Ordlista – metodstödet Alla behöver ett hem

Här samlar och förklarar vi vanliga begrepp inom såväl socialtjänst som samhällsplanering. Syftet med denna är att underlätta samverkan mellan verksamheterna genom att bidra till samsyn och en gemensam förståelse av de språk som talas inom respektive verksamhet.

A

Allmännytta: Allmännyttan är kommunala bostadsföretag över hela Sverige med uppgift att erbjuda goda hyresbostäder för alla – oavsett inkomst, ursprung, ålder och hushållstyp. Bostadsföretagen ska ta ett aktivt samhällsansvar och samtidigt bedriva verksamheten enligt affärsmässiga principer.

B

Barnkonsekvensanalys, BKA: Barnkonsekvensanalyser är en analysmodell och ett processtöd som ska säkerställa att barns rättigheter finns med i beslutsfattandet inom en verksamhet. Inom samhällsplaneringen kan en BKA användas för att kartlägga barns och ungas rörelser, behov och uppfattningar om närområdet, samt synliggöra de konsekvenser som planering, utformning, genomförande eller förvaltning av miljöer får för barn och unga.

Konsekvensanalyser

Behovsprövning: Behovsprövning är en process där socialtjänsten utreder en persons behov av en viss insats, som till exempel ekonomiskt bistånd eller särskild boendeform, innan insatsen beviljas. Denna process innefattar en utredning som syftar till att fastställa om personen uppfyller de lagstadgade kraven för att få hjälpen. Den nya socialtjänstlagen möjliggör dock för kommuner att erbjuda vissa insatser för personliga behov utan en sådan individuell behovsprövning för att sänka trösklarna till stöd och nå personer tidigt.

Besittningsskydd: Besittningsskydd är en juridisk term för rätten att fortsätta nyttja en bostad, lokal, anläggning eller mark vid hyra eller arrende. Detta ger hyresgästen eller arrendatorn ett skydd mot att bli uppsagd utan godtagbara skäl, och innebär alltså en starkare rättslig ställning gentemot hyresvärden eller jordägaren.

Bostad först: Modellen Bostad först är till för personer i hemlöshet med komplexa problem som psykisk ohälsa eller skadligt bruk och beroende. Grundtanken är att personer som befinner sig i hemlöshet först ska få en egen bostad och sedan erbjudas flexibelt och individuellt utformat stöd och behandling.

Modellen Bostad först (på Kunskapsguiden)

Bostadsförsörjningsansvar: Enligt (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska varje kommun planera för bostadsförsörjningen i kommunen. Syftet med planeringen ska vara att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs.

Bruksvärdessystem: Bruksvärdessystemet infördes 1968 och är grunden för hyressättning i Sverige. I bruksvärdessystemet baseras hyran på lägenhetens standard, kvalitet och service. En lägenhets bruksvärde ska alltså motsvara vad lägenheten kan anses vara värd i förhållande till likvärdiga lägenheter utifrån hyresgästens synpunkter med hänsyn taget till beskaffenhet, läge och förmåner. Baserat på dessa faktorer ska likvärdiga lägenheter ha lika hyra.

Byggnadsnämnd: Av 12 kap 1 § plan- och bygglagen (2010:900) framgår att alla kommuner ska ha en byggnadsnämnd som hanterar kommunens verksamhet enligt plan- och bygglagen framgår att alla kommuner ska ha en byggnadsnämnd som hanterar kommunens verksamhet enligt plan- och bygglagen. Byggnadsnämnden består av ett antal förtroendevalda ledamöter och ersättare som representerar olika politiska partier. Nämnden förutsätts ha en förvaltning med tjänstemän som bereder ärenden åt nämnden och utför nämndens arbetsuppgifter.

Byggnadsnämnden

D

Det allmänna: De institutioner som finns till för att lösa gemensamma uppgifter i samhället. Det allmänna är all offentlig verksamhet, till exempel myndigheter, kommuner, universitet och domstolar.

Detaljplan: Enligt plan- och bygglagen (2010:900) är detaljplan en juridiskt bindande plan som omfattar ett begränsat område av en kommun och som reglerar dels användningen av mark- och vattenområden, dels bebyggelsens utformning och omfattning.

Detaljplanerna styr alltså för vad och hur man kan använda ett område. Detaljplanen reglerar också rättigheter och skyldigheter, inte bara mellan markägarna och samhället utan också markägarna emellan.

