Samverkan för att motverka hemlöshet

Kommunen ska arbeta med en inkluderande bostadsförsörjning och med att förebygga och avhjälpa hemlöshet. För att kunna göra det behöver kommunen ha kunskap om förhållandena på samhälls- och gruppnivå och ta fram åtgärder som svarar mot invånarnas behov. Den här delen handlar om hur, när och om vad samhällsplanering och socialtjänst kan samverka.

Utgångspunkter för samverkan

Det finns olika utgångspunkter som viktiga för en väl förankrad och fungerande samverkan.

Tre förutsättningar för samverkan

Man brukar tala om tre grundläggande förutsättningar när olika aktörer ska samordna sina insatser.

För en väl fungerande samverkan behövs:

• Styrning – tydlig ledning på alla nivåer, bland annat för att kunna formulera och förankra samverkan, målen för samverkan och efterfråga resultat. I styrningen ingår också att förtydliga verksamhetens uppdrag.
• Struktur – bland annat i form av en tydlig arbetsfördelning och rutiner för samverkan.
• Samsyn – bland annat gemensam problemförståelse, respekt och tillit till varandras uppdrag och kompetens. Gemensamma begrepp eller kunskap om varandras begrepp underlättar också.

Framgångsfaktorer för samverkan

För samverkan mellan socialtjänsten och samhällsplaneringen har vi identifierat fyra framgångsfaktorer:

• Tydliggör socialtjänstens uppdrag inom samhällsplaneringen i styrdokument och stöddokument.
• Involvera socialtjänsten och deras erfarenhetsbaserade kunskap från början i samhällsplaneringsprocessen.
• Ha fasta forum där socialtjänst och samhällsplaneringen möts regelbundet.
• Resurssätt så att socialtjänst och samhällsplanerande instans kan inhämta kunskap, samarbeta och ta fram underlag som kan användas i kommunens samhällsplanering.

De här framgångsfaktorerna beskrivs närmre i metodstödets del "Framgångsfaktorer för samverkan och exempel från kommuner".

Framgångsfaktorer för samverkan och exempel från kommuner

Kontinuerligt arbete i fyra steg

Arbetet med att förebygga och avhjälpa hemlöshet behöver utgå från de förhållanden och förutsättningar som råder i den egna kommunen. För att få en så heltäckande bild som möjligt är det viktigt att inkludera flera delar av kommunorganisationen och ta tillvara den kunskap som finns om förhållanden och behov i kommunen.

Det finns olika sätt att uppnå en fungerande samverkan, men det finns fyra steg som behöver genomföras i arbetet. De fyra stegen är en process som upprepas för att fortlöpande skapa förbättringar i kommunens arbete och förbättra förhållandena i kommunen. Stegen överlappar delvis varandra.

Arbetet genomförs kontinuerligt i en pågående process som innehåller följande steg: undersöka, analysera, åtgärda och följa upp.

Undersöka

För att få kunskap om hur nuläget ser ut och för att i förlängningen kunna bedöma vilka åtgärder som är lämpliga att vidta, behöver kommunen utreda vilka förutsättningar och förhållanden som råder. En väl genomförd undersökning lägger därför grunden för ett framgångsrikt arbete för att förebygga och avhjälpa hemlöshet och trångboddhet.

Genom att undersöka och identifiera omfattningen och orsakerna till hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden i kommunen kan ni få en samsyn om bostadsbehoven.

Underlag som kan tas fram i detta steg är exempelvis:

• sociala områdesbeskrivningar
• handlingsplaner för bostadsförsörjningen (analysunderlaget)
• social rapport
• inventering av socialtjänstens bistånd för boende (inklusive sociala kontrakt och liknande)
• kommunal hemlöshetskartläggning
• statistik om avhysningar.

Läs mer om underlagen i metodstödets del "Underlag som stöd för åtgärder och mål".

Underlag som stöd för åtgärder och mål

Analysera

Utifrån resultaten i det undersökande steget kan kommunen identifiera vilka sammanställda behov som finns i kommunen (nu och under de närmsta åren). Utifrån behoven analyserar ni hur kommunen behöver arbeta mot det övergripande målet att säkerställa att personer inte är trångbodda eller i hemlöshet.

