Ändringar av PBL och PBF

Regeringen har överlämnat 5 propositioner till riksdagen som innehåller förslag på ändringar av plan- och bygglagen, PBL. Några av ändringarna har beslutats under april och några planeras att beslutas under maj. Det kommer även bli ändringar av plan- och byggförordningen, PBF. Ändringarna föreslås träda i kraft 1 juni och 1 juli 2026.

Ett starkare skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskap - 1 juni

Proposition 2025/26:142

Ett starkare skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskap, prop.2025/26:142 (på regeringens webbplats)

Beslut togs av riksdagen den 29 april.

Det säkerhetspolitiska läget har försämrats över tid och det pågår en återuppbyggnad av det civila försvaret. För att åstadkomma ett starkare skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskap krävs moderna och ändamålsenliga skyddsrum men också att det finns andra slags effektiva skyddsutrymmen. Det är även av stor vikt att det finns tydlig planering och ansvarsfördelning vad gäller utrymning och efterföljande inkvartering vid höjd beredskap. Regeringen föreslår därför en ny lag om skyddsrum och skyddade utrymmen samt ändringar i den lag som gäller utrymning och inkvartering under höjd beredskap. Därutöver föreslås vissa ändringar i PBL.

Ändringar i PBL

• Ansökan - En ansökan om bygglov ska också innehålla en kopia av ett beslut om skyddsrum, om det krävs ett sådant beslut. (9 kap. 86 §)
• Tekniskt samråd - Byggnadsnämndens skyldighet att ge MCF tillfälle att yttra sig gäller även i fråga om ny byggnad som ska innehålla ett skyddsrum. Detsamma gäller om åtgärden av särskild anledning kan antas påverka en byggnad som innehåller ett skyddsrum. Även den myndighet som ansvarar för kontroll av skyddsrum (länsstyrelsen) ska ges tillfälle att yttra sig. (10 kap. 17 §)
• Tekniskt samråd – På ett samråd för en ny byggnad som ska innehålla ett skyddsrum ska regeluppfyllnad för skyddsrummet behandlas, det vill säga att skyddsrummet följer MCF:s föreskrifter. (10 kap. 19 a §)
• Startbesked – För att byggnadsnämnden ska kunna ge ett startbesked ska en kopia av ett beslut om skyddsrum ha visats upp för nämnden om en underrättelse krävs och beslutet inte har visats upp tidigare. Ett skyddsrumsbesked behöver inte visas upp vid enbart anmälningspliktiga åtgärder. (10 kap. 23 § och 23 c §)

Tillståndsprövning enligt förnybartdirektivet - 1 juli

Proposition 2025/26:118

Tillståndsprövning enligt förnybartdirektivet, prop. 2025/26:118 (på regeringens webbplats)

Beslut togs av riksdagen den 22 april.

I propositionen föreslås lagändringar som krävs för att genomföra bestämmelserna om tillståndsförfaranden i EU:s direktiv om förnybar energi. Ändringarna görs i miljöbalken, plan- och bygglagen och ett antal sektorslagar, bland annat ellagen. 

Ändringar i PBL

Undantag från lovplikt för vissa solenergianläggningar:

• Det krävs inte bygglov för fasadändring som innebär att en solenergianläggning sätts upp eller väsentligt ändras om den har en effekt på högst 11 kilowatt. (9 kap. 17 a §)
• Undantaget från lovplikt för solenergianläggningar med effekt på högst 11 kilowatt gäller inte när anläggningen kräver bygglov på grund av utökad lovplikt. (9 kap. 18 §)

Tidsfrister för handläggningen:

