Ny vägledning om artskyddet i samhällsplaneringen

Fridlysta arter skapar i dag osäkerhet och konflikter i många plan- och byggprojekt. Boverkets nya vägledning ger kommuner, länsstyrelser och privata aktörer stöd i hur artskyddet kan hanteras tidigt och rätt i samhällsplaneringen.

Arbeta strategiskt och förebyggande med fridlysta arter

I samhällsplaneringen behöver kommunen ta hänsyn till många olika intressen och väga dem mot varandra för en hållbar mark- och vattenanvändning. Fridlysta arter är dock inget intresse som kan vägas mot andra. För arter som är fridlysta genom artskyddsförordningen gäller förbud mot negativ påverkan. Dispens från förbuden kan bara ges enligt vissa villkor.

Artskyddsfrågorna i detaljplanearbetet är komplexa, resurs- och tidskrävande, men genom att arbeta förebyggande och strategiskt med artskyddet och vidta skyddsåtgärder går det ofta att hantera

Ulrika Åkerlund, landskapsarkitekt och projektledare för vägledningen

Boverkets vägledning Artskyddet i samhällsplaneringen lyfter hur fridlysta arter kan hanteras genom hela planeringskedjan från de övergripande planeringsunderlagen och översiktsplanen till detaljplanen och bygglov och rivningslov. Illustration: David Altefur, Tryckcentrum AB

Utred artskyddet inom planprocessen

Rättspraxis visar att om kommunen inte har utrett påverkan på fridlysta arter inom ramen för detaljplanen, kan planen upphävas i domstol. Oftast har det handlat om arter som är skyddade genom EU-direktiv, för vilka dispens normalt inte kan ges för uppförande av exempelvis bostadsbebyggelse. Utgångspunkten i samhällsplaneringen behöver vara att undvika påverkan på fridlysta arter så att kravet på dispens inte utlöses.

Framgångsfaktorer

Framgångsfaktorer för att arbeta med fridlysta arter är:

• att kommunen har tillgång till ekologisk kompetens,
• att kommunen arbetar strategiskt och förebyggande med fridlysta arter
• att fridlysta arter kommer in tidigt i detaljplanläggningen
• bra dialog med länsstyrelsen.

Detta hittar du i vägledningen

Vägledningen Artskyddet i samhällsplaneringen består av nio kapitel som i huvudsak besvarar frågorna varför, vad, vem och hur. Här finns en begreppslista, varför biologisk mångfald är viktig och fakta om vanligt förekommande arter.

Vägledningen beskriver också hur artskyddsförordningen hänger ihop med plan- och bygglagen samt roller och ansvar. Den vägleder om hur kommunen kan arbeta med fridlysta arter i planeringsunderlag, översiktsplanering, detaljplaneringen samt vid bygglov. I faktarutor återges exempel på hur olika kommuner har gjort, sammanfattningar av vägledande domar och viktiga saker att tänka på i samhällsplaneringen. I referenslistan finns en förteckning över relevanta domar.