Boverket lanserar ny vägledning om trädgårdsstäder

Trädgårdsstäder främjar människors hälsa och välbefinnande. Här stadsdelen Biskopshagen i Växjö. Foto: Caroline Stigsdotter/Boverket

Boverket har tagit fram vägledningen ”Att planera och gestalta trädgårdsstäder i modern tid” (RAPPORT 2026:9) på uppdrag av regeringen och som en del av strategin för levande och trygga städer och satsningen på ett ökat småhusbyggande. 

– Med den här vägledningen vill vi ge kommunerna ett samlat stöd för hur trädgårdsstäder kan planeras, utformas och genomföras som en integrerad del av ett långsiktigt hållbart stadsbyggande, säger Caroline Stigsdotter, projektledare för uppdraget på Boverket. Regeringsuppdraget, som gavs våren 2025, ska bidra till att fler får nära till naturen där de bor. Genom ett ökat fokus på trädgårdsstäder vill regeringen främja livskvalitet, hälsa och välbefinnande och stärka möjligheterna till friluftsliv och fysisk aktivitet. Vägledningen knyter an till en rad nationella mål – från miljökvalitetsmålen, friluftsmålen och folkhälsopolitiken till kulturmiljömålen och målen för gestaltad livsmiljö – och till Sveriges arbete med Agenda 2030 om hållbara städer och samhällen.

Småskalighet, grönska och gemenskap

I vägledningen beskrivs trädgårdsstaden som en stadstyp där småskalig bebyggelse, rik grönska och intima offentliga rum vävs samman till en helhet. Här förenas närhet till service och kollektivtrafik med trädgårdar, alléer och parker samt bostadsnära natur. Gaturummen ska inbjuda till möten, promenader och lek, inte bara till biltrafik. Särskilt betonas betydelsen av trädgårdar, förgårdsmark och väl gestaltade entréer som övergångszoner mellan det privata och det offentliga. Trädgårdsstaden lyfts fram som ett alternativ både till mycket hårt förtätade stadsmiljöer och till utspridda villamattor med stort bilberoende.

Forskning: Den byggda formen påverkar hälsa, klimat och vardagsliv

Vägledningen tar tydligt avstamp i aktuell forskning om hur den byggda formen påverkar människors hälsa, klimatet och vardagslivets möjligheter. Den visar hur exempelvis täthet och grönstruktur, liksom tillgång till dagsljus och olika typer av gemensamma livsrum, är avgörande för att skapa hållbara och attraktiva livsmiljöer. Boverket framhåller att trädgårdsstaden kan bidra till minskad stress och bättre förutsättningar för barns lek och rörelse. Den kan också stärka social integration och förbättra möjligheterna att välja gång, cykel och kollektivtrafik framför bil. Samtidigt kan trädgårdsstaden underlätta klimatanpassning och främja biologisk mångfald genom sammanhängande gröna och blå strukturer.

Fokus på stadsbyggnadskonst

– Trädgårdsstaden har en viktig roll att spela, både som komplement till och som vidareutveckling av befintliga stadsdelar och tätorter, säger Caroline Stigsdotter.

Tyngdpunkten i vägledningen ligger på stadsbyggnadskonsten: hur byggnader, gator, parker och torg placeras, samspelar och fungerar i vardagen – estetiskt, socialt och över tid. Vägledningen ska fördjupa kommunernas kunskap om trädgårdsstadens grundidéer och principer och tydliggöra vad som skiljer den från närliggande stadsbyggnadstyper. Den ger argument för varför trädgårdsstäder är relevanta i dagens samhällsbyggande och fungerar samtidigt som en praktisk verktygslåda från vision till genomförande, kompletterad med goda exempel.

För att nå de eftersträvade kvaliteterna behöver kommunerna ta ett samlat grepp och använda hela sin verktygslåda – från översiktsplaner och gestaltningsprogram till detaljplaner, bygglovsprocesser och förvaltning. Erfarenheter visar att framgångsrika projekt bygger på en tidigt formulerad målbild, stark samverkan och tydliga gestaltningsprinciper, liksom på en medveten hantering av bland annat grönska och parkering. Vägledningen lyfter också fram hur mindre, riktade insatser kan bidra till att stärka och läka befintliga stadsdelar.

Stöd anpassat till kommunal planeringspraktik

Det är i första hand kommunala tjänstepersoner som arbetar med strategisk planering och stadsutveckling som förväntas ha nytta av vägledningen, men även de som är verksamma inom detaljplanering, bygglov, mark- och exploateringsfrågor samt trafik-, gata- och parkverksamhet. Underlaget bygger på erfarenheter från kommuner i hela landet, bland annat genom intervjuer, en riksomfattande enkät och dialog med offentliga aktörer, akademi och civilsamhälle.

Parallellt med vägledningen har Boverket tagit fram fyra fristående kunskapsrapporter. De belyser trädgårdsstadens historik, hälsoeffekter av natur och grönska, de ekonomiska aspekterna av grönytor samt ett hälsoekonomiskt perspektiv på dessa frågor. Rapporterna finns publicerade på Boverkets webbplats.

Ny vägledning om trädgårdsstäder - Boverket

Rådet för levande städer del i referensgruppen

I arbetet med uppdraget har Rådet för levande städer deltagit med representanter i referensgruppen som en del i rådets arbete med att bidra till hållbar utveckling av attraktiva städer och verka för att genomföra regeringens politik för stadsutveckling.