Ny vägledning ska ge stöd vid trygghetsvandringar

En fjärdedel av befolkningen uppger i Brottsförebyggande rådets (Brå) nationella trygghetsundersökning 2025 att de känner sig otrygga ute sent på kvällen i det egna bostadsområdet. För att stärka tryggheten i ett område eller på en plats kan en kommun eller exempelvis ett bostadsbolag eller en förening arrangera trygghetsvandringar. I dag publicerar Brå och Boverket en ny vägledning som ett stöd till den som vill genomföra en trygghetsvandring. 

– Trygghetsvandringar är en metod för att samla in idéer om hur en plats kan bli tryggare och trevligare. Alla som känner till området och vill vara med och påverka kan vara värdefulla deltagare i en trygghetsvandring – de som bor där, jobbar där, äger fastigheter, är med i en förening, jobbar på kommunen eller polisen, eller är politiker, säger Kerstin Andersson, utredare, Boverket.

Trygghetsvandringar kan ordnas av kommunen, men även av till exempel bostadsbolag eller föreningar. De som tar initiativet brukar också leda själva vandringen. Men det är alltid bra att samarbeta med kommunen, eftersom det ofta är kommunen som har störst möjlighet att åtgärda synpunkterna. Varje trygghetsvandring bör fokusera på ett område eller en plats som upplevs som otryggt och som behöver förbättras.

– Trygghetvandringar är ett bra sätt att få in kvalitativt underlag som stärker det brottsförebyggande arbetet. Utgångspunkten är att de som bor och verkar i lokalsamhället har mest kunskap om otrygga eller brottsutsatta platser, och att deras erfarenheter är viktiga att lyssna in och beakta. Resultatet av trygghetsvandringarna kan användas i arbetet med kommunens lägesbild och i framtagandet av åtgärder, säger Emelie Eriksson, utredare, Brå. 

Trygghetsvandringar för särskilda målgrupper

Vägledningen ger även exempel på vandringar för särskilda målgrupper. 
Trygghetsvandringar kan exempelvis arrangeras för barn eller äldre för att fånga upp olika perspektiv på en plats. 
 
– Barn upplever sin omgivning på ett annat sätt. Barn kan känna sig otrygga i miljöer som vuxna inte tänker på som otrygga, samtidigt som de kan uppskatta vissa platser utan att vuxna vet om det, framför Kerstin Andersson. 

– Äldre kan också ha svårt att delta i en trygghetsvandring om den inte anpassas utifrån deras förutsättningar, exempelvis genom att hålla ett långsammare tempo under vandringen. Det finns därmed ett värde i att planera särskilda vandringar för målgruppen för att inte gå miste om deras perspektiv, menar Emelie Eriksson. 

Till vägledningen finns två frågeblad att dela ut till deltagarna under vandringen. Det finns ett frågeblad som riktar sig till vuxna och ett frågeblad som riktar sig till barn. Frågebladen för vuxna finns på svenska men också på engelska, arabiska och somaliska. Vägledningen är ett resultat av det uppdrag om trygga och jämställda stads- och boendemiljöer som regeringen gav Boverket förra året.

Ta del av vägledningen och frågebladen. 

Att arrangera trygghetsvandringar - en vägledning steg för steg

Läs mer om trygghetsvandringar på Brå:s webbplats.

Trygghetsvandringar (på Brå - Brottsförebyggande rådets webbplats)

Läs mer om brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder på Boverkets webbplats. 

Brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder