Nationella riktlinjer för val av klimatscenarier

Regeringen har gett Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), Boverket och Trafikverket i uppdrag att ta fram förslag på nationella riktlinjer för hur klimatscenarier ska väljas och användas. Riktlinjerna ska hjälpa statliga myndigheter, kommuner och andra aktörer att bedöma klimatrelaterade risker på ett likartat och tydligt sätt. Uppdraget ska slutrapporteras i december 2027.

Varför behövs nationella riktlinjer?

Klimatet blir varmare så länge nettoutsläppen av växthusgaser inte minskar till noll. I Sverige går uppvärmningen snabbare än det globala genomsnittet. Det innebär bland annat:

• stigande havsnivåer
• fler och längre värmeböljor
• mer och kraftigare regn
• ökade risker för översvämningar, ras, skred och erosion.

När vi planerar för bebyggelse, infrastruktur och andra anläggningar behöver vi ta höjd för hur klimatet väntas förändras. I dag ger myndigheter ibland olika besked om hur klimatrelaterade risker ska beaktas. Det skapar osäkerhet för kommuner och andra aktörer som ska fatta beslut.

Regeringen har i Nationell strategi och handlingsplan för klimatanpassning (skr. 2023/24:97) lyft att nationella riktlinjer ska skapa bättre förutsättningar för ett effektivt klimatanpassningsarbete. Nationella expertrådet för klimatanpassning betonar också att det behövs en flexibilitet för att kunna hantera förändrade förutsättningar och samhällsbehov.

Nationell strategi och regeringens handlingsplan för klimatanpassning (på Sveriges riksdags webbplats)

Vad är uppdraget?

SMHI, Boverket och Trafikverket ska gemensamt ansvara för att lämna förslag på vetenskapligt baserade, nationella riktlinjer för vilket eller vilka klimatscenarier som bör användas och i vilka tidsperspektiv. Vi ska föreslå om riktlinjerna bör vara bindande eller rådgivande och hur de ska regleras, samt hur de ska hållas uppdaterade. Vid behov ska myndigheterna även komplettera riktlinjerna med ytterligare vägledning och beslutsstöd. Efter att vi har lämnat in förslaget är det regeringen som fattar beslut om riktlinjerna.

Boverket ska särskilt ansvara för att bedöma hur riktlinjerna ska tillämpas inom planering, byggande och boende och hur det påverkar våra befintliga vägledningar. Vi ska även bedöma vilka nyttor, kostnader och risker riktlinjerna kan innebära för den fysiska planeringen.

En första delleverans – internationell utblick

Som ett första steg ska SMHI göra en internationell utblick och se hur andra länder arbetar med nationella klimatscenarier. SMHI ska också ta hänsyn till EU-kommissionens pågående arbete med ett europeiskt ramverk för klimatresiliens och riskhantering, samt analysera vilka klimatscenarier som är möjliga att utgå från utifrån dagens kunskapsläge. Denna delredovisning ska lämnas i oktober 2026.

Hur går arbetet till?

Uppdraget att ta fram nationella riktlinjer är brett och berör många delar av samhället. Därför är samverkan en avgörande del av arbetet. Synpunkter ska inhämtas från myndigheter, kommuner och andra berörda aktörer.

I uppdragets inledande skede lägger vi stor vikt vid löpande dialog och samarbete, för att kartlägga behov, få inspel och förankra inriktning och arbetssätt. Flera dialogmöten har redan genomförts, bland annat med de myndigheter som omfattas av förordningen om myndigheters klimatanpassningsarbete, Expertrådet för klimatanpassning, Sveriges kommuner och regioner (SKR) och olika kommunnätverk.

I november planerar vi för ett externt event på SMHI i Norrköping. Då kommer SMHI presentera resultat från den internationella utblicken. Under dagen planeras det även för en workshop om hur nationella riktlinjerna kan utformas.