Introduktion – metodstödets utgångpunkter

Granskad:

Illustration på olika sorters bostadshus och några personer framför. Illustration: Boverket

”Alla behöver ett hem” är Boverkets och Socialstyrelsens metodstöd till kommunerna. Syftet är att stödet ska underlätta samarbetet mellan socialtjänsten och samhällsplaneringen i er kommun för att motverka hemlöshet, utestängning från bostadsmarknaden och trångboddhet. 

I den här delen introducerar vi kort de grundläggande utgångspunkterna i stödet och för ert arbete med att motverka hemlöshet. Här beskriver vi bland annat vad det innebär att vara utan ett hem och kommunens ansvar för bostadsförsörjning. 

Att vara utan ett hem – en utsatt situation

Att vara utan ett hem innebär att en person inte har en egen bostad. Det innebär att de varken äger en egen bostad eller hyr en bostad med besittningsrätt. 

Alla personer som inte har ett eget hem befinner sig i en hemlöshetssituation. Situationen kan se olika ut för olika personer och all hemlöshet är inte synlig. Den berör allt från barnfamiljer som bor i andra hand till personer som inte vet var de ska sova kommande natt. Det personer som befinner sig i hemlöshet har gemensamt är att de har en mer eller mindre osäker boendesituation. De saknar en eller flera av de tre domäner, eller områden, som det innebär att ha ett eget hem, nämligen

  • en fysisk domän – en ändamålsenlig bostad som svarar mot personens och familjens behov
  • en juridisk domän – en laglig rätt till bostaden som besittningsskydd eller äganderätt
  • en social domän – som innebär en möjlighet att upprätthålla ett privatliv och sina sociala relationer.

Barn som är i en hemlöshetssituation är särskilt utsatta. Bostaden är särskilt viktig för barn eftersom de oftast tillbringar en större del av sin tid i bostaden och dess närmiljö. Barn behöver ett stabilt boende för att ges möjlighet till en trygg och gynnsam uppväxt. Att vara i en hemlöshetssituation och leva i tillfälliga boenden får negativa konsekvenser för barnets fysiska och psykiska hälsa och barnets skolgång.

Läs mer om hemlöshetssituationer i metodstödets del ”Underlag som stöd för åtgärder och mål”.

Underlag som stöd för åtgärder och mål

ETHOS - Typology on Homlessness and Housing Exclusion (på FEANTSA:s webbplats)

Om hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden (på Kunskapsguiden)

Stärka det sociala perspektivet - ett mål i regeringens hemlöshetsstrategi

Regeringen har beslutat om en strategi för att motverka hemlöshet 2022–2026. Ett av de fyra målen i strategin är att det sociala perspektivet i samhällsplaneringen ska stärkas. Det kan göras genom att öka socialtjänstens medverkan och delaktighet i kommunens planering för bostadsförsörjning, och på så vis ge socialnämndens kunskap om levnadsförhållanden i kommunen större utrymme, framgår i strategin Regeringens strategi för att motverka hemlöshet.

Regeringens strategi för att motverka hemlöshet (på regeringens webbplats)

Bostadsförsörjningen är ett gemensamt kommunalt ansvar

Varje kommun har ett lagstiftat ansvar för bostadsförsörjning som omfattar alla som har sin hemvist i kommunen. Kommunen har därför ett ansvar för planering och genomförande av åtgärder för att förebygga hemlöshet. I det faktiska arbetet behöver både socialtjänsten, samhällsplanerande funktioner och andra relevanta delar av kommunorganisationen medverka.

Metodstöd främst till socialtjänsten och samhällsplaneringen

Metodstödet vänder sig primärt till den kommunala organisationen, med särskilt fokus på socialtjänst och olika verksamheter inom samhällsbyggnadsområdet liksom till beslutsfattare på olika nivåer i den kommunala organisationen.

Samhällsplaneringen formar samhället

Samhällsplanering handlar om ett långsiktigt arbete att forma och utveckla de miljöer där människor lever. För att samhällsplaneringen ska omfatta sociala perspektiv som hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden är kunskap om de sociala behov som finns i befolkningen avgörande för att kunna fatta väl avvägda beslut. Att arbeta kunskapsbaserat är därför en förutsättning. Här spelar socialtjänsten en avgörande roll.

Samhällsplanering för att få tillgång till bostäder

I metodstödet vänder vi oss till den delen av kommunens samhällsplanering som syftar till att invånare ska få tillgång till bostäder och där socialtjänstens kunskap behöver tillvaratas.

Det gäller främst i kommunens

  • planering för bostadsförsörjning
  • tidiga planeringsskeden
  • plan- och byggprocess
  • arbete när befintliga områden ska utvecklas.  

Socialtjänsten kan inför och under de här processerna bidra med:

  • kunskap och underlag om hemlöshetens omfattning
  • åtgärder för att personer som är i hemlöshet och som är utestängda från den lokala bostadsmarknaden ska få tillgång till bostäder
  • kunskap om befintliga bostadsområden, de boende och om boendeförhållanden
  • åtgärder för att förbättra befintliga bostadsområden där olika former av sociala utmaningar finns
  • kunskap om åtgärder för att förebygga att personer hamnar i hemlöshet.