Detaljplaner får rättsverkan, det vill säga rättslig giltighet. Den bedömning som görs i en detaljplan ger ramarna för prövningen av framtida bygglovsärenden. Planen är bindande vid prövning av lov, vilket gör lovhanteringen enklare.

Kort om detaljplanering

F

Fysisk planering: Fysisk planering är den samhällsplanering som styr hur mark- och vattenområden ska användas, var bebyggelse och infrastruktur ska placeras och hur dessa bör vara utformade. Det finns flera lagar och regler som styr den fysiska planeringen, bland andra plan- och bygglagen och miljöbalken.

Kommunal fysisk planering

Förtur: Förtur till bostad innebär ett avsteg från principen om att bostäder förmedlas i turordning efter kötid och innebär att en bostad förmedlas till någon som har ett särskilt behov. Det kan till exempel handla om hushåll som helt saknar bostad eller löper risk för akut hemlöshet, har ohållbara boendekostnader eller bor extremt trångt, personer som är utsatta för våld eller har medicinska behov.

H

Hemlöshet: Att vara i hemlöshet är att vara utan ett hem. Det innebär att en person varken har en egen bostad ägd eller hyrd med besittningsrätt, antingen själv eller med en sammanboende eller maka/make.

Det som personer som befinner sig i hemlöshet har gemensamt är att de har en mer eller mindre osäker boendesituation. Hemlöshet kan därmed beröra allt från en barnfamilj som saknar möjlighet att få ett förstahandskontrakt på grund av för kort kötid, till personer som saknar tak över huvudet.

Handlingsplan för bostadsförsörjning: Enligt bostadsförsörjningslagen ska varje kommun anta en handlingsplan för bostadsförsörjningen i kommunen och genom denna handlingsplan planera för bostadsförsörjningen. I en handlingsplan för bostadsförsörjningen dokumenterar kommunen sin analys av bostadsmarknaden och redovisar lokala bostadspolitiska mål och planer för byggandet.

Att ta fram en handlingsplan för bostadsförsörjningen

Hyreslagen: 12 kap. jordabalken brukar i vardagligt tal kallas för hyreslagen och reglerar förhållandet mellan hyresvärdar och hyresgäster. Hyreslagen är aktuell även när man pratar om kommunens bostadsförsörjningsansvar eftersom många kommuner delvis uppfyller sitt ansvar genom kommunala bostadsbolag som allmännyttan. Hyreslagens regelverk omfattar, för att nämna några, regler om hyressättning, underhållsansvar och besittningsskydd.

K

Kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Kommunfullmäktige representerar folket i kommunen och tar beslut i kommunens viktigaste frågor.

Kommunens ansvar för bostadsförsörjningen: Kommunens ansvar omfattar planering, stöd, samverkan och förebyggande arbete för att säkerställa att alla invånare har tillgång till en god och trygg bostad. Det bostadssociala arbetet kräver samverkan mellan olika aktörer, såsom samhällsplaneringen, socialtjänsten, fastighetsägare, bostadsbolag och andra samhällsaktörer.

Kommunernas verktyg: Med kommunernas verktyg, eller kommunala verktyg, menas de medel och befogenheter som en kommun har för att utföra sina uppgifter och fullgöra sina ansvar, särskilt inom områden som samhällsplanering och bostadsförsörjning. Exempel är bland annat förturer, hyresgarantier och allmännyttiga kommunala bostadsföretag.

Genom att använda dessa verktyg kan kommunen aktivt forma sin fysiska miljö, tillgodose invånarnas behov och hantera olika utmaningar som kan uppstå.

Kommunens verktyg för planering av bostadsförsörjning

Kommunala bostadsstiftelser: Kommunala bostadsstiftelser är juridiska personer som ägs och styrs av en kommun och vars syfte är att främja bostadsförsörjningen i kommunen. De skiljer sig från allmännyttan genom att de inte har några medlemmar eller ägare, utan styrs enbart av sitt ändamål. Kommunen tillsätter i regel styrelseledamöter till stiftelsen och har även på annat sätt ett inflytande över verksamheten.

Bostadsstiftelser styrs av stiftelselagen (1994:1220), som reglerar deras bildande, förvaltning och ändamål.

Kommunal bostadsförmedling: Med kommunal bostadsförmedling avses en serviceinstans där bostäder från flera olika fastighetsägare förmedlas och där kommunen beslutar om vilka förmedlingsprinciper som ska gälla.

