Regler om hissar

Hissar är en viktig del av många byggnader och måste alltid vara säkra att använda. Därför finns det särskilda regler som ställer höga krav på både installation, användning, kontroll och underhåll av hissar. Reglerna finns i plan- och bygglagen (2010:900), PBL, och plan- och byggförordningen (2011:338), PBF. Boverkets föreskrifter ger mer detaljerade krav och anvisningar.

Sidan vänder sig till

Sidan vänder sig till dig som söker vägledning om vilka regler som gäller för hissar. Informationen riktar sig till dig som ansvarar för hissar, när det gäller projektering, utförande och installation, kontroll samt drift, fortlöpande tillsyn, skötsel och underhåll, utför kontroll, och arbetar med tillsyn.

PBL och PBF ställer krav för hissar

Vid projektering, installation, kontroll eller underhåll av hissar gäller särskilda regler som syftar till att säkerställa säkerhet och funktion. Dessa regler finns framför allt i PBL och PBF. Boverkets föreskrifter ger mer detaljerade krav och anvisningar utifrån dessa lagar och förordningar.

Säkerhetskrav och ansvar för hissar

Vid nybyggnad och ändring ställer PBL krav på att byggnadsverk ska vara säkra att använda. Även befintliga hissar ska alltid ha den utrustning och det utförande som skäligen krävs för att uppfylla säkerhetskraven, även om inga ändringar görs. Hissar ska dessutom underhållas så att deras säkerhet och funktion bevaras. Kravet på kontinuerligt underhåll är särskilt strängt.

Byggherren ansvarar för att bygg-, rivnings- och markarbeten utförs enligt PBL och gällande regler. När anordningen är installerad och tas i bruk går ansvaret över till fastighetsägaren eller den som ansvarar för hissen. Den ansvarige ska se till att hissen underhålls, kontrolleras och används på ett säkert sätt.

Det är möjligt att genom avtal låta andra aktörer utföra vissa arbetsuppgifter, till exempel genom att anlita en fastighetsskötare. Det offentligrättsliga ansvaret enligt plan- och bygglagstiftningen kan dock inte överlåtas. Den som ansvarar för en hiss har alltid det yttersta ansvaret, även om någon annan utför vissa uppgifter. Ett serviceföretag som bara sköter och underhåller hissen kan alltså inte vara ansvarig enligt lag. 

Om reglerna inte följs kan byggnadsnämnden ingripa med olika tillsynsåtgärder.

PBF preciserar de tekniska kraven och anger att hissar ska vara utformade och installerade så att de är säkra att använda och inte innebär oacceptabla risker för olyckor, till exempel halkning, fall eller klämning. För att öka säkerheten finns särskilda krav som kan behöva uppfyllas även för befintliga hissar. Det kan till exempel handla om att installera korgdörr, sätta upp varningsskyltar eller införa skydd mot att någon blir instängd mellan dörrarna. Vid modernisering av en hiss kan det också ställas säkerhetshöjande följdkrav för att ytterligare minska risken för olyckor.

Hissar ska kontrolleras när det krävs enligt Boverkets föreskrifter:

• innan de börjar används (första besiktning),
• regelbundet under användning (återkommande besiktning), och
• efter större ändringar (revisionsbesiktning).

Kontrollen ska utföras av ett ackrediterat kontrollorgan och ett protokoll ska kunna visas upp vid tillsyn. Om kontrollen inte har gjorts i tid, eller om det saknas ett godkänt protokoll, får hissen inte användas.

Vid olycka eller tillbud får hissen inte användas förrän nödvändiga skyddsåtgärder har vidtagits och händelsen ska omedelbart rapporteras till tillsynsmyndigheten.

Regler om motordrivna anordningar

Anmälningsplikt vid installation eller väsentlig ändring av hiss

Installation eller väsentlig ändring av hiss i en byggnad är en åtgärd som kräver anmälan till byggnadsnämnden. Åtgärden får inte påbörjas innan anmälan har gjorts och byggnadsnämnden har gett ett startbesked. Den del som omfattas av startbeskedet får inte tas i bruk förrän slutbesked har getts.

Anmälan

Vad är en väsentlig ändring av en hiss?

Vid väsentlig ändring av en hiss krävs en anmälan till byggnadsnämnden.

Vad som utgör en väsentlig ändring av en hiss är dock inte närmare definierat i lagstiftningen. Boverket har ännu inte tagit fram särskilda regler för just hissar, och frågan har inte heller prövats i domstol. För andra typer av åtgärder finns vägledning i Boverkets allmänna råd (2012:12) om anmälan för åtgärder som inte är bygglovspliktiga (VÄS). Även om dessa råd inte gäller specifikt för hissar kan de ge viss indikation om vilka principer som kan vara relevanta vid bedömningen av vad som är en väsentlig ändring.

Boverkets allmänna råd (2012:12) om anmälan för åtgärder som inte är bygglovspliktiga (i Boverkets författningssamling)

Det är viktigt att skilja mellan anmälningsplikt enligt PBF och de krav som gäller vid förändring av en hiss och som medför krav på följdåtgärder enligt Boverkets föreskrifter om krav för användning av motordrivna anordningar. Anmälningsplikten enligt PBF gäller endast vid väsentlig ändring, medan reglerna i Boverkets föreskrifter handlar om kravnivån vid ändring och gäller oavsett om ändringen är väsentlig eller inte. Det är alltså två olika regelområden som inte ska förväxlas.

Tillgänglighetskrav för hissar

Om en hiss behövs för att bostäder, arbetslokaler eller publika lokaler ska vara tillgängliga och användbara, ska hissen uppfylla tillgänglighetskraven och vara anpassad för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

I Boverkets föreskrifter (BFS 2024:12) om byggnaders tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga och Boverkets byggregler (2011:6) - föreskrifter och allmänna råd, BBR, finns detaljerade krav på hur hissar och andra lyftanordningar ska utformas, projekteras och utföras för att vara tillgängliga och användbara.

