Framgångsfaktorer för samverkan och exempel från kommuner

Det finns olika sätt att samarbeta förvaltningsövergripande för att motverka och avhjälpa hemlöshet, trångboddhet och utestängning från bostadsmarknaden. Här kan du ta del av faktorer som underlättar samverkan och exempel i film och text på hur några kommuner har arbetat.

Framgångsfaktorer för en fungerande samverkan

Faktorerna, som presenteras nedan, underlättar samverkan mellan socialtjänsten och samhällsplaneringen samt bidrar till att socialtjänstens kunskap och erfarenhet tillvaratas. Faktorerna överlappar delvis varandra och presenteras utan inbördes ordning. Varje kommun behöver utgå från sina egna förutsättningar och behov och anpassa underlag, planering och åtgärder därefter.

Tydliggör socialtjänstens uppdrag inom samhällsplaneringen i styrdokument och stöddokument

Om socialtjänstens roll och uppdrag tydliggörs i styrdokument och stöddokument så bidrar det till att tydliggöra hur, när och på vilket sätt socialtjänsten ska bidra i samhällsplaneringsprocessen. Det kan också bidra till att förtydliga hur samhällsplanerande instans ska tillvarata socialtjänstens kunskap.

Styrdokument kan vara politiska inriktningsbeslut som till exempel handlingsplaner för bostadsförsörjningen eller strategier för att motverka hemlöshet. Stöddokument kan till exempel vara checklistor och dokument som på olika sätt fastställer rutiner för socialtjänstens medverkan i samhällsplaneringsprocessen.

Involvera socialtjänsten och deras erfarenhetsbaserade kunskap från början i samhällsplaneringsprocessen

Att inkludera socialtjänsten tidigt gör det lättare att tillvarata deras kunskap om kommunens invånare och deras behov. Då kan denna kunskap användas inför och under hela planeringsprocessen. Det kan innebära att ta med socialtjänsten tidigt i framtagandet av handlingsplan för bostadsförsörjning, inför planprocesser enligt plan- och bygglagen samt inför ny- och ombyggnationer. Samtidigt kan det ge samhällsplanerande instans en ökad kännedom om förhållandena i kommunen utifrån socialtjänstens samlade kunskap.

För att arbeta kunskapsbaserat med en inkluderande bostadsförsörjning och för att motverka hemlöshet behöver kommunen definiera de förutsättningar, förhållanden och bostadsbehov som finns. Socialtjänsten har generellt sett kännedom om många av de personer som står utanför bostadsmarknaden, bland annat personer i olika hemlöshetssituationer, och som har behov av bostäder. Att socialtjänsten, gärna tillsammans med samhällsplanerande instans, sammanställer bostadsbehoven för dem och att det underlaget används som stöd för kommunala prioriteringar är ett angeläget bidrag i kommunens planering och bostadsförsörjning.

Ha fasta forum där socialtjänst och samhällsplaneringen möts regelbundet

Regelbunden kontakt är viktigt för en långsiktig och hållbar samverkan. Befintliga forum kan användas eller anpassas för detta syfte. Det kan också finnas behov av att skapa nya forum där socialtjänsten och samhällsplanerande instans möts. Ett fast forum blir en arena för kunskaps- och erfarenhetsutbyte, gemensam problemförståelse och kontinuerlig uppföljning av arbetet med att motverka hemlöshet.

Resurssätt för att underlätta samverkan

För att både socialtjänst och samhällsplanerande instans ska kunna fullfölja sin roll och sitt uppdrag behöver kommunen avsätta resurser så att personal kan ägna tid åt att inhämta kunskap, samarbeta och att ta fram underlag som kan användas i kommunens planeringsarbete.

Exempel från kommuner

Här presenteras exempel i film-och textform på hur kommuner med olika förutsättningar har arbetat med samverkan i samhällsplaneringen.

