Regler om byggande

Regler om motordrivna anordningar

Granskad:

Fel och brister på hissar och andra motordrivna anordningar kan få allvarliga konsekvenser. Därför ställs särskilt höga krav på dessa installationer i byggnader. I plan- och bygglagstiftningen finns särskilda regler för motordrivna anordningar, och Boverket har tagit fram föreskrifter som tydliggör vad som gäller. Du hittar samtliga undersidor till vägledningen i menyn.

Sidan vänder sig till

Sidan vänder sig till dig som söker vägledning om vilka regler som gäller för hissar och vissa andra motordrivna anordningar i byggnader. Den riktar sig till dig som ansvarar för sådana anordningar när det gäller projektering, utförande och installation, kontroll, drift, fortlöpande skötsel och underhåll samt till dig som utför kontroll och som arbetar med tillsyn.

Vad menas med motordrivna anordningar?

Med motordrivna anordningar menas bland annat:

  • Hissar som drivs med motor och används för att transportera personer eller gods, till exempel vanliga hissar, plattformshissar och trapphissar.
  • Andra motordrivna anordningar för att transportera personer eller gods, som rulltrappor, rullramper och linbaneanläggningar.
  • Motordrivna portar, dörrar, galler, grindar och liknande, som används för att människor eller fordon ska kunna passera. Exempel är garageportar, rullgaller, skjutdörrar och rörliga väggar i gymnastiksalar.
  • Motordrivna anordningar som tar hand om och transporterar bort avfall från byggnader, till exempel soptransporthissar, stationära sopsugar, komprimatorer och sopskruvar.

Följande räknas inte som motordrivna anordningar:

  • Anordningar som bara ska användas yrkesmässigt av särskilt instruerad personal.
  • Tivolianordningar, som karuseller, pariserhjul, berg- och dalbanor, bilbanor, vattenrutschkanor och liknande anordningar för nöjesändamål. För dessa gäller särskilda regler och föreskrifter från Rikspolisstyrelsen.

Observera att även om dessa anordningar inte räknas som motordrivna anordningar, så gäller de allmänna kraven i plan- och bygglag (2010:900), PBL, och plan- och byggförordning (2011:338), PBF, om de är infogade i ett byggnadsverk eller kan betraktas som byggnadsverk enligt PBL.

5 §
   Med motordrivna anordningar avses i denna förordning motordrivna
   1. hissar med tillhörande säkerhetskomponenter och andra motordrivna anordningar som är avsedda för transport av personer eller gods, med undantag för sådana anordningar som avses i 2 kap. 13 § ordningslagen (1993:1617),
   2. portar, dörrar, galler, grindar och liknande anordningar som är avsedda för passage av personer eller av mark- eller spårbundna fordon, och
   3. anordningar som är avsedda att ta hand om och forsla bort avfall från byggnader som har försetts med en sådan anordning.

Med motordrivna anordningar avses i denna förordning inte anordningar som är avsedda att användas endast yrkesmässigt av särskilt instruerad personal.

Regler och ansvar enligt PBL och PBF

När du arbetar med att projektera, installera, kontrollera eller underhålla motordrivna anordningar, till exempel hissar, gäller särskilda regler som syftar till att säkerställa säkerhet och funktion. Dessa regler finns framför allt i PBL och PBF.

Krav enligt plan- och bygglagen

Enligt PBL ska byggnader och andra anläggningar vara säkra att använda. Detta gäller både vid nybyggnad och ändringar. Vid ändringar kan kraven anpassas beroende på omfattningen och byggnadens förutsättningar. För befintliga hissar och linbaneanläggningar gäller att de alltid ska ha den utrustning och det utförande som skäligen krävs för att uppfylla säkerhetskraven, även om inga ändringar görs.

Byggnadsverk och motordrivna anordningar ska dessutom underhållas så att deras säkerhet och funktion bevaras. Kravet på underhåll är särskilt strängt för motordrivna anordningar, vilket innebär att kontinuerlig skötsel krävs.

4 §
   Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är vä-
sentliga i fråga om
   1. bärförmåga, stadga och beständighet,
   2. säkerhet i händelse av brand,
   3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön,
   4. säkerhet vid användning,
   5. skydd mot buller,
   6. energihushållning och värmeisolering,
   7. lämplighet för det avsedda ändamålet,
   8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga,
   9. hushållning med vatten och avfall,
   10. bredbandsanslutning, och
   11. laddning av elfordon.

Vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla första stycket framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §. Lag (2020:239) .

4 a §
   En kommun får inte i andra fall än som följer av 4 kap.
12 och 16 §§ eller i fall där kommunen handlar som byggherre eller fastighetsägare, ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, i andra ärenden enligt denna lag eller i samband med genomförande av detaljplaner.
Om en kommun ställer sådana egna krav, är dessa krav utan verkan. Lag (2014:900) .

5 §
   Kraven i 4 § ska uppfyllas på så sätt att de
   1. uppfylls vid nybyggnad, ombyggnad och annan ändring av en byggnad än ombyggnad, och
   2. med normalt underhåll kan antas komma att fortsätta att vara uppfyllda under en ekonomiskt rimlig livslängd.

De egenskapskrav som ska uppfyllas vid tillämpningen av första stycket är de krav som gäller när uppförandet eller ändringen görs. Kraven ska uppfyllas i samma omfattning av byggnaden som anges i 2 § första stycket, om inte annat följer av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §.

Det som enligt första och andra styckena gäller i fråga om byggnad ska också tillämpas på andra anläggningar än byggnader.

7 §
   Vid ändring eller flyttning av en byggnad får kraven i 1 och 4 §§ anpassas och avsteg från kraven göras med hänsyn till ändringens omfattning eller flyttningens syfte samt med hänsyn till byggnadens förutsättningar och till bestämmelserna om varsamhet och förbud mot förvanskning i detta kapitel. Avsteg från kraven i 1 § 3 och 4 § första stycket 8 får dock göras endast om det med hänsyn till ändringens omfattning eller flyttningens syfte och byggnadens standard är uppenbart oskäligt att uppfylla kraven. Vidare får avsteg från kraven i 1 § 3 och 4 § första stycket 8 alltid göras om ändringen innebär att bostäder på högst 35 kvadratmeter inreds på en vind.

Det som enligt första stycket gäller i fråga om en byggnad ska tillämpas också på andra anläggningar än byggnader.

Första och andra styckena gäller inte i fråga om krav som alltid ska uppfyllas enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 § 4. Lag (2014:224) .

14 §
   Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt.

Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras.

En anordning för ett syfte som avses i 4 § första stycket 2-4, 6 eller 8, ska hållas i sådant skick att den alltid fyller sitt ändamål. Lag (2011:335) .

24 §
   Hissar i byggnader och linbaneanläggningar för persontransport ska alltid ha det utförande och den utrustning som skäligen kan fordras för att uppfylla de tekniska egenskapskrav som avses i 4 §.

Ansvar för att uppfylla kraven

Byggherren ansvarar för att alla bygg-, rivnings- och markarbeten utförs enligt de krav som gäller i plan- och bygglagen, PBL, och enligt de regler eller beslut som har tagits med stöd av lagen. Det gäller oavsett om åtgärden kräver bygglov eller anmälan, eller inte.

Byggherren ansvarar både för projekteringen och för utförandet av åtgärder. Med byggherre menas den som själv utför eller låter någon annan utföra projektering, byggnads-, rivnings- eller markarbeten.

Ansvaret för motordrivna anordningar omfattar samtliga åtgärder, oavsett om de är lov- eller anmälningspliktiga eller inte. Det innebär att reglerna gäller även för åtgärder som inte kräver bygglov eller anmälan. Om åtgärden kräver bygglov eller anmälan måste byggherren också se till att arbetet kontrolleras enligt den kontrollplan som byggnadsnämnden har godkänt.

När en anordning har installerats och tagits i bruk övergår ansvaret till den som äger eller på annat sätt ansvarar för anordningen. Den ansvariga ska se till att anordningen underhålls, kontrolleras och används på ett säkert sätt enligt gällande regler. Det innebär bland annat att se till att besiktningar utförs och att eventuella brister åtgärdas.

Det är möjligt att genom avtal låta andra aktörer utföra vissa ansvarsuppgifter, till exempel genom att anlita en fastighetsskötare. Det offentligrättsliga ansvaret enligt plan- och bygglagstiftningen kan dock inte överlåtas. Den som ansvarar för en anordning har alltid det yttersta ansvaret, även om någon annan utför vissa ansvarsuppgifter.

4 §
   I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,
bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,
byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,
byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,
byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,
ekonomibyggnad: en byggnad som behövs för jordbruket, skogsbruket, vattenbruket, fisket eller renskötseln,
exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,
fasadändring: en ändring av en byggnad som innebär att byggnaden byter kulör, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller att byggnadens yttre karaktärsdrag påverkas på annat sätt,
genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,
komplementbostadshus: en fristående byggnad som kompletterar ett en- eller tvåbostadshus och är inredd med en självständig bostad,
komplementbyggnad: en fristående byggnad som kompletterar en byggnad och inte är inredd med en självständig bostad,
kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,
markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spår-trafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
studentbostad: en bostad avsedd för studerande på universitet, högskola, annan eftergymnasial utbildning eller vuxenutbildning,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,
tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2025:974) .