Notera att BBR och Boverkets föreskrifter och allmänna råd (BFS 2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder), EKS, har ersatts av nya regler, indelade i nio separata författningar med egna BFS-nummer. BBR och EKS får endast användas för bygglovsansökningar eller anmälningar som lämnats in före den 30 juni 2026. Efter detta datum gäller enbart de nya byggreglerna.

När krävs tillgänglig hiss?

Tillgängligheten kan styrkas genom att hissen till exempel utformas enligt den harmoniserade standarden SS-EN 81-70. Standarden omfattar i stort sett alla krav på tillgänglighet för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga enligt hissdirektivet. Det gäller bland annat hissens strukturella egenskaper, konstruktion samt placering och markering av manöverorgan. Byggherren ansvarar för att kraven uppfylls och kan vid behov ta hjälp av certifierad sakkunnig.

EU:s säkerhetskrav för hissar

Hissar måste uppfylla gemensamma säkerhetskrav inom EU. Det innebär bland annat att hissar ska vara CE-märkta, vilket visar att de uppfyller alla relevanta krav enligt EU:s produktregler.

Hissar omfattas av krav enligt:

• Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/33/EU av den 26 februari 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om hissar och säkerhetskomponenter till hissar, hissdirektivet, eller 
• Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/42/EG av den 17 maj 2006 om maskiner och om ändring av rådets direktiv 95/16/EG, maskindirektivet.

Reglerna gäller både för hissarna och för de företag som ansvarar för att hissarna är säkra och uppfyller lagens krav.

Hissdirektivet gäller för vanliga hissar med hisskorg som rör sig med en hastighet över 0,15 meter per sekund. Detta direktiv har införlivats i svensk rätt framför allt genom Boverkets föreskrifter (BFS 2025:13) om hissar och säkerhetskomponenter till hissar.

Maskindirektivet gäller för övriga hissar, till exempel plattformshissar och trapphissar och har införlivats framför allt genom Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2023:4) om produkter – maskiner. Från och med den 20 januari 2027 ersätts maskindirektivet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1230 av den 14 juni 2023 om maskiner och om upphävande av direktiv 2006/42/EG, maskinförordningen.

Den som släpper ut en hiss på marknaden ansvarar för att hissen uppfyller alla krav i EU-lagstiftningen. CE-märkningen är beviset på att kraven är uppfyllda.

CE-märkning av hissar

Boverkets föreskrifter om användning av motordrivna anordningar – hissar

Att installera, använda och underhålla hissar i byggnader innebär ett stort ansvar för säkerhet och funktion. Boverkets föreskrifter (BFS 2025:11) om krav för användning av motordrivna anordningar ställer tydliga krav på hur hissar ska projekteras, installeras, kontrolleras och skötas. Den här vägledningen förklarar vilka regler som gäller och vad som krävs för att uppfylla dem.

Här får du en översikt över:

• vilka hissar som omfattas av reglerna
• vilka krav som gäller vid installation, drift, underhåll och ändringar
• hur kontroller och besiktningar ska genomföras
• vilket ansvar som ligger på byggherren, fastighetsägaren och andra berörda.

Syftet är att göra det enkelt att förstå vad som krävs för att hissar ska vara säkra och tillgängliga – både för personer och gods. Vägledningen riktar sig till dig som är byggherre, fastighetsägare, installatör, kontrollant eller på annat sätt ansvarar för hissar i byggnader.

Vilka hissar omfattas av Boverkets regler?

Boverkets föreskrifter gäller för hissar som är permanent installerade. Dessa hissar har en hisskorg, plattform eller annan del som bär lasten. De rör sig mellan fasta våningsplan och styrs av till exempel skenor, väggar eller saxarmar. Hissarna kan vara avsedda för att transportera personer, både personer och gods, eller bara gods.

Exempel på hissar som omfattas:

• personhissar och varupersonhissar
• varuhissar och småvaruhissar
• plattformshissar
• trapphissar
• tillsynshissar
• bilhissar.

Boverkets regler gäller inte för hissar som är avsedda att användas bara yrkesmässigt av särskilt instruerad personal. Exempel på sådana anordningar är bygghissar, kranhissar och gruvhissar. Dessa omfattas i stället av Arbetsmiljöverkets regler.

Det är inte alltid möjligt att exakt ange vilka hissar som faller utanför Boverkets regler utan detta beror på en tolkning av vad som är att anse som en motordriven anordning enligt 1 kap. 5 § PBF. Bygghissar, kranhissar och gruvhissar är oftast undantagna eftersom de vanligtvis bara används av särskilt instruerad personal. Men om en sådan hiss är permanent installerad och används av andra än särskilt instruerad personal, kan den omfattas av både Boverkets och Arbetsmiljöverkets regler.

Till hissen räknas också det utrymme och den utrustning som behövs för att den ska kunna användas, skötas, underhållas och kontrolleras.

Utförande och installation av hissar

Hissar ska alltid vara säkra att använda. De ska projekteras, utföras och installeras på ett fackmässigt sätt. Det innebär att de ska ge ett tillfredsställande skydd för säkerhet och hälsa vid användning, skötsel, underhåll och fortlöpande tillsyn.

Krav vid installation och användning

En hiss som är installerad i ett byggnadsverk och som omfattas antingen av nationella regler som genomför hissdirektivet eller maskindirektivet får bara användas om den uppfyller de grundläggande krav som gällde när den installerades och togs i drift. Det är ägaren eller den som ansvarar för hissen som ska se till att dessa krav är uppfyllda.