I det här steget behöver kommunen definiera:

• kommunens ansvar
• vilka åtgärder som behövs för att minska trångboddheten, hemlösheten och utestängningen från bostadsmarknaden (utifrån behoven)
• de samarbeten som behövs inom kommunens verksamheter och med andra aktörer
• eventuella delmål kopplade direkt till de olika behoven och åtgärderna.

De olika punkterna kan definieras i styrdokument, exempelvis en strategi eller i en handlingsplan mot hemlöshet. Både samhällsplanerande instans och socialtjänsten behöver bidra till styrdokumenten. Här kan ni använda resultat från underlagen som ni tog fram under steget Undersöka.

Åtgärda

I de tidigare stegen har kommunen tydliggjort mål och fokusområden för kommunens arbete mot hemlöshet. I det här steget bestämmer ni lämpliga åtgärder, vilka som ansvarar för att genomföra dem och gör en tidplan. Sätt upp mål och delmål som går att följa upp. Därefter kan åtgärderna genomföras.  

Eftersom varje kommun har sina specifika förutsättningar går det inte att säga generellt vilka åtgärder som behöver vidtas, utan bedömningen måste utgå från de identifierade behoven med hänsyn till lokala förutsättningar, resurser och andra omständigheter. Grundläggande är dock att kommunen har kunskap om de olika möjligheter (verktyg) som finns att använda för att åtgärda hemlöshet, utestängning från bostadsmarknaden och trångboddhet.

Läs mer om verktyg för att uppnå målen i metodstödets del "Verktyg som kan användas för att motverka hemlöshet".

Verktyg som kan användas för att motverka hemlöshet

Följa upp

I det här steget följer ni upp arbetet, de genomförda åtgärderna och om de fått önskade effekter.

Att följa upp arbetet är en viktig drivkraft för både socialtjänstens och de samhällsplanerande instansernas kvalitetsarbete, liksom för utvecklingen av en evidensbaserad praktik. Det innebär att dokumentera och följa upp arbetet och åtgärdernas effekt. Uppgifterna kan också sammanställas och användas för att kontinuerligt utveckla verksamheten.

Uppföljningen har flera syften, bland annat att:

• arbeta kunskapsbaserat (utifrån fakta fatta informerade beslut och utveckla verksamheten)
• kvalitetssäkra verksamheten (upprätthålla och utveckla sin kvalitet)
• kontrollera måluppfyllelse (kontrollera om uppsatta mål nås och identifiera eventuella hinder)
• förbättra arbetet (identifiera områden som behöver utvecklas och arbeta proaktivt med att förebygga problem).

Följa upp utifrån mål

Att följa upp ger förutsättningar för att se om

• ni är på rätt väg (om delmål uppnåtts)
• ni har åstadkommit det ni ville (om åtgärderna genomförts)
• åtgärderna svarade mot de behov som identifierats (om målen uppnåtts).

Om målen inte uppnåtts kan ni behöva utvärdera vad det beror på. Resultatet av utvärderingen ligger sedan till grund för nästa omgång av arbetet med aktiva åtgärder.

Samverkan i samhällsplaneringen

Socialtjänsten ska medverka i samhällsplaneringen och arbeta förebyggande och kunskapsbaserat. För att uppnå det behöver det vara tydligt när, på vilket sätt och med vad socialtjänsten kan bidra till samhällsplaneringen.

Det finns några delar av samhällsplaneringen där socialtjänstens medverkan är särskilt viktig och där samverkan behöver finnas, det är:

• framtagande av kommunala styrdokument
• planering för bostadsförsörjningen
• fysisk planering.

Kommunala styrdokument

Kommunala styrdokument kan vara program, riktlinjer, planer och policys, taxor, föreskrifter och reglementen. Gemensamt är att de beskriver hur kommunens invånare, politiker och anställda ska agera och förhålla sig i olika situationer.

