande faktor

I gruppen ” högskolekommuner med färre än 75  000 invånare utanför storstadsregionerna” påbörjades cirka 900 bostäder år 2024 enligt preliminär statistik från SCB i februari 2025. Det var en minskning med 28 procent jämfört med 2023, och motsvarar 1,3 bostäder per 1 000 invånare. Av dessa tillkom cirka 800 genom nybyggnad och cirka 100 som nettotillskott genom ombyggnad.

Kommunerna i gruppen bedömer sammantaget att det kommer påbörjas cirka 2 200 bostäder genom nybyggnad år 2025. Med utgångspunkt i kommunernas genomsnittliga överskattning under perioden 2019–2023 motsvarar det 1 250 påbörjade bostäder, ungefär 52 procent fler än 2024. Under 2026 förväntar kommunerna att 2 800 bostäder påbörjas, vilket med utgångspunkt i genomsnittlig överskattning motsvarar 1 600 bostäder, en ökning med cirka 28 procent. Antalet påbörjade bostäder i de mindre högskolekommunerna skulle då vara cirka 94 procent högre 2026 jämfört med 2024. Kommunerna kan dock vara för optimistiska kring utvecklingen 2026.

Justerat för historiska överskattningar förväntas år 2025 antalet hyresrätter i flerbostadshus öka med cirka 55 procent jämfört med 2024 och antalet småhus med cirka 80 procent jämfört med 2024, medan antalet bostadsrätter förväntas minska med cirka 10 procent. År 2026 förväntas antalet bostadsrätter öka kraftigt med cirka 130 procent jämfört med 2025 och antalet småhus med 50 procent, medan antalet hyresrätter förväntas minska med cirka 15 procent jämfört med 2025.

År 2025 förväntar kommunerna att i genomsnitt 62 procent av alla påbörjade bostäder är hyresrätter i flerbostadshus, medan 21 procent förväntas vara bostadsrätter i flerbostadshus och 17 procent vara bostäder i småhus. År 2026 förväntar kommunerna att 42 procent av alla påbörjade bostäder är hyresrätter i flerbostadshus, medan 38 procent förväntas vara bostadsrätter i flerbostadshus och 20 procent vara bostäder i småhus.

Buller uppges som en begränsande faktor av en större andel än genomsnittet

Även i denna kommungrupp redovisas ekonomiskt relaterade begränsande faktorer av en stor andel av kommunerna. Samtliga 12 kommuner i gruppen anger höga produktionskostnader som en begränsande faktor. Svårt för byggherrar att få långivare/hårda lånevillkor bedöms vara en begränsande faktor av 58 procent, medan 67 procent redovisar svårigheter för privatpersoner att få långivare/hårda lånevillkor.

Jämfört med riket sticker ett antal begränsande faktorer ut. 58 procent av kommunerna redovisar konflikter i relation till allmänna eller statliga intressen enligt plan- och bygglagen, PBL. Det kan jämföras med 37 procent i riket. Brist på detaljplan på attraktiv mark redovisas av 42 procent av kommunerna, jämfört med 26 procent i riket. 33 procent uppger svårigheter i genomförandet av detaljplaner i samband med andra prövningar, jämfört med 22 procent i riket. 25 procent uppger bullerproblem, jämfört med åtta procent i riket. I 17 procent av kommunerna uppges brist på rätt kompetens inom kommunen, jämfört med sex procent i riket.