Krav på fackmässighet

Fackmässighetskravet innebär att den som utför arbetet ska ha tillräcklig kunskap och erfarenhet för att göra jobbet på ett säkert och korrekt sätt, som en yrkesverksam och seriös person inom området. Det finns inget krav på särskild utbildning eller certifikat, men personen måste ändå ha de kunskaper och färdigheter som behövs för just det aktuella arbetet. Hur mycket man behöver kunna beror på vad arbetet handlar om och hur svårt det är.

Byggherren ansvarar för att hissen projekteras, utförs och installeras fackmässigt. Ägaren, eller den som annars ansvarar för anordningen, ansvarar för att drift, skötsel, underhåll och fortlöpande tillsyn utförs på ett fackmässigt sätt. Ansvaret kan inte överlåtas till någon annan genom avtal.

Fackmässighet kan uppnås genom att följa harmoniserade standarder, branschregler eller andra accepterade metoder. Om man väljer en annan metod måste man på annat sätt och på vetenskaplig grund kunna visa att skyddet för säkerhet och hälsa ändå är tillräckligt.

Byggnadsnämnden kan ställa krav på tydliga handlingar som visar att projekteringen är tillräckligt kvalificerad för att uppfylla kraven på säkerhet och hälsa. Det ska framgå av handlingarna vad som ska göras och att alla krav följs.

Om standarder och andra regler

Harmoniserade standarder är frivilliga hjälpmedel som visar hur man kan uppfylla de grundläggande hälso- och säkerhetskraven i EU:s lagstiftning. Om man följer en harmoniserad standard, anses man uppfylla kraven i det aktuella direktivet eller förordningen. Listor över harmoniserade standarder finns på EU-kommissionens webbplats.

Lifts (på EU-kommissionens webbplats)

Machinery (MD) (på EU-kommissionens webbplats)

Andra regler från Boverket eller andra myndigheter gäller också, även om de inte nämns i föreskrifterna. Det är den som ansvarar för hissen som också ansvarar för att kraven är uppfyllda. Vid osäkerhet om hur reglerna ska uppfyllas rekommenderas att kontakta en sakkunnig eller ett företag med ansvar för kontroll eller installation, skötsel och underhåll.

Vissa arbeten med motordrivna anordningar omfattas av särskilda krav från andra myndigheter. Ett exempel är inkoppling av hissen till elnätet, vilket kräver auktorisation enligt Elsäkerhetsverkets föreskrifter. Endast personer eller företag med rätt behörighet får utföra sådana elarbeten.

Krav för att begränsa risker vid obehörig användning

Om en hiss bara får användas av behöriga personer, ska det säkerställas att obehöriga inte kan använda hissen.

Det kan till exempel innebära att lås installeras på hissens styrpanel eller att en särskild nyckel krävs för att starta hissen. Syftet är att förhindra olyckor och att hissen inte används på fel sätt.

Krav om nödevakuering

Vid alla hissar som är avsedda för persontrafik ska det vara enkelt för behöriga personer, såsom hisskötare, räddningstjänst eller polis, att ta sig från byggnadens entré till hissmaskinrummet.

Det är viktigt att det finns tydlig information om hur man tar sig till maskinrummet och att dörrarna kan öppnas med rätt nyckel eller behörighet. Nycklar till hissmaskinrummet kan till exempel förvaras i ett nyckelskåp, nyckelrör eller i ett bemannat vaktrum. Om tillträdesvägen är oklar kan en beskrivning eller skiss behöva finnas vid entrén. Då kan hjälp snabbt komma fram vid en nödsituation.

Krav om skyltar och anslag

För att det ska vara enkelt att få kontakt med det företag som ansvarar för skötseln av hissar för persontransport, ska kontaktuppgifter finnas vid hissen vid byggnadens entré. Vanligtvis ska kontaktuppgifterna också finnas inne i hisskorgen. På så sätt kan användare snabbt få hjälp om hissen inte fungerar eller om det uppstår problem.

Om en hiss är avstängd för reparation, underhåll eller av annan anledning, ska det tydligt framgå vid varje våningsplan att hissen inte får användas. Det minskar risken för olyckor och gör det tydligt för alla att hissen inte är i bruk.

Krav för hisschakt

Boverkets föreskrifter innehåller regler om utformning av hisschakt och omslutande byggnadsdelar, hisschaktväggar samt regler för anordningar som inte tillhör hissinstallationen i eller under hisschaktet.

I hisschaktet får det bara finnas utrustning som hör till hissen. Detta gäller både för nya hissar och när det görs en ändring. Vid en ändring kan det i vissa fall vara tillåtet att göra mindre undantag, till exempel för att dra kablar i hisschaktet.

I väggarna runt hisschaktet får det bara finnas dörrar och luckor som behövs för att använda hissen, för tillsyn eller för nödutrymning. Dörrarna och luckorna ska vara säkra och utformade så att risken för personskador begränsas. Det skyddar personer från att skada sig och förhindrar obehörig åtkomst.

Hisschaktet ska vara byggt så att det går att evakuera personer utan att behöva göra stora ingrepp i konstruktionen. Vid olyckor eller driftstopp ska det gå snabbt och säkert att hjälpa personer ut ur hissen.

Väggarna i hisschaktet som personer eller gods kan komma åt ska vara tillräckligt starka och ha en jämn, hård och glatt yta. Väggarna ska tåla den påverkan som de kan bli utsatta för. Materialvalet kan behöva anpassas efter hur hissen används och i vilken miljö den finns. Vid utformning av hisschaktväggar som kan nås av personer eller gods är det viktigt att både väggens styrka och ytans egenskaper beaktas. En väggyta med god styrka och en jämn, hård och glatt yta kan minska risken för skador på både personer och hiss.