• I ärenden som gäller lov för fasadändring för installation av en solenergianläggning som kräver lov enligt 9 kap. 15 § punkten 3 får tidsfristen bara förlängas med 2 veckor och inte med 10 veckor. Det innebär att handläggningstiden för en sådan ansökan får vara högst 12 veckor. (9 kap. 99 §)
• Byggnadsnämnden ska besluta i ärenden om lov för fasadändring för installation av en värmepump med en effekt som understiger 50 megawatt, som kräver lov enligt 9 kap. 15 § punkten 3, inom 4 veckor i stället för inom 10 veckor och tidsfristen får inte förlängas alls. (9 kap. 99 a §)
• I ärenden om lov för fasadändring för installation av en solenergianläggning med effekt på högst 11 kilowatt eller installation av en värmepump med en effekt som understiger 50 megawatt som kräver bygglov på grund av utökad lovplikt gäller inte de nya handläggningstiderna utan ordinarie handläggningstider gäller.
• Om ett ärende har återförvisats till byggnadsnämnden för förnyad handläggning, ska det som gäller för ansökningsdagen i stället gälla för den dag beslutet om återförvisning fick laga kraft och inte den dag ärendet kom tillbaka till nämnden som det är idag. (9 kap. 101 §)

Snabbare utbyggnad av häkten och anstalter - 1 juli

Proposition 2025/26:209

En snabbare utbyggnad av kriminalvårdsanstalter och häkten, prop. 2025/26:209 (på regeringens webbplats)

Beslut togs av riksdagen den 29 april.

I propositionen föreslås ändringar i PBL som bedöms ge bättre förutsättningar för en snabbare, mer flexibel och effektiv utbyggnad av kriminalvårdsanstalter och häkten.

Möjligheterna att bevilja tidsbegränsade bygglov för kriminalvårdsanstalter och häkten utökas. Tidsbegränsade lov ska efter en lämplighetsbedömning av kommunen få ges om sökanden begär det, det är tekniskt möjligt att återställa platsen eller byggnadsverket och åtgärden uppfyller någon förutsättning för permanent bygglov. Den maximala tiden för tidsbegränsade lov förlängs till tjugo år.

Vidare föreslås regeringen ges bemyndigande att, om det behövs för att åtgärda en akut och påtaglig risk för allvarlig platsbrist i kriminalvårdsanstalter och häkten, få meddela föreskrifter om nödvändiga och tidsbegränsade undantag från bestämmelser i PBL till exempel från lovplikt, för att ordna tillfälliga kriminalvårdsanstalter och häkten.

Ändringar i PBL

• Ett nytt tidsbegränsat bygglov införs som bara gäller för kriminalvårdsanstalter och häkten. Möjligheten att ge sådana lov upphör att gälla 1 juli 2036.  (9 kap. 71 a §)
• Tidsbegränsade bygglov för kriminalvårdsanstalter och häkten får ges för sammanlagt 20 år i stället för 15 år. (9 kap. 72 a §)
• Ett nytt bemyndigande till regeringen om att den får meddela föreskrifter om nödvändiga och tidsbegränsade undantag från vissa krav i 2 kap. och 8 kap. Föreskrifter får även meddelas om undantag från kraven på bygglov, rivningslov och marklov och vissa bestämmelser om genomförande i 10 kap. (16 kap. 12 a §)

Effektiv och säker byggprocess - 1 juli

Proposition 2025/26:172

Effektiv och säker byggprocess, prop. 2025/26:172 (på regeringens webbplats)

Beslut planeras att tas av riksdagen den 7 maj.

Rollen som certifierat byggprojekteringsföretag utökas i plan- och bygglagen till att också omfatta kontroll vid genomförande av byggåtgärder.

Uttrycket certifierat byggprojekteringsföretag ändras till byggbedömare. Om en byggbedömare används, ska byggnadsnämnden inte pröva det som omfattas av byggbedömarens ansvar. Vilka nybyggnader som får omfattas av en byggbedömares ansvar kommer att framgå av föreskrifter som meddelas med stöd av lagen. Rollen som sakkunnig förstärks. För vissa byggåtgärder blir sakkunnigkontroll obligatorisk.

Kraven på kontrollplan utvecklas i fråga om vad kontrollerna ska omfatta och hur de ska utföras. Kontrollplanen delas upp i två planer – en för kontroll och en för avfall. En kontrollansvarig får inte kontrollera genomförandet av åtgärder som den har projekterat. Reglerna om tekniskt samråd blir tydligare i fråga om handlingar inför samrådet och vad det ska omfatta.

