Ale kommun tillämpar lugnt och metodiskt kontrollsystemet enligt PBL

Förut bestod kontrollplanen i byggprojekten ofta av en mängd generella kontrollpunkter. Nu bygger den på en fokuserad riskbedömning och rymmer tydliga projektspecifika riskmoment att hålla koll på.

Sonny Hellstrand, bygglovschef, och Oskar Johannesson, byggnadsinspektör, på Ale kommun. Foto: Dag Eriksson Sävblom, Ale kommun

Grunden till ett nytt arbetssätt

– Kontrollplanen får en annan tyngd när samtliga kontrollpunkter är viktiga och relevanta. Det säger bygglovschef Sonny Hellstrand och byggnadsinspektör Oskar Johannesson på Ale kommun.

De har, tillsammans med sina kollegor och i nära samarbete med kollegorna i Kungälvs kommun, lagt grunden för ett nytt arbetssätt som är i linje med hur kontrollsystemet i PBL, plan- och bygglagen, ska tillämpas. En framgångsfaktor har varit att gå försiktigt fram och successivt införa arbetssättet i lugn och stillsam dialog med byggherrar, projektörer, entreprenörer och kontrollansvariga i Ale och Kungälv.

– Det är viktigt att alla känner sig bekväma. Vi har till exempel sett till att informera om riskbedömning och kontrollplan på ett likartat sätt på kommunernas webbplatser och skickat ut exempel på korrekta kontrollplaner till de kontrollansvariga som jobbar här i närregionen.

Kommunen har även informerat om införandet på tekniska samråd, arbetsplatsbesök och slutsamråd.

– Vi har passat på att ta upp kontrollsystemet vid olika möten, allt för att få ett mjukt införande.

Minskar riskerna i byggprojekten

Enligt Sonny Hellstrand har man hämtat mycket inspiration från Boverkets vägledning, men också genom att titta närmare på de kommuner som agerat som piloter i tillämpningen av lagen. Tack vare det noggranna och systematiska arbetet har bollen satts i rullning – och dessutom börjat ge effekt.

– Det är helt klart en lägre tröskel nu för att få till en bra kontrollplan med relevanta kontrollpunkter, säger Oskar Johannesson. Kontrollplanen har blivit ett centralt dokument i bygglovsprocessen. Dels vet byggherrarna vilka kontrollpunkter som är mest relevanta i deras projekt och som de har ansvar för att kontrollera, och dels känner sig byggnadsinspektörerna mer trygga. Kontrollpunkterna är specifika
och spårbara och bidrar till att minimera riskerna.

Förändringens vindar

Kontrollsystemet har även bidragit till att utkristallisera de olika aktörernas roller i bygglovsprocessen. Kommunens medarbetare upplever sitt uppdrag som tydligt och klart, och de hoppas att fler och fler kontrollansvariga ska förstå sin uppgift, det vill säga att vara processledare och inte kontrollutförare.

– Det kan vara traditionen som lever kvar. Men ju fler vi blir som gör rätt, desto enklare blir det.

Bara relevanta kontrollpunkter

Sonny Hellstrand och Oskar Johannesson ser en klar förbättring när det gäller kontrollpunkternas relevans. Det som förut var många lösa generella punkter är nu några få – skarpa och angelägna.

– Det blir betydligt lättare för alla att förstå meningen med riskbedömning och kontrollplan när det är gjort specifikt för projektet. Det blir också lättare att diskutera vilka risker som ska kontrolleras vid ett tekniskt samråd. Faktum är att diskussionerna har blivit mycket roligare. 

De konstaterar att kontrollplanen nu ofta enbart rymmer väsentliga, spårbara kontrollpunkter. Den har tagit det avgörande steget från pappersprodukt till ett relevant instrument som ska efterlevas.

Ales tips till kommuner som vill tillämpa kontrollsystemet

• Starta lugnt, låt alla bli varma i kläderna.
• Informera samtliga berörda aktörer.
• Samarbeta med era grannkommuner.
• Ta hjälp av Boverkets vägledning och pilotkommuner.
• Uppmuntra alltid till riskbedömning i byggprojekt.