Kommunala styrdokument och stöddokument om hemlöshet normerar hur kommunen ska arbeta för att avhjälpa hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Dessa dokument beskriver kommunens ansvar, åtgärder och samarbete inom kommunens verksamheter och med andra aktörer för att säkerställa att personer inte blir hemlösa och att personer får egna bostäder.

Både samhällsplanerande instans och socialtjänsten behöver bidra med underlag till styrdokumenten.

Strategi eller handlingsplan mot hemlöshet

Syftet med en strategi eller handlingsplan mot hemlöshet är att tydliggöra mål, fokusområden och insatser för kommunens arbete mot hemlöshet. Planen lägger därmed fast inriktningen för kommunens insatser - vad som ska styra ställningstaganden, beslut och prioriteringar – specifikt för personer som inte har egna bostäder.

Strategin eller handlingsplanen kan med fördel omfatta insatser för att öka socialtjänstens delaktighet i planeringen för bostadsförsörjningen och på så vis ge socialnämndens kunskap om levnadsförhållanden i kommunen större utrymme i kommunens samhällsplanering.

Planering för bostadsförsörjningen

Sveriges kommuner ska planera för att skapa förutsättningar för att alla i kommunen ska kunna leva i goda bostäder och att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs.

I kommunernas ansvar ingår att underlätta:

• förutsättningarna för produktion av nya bostäder
• fördelning och förmedling av bostäder
• konsumtion och efterfrågan på bostadsmarknaden
• förvaltning och renovering i befintligt bostadsbestånd.

Kommunen behöver också planera för att främja ett bostadsutbud i kommunen som möter särskilda bostadsbehov, exempelvis för personer som lever i hemlöshet.

Handlingsplan för bostadsförsörjningen

Planeringen ska ske genom en handlingsplan för bostadsförsörjningen som kommunen tar fram varje mandatperiod. I planen anger kommunen sina mål och strategier för att tillgodose invånarnas bostadsbehov.

Arbetet styrs av bostadsförsörjningslagen (lag 2000:1383) som anger att handlingsplanen ska innehålla följande delar:

• behovet av tillskott av bostäder i kommunen
• kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet
• kommunens planerade åtgärder för att nå uppsatta mål
• hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen.

Som grund för de uppgifterna ska det enligt lagstiftningen finnas en analys av:

• den demografiska utvecklingen
• marknadsförutsättningarna
• de bostadsbehov som inte tillgodoses på den lokala bostadsmarknaden.

Till grund för analysen ska kommunen använda ett underlag som Boverket tillhandahåller och ytterligare underlag som kommunen behöver för att kunna genomföra analysen.

Lämpliga underlag kan exempelvis vara:

• befolknings- och hushållsprognoser
• kartläggning av hemlösheten i kommunen eller
• inventering av socialtjänstens bistånd för boende (inklusive sociala kontrakt och liknande)
• social rapport
• sociala områdesbeskrivningar
• statistik om avhysningar.

Mer än bara ett dokument

Att arbeta med en handlingsplan för bostadsförsörjningen handlar inte bara om att ta fram det dokument som kommunfullmäktige ska ta ställning till. Det ska ses som en process, som även omfattar analys av underlag, framtagande av en strategi för genomförandet och uppföljning av en antagen handlingsplan. Arbetet behöver också ske kontinuerligt där kommunorganisationen i sin helhet behöver involveras. Särskilt viktig är samverkan mellan samhällsplanerande instans, som ofta ansvarar för att ta fram kommunens handlingsplan, och socialtjänsten utifrån deras kunskap om kommunens invånare och deras behov.

Samverka med socialtjänst

Enligt kommunallagen (2017:725) har kommunen ett övergripande ansvar för att planera och tillgodose invånarnas behov, inklusive bostadsförsörjningen. Inom ramen för arbetet med handlingsplaner för bostadsförsörjningen krävs att stora delar av kommunens organisation inkluderas i arbetet, inte minst socialtjänsten. I arbetet behöver socialtjänstens kunskap särskilt tas tillvara och att de behov socialtjänsten identifierar också ges utrymme och speglar åtgärder i handlingsplanerna.