5 §
   Byggherren ska se till att varje bygg-, rivnings- och markåtgärd som byggherren utför eller låter utföra genomförs i enlighet med de krav som gäller för åtgärden enligt denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen. Om åtgärden är lov- eller anmälningspliktig, ska byggherren se till att den kontrolleras enligt den kontrollplan som byggnadsnämnden fastställer i startbeskedet.

Preciserade krav enligt plan- och byggförordningen

PBF innehåller detaljerade regler om hur motordrivna anordningar, som till exempel hissar, ska utformas, installeras och användas för att vara säkra. Förordningen förtydligar och kompletterar de krav som finns i PBL. I förordningen finns bland annat bestämmelser om vilka säkerhetsåtgärder som krävs, att anordningarna ska kontrolleras, samt vilka krav som gäller för att de ska få användas. Det finns också särskilda regler för att förbättra säkerheten i redan installerade hissar.

Säkerhetskrav

Enligt PBF ska motordrivna anordningar, som till exempel hissar, vara utformade och installerade så att de är säkra att använda. Det innebär att anordningarna inte får innebära oacceptabla risker för olyckor, till exempel halkning, fall, klämning, skärskador, brännskador, elektriska stötar eller explosioner.

10 §
   För att uppfylla det krav på säkerhet vid användning som anges i 8 kap. 4 § första stycket 4 plan- och bygglagen
(2010:900) ska ett byggnadsverk vara projekterat och utfört på ett sådant sätt att det vid användning eller drift inte innebär en oacceptabel risk för halkning, fall, sammanstötning, brännskador, elektriska stötar, skador av explosioner eller andra olyckor.

Det finns också särskilda regler för att förbättra säkerheten i redan installerade hissar. Förbättringskraven innebär att redan installerade hissar i byggnader måste uppgraderas för att öka säkerheten. Det kan till exempel handla om att montera korgdörr eller annat skydd i korgöppning, sätta upp varningsskyltar eller installera skydd mot instängning mellan dörrar.

Krav om skydd i korgöppning har gällt sedan 31 december 2012. Senast den 1 oktober 2031 ska hissar som har risk för att någon kan bli instängd i utrymmet mellan schaktdörren och korgdörren vara försedda med ett lämpligt skydd.

Vid större ombyggnad eller byte av viktiga delar i en hiss ska dessutom vissa andra säkerhetshöjande åtgärder genomföras. Boverkets föreskrifter (BFS 2025:11) om krav för användning av motordrivna anordningar preciserar vilka förändringar som leder till krav på åtgärder och vilka åtgärder som då krävs.

11 §
   För att uppfylla rimliga säkerhetskrav vid användning ska
   1. en byggnad som har uppförts eller omfattas av ett bygglov före den 1 juli 1960 vara försedd eller utrustad med de anordningar som behövs för uppstigning på byggnadens tak och till skydd mot olycksfall genom nedstörtning från taket,
   2. portar och liknande anordningar i en byggnad som har uppförts eller omfattas av en bygglovsansökan före den 1 juli
1974 vara utförda så att risk för olycksfall inte uppkommer,
   3. en byggnad som har uppförts eller omfattas av ett bygglov före den 1 juli 1977 vara försedd eller utrustad med de anordningar som skäligen kan krävas för att skapa godtagbara arbetsförhållanden för dem som hämtar avfall från byggnaden,
   4. en hiss som är installerad i en byggnad och avsedd för persontransport alltid vara försedd med
      a) en korgdörr eller ett annat lämpligt skydd i korgöppningen, om byggnaden huvudsakligen innehåller arbetslokaler, eller
      b) en skylt som varnar för risken att klämmas av föremål som fastnar i schaktväggen, om byggnaden inte huvudsakligen innehåller arbetslokaler och hissen inte är försedd med en korgdörr eller annat sådant lämpligt skydd som avses i a,
   5. en hiss som är installerad i en byggnad och avsedd för persontransport senast den 1 oktober 2031 vara försedd med lämpligt skydd i utrymmet mellan schaktdörren och korgdörren eller korggrinden, om det finns risk för innestängning i det utrymmet, och
   6. i skälig utsträckning de åtgärder vidtas som är nödvändiga för att höja säkerheten vid användningen av en hiss som är installerad i en byggnad. Förordning (2023:533).

12 §
   Kraven i 11 § 1-3 ska alltid vara uppfyllda genom att
   1. en byggnad som avses i 11 § 1 har sådana anordningar som skäligen kunde krävas av en ny byggnad den 1 juli 1960,
   2. portar och anordningar som avses i 11 § 2 är utförda på det sätt som skäligen kunde krävas av en ny port eller anordning den 1 juli 1974, och
   3. en byggnad som avses i 11 § 3 har sådana anordningar som skäligen kunde krävas av en ny byggnad den 1 juli 1977.
Förordning (2025:627).