Kommunala styrdokument: Kommunala styrdokument kan vara program, riktlinjer, planer och policys, taxor, föreskrifter och reglementen. Gemensamt är att de beskriver hur kommunens invånare, politiker och anställda ska agera och förhålla sig i olika situationer. Beroende på innehållets karaktär är styrdokumenten beslutade av en kommuns förtroendevalda politiker i kommunfullmäktige och/eller kommunstyrelse eller av anställda tjänstemän i förvaltningsledningen.

M

Markanvisning: Med markanvisning avses en överenskommelse mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande.

Mark - ett kommunalt verktyg för bostadsförsörjningen

N

Nationell hemlöshetsstrategi: Sedan 2022 har Sverige en nationell strategi för att motverka hemlöshet beslutat av regeringen. Syftet med hemlöshetsstrategin är att tydliggöra inriktningen för regeringens insatser för att minska antalet vuxna och barn som befinner sig i hemlöshet samt insatser för att förebygga att människor blir hemlösa. Strategin omfattar även att stärka det sociala perspektivet i samhällsplaneringen (mål 4).

Strategin, tillsammans med relevanta lagar och förordningar, är utgångspunkten för arbetet för att motverka och förebygga hemlöshet.

Nationell hemlöshetsstrategi ska motverka hemlöshet (på regeringens webbplats)

O

Områdesbestämmelser: Områdesbestämmelser är en planform som kommunen kan använda för att reglera användningen av mark- och vattenområden och bebyggelse utanför detaljplanelagt område. Områdesbestämmelser kan bland annat användas för att säkerställa att kommunens intentioner i översiktsplanen kan uppnås eller för att tillgodose ett riksintresse. Områdesbestämmelser får rättsverkan, det vill säga rättslig giltighet.

Områdesbestämmelser

P

Plan- och bygglagen, PBL: I plan- och bygglagen (2010:900), PBL, finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande och är den lag som styr den kommunala plan- och byggverksamheten. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer.

Plan- och bygglag (2010:900) (på Sveriges riksdags webbplats) 

Planmonopol: Inom den fysiska planeringen finns ett så kallat kommunalt planmonopol. Det innebär att det bara är kommunerna som kan besluta om hur deras mark och vatten ska nyttjas och exploateras.

Planenlighet: För att kunna bevilja en ansökan om bygglov inom detaljplanerat område ska åtgärden överensstämma med detaljplanen. Det är vad som menas med planenlighet. Även den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser ska följa detaljplanen, det kallas då planenligt utgångsläge.

Planenlighet

S

Samhällsbyggnad: Samhällsbyggande innefattar planering, byggande och förvaltning av städer, bebyggelse, infrastruktur, byggnader, anläggningar samt kultur- och naturmiljö. Detta för att uppnå ökad ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet.

Samhällsnivå: Samhällsnivå avser den övergripande nivån i samhället där politiska beslut, ekonomiska system och sociala institutioner påverkar befolkningens livsvillkor och levnadsstandard.

Socialtjänstens insatser på samhällsnivå syftar till att skapa en god samhällsmiljö och hit räknas bland annat socialtjänstens medverkan i samhällsplaneringen och insatser som riktar sig till alla i en population.

Samhällsplanerande instanser arbetar huvudsakligen på samhällsnivå då verksamheten främst rör politiska beslut som påverkar befolkningens livsvillkor och levnadsstandard.

Ju förr desto bättre – vägar till en förebyggande socialtjänst (på regeringens webbplats)

Samhällsplanering: Samhällsplanering omfattar styrning och utveckling av bebyggelse, service, kommunikationer, infrastruktur och miljö för att möta och tillgodose människors behov på kort och lång sikt. Samhällsplaneringen inbegriper flera planeringsprocesser på lokal, regional och nationell nivå.

Samhällsplanera

Socialnämnd: En socialnämnd är, enligt 4 kap 2 § socialtjänstlagen (2025:400), en politisk nämnd i en kommun som fullgör uppgifter inom socialtjänstens område. Kommunerna är dock fria att dels välja hur ansvariga nämnder benämns, dels välja om en eller flera nämnder ska ansvara för olika delar av socialtjänsten.

Socialtjänst: Socialtjänst är en verksamhet som styrs av socialtjänstlagen (2025:400). En kommun ansvarar för socialtjänsten inom sitt område och har det yttersta ansvaret för att enskilda personer får de insatser som de behöver i enlighet med 4 kap 1 §.

Socialtjänst handlar om samhällets stöd och hjälp till personer som är särskilt utsatta eller i svårigheter. Området omfattar individ- och familjeomsorg och stöd till personer med funktionsnedsättning. Socialtjänsten kan organiseras och benämnas på olika sätt i kommunerna.