Socialtjänsten är en kunskapskälla i samhällsplaneringen

Socialtjänsten har unik kunskap i frågor som rör social hållbarhet, bland annat om hemlöshet och behov av trygghet. Socialtjänsten möter och ger stöd till många av de personer som befinner sig i hemlöshet. De har kännedom om personer som står utanför bostadsmarknaden och som har behov av bostäder. Att socialtjänsten sammanställer behov av bostäder för personer i olika hemlöshetssituationer är ett viktigt bidrag i kommunens planering och bostadsförsörjning.

Socialtjänsten har en viktig funktion: att lyfta bostadsbehoven för trångbodda och hemlösa

Den kunskap om vilka behov av bostäder det finns hos personer som socialtjänsten möter i sitt arbete behöver tillvaratas. Det kan vara personer som lever i trångboddhet och personer som inte har en egen bostad. Socialtjänsten har en viktig uppgift att identifiera, sammanställa och lyfta deras behov av bostäder i kommunens bostadsförsörjning. Detta är personer vars bostadsbehov annars riskerar att förbli osynliga och utan åtgärder.

Socialtjänsten kan ha kännedom och kunskap om:

  • familjer som bor så trångbott att det har negativ inverkan på bland annat barnens livssituation
  • personer och familjer som inte själva kommer in på den ordinarie bostadsmarknaden, som till exempel bor i andra hand eller inneboende
  • personer och familjer som bor i sociala kontrakt, försökslägenheter, träningslägenheter och liknande andrahandskontrakt
  • personer som är på väg ut från olika former av behandling, heldygnsvård eller kriminalvård
  • personer som befinner sig i en akut hemlöshetssituation, som till exempel sover och vistas i det offentliga rummet, i trapphus, på härbärge eller akutboende
  • personer som vistas på skyddade boende och inte kan återgå till sin ordinarie bostad.

Mål med socialtjänstens medverkan i samhällsplaneringen för att motverka hemlöshet

Det finns flera mål med att socialtjänstens kunskap om hemlöshet och trångboddhet tillvaratas i samhällsplaneringen, exempelvis att:

  • färre barn och vuxna hamnar i olika hemlöshetssituationer 
  • färre vuxna och barn befinner sig i olika hemlöshetssituationer 
  • färre vuxna och barn lever i besvärande trångboddhet
  • fler personer får en egen bostad genom insatsen Bostad först (och andra behovsanpassade bostäder)
  • personer kommer vidare från akuta och tillfälliga boendelösningar till permanent boende
  • fler personer har förstahandskontrakt i stället för andrahandskontrakt via socialtjänsten (sociala kontrakt, träningslägenheter och liknande).

Samverkan gör det också möjligt att ta vara på erfarenhetsbaserad kunskap från möten med invånare – kunskap som annars riskerar att stanna inom enskilda verksamheter.

Framgångsfaktorer för fungerande samverkan

En fungerande samverkan behövs i arbetet för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Det innebär att samhällsplanerare och socialtjänst arbetar tillsammans, utbyter kunskap kontinuerligt och gör gemensamma analyser. En förutsättning som underlättar samverkan är att det finns en tydlig styrning där resurser för arbetet avsätts med en tydlig målsättning.

Följande åtgärder har identifierats som viktiga för samverkan:

  • Tydliggör socialtjänstens uppdrag inom samhällsplaneringen i styrdokument och stöddokument.
  • Involvera socialtjänsten och deras erfarenhetsbaserade kunskap från början i samhällsplaneringsprocessen.
  • Ha fasta forum där socialtjänst och samhällsplaneringen möts regelbundet.
  • Resurssätt så att socialtjänst och samhällsplanerande instans kan inhämta kunskap, samarbeta och ta fram underlag som kan användas i kommunens samhällsplanering.

Framgångsfaktorerna är också viktiga för att socialtjänstens kunskap och erfarenhet ska komma till användning i samhällsplaneringen.

De här framgångsfaktorerna beskrivs närmre i metodstödets sista del "Framgångsfaktorer för samverkan och exempel från kommuner". 

Framgångsfaktorer för samverkan och exempel från kommuner

Utgå från era lokala förutsättningar och behov

Det finns många aspekter att beakta i arbetet för att motverka hemlöshet, utestängning från bostadsmarknaden och trångboddhet. Förutsättningarna och bostadsbehoven ser olika ut i kommunerna. Arbetet behöver utgå från lokala förhållanden och ni behöver ta ställning till vilka verktyg och underlag i metodstödet som är ändamålsenliga i er kommun.

Metodstödet är ett samarbete mellan Boverket och Socialstyrelsen.
Boverket (2026). Introduktion – metodstödets utgångpunkter. https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostadsmarknad/alla-behover-ett-hem/introduktion/ Hämtad 2026-02-12