Bristen på särskilda boenden för äldre är fortsatt stor

Totalt 103 kommuner bedömer i 2025 års bostadsmarknadsenkät att de har ett underskott på särskilda boendeformer för äldre. Det är i nivå med hur det har sett ut de senaste tio åren, bortsett från pandemiåren då färre personer sökte plats på boendena.

Det här är ett särskilt boende för äldre

Ett särskilt boende (SÄBO) är ett boende för äldre som behöver service och omvårdnad dygnet runt. Där finns det personal som kan hjälpa till att underlätta de äldres behov. Det omfattar allt stöd som behövs i vardagen, inklusive sjukvårdsinsatser av sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast och läkarbesök.

Det finns möjligheter att bo i ett särskilt boende permanent, men även för den som bara behöver bo en kortare tid finns det så kallat korttidsboende.

Boendet är ofta utformat som en egen lägenhet eller rum, med tillgång till gemensamma utrymmen som matsal, vardagsrum, trädgård och uteplats.

Ansökan om särskilt boende, eller äldreboende som det också kallas, görs hos kommunen.

Äldreboende (på Seniorval.se)

Antal bostäder i särskilt boende

I årets bostadsmarknadsenkät uppger 278 kommuner att det finns cirka 88 800 bostäder som är klassade som särskilda boendeformer för äldre. Utav dem är 81 procent bostäder där kommunen själv är utförare och 19 procent av bostäderna köps in av kommunen genom exempelvis privata utförare. Antalet platser i korttidsboende är 7 100 fördelat på 270 kommuner. 

Några kommuner, 12 stycken, har inte uppgett antalet bostäder eller besvarat frågan överhuvudtaget vilket innebär att det faktiska antalet bostäder är något större än 88 800. Detsamma gäller för korttidsbostäderna.

Fortsatt många kommuner som inte har tillräckligt med SÄBO

Antalet kommuner som uppger att de har ett underskott på SÄBO har legat runt 110–120 stycken de senaste tio åren. De senaste tre åren kan man dock ana en liten minskning av antalet kommuner med underskott.

De kommuner som bedömer att de har balans i utbudet av särskilda boendeformer är också i nivå med hur det har sett ut de senaste tio åren – omkring 140 kommuner. Undantagen är åren 2021 och 2022 då pandemins konsekvenser visar sig i siffrorna. I årets bostadsmarknadsenkät uppger 143 kommuner att utbudet av särskilda boendeformer är i balans. 

Under pandemin ökade antalet kommuner med överskott på platser och de har sedan fortsatt att ligga lite högre jämfört med före pandemin. En bidragande orsak till den förbättrade situationen kan också vara ett stort antal nyproducerade specialbostäder. SCB:s statistik över specialbostäder visar att antalet färdigställda specialbostäder genom nybyggnad år 2019–2023 var det största sedan mer än 20 år tillbaka. I år är antalet kommuner med överskott på SÄBO 33 stycken.

Specialbostäder

Enligt svaren i bostadsmarknadsenkäten för 2021 och 2022 var utbudet av platser på särskilda boenden betydligt större än åren dessförinnan, det vill säga före pandemin. Det var betydligt färre personer som flyttade in på särskilt boende under 2020 och 2021 än tidigare år, enligt Socialstyrelsens årliga lägesrapport 2022 för vård och omsorg av äldre. En tydlig effekt var att färre personer sökte omsorg från sin kommun. Personer lät troligtvis bli att söka plats i boende av rädsla för att smittas. Smittspridningen ledde också till vissa intagningsstopp på boenden. 

Utbud av bostäder i särskilda boendeformer för äldre. Antal kommuner 2016–2025. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2025, Boverket. Illustration: Boverket

Frågan om hur kommunen bedömer utbudet av särskilda boendeformer för äldre ställdes annorlunda i enkäten för 2021 jämfört med tidigare år. Alternativet med ”överskott” fanns inte med som alternativ i enkäten för 2021, men är tillbaka igen från år 2022.

Något fler kommuner än tidigare räknar med att kunna täcka behoven

Cirka 61 procent av de kommuner som har besvarat frågan om framtida bostadsbehov bedömer att behovet av särskilda boendeformer kommer att vara täckt om två år. I förra årets enkät var motsvarande siffra 55 procent och året dessförinnan 60 procent.