Socialtjänsten ska vara väl insatt i levnadsvillkoren i kommunen. De kan genom inventering eller kartläggning av lokala förhållanden och utifrån sin kontakt med personer som befinner sig i risksituationer och i hemlöshet bidra med kunskap i sociala frågor till kommunens samhällsplanering.

Det praktiska arbetet kan bedrivas på olika sätt och förutsätter inte att vissa bestämda åtgärder vidtas, lagstiftarens intentioner är dock att samverkan ska ske och att relevant kunskap tas tillvara i kommunens bostadssociala arbete. Samverkan behöver även ske med andra aktörer, såsom fastighetsägare, bostadsbolag och andra samhällsaktörer exempelvis civilsamhället för att få ett så bra underlag som möjligt.

Fysisk planering

Fysisk planering är den samhällsplanering som styr hur mark- och vattenområden ska användas, var bebyggelse och infrastruktur ska placeras och hur dessa bör vara utformade. Genom den fysiska planeringen kan markanvändningen styras så att rätt sak finns på rätt plats. Exempelvis styrs var och hur bostäder och samhällsservice placeras i kommunen.

Behov av samverkansytor

Inom flera av stegen under den fysiska planeringen finns behov av samverkan mellan samhällsplanerande instans och socialtjänsten:

• under arbete med översiktsplanering
• i diskussioner där idéer och behov av ny eller ändrad bebyggelse tas upp
• under framtagandet av detaljplaner
• i markanvisningar
• i bygglovsskedet
• under byggstart och genomförande av projekt
• under drift, förvaltning, utveckling och underhåll av befintlig bebyggelse.

I PBL kunskapsbanken går det att hitta mer information och beskrivningar av processer som är del av den fysiska planeringen. Det utgår från plan- och bygglagen (PBL). Där kan du läsa mer om vad de olika stegen innebär.

PBL kunskapsbanken – en handbok

Samverkan mellan samhällsplanerande instans och socialtjänst i den fysiska planeringen

För att det ska planläggas för rätt saker på rätt plats behöver socialtjänsten både tidigt och kontinuerligt i samhällsplaneringsprocessen påtala olika gruppers behov och förutsättningar i kommunen. Socialtjänsten ska inte enbart användas eller agera som en remissinstans, utan vara en naturlig samverkanspart som deltar i planeringen så att deras kunskap om hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden kan tas till vara på under den fysiska planeringen.

Samverkan mellan socialtjänsten och samhällsplanerande instans behöver också formaliseras och säkerställas i interna rutiner och processer för när och hur samverkan ska ske.

Samverka tidigt i processerna

Om det finns samverkansytor mellan socialtjänst och kommunens samhällsplanerande instans tidigt i detaljplaneprocessen kan socialtjänsten bidra med kunskap innan det finns ett färdigt planförslag. Samverkan kan bestå av deltagande i arbetsgrupper där socialförvaltningen yttrar sig om lämpligheten att upprätta en detaljplan för ett visst område. Då kan socialtjänstens kunskap om invånarnas behov i området inkluderas inför och under själva framtagandet av detaljplanen, i stället för att socialförvaltningen får yttra sig om ett redan färdigt förslag.

Det är särskilt viktigt att samverkan har skett innan lov- och byggprocesser startar. Bygglovsskedet är mer avgränsat, varken kommunstyrelsen eller andra nämnder har rätt att påverka byggnadsnämndens myndighetsutövning. Kommunens möjlighet att sedan påverka själva byggprocessen är begränsat till det arbete som gjorts tidigare i samhällsplaneringsprocessen. Det är därför avgörande att kommunen, genom sina styrdokument, handlingsplaner för bostadsförsörjning och den fysiska planeringen, säkerställer att frågor som rör exempelvis hemlöshet och trångboddhet beaktas.

I metodstödets del "Framgångsfaktorer för samverkan och exempel från kommuner" finns exempel på hur kommuner arbetar med samverkan i den fysiska planeringen.

Framgångsfaktorer för samverkan och exempel från kommuner