Analys av den demografiska utvecklingen

En kommuns befolkning förändras hela tiden. Invånare dör, barn föds, hushåll flyttar ut medan andra hushåll väljer att bosätta sig i kommunen, hushåll splittras och nya hushåll bildas. Genom att dessa förändringar i de flesta fall sker i olika takt och inte fullt ut uppväger varandra, ändras efter hand såväl folkmängden som befolkningens sammansättning.

Demografisk analys

Den demografiska utvecklingen är grundläggande när det gäller hur många bostäder som behövs och vilka egenskaper de behöver ha. För att kunna göra en demografisk analys behövs information om befolkningssammansättningen idag men främst hur den kommer att se ut framöver. Ett sådant underlag är även viktigt i analysen av marknadsförutsättningarna och bostadsbehov som inte tillgodoses på marknadens villkor.

De viktigaste komponenterna i den demografiska analysen är hur många hushåll det är som kommer att behöva en bostad och vilken typ av bostad de kommer att kunna efterfråga eller ha behov av. För att få en uppfattning om det är det viktigt att ta hänsyn till åldersstrukturen. En individs ålder säger relativt mycket om sannolikheten för att tillhöra en viss hushållstyp och vilka behov individen har. Många personer genomgår liknande livsfaser vid ungefär samma ålder, till exempel att studera, flytta ihop eller få barn. Sådana övergångar mellan olika hushållstyper leder till ökad efterfrågan och behov av andra bostäder. Samtidigt innebär en åldrande befolkning ett ökat behov av bostäder som är anpassade för äldre.

Det är således en bra utgångspunkt att analysera hur den nuvarande befolkningen ser ut, särskilt när det gäller åldersstruktur och hushållsammansättning. Det ger inte bara en bild av hur det ser ut idag utan, eftersom den nuvarande befolkningen till stor del kommer att finnas kvar även i framtiden, säger detta också mycket om morgondagens befolkning. Dagens befolkningssammansättning ger alltså viktig information om framtida behov och utmaningar.

I nästa steg är det bra att använda en befolkningsframskrivning för att få en bättre uppfattning om den framtida befolkningen. Man behöver dock vara medveten om att detta i regel bygger på historiska mönster och om det sker förändringar från den historiska trenden kommer befolkningsframskrivningen inte ta hänsyn till detta. Det är därför alltid bra att reflektera över om den historiska utvecklingen även speglar den förväntade utvecklingen i kommunen.  

Boverkets beräkning

Boverket har i uppdrag att tillhandahålla en beräkning av det framtida bostadsbyggnadsbehovet på kommunal nivå. Tanken är att kommunerna ska kunna använda detta underlag som en del i sin demografiska analys.

I den beräkning som görs ingår tre olika delkomponenter. En beräkning av det tillkommande behovet, en beräkning av ett eventuellt under- eller överskott av bostäder samt en beräkning av en typ av bostadsreserv. Även här är det viktigt att reflektera över hur relevant varje del är för den egna kommunen.

Beräkningen av det tillkommande bostadsbyggnadsbehovet grundar sig på en beräkning av hur många hushåll som förväntas tillkomma i kommunen de närmaste tio åren. De, i sin tur, bygger på SCB:s befolkningsframskrivningar på kommunal nivå och en beräkning av hur många hushåll det motsvarar. Detta görs genom hushållskvotsmetoden, där den historiska hushållsbildningen används för att beräkna hur många nya hushåll som förväntas bildas utifrån SCB:s befolkningsframskrivning. Beräkningen görs för varje enskild 1-årsgrupp, för både kvinnor och män, samt på kommunnivå. Kvoterna är alltså redan anpassade till hushållsbildningen i respektive kommun och baseras på hur det såg ut år 2011. Den sista komponenten i beräkningen är att lägga till förväntat antal rivningar i kommunen. Denna siffra baseras på historiska data och är i regel låg.

Beräkningen av ett eventuellt under- eller överskott av bostäder beräknas med start från 2006. Man jämför hur många hushåll som skulle ha bildats utifrån samma hushållskvoter som används för att beräkna tillkommande hushåll, med hur många bostäder som faktiskt har tillkommit. Är tillväxten i förväntat antal hushåll större än hur många bostäder som tillkommit beräknas det finnas en brist på bostäder i dagsläget.

Den sista delen i beräkningen är mer teoretisk och handlar om att det behöver finnas en viss del lediga bostäder vid varje tidpunkt för att möjliggöra omflyttning inom kommunen. Det innebär dock inte att det måste finnas ett visst antal lediga bostäder, utan i en tillväxtkommun kan det istället ses som att bostadsbyggandet ligger i fas med den förväntade hushållstillväxten.

Det underlag Boverket tar fram ger kommunen information om hur många bostäder som behövs rent demografiskt givet de antaganden som görs men omfattar inte beräkningar av vilken typ eller storlek på bostäder som behövs. Det är viktigt att i analysen reflektera över om dessa antaganden stämmer för den egna kommunen och, om de inte gör det, hur det påverkar hushållstillväxten.

Mer om Boverkets beräkning finns på sidan Underlag som används i analysen av bostadsbehov.

Underlag som används i analysen av bostadsbehov

Vilka bostäder behövs

Den demografiska analysen kan ge värdefull information om vilken typ av bostäder som kommer att behövas framöver. Förväntas antalet äldre öka kan det till exempel innebära ett ökat behov av anpassade bostäder för att möta denna grupps behov. Genom att titta på hur dagens befolkning bor kan man få en uppfattning om de framtida behoven. Om många barnfamiljer idag bor i småhus, är det sannolikt att denna boendeform kommer att vara attraktiv även framöver. Det är dock viktigt att vara medveten om att kopplingen mellan demografiskt behov och efterfrågan varierar inom och mellan olika åldersgrupper. För både äldre och yngre finns det ofta en tydlig koppling mellan ålder och ett visst bostadsbehov, medan det för många i övriga åldersgrupper inte har samma samband. Här spelar marknadsläget en större roll för framtida hushålls efterfrågan. Det demografiska underlaget är därför ett viktigt underlag, inte bara i sig självt, utan också för den framtida efterfrågan och de bostadsbehov som inte tillgodoses på marknadens villkor.

Tips: Statistik över befolkningsförändringar

SCB publicerar uppgifter om befolkningsförändringar per kvartal, halvår och helår. Uppgifter från och med år 2000 finns tillgängliga utan kostnad i statistikdatabasen på SCB:s webbplats.

Tips: Statistik över flyttningar

Årsvisa uppgifter om antal inflyttare och utflyttare fördelat på åldersgrupp och kön från och med 1997 kan du hämta kostnadsfritt ur statistikdatabaserna på SCB:s webbplats.

SCB erbjuder särskilda statistikpaket till kommuner, anpassade för att kunna användas i den kommunala planeringen. De ges ut årligen eller kvartalsvis. Paketen består av färdiga tabeller inom ett flertal ämnesområden och statistiken redovisas även för delområden. Statistikpaketet BEFPAK - Befolkningsförändringar innehåller uppgifter om förändringar i befolkningens sammansättning och om den totala folkmängden. Hör med kommunkansliet eller motsvarande om kommunen har någon sådan prenumeration. 

Statistikpaket (på SCB:s webbplats)