Underlag till den nationella byggnadsrenoveringsplanen

Denna rapport är underlag till utkastet till Sveriges nationella byggnadsrenoveringsplan som ska redovisas till EU-kommissionen senast den 31 december 2025. Rapporten innehåller bland annat en beskrivning av byggnadsbeståndet i utgångsläget, en bedömning av förekommande hinder för energieffektivisering, en beskrivning av kapaciteten i berörda branscher och ett första utkast till färdplan för energieffektivisering av byggnadsbeståndet 2020–2050 i enlighet med kraven i direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD).

Varje medlemsstat i den Europeiska unionen (EU) ska ta fram en nationell byggnadsrenoveringsplan. Planen ska säkerställa renovering av befintliga byggnader i syfte att fasa ut fossila bränslen till 2050 och att omvandla befintliga byggnader till nollutsläppsbyggnader.

Rapporten innehåller en sammanställning av byggnadsbeståndet och dess status 2020 och 2023 när det gäller bland annat antal byggnader, area, energianvändning, energiklasser, renoveringstakt och preliminära gränsvärden för nollutsläppsbyggnader. Enligt EPBD ska vissa gränsvärden fastställas i byggnadsrenoveringsplanen men nationella regler kan behövas i form av olika författningar för att säkerställa att gränsvärdena faktiskt uppnås. Sådana författningsförslag finns inte i rapporten.

Rapporten innehåller en översikt över hinder och marknadsmisslyckanden, inklusive delade incitament. De viktigaste hindren som framkommit handlar om hinder kopplade till ekonomiska faktorer och lönsamhet, finansieringsproblem, informations- och kunskapsbrister, hinder knutna till regelverk samt organisatoriska hinder. 

Rapporten innehåller också en översikt över kapaciteterna inom byggsektorn, energieffektiviseringssektorn samt sektorn för förnybar energi. I korthet visar översikten att branschen inte ser bristande byggresurser som ett av de större hindren för energieffektivisering vid renovering av byggnader. Brist på material och höga byggmaterialpriser har i tidigare hinderkartläggningar lyfts som större utmaningar än vad de är idag. Ett skäl till detta är den pågående lågkonjunkturen. När det gäller behovet av personella resurser och kompetenser så pekas särskilt på kommande behov av kompetenser specialiserade på energieffektivisering och personer med en samordnande roll i energieffektiviseringsarbetet och med projektledar- och beställarkompetens inom energieffektiviserande renovering.