Exempel på material som ofta används för att ge en hård yta är cementputs eller natursten, medan kalkputs vanligtvis ger en mjukare yta. För att uppnå en glatt yta kan målade släta ytor, plåt eller polerad natursten vara alternativ. Stålglättad betong utan särskild efterbehandling ger ofta en mindre glatt yta.

I vissa fall kan glas användas som väggmaterial i hisschakt, förutsatt att glaset har tillräcklig hållfasthet. Detta är särskilt aktuellt för hissar avsedda för persontransport, medan andra lösningar kan behöva övervägas i industribyggnader och lagerbyggnader.

Rör och kablar får placeras under hisschaktets botten om utrymmet är avskilt och kan låsas. Om personer kan gå in i utrymmet, måste det finnas särskilda skyddsåtgärder som minskar risken för skador om hisskorgen eller motvikten skulle falla ner.

Hur sådana skydd kan utformas beskrivs i den harmoniserade standarden SS-EN 81-20:2020 (avsnitt 5.2.5.4). Harmoniserade standarder är frivilliga verktyg som visar hur de grundläggande hälso- och säkerhetskraven i EU:s lagstiftning kan uppfyllas. Andra lösningar kan användas om de ger lika hög säkerhet och uppfyller lagkraven. Om andra metoder eller lösningar används innebär kravet på fackmässighet att de ska baseras på vetenskapliga grunder och kunna påvisa att kraven är uppfyllda.

Krav på fritt utrymme under och över hisskorgen

Det ska finnas ett fritt utrymme under och över hisskorgen för att skydda personer som arbetar i hisschaktet från att klämmas. I befintliga byggnader kan alternativa lösningar godtas om det inte går att ordna ett permanent utrymme. Vid nybyggnation krävs alltid ett permanent fritt utrymme.

Krav på hissmaskinrum och brytskiverum

Hissens maskineri och brytskivor ska placeras i ett särskilt rum eller utrymme som nås via fasta gångvägar inomhus, utan att hissen behöver användas. I dessa rum får endast hissens utrustning finnas. Ett maskinrum kan vara gemensamt för flera hissar. Det ska vara enkelt och säkert att komma åt hissens maskineri för service och underhåll.

Maskin- och brytskiverum ska vara säkra att gå in i och ha tillräckligt med plats och takhöjd för att minska risken för olyckor och ohälsa. Golvluckor får endast användas för att transportera maskindelar. Detta skyddar personer som arbetar med hissen och underlättar underhållsarbetet.

Boverkets föreskrifter (BFS 2024:9) om säkerhet vid användning av byggnader och Boverkets byggregler (BFS 2011:6) - föreskrifter och allmänna råd, BBR, innehåller generella krav på hur driftutrymmen och tillträdesvägar ska placeras och utformas.

Driftutrymmen ska placeras och utformas så att risken för olyckor vid användning, kontroll, underhåll, tillträde och transporter begränsas. Om det finns risk för personskador vid obehörigt tillträde ska utrymmet kunna låsas.

Tillträdesväg via en bostadslägenhet får endast finnas om installationen i driftutrymmet är avsedd enbart för den bostaden.

Notera att BBR och Boverkets föreskrifter och allmänna råd (BFS 2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder), EKS, har ersatts av nya regler, indelade i nio separata författningar med egna BFS-nummer. BBR och EKS får endast användas för bygglovsansökningar eller anmälningar som lämnats in före den 30 juni 2026. Efter detta datum gäller enbart de nya byggreglerna.

För att minska risken för ohälsa och olycksfall finns även regler om arbetsplatsers utformning i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:12) om utformning av arbetsplatser. Dessa krav syftar till att öka säkerheten och främja hälsa på arbetsplatsen.

Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:12) om utformning av arbetsplatser (på Arbetsmiljöverkets webbplats)

Vid utformning av hissmaskin- och brytskiveutrymmen används ofta den harmoniserade standarden SS-EN 81-20. Det är dock viktigt att vara medveten om att svenska regler kan skilja sig från standarden, särskilt när det gäller krav på rumshöjd och tillträdesvägar. Exempelvis kan svenska regler ställa högre krav på fri höjd i driftutrymmen och ha särskilda bestämmelser om hur tillträdesvägar får utformas.

De viktigaste avsnitten i SS-EN 81-20:2020 som berör dessa frågor är 5.2.2.5, 5.2.3.2, 5.2.3.4, 5.2.6.3.2.2 och 5.2.6.7.1.1.

För hissar som omfattas av EU-direktiv gäller presumtionen om överensstämmelse endast om den harmoniserade standarden används i enlighet med direktivet. För hissar som inte omfattas av EU-direktiv, eller där standarden används som stöd för att visa att svenska krav är uppfyllda, finns ingen sådan presumtion. I dessa fall måste det alltid säkerställas att samtliga svenska krav i författningen är uppfyllda, även om standarden följs.

Ändring av en hiss

Vid ändring av en hiss eller utbyte av en viss del ska den ändrade eller utbytta delen uppfylla de krav som gäller vid tidpunkten för ändringen. Det innebär att aktuella regler alltid ska följas för just den del av hissen som ändras eller byts ut.

I vissa fall kan det även vara nödvändigt att vidta åtgärder på andra delar av hissen, för att säkerställa att den nya eller ändrade delen fungerar säkert och uppfyller gällande krav. Utöver kraven i Boverkets föreskrifter om motordrivna anordningar kan det även finnas andra regler som behöver följas.

Alla åtgärder ska noteras i en journal. Journalen ska vara tillgänglig för kontrollorganet vid kontroll och för tillsynsmyndigheten vid tillsyn.

Om en ändring har väsentlig betydelse för säkerheten krävs en revisionsbesiktning av ett ackrediterat kontrollorgan innan anläggningen får tas i bruk igen.