12 a §
   Kravet i 11 § 6 ska uppfyllas senast när hissen genomgår en större ändring eller en väsentlig del i hissen byts ut. Förordning (2025:627).

Kontroll och besiktning

Enligt PBF, ska den som äger eller annars ansvarar för en motordriven anordning i ett byggnadsverk se till att anordningen kontrolleras. Kravet på kontroll gäller om Boverket har meddelat föreskrifter om kontroll av motordrivna anfordringar.

Det finns tre tillfällen när en motordriven anordning måste besiktigas:

  • innan anordningen tas i bruk första gången (första besiktning)
  • regelbundet, med intervall som anges i Boverket föreskrifter (återkommande besiktning)
  • efter att anordningen har ändrats, innan den används igen (revisionsbesiktning).

Besiktningen ska utföras av ett företag som är ackrediterat för uppgiften. Swedac är den myndighet i Sverige som ackrediterar besiktningsföretag. En aktuell lista över ackrediterade företag finns på Swedacs webbplats.

8 §
   Om Boverket med stöd av 10 kap. 19 § har meddelat föreskrifter om det, ska den som äger eller annars ansvarar för en motordriven anordning som är installerad i ett byggnadsverk se till att anordningen kontrolleras
   1. innan anordningen tas i bruk första gången (första besiktning),
   2. med intervaller på minst sex månader och högst sex år
(återkommande besiktning), eller
   3. innan anordningen för första gången tas i bruk efter att ha ändrats (revisionsbesiktning).

Vid besiktningen ska det kontrolleras om anordningen uppfyller de krav på skydd för säkerhet och hälsa som avses i
8 kap. 4 § plan- och bygglagen (2010:900) och anslutande föreskrifter. Vid besiktning av linbaneanläggningar som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr
2016/424 av den 9 mars 2016 om linbaneanläggningar och om upphävande av direktiv 2000/9/EG, ska det dessutom kontrolleras om anläggningen uppfyller kraven i den förordningen. Förordning (2018:103).

Krav för användning

Enligt PBF får motordrivna anordningar bara användas om

  • de används för rätt ändamål och inom de gränser för belastning och hastighet som gäller
  • de uppfyller skyddskraven för säkerhet och hälsa
  • de är besiktigade inom föreskriven tid
  • godkänt besiktningsprotokoll finns tillgängligt
  • nödvändiga skyddsåtgärder har vidtagits efter en olycka eller ett tillbud.

12 §
   En motordriven anordning som är installerad i ett byggnadsverk får användas endast för det ändamål och med den belastning och hastighet som anordningen är avsedd för och endast om den uppfyller kraven på skydd för säkerhet och hälsa.

13 §
   Om en motordriven anordning ska kontrolleras enligt 8 eller 9 § och kontrollen inte har gjorts inom föreskriven tid, får anordningen inte användas förrän kontrollen är gjord.

14 §
   En motordriven anordning får inte användas om den som äger eller annars ansvarar för anordningen inte kan visa med ett protokoll enligt 11 § att anordningen uppfyller de krav på skydd för säkerhet och hälsa som avses i 10 kap. 20 § andra stycket 1.

15 §
   Om det vid användningen av en motordriven anordning i ett byggnadsverk inträffar ett olycksfall eller olyckstillbud, får anordningen inte användas innan nödvändiga skyddsåtgärder har vidtagits.

En motordriven anordning får inte användas om kraven i 5 kap. 12, 13, 14 eller 15 §§ PBF inte är uppfyllda. Det kan till exempel handla om att besiktning inte har gjorts i tid, att allvarliga brister har konstaterats vid besiktningen eller att andra säkerhetskrav inte är uppfyllda. Om anordningen ändå används i sådana fall kan byggnadsnämnden besluta om att ta ut en byggsanktionsavgift.

5 §
   Byggsanktionsavgiften för användning av en motordriven anordning i ett byggnadsverk i strid mot 5 kap. 12, 13, 14 eller 15 § är 2 prisbasbelopp.

Åtgärder vid olycka eller olyckstillbud

Om en olycka eller ett olyckstillbud inträffar vid användningen av en motordriven anordning i ett byggnadsverk får anordningen inte användas igen förrän nödvändiga skyddsåtgärder vidtagits. Den som ansvarar för anordningen ska dessutom omedelbart rapportera olyckan eller tillbudet till kommunens byggnadsnämnd.

När en olycka eller ett tillbud med en motordriven anordning rapporteras till byggnadsnämnden, behöver nämnden inte automatiskt göra någon särskild åtgärd i varje enskilt fall. Byggnadsnämnden bedömer varje rapport och kan, om det behövs, besluta om till exempel:

  • förbud mot att använda anordningen
  • att en särskild besiktning ska göras
  • att någon måste vidta en viss åtgärd.

Om olyckan eller tillbudet beror på brister i det förebyggande säkerhetsarbetet, kan det också vara nödvändigt att rapportera till andra myndigheter som har tillsynsansvar.

9 §
   Om tillsynsmyndigheten med stöd av 8 kap. 6 eller 7 § har beslutat om det, ska den som äger eller annars ansvarar för en motordriven anordning som är installerad i ett byggnadsverk se till att anordningen kontrolleras (särskild besiktning) i enlighet med det som anges i tillsynsmyndighetens beslut. Förordning (2016:773).

15 §
   Om det vid användningen av en motordriven anordning i ett byggnadsverk inträffar ett olycksfall eller olyckstillbud, får anordningen inte användas innan nödvändiga skyddsåtgärder har vidtagits.

16 §
   Vid ett olycksfall eller tillbud som avses i 15 §, ska den som äger eller annars ansvarar för anordningen omedelbart rapportera olycksfallet eller tillbudet till tillsynsmyndigheten.

3 §
   Tillsynen ska utövas av regeringen, länsstyrelsen och den eller de statliga myndigheter i övrigt som regeringen bestämmer och av byggnadsnämnden
(tillsynsmyndigheterna).

Tillsynsmyndigheterna ska samarbeta med varandra samt med sådana statliga och kommunala organ som fullgör uppgifter av betydelse för tillsynsverksamheten.

19 §
   Om en byggherre, ägare, nyttjanderättshavare, väghållare, kontrollansvarig, sakkunnig eller huvudman för en allmän plats låter bli att vidta en åtgärd och därigenom bryter mot en skyldighet enligt denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, får byggnadsnämnden förelägga denne att inom en viss tid vidta åtgärden
(åtgärdsföreläggande).

Förelägganden om att avhjälpa ett sådant hinder som avses i
8 kap. 2 § andra stycket eller 8 kap. 12 § andra stycket ska riktas mot den som har rådighet över hindret. Om inte annat visas ska det anses vara ägaren av byggnaden respektive den allmänna platsens huvudman. Lag (2022:909) .

33 §
   Byggnadsnämnden får förbjuda den som äger eller har nyttjanderätt till ett byggnadsverk att använda hela eller delar av byggnadsverket, om
   1. byggnadsverket har brister som kan äventyra säkerheten för dem som uppehåller sig i eller i närheten av byggnadsverket, eller
   2. det inte finns förutsättningar för att ge slutbesked enligt 10 kap. 34 eller 35 §.

Om ett byggnadsverk eller en del av ett byggnadsverk har tagits i bruk med stöd av ett interimistiskt slutbesked, får byggnadsnämnden fatta beslut om förbud enligt första stycket 2 endast om det finns synnerliga skäl för det. Lag (2014:900) .

EU:s gemensamma säkerhetskrav

Motordrivna anordningar måste följa gemensamma säkerhetskrav inom EU. Dessa krav finns i EU:s lagar och innebär bland annat att produkterna ska vara CE-märkta. De viktigaste EU-reglerna som gäller för de produkter som omfattas av Boverkets föreskrifter är:

  • Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/33/EU av den 26 februari 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om hissar och säkerhetskomponenter för hissar, hissdirektivet.
  • Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/424 av den 9 mars 2016 om linbanor och om upphävande av direktiv 2000/9/EG, linbaneförordningen.
  • Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/42/EG av den 17 maj 2006 om maskiner och om ändring av rådets direktiv 95/16/EG, maskindirektivet.

Reglerna gäller både för anordningarna och för de företag som hanterar dem. Enligt EU:s produktlagstiftning är en ekonomisk aktör ett företag som har en roll i att tillverka, importera, distribuera eller sälja en produkt på marknaden. Dessa företag är ansvariga för att anordningarna uppfyller alla krav i reglerna.

När en motordriven anordning har installerats och blivit en del av en byggnad, gäller också de allmänna tekniska krav som finns i PBL och PBF. Dessutom finns särskilda regler för hur motordrivna anordningar får användas enligt PBL, PBF och Boverkets föreskrifter.

Hissdirektivet har införlivats i svensk rätt framför allt genom Boverkets föreskrifter (BFS 2025:13) om hissar och säkerhetskomponenter till hissar. De grundläggande hälso- och säkerhetskraven för hissar finns i 2 kap.

Linbaneförordningen tillämpas direkt som gällande rätt. De grundläggande säkerhetskraven för linbaneanläggningar finns i bilaga II till förordningen.

Maskindirektivet införlivas i Sverige genom Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2023:4) om produkter – maskiner. De grundläggande hälso- och säkerhetskraven för maskiner finns i bilaga 1 till föreskrifterna. Den 20 januari 2027 träder Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1230 av den 14 juni 2023 om maskiner och om upphävande av direktiv 2006/42/EG, maskinförordningen, i kraft. Då upphör både maskindirektivet och Arbetsmiljöverkets föreskrifter om maskiner att gälla.

Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2023:4) om produkter – maskiner (på Arbetsmiljöverkets webbplats)

Det finns även andra EU-regler som kan vara aktuella, till exempel:

  • Direktivet om elektromagnetisk kompatibilitet (EMC)
  • Radioutrustningsdirektivet.

Den som släpper ut en produkt på marknaden ansvarar för att produkten uppfyller alla krav i EU-lagstiftningen. CE-märkningen visar att produkten uppfyller samtliga relevanta krav enligt EU:s regler.

CE-märkning av motordrivna anordningar i byggnadsverk

Boverkets regler om motordrivna anordningar

För motordrivna anordningar, som till exempel hissar, rulltrappor, linbaneanläggningar och motordrivna portar, finns särskilda regler från Boverket. Dessa regler förtydligar och kompletterar kraven i PBL och PBF.

Reglerna vänder sig till

Boverkets föreskrifter gäller för den som installerar eller ändrar en motordriven anordning, för den som äger eller ansvarar för en anordning när den används, och för de företag som besiktigar och godkänner anordningarna. Föreskrifterna gäller även för de olika parter som har ansvar för att hissar och säkerhetskomponenter till hissar uppfyller gällande krav när de släpps ut på marknaden eller tas i bruk inom EU/EES.

Boverkets föreskrifter gäller för de motordrivna anordningar som räknas upp i 1 kapitel 5 § PBF, med vissa undantag och förtydliganden som står i reglerna.

5 §
   Med motordrivna anordningar avses i denna förordning motordrivna
   1. hissar med tillhörande säkerhetskomponenter och andra motordrivna anordningar som är avsedda för transport av personer eller gods, med undantag för sådana anordningar som avses i 2 kap. 13 § ordningslagen (1993:1617),
   2. portar, dörrar, galler, grindar och liknande anordningar som är avsedda för passage av personer eller av mark- eller spårbundna fordon, och
   3. anordningar som är avsedda att ta hand om och forsla bort avfall från byggnader som har försetts med en sådan anordning.

Med motordrivna anordningar avses i denna förordning inte anordningar som är avsedda att användas endast yrkesmässigt av särskilt instruerad personal.

Så är reglerna uppdelade

För att göra reglerna tydligare och enklare att använda har de delats upp i tre separata författningar. Varje författning riktar sig till olika aktörer, till exempel byggherrar, ägare eller annars ansvariga, kontrollorgan och ekonomiska aktörer. Reglerna är också indelade utifrån vilken typ av anordning de gäller för. Syftet med uppdelningen är att det ska bli lättare att hitta rätt information och att följa reglerna i praktiken.

  • Boverkets föreskrifter (BFS 2025:11) om krav för användning av motordrivna anordningar
    Här finns regler för dig som är byggherre eller som ansvarar för en motordriven anordning. I författningen finns bestämmelser om till exempel projektering, installation, kontroll, drift, tillsyn, skötsel och underhåll.
  • Boverkets föreskrifter (BFS 2025:12) om kontroll samt ackreditering av kontrollorgan
    Här finns regler som gäller för kontrollorgan. I författningen finns bestämmelser om hur kontroll ska utföras och vilka krav som ställs för att bli ackrediterad.
  • Boverkets föreskrifter (BFS 2025:13) om hissar och säkerhetskomponenter till hissar
    Här finns regler som gäller för ekonomiska aktörer. I författningen finns bestämmelser som ställer krav på vissa typer av hissar och säkerhetskomponenter till dessa.

Boverkets föreskrifter om krav för användning av motordrivna anordningar

Dessa föreskrifter ställer krav om användning av motordrivna anordningar enligt PBF, med de förtydliganden som finns i författningen. Föreskrifterna gäller inte anordningar som bara ska användas yrkesmässigt av särskilt instruerad personal.

Så är reglerna indelade

Författningen är indelad i sju kapitel.

Det första kapitlet innehåller bestämmelser som gäller för alla typer av motordrivna anordningar. Här finns övergripande bestämmelser om till exempel projektering, utförande och installation, kontroll, ändring av motordrivna anordningar samt drift, användning, fortlöpande tillsyn, skötsel och underhåll.

I de efterföljande kapitlen finns särskilda bestämmelser för olika typer av motordrivna anordningar. Följande motordrivna anordningar regleras särskilt:

  • hissar (2 kap.)
  • rulltrappor och rullramper (3 kap.)
  • linbaneanläggningar (4 kap.)
  • takmonterade persontransportanordningar (5 kap.)
  • motordrivna portar och liknande anordningar (6 kap.)
  • motordrivna avfallsanordningar (7 kap.).

Varje kapitel tar upp särskilda bestämmelser om utförande och installation samt kontroll för respektive anordningstyp. För hissar och för linbaneanläggningar finns dessutom särskilda krav på förbättringar av befintliga anordningar.

Regler om hissar

Regler om rulltrappor och rullramper

Regler om linbaneanläggningar

Regler om takmonterade persontransportanordningar

Regler om motordrivna portar och liknande anordningar

Regler om motordrivna avfallsanordningar

Boverkets föreskrifter om kontroll samt ackreditering av kontrollorgan för motordrivna anordningar

Den här författningen innehåller regler om hur kontroll av motordrivna anordningar ska utföras. Den beskriver också vilka krav som gäller för att ett kontrollorgan ska bli ackrediterat, samt vilka regler som gäller för rapportering och information från kontrollorganen.

Föreskrifterna gäller för motordrivna anordningar som beskrivs PBF. Mer information om vilka anordningar som omfattas av kontroll finns i Boverkets föreskrifter (BFS 2025:11) om krav för användning av motordrivna anordningar.

Så är reglerna indelade

Författningen är indelad i tre kapitel.

Det första kapitlet innehåller övergripande bestämmelser, till exempel regler om besiktningsprotokoll, besiktningsskylt och vilka uppgifter som ska finnas på skylten. Här finns också regler om rapportering och information till Boverket samt om kontrollorganets deltagande i möten för erfarenhetsutbyte.

Det andra kapitlet handlar om ackreditering av kontrollorgan och beskriver vilka krav som gäller för att ett kontrollorgan ska bli ackrediterat.

Det tredje kapitlet tar upp hur kontrollen ska utföras och vad som ska ingå i första besiktning, återkommande besiktning och revisionsbesiktning. Här finns även regler om vilka brister som ska bedömas som så allvarliga att de kan leda till användningsförbud för anordningen, med hänsyn till säkerhet och hälsa. 

Boverkets föreskrifter om hissar och säkerhetskomponenter till hissar

Föreskrifterna införlivar delar av hissdirektivet i svensk rätt. Det innebär att alla permanent installerade hissar med hisskorg och deras säkerhetskomponenter måste uppfylla de krav som gäller inom hela EU:s inre marknad.

Föreskrifterna ställer krav både på hissar och deras säkerhetskomponenter, och på de företag som hanterar dem. Företag som tillverkar, importerar, säljer säkerhetskomponenter eller installerar hissar kallas ekonomiska aktörer. Dessa företag är ansvariga för att uppfylla alla krav i reglerna.

Så är reglerna indelade

Författningen är indelad i fem kapitel.

Det första kapitlet innehåller övergripande bestämmelser, där det bland annat framgår vilka hissar som omfattas av reglerna, vilka undantag som finns och hur viktiga begrepp definieras.

I det andra kapitlet finns de grundläggande hälso- och säkerhetskraven som alla hissar och säkerhetskomponenter måste uppfylla.

Det tredje kapitlet beskriver vilka skyldigheter som gäller för olika ekonomiska aktörer, till exempel tillverkare, importörer, distributörer och installatörer.

I det fjärde kapitlet finns regler om hur hissar och säkerhetskomponenter ska bedömas och märkas för att visa att de uppfyller kraven, till exempel genom CE-märkning och EU-försäkran om överensstämmelse.

Det femte kapitlet tar upp vilka språk som ska användas i dokumentation och bruksanvisningar, samt vilka handlingar som ska kunna visas upp för myndigheter.

Föreskrifterna hänvisar till bilagorna i hissdirektivet som finns publicerade i Europeiska unionens officiella tidning, EUT. Det innebär att detaljerade krav och förfaranden för bedömning av överensstämmelse, CE-märkning och säkerhetskomponenter följer direkt av EU-direktivet.

Tillsyn över motordrivna anordningar

PBL och PBF innehåller regler om tillsyn. Över motordrivna anordningar är byggnadsnämnden och Boverket de främsta tillsynsmyndigheterna. Även Arbetsmiljöverket har vissa tillsynsuppgifter.

Vem ansvarar för tillsyn över kontroll och användning?

