Hur kan vi bli bättre på att planera och gestalta idrottsanläggningar?

Granskad:
Nyhet

I exempelsamlingen visas en bredd av anläggningar – mindre och lite större, nybyggda och renoverade, och exempel på där idrotten har flyttat in tidigare industrilokaler. Det är idrottshallar, simhallar, ishallar, ridanläggningar, friidrottsarenor, fotbollsplaner, allaktivitetshus, men också anläggningar för spontanidrott. 

– Det är viktigt att lyssna in idrottsföreningarna och göra en behovsanalys tidigt i dialogen. Kan behovet lösas med renovering eller med annan anläggning eller behöver man bygga en ny? Kanske finns det befintliga lokaler som näringslivet lämnat som väl kan möta föreningarnas och kommunens behov? Att återbruka en lokal kan ibland ge plats för idrotten i ett centrumnära läge eller i tät bebyggelse där nybyggnad är svårare att få till, säger Mirja Ranesköld, projektledare på Boverket.

Medvetna form- och materialval

Genom medvetna form- och materialval kan byggnadens skala brytas ned och ges en mer mänsklig skala och inbjudande karaktär. Takkonstruktionen spelar ofta en viktig roll, då den dels tillgodoser funktionella krav, dels präglar anläggningens karaktär och upplevelse – både på nära håll som på längre avstånd. 

– En idrottsanläggning som är väl planerad med god gestaltning kan också få mervärden som stärker det sociala sammanhanget och kan bli en mötesplats för många. Att få fler ungdomar engagerade i föreningsidrotten är ett sätt för dem att få en meningsfull fritid. För att få fler att röra på sig och vara fysiskt aktiva lyfter vi även exempel på anläggningar för spontanidrott, fortsätter Mirja Ranesköld.

Samverkan är en framgångsfaktor

Tillgänglighet, trygghet och koppling till omkringliggande miljö är viktiga aspekter att hantera i planeringsprocessen. En framgångsfaktor för projekten har varit när beställare, arkitekt och andra kompetenser samverkat genom hela processen, från planering till genomförande. Då har diskussionen om anläggningens utförande löpande kunnat diskuterats och justeringar har kunnat ske på ett smidigt sätt.

Exempelsamlingen är ett svar på ett regeringsuppdrag som Boverket fick förra året. Uppdraget var att samla in, redovisa och sprida lärande exempel rörande planering och gestaltning av lokaler och anläggningar för idrott. Vi fortsätter att arbeta med frågan. I ett nytt regeringsuppdrag ska vi stödja kommuner och föreningar med kunskap och processtöd.

Läs mer och ladda ner PDF på Boverket

Planering och gestaltning av lokaler och anläggningar för idrott (på Boverkets webbplats)

En nyhet från

Boverket är myndigheten för samhällsplanering, byggande och boende. Boverket är förvaltningsmyndighet för frågor om byggd miljö, hushållning med mark- och vattenområden, fysisk planering, byggande och förvaltning av bebyggelse, boende och bostadsfinansiering.

Boverket ska verka för kunskapsspridning inom sektorsområdet, följa miljömålet God bebyggd miljö och vara aktiv i internationellt arbete inom sektorsområdet. Detta är exempel på uppgifter för Boverket som framgår av instruktionen. Grunden för vårt arbete är plan- och bygglagen, delar av miljöbalken samt bostadsförsörjningslagen.

Boverket arbetar bland annat med att:

  • ta fram föreskrifter och vägledningar
  • ansvara för tillsyn över energideklarationer och tillämpningen av plan- och bygglagen
  • administrera statliga stöd och bidrag
  • utreda och analysera frågor inom vårt verksamhetsområde.
Boverkets webbplats
Boverket (2026). Hur kan vi bli bättre på att planera och gestalta idrottsanläggningar?. https://www.boverket.se/sv/hallbar-stad/aktuellt/hur-kan-vi-bli-battre-pa-att-planera-och-gestalta-idrottsanlaggningar/ Hämtad 2026-04-07