Möjlighet till mindre avsteg vid ändring

I vissa fall är det tillåtet att göra mindre avsteg från kraven i föreskrifterna, om hissen ändå ger ett tillfredsställande skydd för säkerhet och hälsa. Sådana avsteg kan vara aktuella om det skulle bli orimligt kostsamt att uppfylla kraven på grund av byggnadens eller hissens förutsättningar, eller om det av varsamhetsskäl är olämpligt, till exempel i byggnader med särskilda kulturvärden.

Vid mindre avsteg från kraven ska det dokumenteras varför avsteget görs och vilka åtgärder som har vidtagits för att ändå säkerställa säkerhet och hälsa. Det finns inga särskilda krav på hur dokumentationen ska utformas – det kan till exempel vara en anteckning i hissens journal eller i annan relevant handling.

Byggherren ansvarar för att alla krav uppfylls och för att bedöma om ett mindre avsteg kan tillämpas. Byggnadsnämnden kan granska och bedöma om avsteget är korrekt hanterat, till exempel inför startbesked eller slutbesked. Även kontrollorgan kan behöva ta del av dokumentationen vid besiktning.

Kontroll av hissar

Den här översikten beskriver vilka krav som gäller för kontroll av hissar, vilka intervaller som gäller, vad som gäller vid ändringar samt vilka undantag som finns.

Bestämmelser om utförande av kontroll samt bedömning av brister anges i Boverkets föreskrifter (BFS 2025:12) om kontroll samt ackreditering av kontrollorgan för motordrivna anordningar. 

Vilka hissar omfattas av krav på kontroll?

Alla hissar som omfattas av Boverkets föreskrifter ska kontrolleras av ett ackrediterat kontrollorgan (besiktningsföretag), om de inte omfattas av något av de undantag som finns. För hissar finns enbart möjlighet för undantag från första besiktning i vissa fall.

Ansvar för kontrollen

Det är ägaren eller den som annars ansvarar för hissen som ska se till att hissen kontrolleras när det är krav på det.

Kontrollerna ska utföras av ett företag som ackrediterats för uppgiften. En lista över godkända kontrollorgan finns hos Swedac, Sveriges nationella ackrediteringsorgan. Mer information om ackrediterade företag finns på Swedacs webbplats.

Sökning i Swedacs ackrediteringsregister (på Swedacs webbplats)

Första besiktning – innan hissen tas i bruk

Innan en ny hiss får börja användas ska den besiktas, om den inte omfattas av undantag enligt särskilda regler.

Undantag gäller för hissar som är CE-märkta och bestyrkta enligt EU-gemensamma produktregler och där installationen ingått i bestyrkandet. Vad som ingått i bestyrkandet ska framgå av den försäkran om överensstämmelse som har upprättats för hissen.

Exempel på hissar som kan vara undantagna krav på första besiktning är lågfartshissar, plattformshissar och trapphissar som bestyrkts enligt maskindirektivet.

Hissar som omfattas av hissdirektivet bestyrks och CE-märks alltid efter installationen. I vissa fall kan även dessa hissar behöva genomgå en första besiktning. Detta gäller till exempel brandbekämpningshissar, räddningshissar och andra hissar där funktionen är beroende av brandlarm eller branddetekteringssystem.

Om det finns brister efter första besiktningen, men de inte är allvarliga för säkerheten, ska de åtgärdas så snart som möjligt. Om bristerna inte åtgärdas kan byggnadsnämnden ingripa enligt PBL.

Vid nästa besiktning kontrollerar besiktningsföretaget att bristerna är åtgärdade. Om de inte är det kommer de bedömas som en omedelbar risk för säkerhet och hälsa. Hissen får då inte användas förrän bristerna är åtgärdade och ny besiktning är genomförd.

Återkommande besiktning – så länge hissen används

Alla hissar ska besiktas regelbundet så länge de används. Den första återkommande besiktningen ska göras två år efter att hissen tagits i bruk. Därefter ska kontrollen göras med ett intervall på ett eller två år beroende på typ av hiss.

Besiktningsintervall för olika typer av hissar:

Varu- och småvaruhissar	2 år
Soptransporthissar	2 år
Trapphissar	2 år
Plattformshissar (som bara betjänar 1–2 bostäder)	2 år
Övriga hissar	1 år

Besiktning av en hiss får utföras tidigast sex månader innan det nuvarande besiktningsintervallet löper ut. Den som äger eller annars ansvarar för hissen ska beställa besiktningen i god tid och se till att besiktningsföretaget får de förutsättningar som behövs för att besiktningen ska kunna genomföras innan besiktningsintervallet har gått ut.

Om besiktningen inte utförs i tid gäller automatiskt användningsförbud. Hissen får då inte användas förrän en godkänd besiktning har genomförts.

Första återkommande besiktning räknas från den månad då första besiktning slutfördes utan anmärkning, eller med endast mindre brister. Om första besiktning inte krävs, räknas intervallet från den månad anordningen togs i bruk.

Varje nytt besiktningsintervall räknas från utgången av det föregående intervallet. Kortare intervall kan väljas och då räknas nästa intervall från det förkortade intervallets slut. Uppgift om besiktningsintervall ska anges i både besiktningsprotokoll och på besiktningsskylt.

Byggnadsnämnden kan i enskilda fall besluta om längre tid mellan återkommande besiktningar om anordningen används så lite att driftsäkerheten påverkas mycket lite. Intervallet får då vara högst dubbelt så långt som det ordinarie. Det måste finnas särskilda skäl, och dessa ska kunna visas både för byggnadsnämnden och för kontrollorganet. Byggnadsnämnden måste kontaktas för att få ett sådant beslut.