På fem års sikt räknar 45 procent av kommunerna att behovet av denna boendeform kommer att vara täckt. Det är en förbättring med sex procentenheter jämfört med förra året.

Flera kommuner kommenterar i sina svar att det finns många olika svårigheter med planeringen av särskilda boenden. På två års sikt svarar 16 (18) procent av kommunerna att de inte kan göra en bedömning, och på fem års sikt uppger 29 (37) procent att de inte kan göra en bedömning. Jämfört med svaren i förra årets enkät ser kommunerna ljusare på att bedöma kommande behov, framför allt på fem års sikt. Siffrorna inom parentes visar 2024 års svar.

Svårt för kommunerna att planera för särskilda boenden

Antalet äldre kommer enligt befolkningsprognosen att öka i hela landet, särskilt i åldern över 80 år. Därmed förväntas behovet av olika insatser inom äldreomsorgen att öka. Kommunerna bedömer att fler kommer att behöva mer vård, framför allt inom demensvård där brukarna har ett stort omsorgsbehov. Nuvarande lokaler kommer inte att täcka kommande behov; det byggs inte i takt med antalet ökande äldre i många kommuner.

I flera kommuner står kommunens särskilda bostäder inför stora upprustningsbehov och omstrukturering vilket också försvårar bedömningen av tillgången på särskilt boende i förhållande till uppskriven behovsprognos.

När underskottet inte är tillräckligt stort för att motivera ett nybygge men det ändå inte finns tillräckligt med bostäder finns det olika sätt att lösa situationen. Några kommuner uppger i kommentarer att lösningen är bland annat extra korttidsplatser, personer får vara kvar på korttidsplatser längre än nödvändigt och ökade insatser av hemtjänst i hemmet. Andra kommuner uppger att de exempelvis samverkar med privata aktörer och köper platser för att minimera underskottet. Samma åtgärder sker i väntan på platser där kommunen har nya boenden på gång.

Enligt Socialstyrelsens lägesrapport 2024 ”Vård och omsorg för äldre” var den genomsnittliga väntetiden från ett biståndsbeslut till att få en plats på särskilt boende 64 dagar år 2023. Det var en ökning med 11 dagar jämfört med året före.

Äldre personer får vänta relativt länge på att flytta till SÄBO, i förhållande till deras behov och återstående livslängd. Det innebär att många har en lång väntan innan de kan få den vård och omsorg som de behöver. I oktober 2023 bodde 83 000 personer över 65 år på SÄBO och 149 800 hade hemtjänst. Andelen som får socialtjänstinsatser har sedan pandemin stabiliserats för hemtjänstinsatser och SÄBO, men fortsätter att minska för korttidsplats. Kvinnor är i majoritet bland dem som får hemtjänst eller bor på SÄBO.

Flera faktorer påverkar i vilken utsträckning det kommer att behövas fler platser inom särskilt boende. Av kommunernas kommentarer framgår bland annat att

• tillgången på tillgängliga lägenheter och alternativa boendeformer så som seniorbostäder och trygghetsboenden påverkar i vilken mån äldre personer i behov av insatser kan bo kvar med hemtjänst
• LOV på särskilt boende för äldre ger en osäker prognos
• i det som byggs flyttar det även in en stor del äldre från andra kommuner
• i många kommuner är det projekt på gång men byggprocessen är långsam. Försenade byggprocesser är ett problem. Nya boenden planeras men hinner inte färdigställas i den takt som behoven uppstår.

Fler bostäder förväntas tillkomma den närmaste tvåårsperioden

Totalt 90 kommuner bedömer att det sammanlagt kommer att tillkomma cirka 6 500 bostäder i särskilda boendeformer för äldre under 2025–2026. Det är 16 kommuner fler än förra året som planerar att bygga och knappt 1 100 fler förväntade bostäder jämfört med förväntningarna inför 2024–2025, då antalet förväntade bostäder var cirka 5 400. Cirka 2 950 av bostäderna förväntas bli påbörjade under 2025, och cirka 3 550 bostäder har planerad byggstart 2026. De positiva förväntningarna på byggande av särskilda boendeformer de närmsta två åren går lite mot den allmänna trenden av bostadsbyggandet.

