Vad är en god inomhusmiljö?

En god inomhusmiljö är en förutsättning för att människor ska må bra och kunna vistas i byggnader utan risk för ohälsa eller obehag. Här beskrivs centrala kvalitetsbegrepp för inomhusmiljö och hur inomhusmiljö kan bedömas och kontrolleras i byggnader.

Många saker påverkar

Det finns många saker som påverkar hur någon mår i en inomhusmiljö. Till exempel temperatur, luftkvalitet, fukt, ljud och ljus. Byggnadens utformning, vilka byggnadsmaterial som används och om det finns skador påverkar. Avfallshantering i och omkring en byggnad påverkar, till exempel genom lukter eller genom att skadedjur dras till byggnaden. Hur byggnaden styrs och underhålls kommer också att påverka inomhusmiljön. Hur mycket du kan påverkas av en inomhusmiljö beror också på vad du gör, hur ofta och länge du är där och om du är extra känslig för något.

Sambandskedja mellan byggnad och hälsa. Det finns fyra steg med koppling till inomhusmiljö där kontroller kan sättas in. Illustration: Boverket/Altefur Development

Avsedd användning

När byggnader projekteras och uppförs ska hänsyn tas till byggnadens tänkta användning. Olika typer av verksamheter ställer olika krav på inomhusmiljön. Det finns branschpublikationer som ger stöd för hur avsedd användning kan definieras.

Avsedd användning

Exponering och känslighet

Hur mycket du kan påverkas av en specifik inomhusmiljö beror på hur du exponeras för den och hur känslig du är. Därför kan samma inomhusmiljö påverka olika människor olika mycket.

Konsekvenser för hälsan

Barn, sjuka och äldre lyfts ofta fram som grupper som är mer känsliga för dålig inomhusmiljö. Hur människor påverkas varierar också mellan individer. Personer med allergi eller andra överkänslighetsproblem kan bli mer påverkade av brister i inomhusmiljön.

Allergier och överkänslighet (på 1177:s webbplats)

Gränsvärden

Att fastställa tydliga gränsvärden för en god inomhusmiljö är komplicerat. Det är långt ifrån alla mätbara faktorer där man lyckats forska fram en tydlig koppling till hälsa. Det finns också en skillnad på när något slutar att vara hälsofarligt och om alla upplever god komfort.

Vid långvarig exponering är det extra svårt att fastställa gränsvärden eftersom personer sällan är på samma ställe och gör samma sak hela tiden. Yttre faktorer som exempelvis väder påverkar normalt också inomhusmiljön vilket gör att kvaliteten på inomhusmiljön varierar. För kortare exponeringar där hälsokopplingen är mycket enklare att forska på finns det fler och tydligare gränsvärden.

Gränsvärden är hårt kopplade till den avsedda användningen. En bastu är ett bra exempel på när gränsvärden för en normal inomhusmiljö inte blir så relevanta. Gränsvärden har oftast också en stark koppling till den mätmetod och mätteknik som användes när gränsvärdet togs fram.

Läs mer i kunskapssammanställningarna på olika sakområden i menyn.

Kontroll av inomhusmiljö

Det finns många olika sätt att kontrollera inomhusmiljöer. Läs mer i vägledningen om kontroll av inomhusmiljö.

Kontroll av inomhusmiljö

Städkvalitet

Städning är viktigt för att minimera mängden föroreningar i inomhusmiljön.

Det finns specifika standarder för att beskriva hur välstädade byggnader är. Det finns också standardiserad mätteknik för saker som att bedöma hur smutsiga ventilationskanaler är.

Kvalitetsindex

Inomhusmiljöer kan beskrivas med olika kvalitetsindex där flera olika faktorer sammanställs till ett mer lätttillgängligt presentationsformat.

Luftkvalitet inomhus, IAQ

IAQ, Indoor Air Quality är ett vanligt internationellt samlingsbegrepp för luftkvalitet inomhus. Det finns hundratals standardiserade sätt mäta kvalitetsfaktorer och föroreningar i inomhusluft. Det är vanligt att projekteringen väljer vissa mättekniker för att styra byggnadens installationer och för att säkra upp lämplig luftkvalitet. Några exempel på kvalitetsparametrar som mäts är:   

• Lufttemperatur
• Luftfuktighet
• Koldioxid
• Partiklar
• Lättflyktiga gaser.