Byggnadsnämnden kan även ge anstånd med besiktning i upp till sex månader om det finns särskilda skäl. Byggnadsnämnden avgör om särskilda skäl finns i varje enskilt fall och det nya intervallet ska kunna visas för kontrollorganet. Nästa besiktningsintervall räknas då från den nya tidpunkten.

Ett exempel på särskilda skäl för att få anstånd med besiktning av hissar är smittspridning i samhället, som under covid-19-pandemin, då det kan vara svårt att utföra besiktning i tid. I sådana fall kan anstånd förhindra att hissen får användningsförbud.

Vid återkommande besiktning ska protokollet från den senaste kontrollen visas upp för besiktningsföretaget. Om den senaste kontrollen var en revisionsbesiktning ska även protokollet från den senaste återkommande besiktningen visas.

Om det efter avslutad besiktning finns brister som inte är allvarliga för säkerheten ska dessa åtgärdas inom en månad. Om bristerna inte är åtgärdade inom en månad kan byggnadsnämnden ingripa enligt PBL.

Vid nästa besiktning kontrolleras att bristerna har åtgärdats. Om de fortfarande finns kvar kommer de bedömas som en omedelbar risk för säkerhet och hälsa, och hissen får då inte användas förrän bristerna är åtgärdade och ny besiktning är genomförd.

Revisionsbesiktning – vid ändringar

Vid vissa ändringar av en hiss krävs en revisionsbesiktning innan anordningen får tas i bruk igen. Detta gäller vid:

• utbyte av anordningen mot en ny eller begagnad, om inte utbytet innebär krav på första besiktning
• ändring av verksamheten i byggnaden eller annan ändring av byggnaden som kan påverka säkerheten för hissen
• ändring av hissens grundförutsättningar
• ändring eller byte av väsentliga delar av hissen, om det innebär byte till en annan typ av del
• andra ändringar som har väsentlig betydelse för säkerheten.

Revisionsbesiktning krävs endast om ändringen har väsentlig betydelse för säkerheten.

Vad räknas som en ändring av en hiss?

En ändring av en byggnad enligt PBL är en åtgärd som påverkar byggnadens konstruktion, funktion, användning, utseende eller kulturhistoriska värde. En hiss som är installerad i en byggnad räknas som en del av byggnaden och omfattas därmed av reglerna om ändring. Motsvarande regler om ändring av hissar i byggnader kan antas gälla även för hissar i andra anläggningar än byggnader.

Exempel på ändringar som kan kräva revisionsbesiktning av hissar är:

• ändring av märkhastighet, märklast, hisskorgens massa eller rörelsebana
• ändring av dörrlås eller byte till annan typ
• ändring av kontrollsystem, gejder, dörr, maskineri, drivskiva, hastighetsbegränsare, buffert, fånganordning eller blockeringsanordning eller byte till annan typ
• ändring av antal linor eller dess dimensioner
• ändrad linföring på drivskiva eller omsvarvning av denna skiva.

Exempel för hydrauliska och linhydrauliska hissar kan även vara:

• ändring av nedfartsspärr, rörbrottsventil, strypventil eller strypback-ventil eller byte till annan typ
• ännan ändring än ovan av system för skydd mot fritt fall, sänkning med för hög hastighet eller ofrivillig sjunkning eller byte till annan typ.

Om det finns brister efter en revisionsbesiktning, men dessa inte bedöms som allvarliga, ska de åtgärdas så snart som möjligt. Om bristerna inte åtgärdas kan byggnadsnämnden ingripa enligt PBL.

Vid nästa återkommande besiktning kontrolleras det att bristerna har åtgärdats. Om samma brister fortfarande finns kvar bedöms de som en omedelbar risk för säkerhet och hälsa. Hissen får då inte användas förrän bristerna är åtgärdade och ny besiktning är genomförd.

Besiktningsskylt

Ägaren eller den som ansvarar för en hiss ska se till att den senaste besiktningsskylten är fastsatt på hissen. Besiktningsskylten utfärdas eller uppdateras av kontrollorganet efter besiktning, om besiktningen slutförts utan anmärkning eller med endast mindre brister. Skylten ska placeras synligt på hissen, till exempel i hisskorgen, och visa när nästa besiktning ska göras.

För hissar som är undantagna från första besiktning ansvarar ägaren för att en hållbar informationsskylt sätts upp. Skylten ska vara på plats innan hissen tas i bruk och visa vilket år och vilken månad den första återkommande besiktningen ska vara genomförd.

Förbättringskrav på befintliga hissar med hisskorg

Den här vägledningen förklarar vilka krav som gäller för att förbättra säkerheten i befintliga hissar.

Krav på skydd i korgöppningen

När en hiss saknar skydd vid någon korgöppning ökar risken för att personer eller föremål fastnar i schaktväggen. Detta kan orsaka allvarliga klämskador när hissen rör sig, särskilt vid transport av större föremål.

I byggnader som huvudsakligen innehåller arbetslokaler ska alla personhissar med hisskorg ha ett skydd i korgöppningen. Kravet gäller för samtliga hissar, även om flera hissar betjänar samma lokaler. Eftersom hissar som är tillgängliga och i drift kan användas för att transportera både personer och gods, behövs skyddet alltid när hissen används. Kravet på skydd i korgöppningen i byggnader med arbetslokaler har gällt sedan den 31 december 2012.

Med skydd avses i första hand en korgdörr som uppfyller samma krav som för en ny hiss.

I vissa fall kan ett annat skydd än korgdörr godtas, till exempel en fotocellanordning eller en korggrind. Sådana alternativ är endast tillåtna om:

• det skulle bli orimligt dyrt att installera en korgdörr,
• byggnadens utformning gör det olämpligt, eller
• tillgängligheten för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga skulle försämras.

Oavsett vilken lösning som väljs måste skyddet ge ett tillfredsställande skydd för säkerhet och hälsa.