Byggherrens ansvar för projektering och genomförande förtydligas. Innebörden av arbetsplatsbesök förstärks. Det tydliggörs att ett slutbesked inte hindrar senare ingripanden. Anordningar som är väsentliga i fråga om bärförmåga, stadga och beständighet ska underhållas så att de alltid uppfyller sitt ändamål. Byggnadsnämnden får genom ett kontrollföreläggande kräva att ett byggnadsverks ägare eller nyttjanderättshavare ska kontrollera att sådana underhållskrav uppfylls.

Det tydliggörs att certifieringsverksamhet kan innefatta myndighetsutövning och att sådana beslut får överklagas. Förslaget i den delen innebär att förvaltningsuppgifter som innefattar myndighetsutövning även får överlåtas till utländska organ. 

Exempel på ändringar i PBL

Nya definitioner:

• Begreppen certifierings- eller kontrollorgan, certifikat, byggbedömare, kontrollansvarig, sakkunnig och funktionskontrollant definieras. 

Byggbedömare:

• Certifierade byggprojekteringsföretag byter namn till byggbedömare.
• Boverket ska få meddela föreskrifter om vad som krävs av en byggbedömare i fråga om kunskap, erfarenhet, lämplighet och certifiering och vad som krävs av den som certifierar byggbedömare.
• Byggbedömare kan användas vid nybyggnad och flytt av vissa byggnader. Vilka byggnader som omfattas kommer framgå av föreskrifter som Boverket ska ta fram.
• Byggbedömare kommer inte kunna användas för åtgärder som omfattas av obligatorisk sakkunnigkontroll.
• Byggherren får själv välja om denne vill använda byggbedömare, och i så fall när. Det kan vara enbart under lovskedet eller enbart under genomförandeskedet, eller under såväl lovskedet som genomförandeskedet.
• Byggbedömare får en utökad roll. De ska även ska kunna användas för kontroll av genomförande av vissa byggåtgärder.
• En byggbedömare som används för kontroll vid genomförandet ska ta fram en skriftlig beskrivning av vad som ska kontrolleras, vilka besök och andra kontroller som ska genomföras och vem som ska utföra kontrollerna.
• Byggbedömaren ska se till att kontrollerna utförs av någon som har kompetens för uppgiften och är självständig i förhållande till den som utför åtgärden.
• Byggbedömaren ska, som underlag för slutbesked, lämna en skriftlig redogörelse för de kontroller som byggbedömaren har ansvarat för och ett intyg om att utformningskraven på lämplighet och tillgänglighet och de tekniska egenskapskraven är uppfyllda.
• Byggbedömaren ska informera byggherren om avvikelser från de krav som gäller för åtgärden och vid behov meddela byggnadsnämnden.
• Boverket ges ansvar för en övergripande kontroll och för uppföljningen av systemet med byggbedömare. 

Handläggning:

• Om byggbedömare används för lovprövning eller avses att användas vid genomförandet ska ansökan om lov innehålla uppgifter om byggbedömare. 
• En ansökan om lov ska även innehålla uppgift om vem som har certifierat den eller de byggbedömare som anges i ansökan.
• Det intyg som en byggbedömare ska lämna för att styrka att vissa utformningskrav är uppfyllda, och därför inte ska prövas av byggnadsnämnden i lovet, ska ingå i ansökan om bygglov.

Prövning av lov:

• Möjligheten att undantas från nämndens prövning av vissa utformningskrav gäller endast om ett intyg från den byggbedömare som används vid lovprövningen visar att de aktuella utformningskraven är uppfyllda. 

Byggprocessen:

• Om en byggbedömare används för kontroll, ska det inte ställas krav på kontrollplan, kontrollansvarig eller arbetsplatsbesök för den kontroll som byggbedömaren ansvarar för.
• Byggbedömaren ska delta vid tekniskt samråd och slutsamråd.
• När en byggbedömare används får byggnadsnämnden inte besluta om kompletterande villkor avseende utformningskraven på ändamålsenlighet och tillgänglighet eller avseende de tekniska egenskapskraven.

