Elsäkerhet i äldre hissar – frågor och svar om beröringsskydd och ansvar

Elsäkerhet i hissar väcker frågor om vilka krav som gäller för att förebygga elchock, särskilt i äldre hissar. Här redogör Boverket och Elsäkerhetsverket för gällande regelverk, ansvar och rekommenderade åtgärder med fokus på skydd mot elchock från hissars dörrlås och kontakter.

Vilka regler gäller för elsäkerhet i hissar?

Hissar omfattas av flera olika regelverk. Vilka regler som gäller beror bland annat på om det handlar om att installera en ny hiss, att ändra en befintlig hiss eller att underhålla en hiss. Även den verksamhet som bedrivs i byggnaden kan påverka vilka krav som ställs. Om hissen används på en arbetsplats gäller till exempel även arbetsmiljölagstiftningens krav.
Bestämmelser om elsäkerhet i hissar finns både i plan- och bygglagstiftningen och i elsäkerhetslagstiftningen. Dessa regelverk överlappar och kompletterar varandra. Det innebär att hissar kan omfattas av flera olika krav samtidigt, beroende på situationen. 

De viktigaste regelverken för elsäkerhet i hissar är:

• Plan- och bygglagen (2010:900), plan- och byggförordningen (2011:338) och tillhörande föreskrifter från Boverket (BFS 2025:11–13). Dessa reglerar bland annat installation, användning, kontroll och underhåll av hissar.
• Elsäkerhetslagen (2016:732) och tillhörande föreskrifter från Elsäkerhetsverket (ELSÄK-FS 2022:1–3). Dessa ställer krav på hur alla starkströmsanläggningar, inklusive hissar, ska utföras och kontrolleras samt hur innehavaren ansvarar för säkerheten.

Krav på beröringsskydd mot elchock

Vid installation av hissar som omfattas av EU:s hissdirektiv gäller krav på beröringsskydd mot elektriska elchocker från dörrlås och dörrkontakter. Detta krav måste uppfyllas för att en sådan hiss ska få släppas ut eller tillhandahållas på marknaden. Det är inte heller tillåtet att installera och använda en hiss som inte uppfyller kraven på beröringsskydd.

För befintliga hissar som saknar beröringsskydd gäller förbättringskrav enligt Boverkets föreskrifter först när vissa ändringsarbeten utförs, till exempel vid byte av styrsystem eller maskineri.

Det finns även en allmän bestämmelse i plan- och byggförordningen (3 kap. 11 § PBF) om att vidta nödvändiga åtgärder för att höja säkerheten vid användning av hissar i byggnader. I vissa fall kan det därför vara skäligt att kräva beröringsskydd även om ingen ändring sker, men detta bedöms från fall till fall.

Enligt den nu gällande harmoniserade standarden för hissar, EN 81-20:2014, ska elektriska säkerhetsanordningar som kan nås av hissanvändare vara skyddade mot direkt beröring. Skyddet ska minst motsvara kapslingsklass IP2XD, vilket innebär att man inte ska kunna komma åt delar med farlig spänning (över 50 VAC/120 VDC).

Särskild risk med äldre vredlås

På äldre hissar finns ibland så kallade vredlås på schaktdörrarna. Dessa kan ha hög manöverspänning, ofta 230 V, vilket innebär en risk för elchock om kontaktstiften berörs – särskilt om låset är slitet. Flera olyckor har inträffat vid normalt användande, till exempel när någon håller i en nyckel och öppnar dörren. Enligt en utredning om säkerhetshöjande åtgärder i befintliga hissar från år 2000 uppskattades cirka 7 000 hissar i Sverige ha denna typ av äldre vredlås.

Boverket och Elsäkerhetsverket ser positivt på att beröringsskyddet förbättras, till exempel genom byte till modernare lås, spänningsbortkoppling eller sänkt spänning. Sådana åtgärder är ofta relativt enkla och kan bidra till ökad säkerhet.