Exempel på hur korgdörrar kan utformas och installeras finns i den harmoniserade standarden SS-EN 81-20:2020, avsnitt 5.3. Harmoniserade standarder är frivilliga hjälpmedel som visar hur de grundläggande hälso- och säkerhetskraven i EU:s lagstiftning kan uppfyllas. Det är även möjligt att använda andra lösningar, om de ger lika hög säkerhet och uppfyller lagstiftningens krav. Om andra metoder eller lösningar används innebär kravet på fackmässighet att de ska baseras på vetenskapliga grunder och kunna påvisa att kraven är uppfyllda.

Krav på varningsskylt

När en hiss saknar korgdörr eller korggrind vid någon korgöppning finns det en ökad risk för att personer eller föremål kan fastna mellan hisskorgen och schaktväggen när hissen rör sig. Detta kan leda till allvarliga klämskador, särskilt vid transport av större föremål som till exempel sopkärl eller möbler. Risken finns även i hissar med fotocellanordning vid korgöppningen, eftersom fotocellen inte ersätter det skydd som en fysisk dörr eller grind ger.

Alla hissar som transporterar personer och saknar korgdörr eller korggrind vid någon korgöppning ska ha en tydlig varningsskylt. Kravet gäller oavsett om hissen används för att transportera gods eller inte. Det omfattar även plattformshissar i hisschakt samt hissar som saknar både hisschakt och korgdörr eller korggrind. Anledningen är att det alltid finns minst en schaktdörr vid stannplanen där föremål kan fastna.

Varningsskylten ska vara tydlig och lätt att förstå. Den ska placeras så att den syns väl både inne i hisskorgen eller på plattformen, och utanför hisschaktet vid varje våningsplan. För att öka tydligheten kan skylten innehålla både piktogram och text.

Krav på skydd mellan dörrar

Vissa äldre hissar kan ha ett mellanrum mellan korgdörren eller korggrinden och dörren till våningsplanet som inte uppfyller dagens krav. Om någon, till exempel ett barn, hamnar i detta utrymme när hissen startar, finns det risk för allvarliga olyckor.

Om mellanrummet är så stort att det finns risk för innestängning, ska ett lämpligt skydd finnas. Risken är särskilt stor för hissar med slagdörr på våningsplanet och vikbar korgdörr eller korggrind.

Skyddet ska förhindra att hissen används om någon eller något befinner sig i mellanrummet. Om skyddet bara täcker en del av utrymmet, ska det även finnas en säkerhetsanordning som övervakar området. Syftet är att ingen ska kunna bli klämd mellan dörrarna när hissen används.

Kravet är en precisering av förbättringskravet för befintliga hissar enligt plan- och byggförordningen och ska vara uppfyllt senast den 1 oktober 2031.

Krav på åtgärder vid förändring av hissen

Om en hiss byggs om eller om vissa delar i hissen byts ut kan det krävas ytterligare säkerhetsåtgärder för att skydda både användare och personal som arbetar med hissen. Dessa extra åtgärder kallas följdkrav och gäller för alla befintliga hissar med hisskorg som är avsedda för persontransport.

Vilka krav och lösningar som är aktuella beror på vilken typ av förändring som görs på hissen. Syftet är att säkerställa att hissar som byggs om eller får viktiga delar utbytta uppfyller moderna krav på säkerhet och tillgänglighet. Krav bygger på EU-direktiv och Boverkets föreskrifter. Det finns harmoniserade standarder som visar exempel på hur kraven kan uppfyllas, men det är inte ett krav att använda just dessa standarder. Det viktiga är att hissens säkerhet och tillgänglighet uppfyller de grundläggande kraven. Om andra metoder eller lösningar används innebär kravet på fackmässighet att de ska baseras på vetenskapliga grunder och kunna påvisa att kraven är uppfyllda.

Åtgärderna ska vara genomförda senast tre månader efter att ombyggnaden eller utbytet av delar har påbörjats. Vid installation av nya säkerhetskomponenter eller om ändringen är så omfattande att hissen betraktas som ny, kan ytterligare krav tillkomma.

Vid ändring eller byte av styrsystem, apparatställ, maskineri eller hisskorg gäller:

• Manöverorgan och utrustning i hisskorgen och vid våningsplan ska vara användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Krav på hur hissar och andra lyftanordningar ska utformas för att vara tillgängliga för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga finns i Boverkets föreskrifter (BFS 2024:12) om byggnaders tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga och Boverkets byggregler (2011:6) - föreskrifter och allmänna råd. Exempel på tekniska lösningar och utformning finns i den harmoniserade standarden SS-EN 81-70, som beskriver tillgänglighetsanpassning av hissar för personer med funktionsnedsättning.
• Korgdörr ska finnas vid varje korgöppning. I vissa fall kan andra säkerhetsanordningar än korgdörr användas, om hissen ändå uppfyller kraven på säkerhet. Exempel på sådana anordningar är övervakad fotocellanordning eller korggrind. Vid användning av fotocellanordning är det viktigt att ta hänsyn till de risker som kan uppstå om anordningen aktiveras. Det gäller till exempel de krafter passagerarna kan utsättas för när hissen stannar, samt att hissen stannar i nivå med våningsplanet för att undvika snubbelrisk. Om en korggrind används behöver man också beakta risken för att personer eller föremål kan fastna i öppningar mellan spjälorna.
• Kommunikationssystem ska finnas så att det alltid går att larma och få hjälp snabbt. Exempel på lösningar för detta finns beskrivna i de harmoniserade standarderna SS-EN 81-28 och SS-EN 81-70.
• God belysning och nödbelysning ska finnas i hisskorgen.
• Skydd mot överbelastning ska finnas om hela hisskorgen byts ut.