Socialtjänstens hemlöshetsarbete och vad samverkan kan bidra med i bostadsförsörjningen

I filmen berättar Jenny Johansson, utvecklingsledare på socialförvaltningen i Gislaveds kommun, hur de arbetar med hemlöshetsfrågan. Samhällsplaneraren Niklas Fallgren i Örebro kommun berättar om hur socialförvaltningens bidrag i framtagandet av en ny handlingsplan för bostadsförsörjningen bidrog till en mer nyanserad bild av de bostadsbehov som inte tillgodoses.

Om Gislaveds kommun

Antal invånare: 29 000

Län: Jönköpings län

Kommuntyp: Landsbygdskommun

Örebro kommun - styrdokument och resurssättning

I filmen berättar bostadsstrategen Matilda Yttergren om kommunens strategiska arbete för att motverka hemlöshet, med utgångspunkt i kommunens strategi och nollvision. Hon beskriver även hur kommunen säkerställt både tid och resurser för samverkan, bland annat genom att inrätta en samordnartjänst där 50 procent av tjänsten är avsatt för kommunens hemlöshetsstrategi och nollvision för hemlöshet.

Om Örebro kommun

Antal invånare: 160 000

Län: Örebro län

Kommuntyp: Större stad

Gislaveds kommun – socialtjänstens medverkan i samhällsplaneringen

I filmen berättar Jenny Johansson, utvecklingsledare på socialförvaltningen i Gislaved, om socialtjänstens medverkan tidigt i arbetet med översiktsplaner, kring detaljplaner och i handlingsplan för bostadsförsörjning.

Vara kommun – forum för samverkan

I Vara kommun finns ett fast forum där socialtjänsten och samhällsbyggnadsförvaltningen möts regelbundet i en särskild grupp som fokuserar på bostadsförsörjning.

Om samverkansgruppen

Forumet är en samverkansgrupp som har funnits i cirka fem år och består av samhällsbyggnadschef, en verksamhetschef på socialförvaltningen, Vd:n på det allmännyttiga bostadsbolaget och en representant från de privata hyresvärdarna i kommunen. Anledningen till att gruppen skapades var främst för att på ett effektivt sätt organisera arbetet med att fylla i Boverkets årliga bostadsmarknadsenkät, BME.

När nya riktlinjer för bostadsförsörjning sedan skulle tas fram var det möjligt att använda den befintliga gruppen och utöka samarbetet mellan aktörerna. Samtidigt möjliggjorde det för socialförvaltningen att få en större påverkan i arbetet. Bostadsförsörjningsgruppen ses vanligtvis fyra till fem gånger om året, men under framtagandet av de nya riktlinjerna träffades parterna mer intensivt. Gruppen har också blivit ett forum för att diskutera andra planeringsfrågor som exempelvis markanvisningar och ägarförhållanden.

Fördelar med forumet

Genom forumet har kommunen etablerat och stärkt kontakterna mellan förvaltningarna och byggt upp en grundförståelse för respektive roller och verksamheter. Kontaktvägarna är i grunden korta i kommunen, men genom de stärkta relationer har det blivit ännu enklare att snabbt stämma av frågor när de uppstår.

Att det förvaltningsövergripande arbetet har utökats kring bostads- och planeringsfrågor har gjort att kunskap om respektive verksamheter har höjts. Socialförvaltningen, som vanligtvis arbetar mer individnära och praktiskt, har till exempel utvecklat ett mer strategiskt och långsiktigt tankesätt. De har också fått en ökad förståelse för hur samhällsplaneringen kan skapa förutsättningar för en bostadsmarknad för alla. På så vis kan planeringen förstås som ett verktyg för att åtgärda de utmaningar som många av de personer som socialtjänsten möter i vardagen står inför redan i ett tidigt skede eller innan de ens uppstår.

Att arbeta tillsammans över förvaltningsgränser och med andra aktörer som allmännyttan och privata hyresbolag har också inneburit vissa utmaningar. De som sitter i bostadsförsörjningsgruppen har olika uppdrag och intressen som styr och gruppen har erfarit att de ibland tänker olika i vissa frågor. I de fallen har bostadsförsörjningsgruppens möten varit bra tillfällen för att diskutera de olika förvaltningarnas och aktörernas perspektiv, intressekonflikter och ytterligare bygga förståelsen för olika uppdrag och roller.

Om Vara kommun

Antal invånare: 16 000

Län: Västra Götalands län

Kommuntyp: Pendlingskommun nära mindre stad eller tätort

Borås kommun – hur socialtjänsten deltar i samhällsplaneringen 

I Borås kommun har socialtjänsten ett tydligt uppdrag kopplat till hemlöshet, där ansvaret omfattar både kartläggning av hemlöshet och uppföljning. Styrdokumenten antas formellt av kommunfullmäktige men socialtjänsten är aktiv både i framtagandet och implementeringen. Socialtjänsten ansvarar för hemlöshetskartläggningen som genomförs vart tredje år. Kartläggningens resultat fungerar som ett viktigt underlag för strategisk planering och används för att identifiera behov och prioritera insatser.

Socialtjänsten bidrar även till arbetet med handlingsplanen för bostadsförsörjning, där det formella ansvaret ligger hos kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsförvaltningen. Genom att tillföra erfarenhetsbaserad kunskap och perspektiv från verksamheten säkerställs att sociala aspekter integreras i planeringen. Samarbetet mellan förvaltningarna är välfungerande och bygger på ömsesidig respekt för varandras roller och kompetens. Socialtjänsten deltar också i workshoppar kring samhällsbyggnadsfrågor, där frågor om boende, hälsa och äldres livsvillkor – inklusive hemlöshet – lyfts fram.

En viktig plattform för samverkan har varit Socialt hållbart Borås (SHB), ett stadsövergripande arbete som pågick mellan 2018 och 2024. Syftet var att skapa mer jämlika livsvillkor och bättre hälsa för kommuninvånarna. Genom SHB kunde socialtjänsten föra upp boendefrågor på en strategisk nivå. Arbetet finansierades med statliga medel och målet var att integrera metoderna i ordinarie verksamhet. Utöver detta fördes dialog med pensionärsföreningar, och hemlöshetsfrågan lyftes brett, inte enbart som en klientfråga utan som en strukturell samhällsutmaning.

Om Borås stad

Antal invånare: 114 900

Län: Västra Götalands län

Kommuntyp: Större stad

 

Göteborgs Stad - samverkan under flera steg i samhällsbyggnadsprocessen

I filmen beskriver medarbetare från Göteborg stad hur samverkan mellan stadens socialförvaltningar och stadsbyggnadsförvaltningen sker.

Socialförvaltningen deltar tidigt i processen

Henrik Hellström från Socialförvaltningen Sydväst berättar bland annat om att det sedan flera år finns en rutin där socialtjänsten vid ansökan om planbesked får yttra sig om lämpligheten att starta en detaljplan. I yttrandet gör socialförvaltningen en bedömning av planens så kallade ”sociala komplexitetsnivå” och vilka sociala frågor som är viktiga att beakta.

Socialförvaltningens deltagande tydliggörs i en plan- och exploateringsprocess

Göteborgs stad har en plan- och exploateringsprocess (PLEX) som säkerställer socialförvaltningens medverkan i samhällsbyggnadsprocessen under hela vägen, från initierat till genomfört projekt. Isabella Andersson från stadsbyggnadsförvaltningen berättar om processen. Processen redogör för vid vilka tillfällen under processen som socialförvaltningen ska delta och på vilket sätt de ska bidra, vilket är ett exempel på hur förvaltningens uppdrag tydliggjorts.

Mariella Petersson från Socialförvaltningen Centrum berättar om rollen ”Utvecklingsledare stadsutveckling" som finns på stadens lokala socialförvaltningar.

Om Göteborgs stad

Antal invånare: 609 000

Län: Västra Götalands län

Kommuntyp: Storstad