Byggnadsnämnden har tillsyn över att kraven enligt plan- och bygglagstiftningen på kontroll av hissar och andra motordrivna anordningar följs. I vissa fall har även Arbetsmiljöverket tillsynsansvar. Om en motordriven anordning är installerad i ett byggnadsverk som omfattas av arbetsmiljölagen, ansvarar Arbetsmiljöverket för att tillse att reglerna om kontroll enligt plan- och bygglagstiftningen följs. Arbetsmiljöverkets tillsyn omfattar i dessa fall alltså inte kontroll enligt Arbetsmiljöverkets egna föreskrifter.

När det gäller användning av hissar och andra motordrivna anordningar är byggnadsnämnden ensam tillsynsmyndighet. Tillsynen gäller den som äger eller som annars ansvarar för anordningen.

Byggnadsnämnden har också tillsyn över att reglerna följs vid bygg- och rivningsarbeten på motordrivna anordningar. I dessa fall riktas tillsynen mot byggherren.

5 §
   En tillsynsmyndighet ska pröva förutsättningarna för och behovet av att ingripa eller besluta om en påföljd enligt detta kapitel, så snart det finns anledning att anta att någon inte har följt en bestämmelse i denna lag, i föreskrifter, domar eller andra beslut som har meddelats med stöd av lagen eller i EU-förordningar som rör frågor inom lagens tillämpningsområde.

6 §
   Om det behövs för att säkerställa att en motordriven anordning som är installerad i ett byggnadsverk uppfyller de krav som gäller för anordningen enligt 8 kap. 4 § plan- och bygglagen (2010:900) och anslutande föreskrifter, ska byggnadsnämnden förelägga den som äger eller annars ansvarar för anordningen att se till att anordningen kontrolleras. Myndigheten ska i beslutet om föreläggande ange vad som ska kontrolleras.

Första stycket gäller också om det behövs för att säkerställa att en linbaneanläggning uppfyller de krav som gäller för anläggningen enligt förordning (EU) nr 2016/424.
Förordning (2018:103).

7 §
   I den mån en motordriven anordning som är installerad i ett byggnadsverk omfattas av tillsyn enligt arbetsmiljölagen
(1977:1160) ansvarar Arbetsmiljöverket även för tillsynen över att bestämmelserna om kontroll av motordrivna anordningar i 5 kap. och anslutande föreskrifter om kontroll av motordrivna anordningar följs.

Tillsyn över hissar och andra motordrivna anordningar

Vem ansvarar för tillsyn över CE-märkning och marknadskontroll?

Boverket är marknadskontrollmyndighet för hissar och vissa komponenter till hissar som omfattas av hissdirektivet. Det gäller de flesta hissar med hisskorg. Boverket har också ansvar för marknadskontrollen av vissa komponenter till linbaneanläggningar enligt linbaneförordningen.

När en tillverkare sätter CE-märket på en produkt intygar de att produkten följer EU:s regler och uppfyller alla krav för CE-märkning.

Marknadskontroll finns för att skydda människors hälsa och säkerhet, och för att se till att företag som tillhandahåller produkter på EU:s gemensamma marknad konkurrerar på lika villkor. Det betyder att myndigheter kontrollerar att produkter som säljs följer lagar och regler och att de är rätt märkta. Om en produkt inte uppfyller kraven kan myndigheten till exempel stoppa försäljningen, ta bort produkten från marknaden eller kräva att den återkallas från användarna.

Marknadskontroll av motordrivna anordningar

3 §
   Boverket är marknadskontrollmyndighet och utövar marknadskontroll enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1020 av den 20 juni 2019 om marknadskontroll och överensstämmelse för produkter och om ändring av direktiv 2004/42/EG och förordningarna (EG) nr
765/2008 och (EU) nr 305/2011 över att produkter stämmer överens med kraven i
   1. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter och om upphävande av rådets direktiv 89/106/EG,
   2. Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/33/EU av den
26 februari 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om hissar och säkerhetskomponenter till hissar,
   3. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/424 av den 9 mars 2016 om linbaneanläggningar och om upphävande av direktiv 2000/9/EG, och
   4. Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2020/2184 av den 16 december 2020 om kvaliteten på dricksvatten.

Bestämmelser om en marknadskontrollmyndighets befogenhet att besluta om åtgärder enligt förordning (EU) 2019/1020 finns i plan- och bygglagen (2010:900). Förordning (2024:134).

Arbetsmiljöverket ansvarar för marknadskontrollen av hissar som omfattas av maskindirektivet, till exempel lågfartshissar, plattformshissar och trapphissar samt övriga anordningar som går in under definitionen på maskiner.

Produktregler och marknadskontroll (på Arbetsmiljöverkets webbplats)

Boverket (2025). Motordrivna anordningar. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/motordrivna-anordningar/ Hämtad 2025-12-07