Kommunernas förväntningar på antalet påbörjade bostäder har historiskt varit högre än vad som faktiskt har påbörjats. Under de senaste åren har det varit svårare för kommunerna att göra bedömningar av byggandet. Utfallet har under femårsperioden 2019–2023 i genomsnitt varit 67 procent av förväntningarna, där inbromsningen av byggandet 2023 drog ner genomsnittet. Utfallet kan skilja sig betydligt mellan kommungrupperna, där bedömningarna för Storgöteborg under de senaste fem åren har varit betydligt mer träffsäkra än för övriga kommungrupper.

Förväntat tillskott per 1 000 invånare av särskilda bostäder för äldre 2025–2026, indelning per kommungrupp. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2025, Boverket. Illustration: Boverket

Kommungruppen övriga kommuner med färre än 25 000 invånare står för den högsta siffran när det gäller planerade särskilda bostäder i förhållande till befolkningen. Här är också andelen underskott på SÄBO bland det lägsta bland de olika kommungrupperna. Dessa kommuner förväntar sig att påbörja drygt 600 respektive 1 100 bostäder under de närmaste två åren.

Liksom förra året är Storgöteborg den kommungrupp där det förväntas tillkomma minst antal bostäder inom särskilda boendeformer för äldre, 250 bostäder.

Bara en liten del av kommunerna har inrättat biståndsbedömt trygghetsboende

Sedan april 2019 har kommunerna möjlighet att inrätta särskilda boendeformer för äldre som främst behöver stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service, och som därutöver har behov av att bryta oönskad isolering. Regeln finns i 5 kap. 5 § tredje stycket socialtjänstlagen. Boendeformen benämns biståndsbedömt trygghetsboende. Det är frivilligt för kommunen att inrätta denna boendeform.

Det är en boendeform som kan beviljas efter en individuell behovsbedömning och som tar vid när det inte längre fungerar att bo kvar hemma, men när ett boende med heldygnsvård inte heller är nödvändigt. Till skillnad från särskilt boende ingår varken mat, service, omvårdnad eller sjukvård. Enligt lagstiftningen om biståndsbedömt trygghetsboende finns det inte krav på personal på plats dygnet runt, men personal ska finnas vissa tider om dygnet. Behov av service- och omsorgsinsatser för de boende tillgodoses i form av hemtjänst och hemsjukvård.

I år uppger 29 kommuner att de har inrättat biståndsbedömt trygghetsboende.

Av de 29 kommuner som infört boendeformen, bedömer 14 kommuner att de har balans, sex att de har ett underskott och åtta att de har ett överskott. En kommun har inte besvarat frågan.

Få kommuner ser ett behov av biståndsbedömt trygghetsboende

Av de 248 kommuner som hittills inte har inrättat boendeformen uppger 33 kommuner att det finns ett behov av biståndsbedömt trygghetsboende. Det är åtta kommuner färre jämfört med förra året. 136 kommuner uppger att det inte finns något behov.

Inom de närmaste tre åren uppger 19 kommuner att de planerar att inrätta eller bygga mer av boendeformen. 10 av de 19 kommunerna har inte biståndsbedömda trygghetsboenden sedan tidigare. Kommunerna planerar i cirka 50 procent av fallen att tillföra nya platser genom omvandling av särskilda boendeformer för äldre och resterande platser genom omvandling av ordinarie bostäder, seniorbostäder eller nyproduktion.

Boendeformen biståndsbedömt trygghetsboende är en relativt ny möjlighet för kommunerna. Flera kommuner uppger att de utreder frågan, och att de diskuterar olika typer av mellanboendeformer. Några kommuner planerar för trygghetsboende men har ännu inte bestämt om de ska vara biståndsbedömda eller ej. Andra tycker exempelvis att kommunens seniorboenden uppfyller behovet.

Stöd till bostäder för äldre

Det finns ekonomiska stöd att söka för att öka antalet hyresbostäder för äldre och för att öka äldres möjligheter till gemenskap och trygghet.

Stöd till bostäder för äldre