Problem med inomhusmiljön

Det finns många som upplever problem med inomhusmiljön. Här hittar du till vägledning hos Boverket och hos andra aktörer om hur problem med inomhusmiljön kan hanteras.

Hälsoeffekter

Bristfällig inomhusmiljö kan leda till olika hälsobesvär, till exempel irritation i luftvägar och ögon, huvudvärk och trötthet. Läs mer om olika problem man kan uppleva i vägledningen Konskekvenser för hälsan

Konsekvenser för hälsan

Sambandskedja mellan byggnad och hälsa. Det finns fyra steg med koppling till inomhusmiljö där kontroller kan sättas in. Illustration: Boverket/Altefur Development

Hur mycket du kan påverkas av en specifik inomhusmiljö beror på hur du exponeras för den och hur känslig du är. Därför kan samma inomhusmiljö påverka olika människor olika mycket. Barn, sjuka och äldre lyfts ofta fram som grupper som är mer känsliga för dålig inomhusmiljö.

Allergier och överkänslighet (på 1177:s webbplats)

Folkhälsomyndigheten sammanställer regelbundet statistik på upplevda inomhusmiljöproblem. Runt 20 procent av befolkningen rapporterar att de upplever problem med inomhusmiljöer på något sätt.  

Folkhälsodata – Hitta och hämta statistik (på Folkhälsomyndighetens webbplats)

Olägenhet

I Boverkets byggregler används begreppet olägenhet som den nivå där hälsopåverkan är så stor att inomhusmiljön kan anses vara för dålig ur ett hälsoperspektiv. Olägenhet är ett definierat begrepp i miljöbalken. Det är viktigt att förstå att det finns skillnader på när det finns en olägenhet enligt byggregler och att någon kan uppleva ett komfortproblem inomhus.   

Miljöbalk (1998:808) 9 kap. 3 §

3 §
  Med olägenhet för människors hälsa avses störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.

Hur vet jag om mina problem beror på inomhusmiljön

Ibland märks det omedelbart att en inomhusmiljö är dålig, men ofta är det svårt att uppfatta. En tydlig indikation på att en inomhusmiljö kan vara olämplig är att personer får besvär när de vistas där och att besvären minskar eller försvinner när de befinner sig någon annanstans. Eftersom vissa byggnadsskador och hälsoeffekter utvecklas långsamt över tid kan det också vara svårt för den enskilde att se sambandet mellan sina reaktioner och en specifik inomhusmiljö.

Kontroll av inomhusmiljö

Det finns många olika sätt att kontrollera inomhusmiljöer. Man kan undersöka byggnaden eller mäta reaktioner hos personer i byggnaden. Man kan också fråga personer hur de upplever inomhusmiljön. Läs mer om olika sätt att kontrollera inomhusmiljöer i vägledningen.

Kontroll av inomhusmiljö

Vem kan hjälpa till

Får du akuta hälsoproblem är det sjukvården du ska vända dig till. Annars är det den som äger fastigheten, den du hyr av eller den du arbetar åt som du ska vända dig till först (den som har rådighet över problemet).  

Om den du hyr din bostad av inte vill agera på påtalade hälsoproblem kan du ta hjälp av din kommuns miljö- och hälsoskyddskontor.

Tillsynsvägledning om inomhusmiljö i bostäder (på Folkhälsomyndighetens webbplats)

Om din arbetsgivare inte vill agera på påtalade hälsoproblem kan du ta hjälp av ditt lokala eller regionala skyddsombud. Du kan även anmäla problemet till Arbetsmiljöverket. Läs mer i Arbetsmiljöverkets vägledning

Inomhusmiljö och hälsobesvär (på Arbetsmiljöverkets webbplats)

Tipsa om risker i arbetsmiljön (på Arbetsmiljöverkets webbplats)

Beroende på anledningen till inomhusmiljöproblemet och vilken försäkring du har kan det finns både tekniskt, ekonomiskt och juridiskt stöd via försäkringar. Exempelvis har många hemförsäkringar stöd för skadedjursbekämpning och hantering av vattenskador.

Läs under rubriken "Vem har ansvaret för vad, i inomhusmiljön" för fler tips.

Du kan hitta mer om hjälp hos Boverket och andra aktörer under respektive ämne i menyn.

Hur du utformar en teknisk lösning och vilken lösning som är bäst för dig hanteras inte av Boverket.   

Vem svarar på frågor som Boverket inte kan svara på?

Utreda problem med inomhusmiljön

Eftersom problem med inomhusmiljö kan ha olika grundorsaker och är kopplat till hur personer exponeras samt hur känsliga de är kan det vara utmanande att bevisa tydliga orsakssamband mellan en byggnads tekniska status och hur någon mår. Det finns olika kunskapsnätverk som arbetar med hur skadeutredning i byggnader kopplat till rapporterade inomhusmiljöproblem bör utföras. SWESIAQ:s har stöd för utredning av inomhusmiljörelaterade problem på sin webbplats.

SWESIAQs råd (på SWESIAQ:s webbplats)

Det är bra att ha en tydlig utredningsprocess beskriven. Det hjälper till med att konkretisera nästa utredningssteg och att inte dra slutsatser på för dåliga underlag.  

Exempel på vanliga steg i en utredning:

• Klargöra förutsättningar (konstruktionshandlingar, installationer, styrning, städrutiner, användning…),  
• inventera problem (vad, vem, när, var…),
• genomföra enklare kontroller (titta, lukta, fuktindikera, intervjua…)
• planera och genomföra fördjupade kontroller (byggfysikaliska simuleringar, uttagna prov för analys… utifrån resultat av enklare kontroller)
• värdera om beslutsunderlaget är tillräckligt bra för att kunna dra slutsatser,
• formulera slutsatser.  

Det finns många historiskt kända och utredda fel, brister och skador där orsakssambanden är klarlagda. Läs mer under respektive sakområde i menyn.

Åtgärda problem med inomhusmiljön

Det finns olika anledningar till att en byggnad behöver åtgärdas. Det kan vara bra att ha en tydlig åtgärdsprocess beskriven. Det brukar underlätta att dela in åtgärdsprocessen i flera steg och att vara tydlig med vilken steg man håller på att lösa.  

Tillfälliga förbättringsåtgärder för att kunna fortsätta att ha verksamheten igång, som att tillföra en portabel luftrenare eller köra ventilationen på max tills en åtgärd hinner komma på plats hanteras inte av Boverkets byggregler. 

Det är skillnad att återställa funktioner i en byggnad och att förbättra eller införa nya funktioner en byggnad. Att återställa en funktion till samma lösning som tidigare påverkas inte heller av Boverkets byggregler.

Förbättringar av funktioner eller införande av helt nya funktioner innebär en ändring av byggnaden och då behöver man ta hänsyn till Boverkets byggregler. 

Ändring av byggnader

Det finns olika kunskapsnätverk som arbetar med hur skadeutredning och åtgärdsprocesser i byggnader kopplat till rapporterade inomhusmiljöproblem bör utföras. 

Metod för bättre innemiljö (på SKR:s webbplats)

Regler hos flera myndigheter

Det finns regler om inomhusmiljö hos flera myndigheter.

Boverket  

För en god inomhusmiljö finns minimikrav i Boverkets byggregler. Ansvaret ligger på byggherren – den som uppför byggnaden eller genomför ändringar.

Krav på skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall

Krav på skydd mot buller i byggnader

Boverkets aktsamhetsregler har krav på att byggåtgärder inte får försämra andras miljö på ett oacceptabelt sätt under tiden åtgärden pågår.  

Aktsamhet

Det finns ofta överlappande lagar och regler förutom byggregler som också ska uppfyllas.  

Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljöverket har regler om inomhusmiljö för arbetsplatser baserade på arbetsmiljölagen.