Kontrollplan och avfallshanteringsplan:

• Den nuvarande kontrollplanen delas upp i två planer för kontroll vid genomförandet. 
• Kontrollplanen ska omfatta utförandet av en lov- eller anmälningspliktig åtgärd.
• Avfallshanteringsplanen ska omfatta vilka byggprodukter som kan återanvändas, vilket avfall som åtgärden ger upphov till och hur avfallet ska tas om hand.
• Byggherren ska senast 5 arbetsdagar före det tekniska samrådet lämna ett förslag till kontrollplan samt de tekniska handlingar som krävs för att nämnden ska kunna pröva frågan om startbesked. Byggnadsnämnden kan bestämma en annan tidsfrist.
• Bestämmelserna om kontrollplanens innehåll kompletteras med uppgifter om vilka krav som kontrollerna ska avse och hur de ska utföras. 

Tekniskt samråd:

• Om byggnadsnämnden anser det lämpligt, får nämnden bestämma att det tekniska samrådet inte ska behandla frågor som omfattas av en byggbedömares ansvar eller att samrådet i de frågorna ska ersättas av en skriftlig kommunikation.
• Frågor som behandlas vid det tekniska samrådet kompletteras med behovet av sakkunnigkontroll.

Startbesked:

• Om en byggbedömare har använts för prövningen av lov eller för kontroll vid genomförandet av en åtgärd ska startbesked ges utan att byggnadsnämnden bedömer att vissa krav i 8 kap. är uppfyllda.

Arbetsplatsbesök:

• Arbetsplatsbesökets betydelse förtydligas.

Slutsamråd:

• När åtgärden har omfattats av ett tekniskt samråd, eller om en byggbedömare används, ska ett slutsamråd hållas om det inte är uppenbart obehövligt.
• Förutom byggherren, kontrollansvariga och sakkunniga, ska byggbedömaren kallas till slutsamrådet. 
• När slutsamråd hålls för en byggåtgärd där byggbedömare använts vid genomförandet, ska byggbedömaren delta vid slutsamrådet.
• Vid slutsamrådet ska byggbedömarens redogörelse för genomförda kontroller gås igenom, liksom utlåtanden från kontrollansvariga och sakkunniga. Vidare ska slutsamrådet gå igenom förutsättningarna för ett slutbesked, inklusive byggbedömarens intyg om att utformningskrav och tekniska egenskapskrav är uppfyllda.

Slutbesked:

• När en byggbedömare används vid genomförandet ska slutbesked ges utan att byggnadsnämnden prövar om utformningskraven på ändamålsenlighet och tillgänglighet och de tekniska egenskapskraven är uppfyllda. En förutsättning för detta undantag är att byggherren har lämnat in byggbedömarens redogörelse för genomförda kontroller och byggbedömarens intyg om att kraven är uppfyllda.
• Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om vilka handlingar för arkivering som ska lämnas inför slutbesked när en byggbedömare används.
• Ett slutbesked ska inte hindra byggnadsnämnden från att ingripa med tillsynsåtgärder, om det senare visar sig att ett krav inte är uppfyllt.

Tillsyn:

• Byggnadsnämnden ska kunna rikta ett åtgärdsföreläggande mot en byggbedömare.

Sakkunnig:

• Rollen som sakkunnig förstärks och när sakkunniga ska användas liksom kraven på de sakkunniga och på deras uppgifter förtydligas. 
• Obligatorisk sakkunnigkontroll införs för vissa byggåtgärder. Vilka åtgärder eller byggnadsverk som ska vara föremål för obligatorisk sakkunnigkontroll kommer framgå av föreskrifter som Boverket kommer ta fram.
• Kontroll som utförs av en sakkunnig ska inte få omfatta ett arbete som han eller hon själv har varit delaktig i. 
• I fråga om kontroll av åtgärder som avser de tekniska egenskapsområdena bärförmåga, stadga och be ständighet, säkerhet i händelse av brand eller säkerhet vid användning ska den sakkunnige inte få vara anställd hos, närstående till eller i beroendeställning till byggherren, den som projekterar eller den som utför de åtgärder som kontrollen avser.
• En sakkunnig ska efter slutförd kontroll upprätta ett utlåtande och lämna det till den kontrollansvarige, som i sin tur ska lägga sakkunnig utlåtandet som en bilaga till det utlåtande som den kontrollansvarige ska lämna till byggherren och byggnadsnämnden som underlag för slut besked.