Ansvar för hissens säkerhet

Det är den som äger eller annars ansvarar för hissen, som har ansvar för att hissen är säker att använda och att alla gällande krav i plan och bygglagstiftningen följs. Enligt elsäkerhetslagen är det innehavaren av elanläggningen, det vill säga den som har det faktiska ansvaret för hissen, som ska se till att anläggningen är säker. Innehavaren ska fortlöpande kontrollera att hissen uppfyller elsäkerhetskraven och åtgärda brister så snart som möjligt.

En ordinarie besiktning enligt plan- och bygglagstiftningen omfattar inte alltid alla delar av hissens elsäkerhet. Det kan därför vara nödvändigt att anlita ett elinstallationsföretag för att kontrollera äldre hissars elektriska delar, särskilt dörrlås och kontakter.

Säkerhetsnivån i hissar är generellt hög och regelverket syftar till att förebygga olyckor. Vid äldre hissar med vredlås kan det dock finnas en ökad risk för elchock, särskilt om låset är slitet. Därför är det viktigt att vara extra uppmärksam vid användning av sådana hissar och att vid behov vidta åtgärder för att ytterligare öka säkerheten.

Tillsyn och kontroll

Boverket ansvarar för marknadskontroll av hissar enligt hissdirektivet. Marknadskontroll innebär att Boverket kontrollerar att hissar och hisskomponenter som släpps ut på marknaden uppfyller gällande krav.

Byggnadsnämnden är tillsynsmyndighet över att kraven för användning av hissar i byggnader följs. Om byggnadsnämnden vid tillsyn upptäcker att en hiss inte uppfyller gällande krav, kan den förelägga fastighetsägaren att vidta åtgärder för att rätta till bristerna. Byggnadsnämnden har även möjlighet att förbjuda användning av en hiss om det finns allvarliga säkerhetsbrister.

Elsäkerhetsverket har tillsynsansvar för elektriska anläggningar enligt elsäkerhetslagen. Om en hiss har en bristfällig eller farlig elektrisk konstruktion kan Elsäkerhetsverket förelägga fastighetsägaren att åtgärda bristen.

Vanliga frågor och svar

Är äldre hissar utan beröringsskydd olagliga?

Det finns ingen lag som generellt kräver att äldre hissar retroaktivt ska förses med beröringsskydd. Däremot måste alla hissar vara säkra att använda och uppfylla de krav som gällde vid tiden för installationen. Om vissa ändringsarbeten utförs på en befintlig hiss, till exempel byte av styrsystem eller maskineri, ställs dock krav på att dagens regler om beröringsskydd följs. Vid ändring av hissens elektriska system gäller också nuvarande krav på beröringsskydd.

Hur vanligt är det med elolyckor i hissar?

Det är ovanligt med elolyckor som drabbar hissanvändare. Boverket och Elsäkerhetsverket har under de senaste 15 åren fått in få rapporter om tillbud eller olyckor med el i hissar, vilket talar för att risken generellt sett är låg för användare.

Vem ansvarar för att hissar är säkra?

Enligt plan- och bygglagstiftningen är det ägaren, eller den som annars ansvarar för hissen, som har ansvar för att hissen är säker att använda och att fortlöpande kontroller utförs. Enligt elsäkerhetslagstiftningen är det innehavaren av elanläggningen som ansvarar för att åtgärda brister omgående om det finns risk för skada.

I praktiken är det ofta fastighetsägaren som ansvarar för att kraven i båda regelverken uppfylls.

Vad gör myndigheterna nu?

Boverket och Elsäkerhetsverket har en pågående dialog för att säkerställa att regelverken täcker elsäkerhetsaspekten tillräckligt. Vid behov kan tillsynsinsatser initieras och information till fastighetsägare och allmänhet förtydligas.

Sammanfattning – det här kan du göra som fastighetsägare

• Kontrollera hissens dörrlås och kontakter, särskilt om hissen är äldre.
• Låt ett elinstallationsföretag göra en extra kontroll av hissens elektriska delar.
• Byt ut gamla vredlås mot modernare lösningar eller installera beröringsskydd.
• Åtgärda brister omgående om det finns risk för skada.
• Kontakta Elsäkerhetsverket eller Boverket vid frågor om elsäkerhet i hissar.