Resultat från flera olika mättekniker sammanställs ibland och redovisas som IAQ- index i olika sammanhang.  

Luftkvalitet

Luftföroreningar

Inomhusmiljökvalitet, IEQ

IEQ, Indoor Environmental Quality är ett vanligt internationellt samlingsbegrepp för kvalitet på inomhusmiljö. IEQ är ett bredare begrepp än IAQ. Det omfattar hela inomhusmiljön och hur olika miljöfaktorer tillsammans påverkar människors upplevelse och hälsa.

Några exempel på kvalitetsparametrar som kan ingå är:

• Luftkvalitet
• Termisk komfort
• Ljudmiljö
• Ljusmiljö.

Kontrollmetoder för inomhusmiljön

Kunskapssammanställning om innemiljökontroller

Boverket har låtit branschexperter inom inomhusmiljö kartlägga och jämföra olika sätt att bedöma inomhusmiljöer.  Rapporten Indikerande innemiljökontroller – en kartläggning finns tillgänglig på Malmö universitets webbplats.

Projekt – kunskapssammanställningar (på Malmö Universitets webbplats)

Vad kan jag göra själv?

Det finns flera saker du eller den som sköter byggnaden kan göra för att minska risken för dålig inomhusmiljö:

• Sköta drift och underhåll av byggnaden
• Ha bra städrutiner och välja rätt städprodukter
• Minimera förorenande verksamheter
• Mäta kvalitetsmarkörer på inomhusmiljön så att du kan agera snabbt om det uppstår problem.

Regler om god inomhusmiljö hos olika myndigheter

Det finns regler om inomhusmiljö hos flera myndigheter.

Boverket  

Boverket har byggregler med krav om byggnaders tekniska egenskaper enligt plan- och bygglagstiftningen. Byggnader ska utformas så att de fungerar för den avsedda användningen och så att drift och underhåll kan skötas.    

Krav på skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall

Hygien, hälsa och miljö (webbutbildning)

Krav på skydd mot buller i byggnader

Skydd mot buller (webbutbildning)

Hur du utformar en teknisk lösning och vilken lösning som är bäst för dig hanteras inte av Boverket.   

Vem svarar på frågor som Boverket inte kan svara på?

Krav på att kontrollera inomhusmiljön

Fastighetsägare och verksamhetsutövare har ansvar för att inomhusmiljön uppfyller gällande krav och inte orsakar olägenhet för människors hälsa. Det kan innebära att regelbundet kontrollera ventilation, fuktförhållanden och andra faktorer som påverkar inomhusmiljön.

Arbetsmiljöverket har regler om inomhusmiljö för arbetsplatser baserad på arbetsmiljölagen.

Inomhusmiljö (på Arbetsmiljöverkets webbplats)

Systematiskt arbetsmiljöarbete (på Arbetsmiljöverkets webbplats)

Skillnaden mellan myndigheternas regler

Boverkets byggregler ställer krav på byggnaden, utifrån den avsedda användningen. Kraven gäller det som byggs nytt eller ändras. Boverket har normalt inga retroaktiva krav. Inom termisk komfort innebär det exempelvis att krav på klimatanpassning av en byggnad bara går att ställa utifrån byggreglerna när en byggnad ändras. Tillsynen över byggreglerna utförs av kommunens byggnadsnämnd.

Miljöbalken och arbetsmiljölagen syftar till att skydda personer i verksamheter. De ställer krav på den verksamhet som bedrivs, inte på själva byggnaden. 

Om exempelvis den termisk komforten har blivit för dålig på grund av ett varmare klimat, kan tillsynen ställa krav på åtgärder utifrån dessa regelverk, oavsett vilka byggregler som gällde vid uppförandet.  

Tillsynen av miljöbalksregler utförs vanligtvis av kommunen, ofta miljöinspektörer. Tillsynen av arbetsmiljöregler utförs av Arbetsmiljöverkets inspektörer.  

Du kan läsa mer om olika krav på byggnader i webbguiden En byggnads liv.

Boverket – En byggnads liv