Vid ändring eller byte av styrsystem, apparatställ eller maskineri gäller dessutom:

• Beröringsskydd mot elektriska stötar från dörrlås och dörrkontakter ska finnas. 
• Fritt utrymme eller andra åtgärder ska finnas för att förhindra att någon blir klämd i schaktgropen eller schakttoppen. Detta gäller inte hissar som redan har sådant utrymme enligt äldre regler. Exempel på mått och dimensioner för detta finns i den harmoniserade standarden SS-EN 81-20, och andra lösningar, som mekaniska skydd eller sensorer beskrivs i den harmoniserade standarden SS-EN 81-21. Observera att hissar som har fria utrymmen byggda enligt Arbetarskyddsstyrelsens anvisningar nr 92 (1973), eller enligt senare regler, inte får ändras så att utrymmet inte längre uppfyller de regler som gällde när hissen installerades. Man får alltså inte ersätta det fria utrymmet med andra lösningar enligt ovan.
• Evakueringsanordning ska finnas för att underlätta räddning av personer som fastnat i hissen. För att underlätta evakuering av passagerare kan hissen vara försedd med en lämplig anordning eller så kan det finnas verktyg för att lossgöra hisskorgen om fånganordningen har aktiverats.
• Tillräcklig belysning ska finnas i hisschakt och maskinutrymme för att underlätta skötsel, underhåll och kontroll.

Drift, fortlöpande tillsyn, skötsel och underhåll av hissar

Den som äger eller ansvarar för en hiss måste se till att hissen alltid är säker att använda. Det innebär att hissen ska skötas, underhållas och kontrolleras regelbundet, så att den uppfyller kraven på säkerhet och hälsa.

Så ska hissar skötas och underhållas

Skötsel, underhåll och tillsyn ska utföras fackmässigt och i tillräcklig omfattning, med hänsyn till hur ofta hissen används och vilken miljö den finns i. Instruktioner som tillhör hissen kan normalt anses vara lämpliga att följa. Dessa instruktioner är utformade för att säkerställa att hissen används och underhålls på ett säkert och korrekt sätt.

Det är viktigt att den som utför arbetet har rätt kunskap om hissen och följer dokumenterade rutiner. Det finns också krav från andra myndigheter som det företag eller den person som utför arbetet på hissen måste följa. Exempelvis kräver Elsäkerhetsverket att elarbeten utförs av registrerade företag, medan Arbetsmiljöverket ställer krav på att heta arbeten, såsom svetsning, utförs av personer med rätt utbildning, behörighet och tillstånd.

Arbetet med hissar ska alltid utföras fackmässigt, vilket innebär att det ska göras av personer med rätt kunskap och erfarenhet enligt branschregler och standarder. Om andra metoder används måste säkerheten ändå kunna garanteras. Läs mer om vad fackmässighet innebär och vilka krav som gäller i avsnittet "Krav på fackmässighet" ovan.

Du kan läsa mer om skötsel och underhåll av hissar på sidan ”Information om drift, tillsyn, skötsel och underhåll av hissar”. Där finns även vägledning om instruktioner, dokumentation och hur kontroller ska utföras.

Journalföring för hissar

En journal ska föras för varje hiss. Journalen är ett viktigt dokument som visar att hissen sköts och kontrolleras enligt gällande regler.

Journalen ska vara tillgänglig för besiktningsföretaget vid kontroll och för tillsynsmyndigheten vid begäran.

Journalen ska innehålla uppgifter om:

• utförda åtgärder för fortlöpande tillsyn, skötsel, underhåll eller ändringar av hissen,
• hissens driftsintensitet, det vill säga hur mycket och hur ofta hissen används,
• inträffade driftstopp och orsaken till dessa,
• inträffade olycksfall eller tillbud, och
• annan information som är nödvändig för att genomföra kontroll av hissen.

Exempel på ytterligare uppgifter som kan behöva finnas i journalen för hissar är:

• typ av larmanordning och larmmottagarens namn och telefonnummer
• programversion i programmerbart styrsystem samt beskrivning av eventuella programuppdateringar.

Vid varje åtgärd för tillsyn, skötsel, underhåll eller ändring av en hiss ska följande antecknas i journalen:

• datum för åtgärden eller ändringen,
• omfattning av åtgärden eller ändringen,
• vem som har utfört åtgärden eller ändringen,
• om ändringen har lett till revisionsbesiktning, och
• om mindre avsteg från regler har gjorts, samt i så fall vilka.

Det finns inga krav på att journalen för hissar ska vara i ett särskilt format, till exempel papper eller digitalt. Journalen kan alltså föras både som fysisk loggbok eller i ett digitalt system, så länge den uppfyller de krav som finns i föreskrifterna.

Fastighetsägaren, eller den som ansvarar för hissen, har ansvar för att journalen förs, att den är komplett och att den går att komma åt vid behov. Journalen kan också behöva kunna skrivas ut eller laddas ner, särskilt vid byte av serviceleverantör eller vid ägarbyte.

Om ett digitalt system används behöver det vara möjligt för de som utför åtgärder på hissen att lägga in uppgifter, till exempel ägaren eller serviceföretag.

Regler vid arbete med hissar

Vid arbete med en hiss, till exempel reparation, behöver hissen vara avstängd och öppningar säkrade för att hindra nedstörtning i schaktet.

Vid arbete med hissar ska även de allmänna aktsamhetsreglerna enligt Boverkets föreskrifter (BFS 2024:4) om aktsamhet vid bygg-, rivnings- och markåtgärder följas. Dessa regler innebär bland annat att arbetsplatsen ska avgränsas och skyltas på ett tydligt sätt för att skydda både arbetstagare och allmänhet från risker.

Mer information om aktsamhetsreglerna finns på PBL Kunskapsbanken.

Aktsamhet