Inomhusmiljön ska främja god arbetsmiljö och god hälsa (på Arbetsmiljöverkets webbplats)

Inomhusmiljö (på Arbetsmiljöverkets webbplats)

Systematiskt arbetsmiljöarbete (på Arbetsmiljöverkets webbplats)

Arbetsmiljöverket har också specifika regler för arbetsgivare vid byggnadsarbete. När man bygger finns ofta fler och mer potenta  föroreningskällor inomhus, än när byggnaden är klar.

Byggnads- och anläggningsarbete, projektering, byggarbetsmiljösamordning (på Arbetsmiljöverkets webbplats)

Folkhälsomyndigheten

Folkhälsomyndigheten har regler om inomhusmiljö baserade på miljöbalken, som gäller för verksamhetsutövare, till exempelvis fastighetsägare som hyr ut. Reglerna preciserar krav i miljöbalken.

Tillsynsvägledning om fastighetsägarens egenkontroll  (på Folkhälsomyndighetens webbplats)

Tillsynsvägledning om hälsoskydd för olika typer av verksamheter (på Folkhälsomyndighetens webbplats)

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus (FoHMFS 2014:13) (på Folkhälsomyndighetens webbplats)

Vem har ansvaret för vad, i inomhusmiljön?

Flera olika aktörer har ansvar för inomhusmiljön.

Byggherre

Som byggherre har du ansvar för att uppfylla Boverkets byggregler, om du bygger nytt, eller om du gör ändringar i en befintlig byggnad.

Byggnadens ägare

Som fastighetsägare har du ansvar för att din byggnad är i ett fungerande skick – du ska sköta och underhålla byggnaden så att dess utformning och tekniska egenskaper bevaras. Även tomten ska skötas, så att risken för olycksfall begränsas och så att det inte uppkommer betydande olägenheter för omgivningen eller trafiken. Du ska också genomföra besiktningar av till exempel ventilation.

Villaägare – när du äger och bor i huset

Som villaägare har du själv ansvaret för din boendemiljö. Det finns alltså inte någon utomstående aktör som har tillsynsansvar för att du har en bra inomhusmiljö. Därför behöver du själv ha kunskap om hur din byggnad fungerar, så att du kan se till att inomhusmiljön är bra.

Hyresvärd

Om du hyr ut ditt hus, skyddar miljöbalken den du hyr ut till. Det innebär att det finns krav på dig att se till att inomhusmiljön är bra.

Folkhälsomyndighetens vägledning om fastighetsägarens egenkontroll.

Tillsynsvägledning om fastighetsägarens egenkontroll  (på Folkhälsomyndighetens webbplats)

Hyresgäst

Som hyresgäst har du ansvar för att sköta de drift och underhållsrutiner som är uppräknade hyreskontraktet.  

Du behöver också släppa in fastighetsägarens representanter i din bostad för nödvändig tillsyn och nödvändigt underhåll.  

Bostadsrättsförening

En bostadsrättförening är en fastighetsägare (där styrelsen har ansvaret för verksamheten). Var gränserna går mellan föreningens ansvar och bostadsrättsägarens ansvar regleras i föreningens stadgar.   

Arbetsgivare

Om du är en arbetsgivare, har du ansvar för arbetsmiljörisker, vilket även innefattar inomhusmiljöfrågor.

Systematiskt arbetsmiljöarbete (på Arbetsmiljöverkets webbplats)

Inomhusmiljö (på Arbetsmiljöverkets webbplats)

Kommunens byggnadsnämnd

Byggnadsnämnden i kommunen utför tillsynen enligt Boverkets byggregler. De har kontakt med den som ansöker om bygglov eller gör en anmälan, och om de har frågor om byggnadens drift, exempelvis om det fanns avvikelser vid en OVK-besiktning.    

Byggnadsnämndens ansvar och uppgifter

Kommunens miljötillsyn

Miljötillsynen i kommunen utför tillsynen enligt miljöbalken. Miljönämnden kan exempelvis ställa krav på att inomhusmiljön ska förbättras.

Arbetsmiljöinspektörer

Utför tillsyn på arbetsplatser utifrån arbetsmiljölagen.