Sociala aspekter: Sociala aspekter kan innebära olika saker i olika sammanhang och skilja sig åt mellan kommuner. För att ta hänsyn till sociala aspekter behövs kunskap om de problem som respektive kommun har att förhålla sig till utifrån kommunens sammansättning och specifika förhållanden.

Sociala aspekter kan avse så väl orsaker till som konsekvenser av sociala problem. Exempel på sociala aspekter är trygghet, segregation, brottslighet, missbruks- och beroendeproblem, trångboddhet, hemlöshet och brist på bostäder (SOU 2020:47 s. 451).

Hållbar socialtjänst – En ny socialtjänstlag (på regeringens webbplats)

Social konsekvensanalys, SKA: Social konsekvensanalys (SKA) är en analysmodell och processtöd som synliggör olika sociala aspekter när en förändring av den fysiska miljön planeras. Att genomföra en SKA bidrar till ökad kunskap om platsen och därmed vilka sociala aspekter som behöver tas om hand i den fysiska planeringen. Socialkonsekvensanalyser sker löpande genom hela samhällsbyggnadsprocessen och kan användas på flera planeringsnivåer.

Konsekvensanalyser

Sociala kontrakt eller kommunala kontrakt: Samlingsnamn för när kommunen, oftast socialtjänsten, hyr ut lägenheter i andra hand med biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen (2025:400) till personer som inte har blivit godkända på den ordinarie bostadsmarknaden och har behov av stöd. Det kan finnas behov av stöd på grund av till exempel skadligt bruk och beroende, psykisk ohälsa eller våldsutsatthet. Kontrakten kan benämnas på olika sätt som till exempel träningslägenhet, försökslägenhet, kommunalt kontrakt, övergångsbostad eller vara en Bostad först-lägenhet med andrahandskontrakt.

Sociala områdesbeskrivningar: Tematiskt uppbyggda områdesbeskrivningar som översiktligt beskriver olika stadsdelar, tätorter och landsbygdsområden inom olika ämnesområden, som exempelvis befolkning, hushåll, bostäder, socioekonomi, arbetsmarknad och så vidare.

Sociala problem: Med sociala problem avses olika problem som samhället anses ha ansvar för och där lösningar går att finna i socialpolitiska insatser på samhälls-, grupp- och individnivå.

Ju förr desto bättre – vägar till en förebyggande socialtjänst (på regeringens webbplats)

Social utestängning: Med social utestängning avses situationer och företeelser där människor begränsas i sina möjligheter att aktivt delta i samhällslivet. Det kan handla om att människor stängs ute från exempelvis sociala relationer och bostadsmarknaden. Utestängningen kan vara upplevd, till exempel att boende i ett visst område upplever att de står utanför samhällsgemenskapen, eller konkret i form av hinder i den fysiska miljön.

Ju förr desto bättre – vägar till en förebyggande socialtjänst (på regeringens webbplats)

Social rapport: En social rapport kan vara en sammanställning av socialtjänstens insatser under ett år, inom socialtjänstens olika verksamhetsområden som till exempel ekonomiskt bistånd, barn och unga, och hemlöshet.

Socialt verksamhetssystem: Ett socialt verksamhetssystem är det system som socialtjänsten dokumenterar sitt arbete i. Verksamhetssystemens informationsmängder är strukturerade på olika sätt i varje system, men även med en stor variation mellan kommuner med samma verksamhetssystem utifrån lokala önskemål. Det kan därför skilja sig åt mellan kommuner gällande vilken information som enkelt kan tas fram ur verksamhetssystemet.

Ä

Ägardirektiv: Ett ägardirektiv är ett gemensamt arbetsdokument som pekar ut företagets riktning och är ett verktyg för ägarstyrning. Direktivet bör uppdateras löpande. Ett ägardirektiv för allmännyttan tydliggör kommunens vilja och vision om hur allmännyttan ska utvecklas. Det säkerställer att ägare, styrelse och vd arbetar mot en gemensam målbild och delar värderingar och förväntningar.

Ö

Översiktsplan: Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen. En översiktsplan beslutas av kommunfullmäktige och ska ange såväl en långsiktig och övergripande utvecklingsstrategi som grunddragen i den avsedda användningen av mark- och vattenområden.

Översiktsplanen är inte bindande, men den ska spegla den politiska majoritetens uppfattning och beslutas av kommunfullmäktige och är därmed ett viktigt politiskt måldokument. Den har också en central funktion i kommunernas arbete att formulera strategier för en långsiktigt hållbar utveckling.

Översiktsplanering