Kontrollansvarig:

• En person som har projekterat en åtgärd som omfattas av obligatorisk sakkunnigkontroll, får inte vara kontrollansvarig i samma projekt. 
• Den kontrollansvarige ska överlämna det protokoll som byggnadsnämnden upprättar över arbetsplatsbesöket till den eller de sakkunniga.

Överklagande:

• Ett ställningstagande av ett ackrediterat kontrollorgan vid en besiktning av en motordriven anordning ska få överklagas till länsstyrelsen i det län där besiktningen har ägt rum. Länsstyrelsen ska upphäva beslutet om det har fattats på felaktiga grunder. 
• Ett beslut om certifiering som meddelas av ett ackrediterat certifieringsorgan ska få överklagas till Boverket, som ska upphäva beslutet om det har fattats på felaktiga grunder.

Betydelsen av underhåll och skötsel lyfts fram: 

• Plan- och bygglagens portalparagraf kompletteras med en upplysning om att lagen innehåller bestämmelser om underhåll och kontroll av byggnadsverk.
• En anordning som syftar till att ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om bärförmåga, stadga och beständighet ska hållas i ett sådant skick att den alltid fyller sitt ändamål.

Kontrollföreläggande:

• Om det behövs för att säkerställa att det krav på underhåll som gäller uppfylls, får byggnadsnämnden förelägga byggnadsverkets ägare eller nyttjanderättshavare att se till att byggnadsverket kontrolleras. Föreläggandet får förenas med vite.
• Föreläggandet ska endast få omfatta de tekniska egenskapskrav som gäller bärförmåga, stadga eller beständighet, säkerhet i händelse av brand eller säkerhet vid användning.

Nytt mål för effektiv energianvändning och genomförande av det omarbetade direktivet om byggnaders energiprestanda - 1 juli

Proposition 2025/26:159

Nytt mål för effektiv energianvändning och genomförande av det omarbetade direktivet om byggnaders energiprestanda, prop.2025/26:159 (på regeringens webbplats)

Beslut planeras att tas av riksdagen den 20 maj.

I propositionen föreslås ett nytt mål för effektiv energianvändning. Vidare föreslås ändringar i lagen om energideklaration för byggnader och i PBL för att genomföra det omarbetade direktivet om byggnaders energiprestanda.

I lagen om energideklaration för byggnader utökas kraven för när en energideklaration ska upprättas till att även gälla vid en ombyggnad som innefattar en betydande del av byggnadens klimatskärm, det vill säga det som avskiljer byggnadens inomhusmiljö från utomhusmiljön. Vidare ska alla byggnader som ägs eller nyttjas av ett offentligt organ ha en energideklaration. Det införs en möjlighet till förenklad uppdatering av en energideklaration. Uppvärmnings-, ventilations- och luftkonditioneringssystem ska inspekteras med högst 3 eller 5 års intervall beroende på systemets storlek. Det införs också ett nytt verktyg, energirenoveringsplaner, som är frivilligt för byggnadsägaren att använda. Om möjligheten utnyttjas så kan planen ibland ersätta de rekommendationer som annars ska finnas i en energideklaration. För att underlätta tillsynen införs en upplysningsskyldighet för en byggnadsägare.

Det tekniska egenskapskravet i plan- och bygglagen som avser laddning av elfordon ändras till att avse hållbar mobilitet. Ändringen gör det möjligt att, i enlighet med det omarbetade direktivet, ställa krav på att det ska finnas cykelparkeringsplatser.

Ändringar i PBL

• Det tekniska egenskapskravet på laddning av elfordon ändras till att gälla för hållbar mobilitet. Ändringen gör att det utöver krav på att det ska finnas laddinfrastruktur för fordon även är möjligt att ställa krav på att det ska finnas cykelparkeringsplatser. (8 kap. 4 §)