Om utanförskap

Med utanförskap avses här situationer där människor har begränsade möjligheter att delta i centrala delar av samhällslivet, såsom arbete, utbildning, trygghet och delaktighet. På den här sidan beskriver vi hur utanförskap hänger ihop med bostadsområden, var det är vanligt, vilka konsekvenser det får och hur Boverket mäter utanförskap.

Rikt och jämlikt men ändå ojämlikt

I ett internationellt perspektiv är Sverige ett jämlikt land med hög levnadsstandard och relativt små inkomstskillnader. De allra flesta svenskar bor i bra och välutrustade bostäder. Som exempel är skillnaderna i hälsa och förväntad livslängd mellan låginkomsttagare och höginkomsttagare mindre än i många andra länder. Sverige har också ett omfattande välfärdssystem, gratis utbildning och en sjukvård i världsklass, som bidrar till en generellt hög levnadsstandard.

Samtidigt som förutsättningarna generellt sett är goda i Sverige så finns det också betydande utmaningar. Många människor i Sverige lever i utanförskap och många bostadsområden präglas av omfattande socioekonomiska problem. Det handlar bland annat om hög arbetslöshet, trångboddhet, svaga skolresultat och otrygghet till följd av våld och kriminalitet.

I betänkandet Det handlar om oss (SOU 2025:76) konstateras att utanförskapet är nära förbundet med den demografiska förändring som Sverige genomgått, med en stor invandring från icke västerländska länder. Det innebär att frågor om utanförskap ofta är nära kopplad till frågor om migration, integration och mottagande. Utanförskap är dock ett komplext samhällsproblem som påverkas av många faktorer, såsom utbildning, arbetsmarknad, bostadssegregation och inte enbart av människors ursprung eller bakgrund.

Orsaker till utanförskap

Utanförskap är i grunden ett socialt och ekonomiskt tillstånd som innebär att individer eller grupper av olika skäl står utanför centrala delar av samhällsgemenskapen. Utanförskapet beror sällan på en enskild orsak utan  påverkas ofta av flera faktorer som samverkar på individ-, grupp- och samhällsnivå. Utbildning, etablering på arbetsmarknaden, sociala nätverk och hälsa kan påverka människors möjligheter att delta i samhällslivet.

En del bostadsområden har en stark koncentration av resurssvaga hushåll och en hög andel boende med utländsk bakgrund, vilket ofta sammanfaller med utanförskap. I forskningen har ekonomisk ojämlikhet varit en central faktor ända sedan segregationsforskningens födelse. Det är inte överraskande att det i attraktiva bostadsområden med småhus eller bostadsrätter framför allt bor resursstarka hushåll, helt enkelt för att höga bostadspriser gör det svårt för dem som saknar tillräckliga ekonomiska resurser att ha råd med sådana boenden. 

En annan viktig orsak bakom boendesegregation handlar om de medvetna eller omedvetna val som individer gör och vilka preferenser vi har för olika bostadsområden. Vi tenderar att vilja bo i närheten av människor som liknar oss själva sett till socioekonomiska resurser, bakgrund och livsstil; i ett område där vi känner oss trygga och där vill vi låta våra barn växa upp. Samtidigt väljer vi ofta bort områden som har dåligt rykte, där vi inte känner igen oss i miljön och där vi känner oss som ”avvikande” eller tillhör en minoritet.

I områden med stort utanförskap finns det ofta andra problem och utmaningar än utanförskap i sig, så som otrygghet, kriminalitet, ohälsa och bristande resurser. Utredningen om Parallella samhällsstrukturer (SOU 2026:53) betonar samtidigt att segregation och socioekonomisk utsatthet inte ensamt förklarar utvecklingen. Låg tillit till samhällets institutioner, normer och maktstrukturer som begränsar individers handlingsutrymme kan också bidra till att utanförskap uppstår och lever kvar.

Utanförskapsområden i Sverige

Enligt Boverkets och Statistiska centralbyråns (SCB) fördjupade analys av utanförskap fanns det 167 områden som år 2024 hade stora utmaningar relaterade till utanförskap, av vilka 66 områden hade en särskilt omfattande problematik. De flesta av områdena är belägna i storstäder och större städer, men det finns en spridning i större delen av landet. Analysen bygger på sex problemvariabler:

• Svaga skolresultat
• Trångboddhet
• Bidragsberoende
• Svag arbetsmarknadsanknytning
• Kriminalitet
• Lågt demokratiskt deltagande.

I de 167 utanförskapsområdena domineras bostadsbeståndet av hyresrätter, ofta uppförda under miljonprogramsåren (1965–1974). Det är områden som ofta brottats med attraktivitetsproblem och socioekonomiska utmaningar sedan lång tid tillbaka. En del av utanförskapsområdena har en djupare och mer svåråtkomlig problematik. I områden med hög andel befolkning med utländsk bakgrund finns det inte sällan integrationsproblem med normer och värderingar som avviker från majoritetssamhällets, till exempel kring jämställdhet, hbtq-frågor och hedersrelaterat våld och förtryck.

Det kan även finnas parallella samhällsstrukturer i delar av samhället där kriminella nätverk, klaner och maktstrukturer har en stor påverkan på lokalsamhället. Samtidigt kan man se förbättringar över tid, till exempel har självförsörjningsgraden ökat sedan 2014, särskilt bland kvinnor och personer födda utanför Europa, om än från låga nivåer. Utbildningsnivån har förbättrats över tid med en minskande andel som har enbart förgymnasial utbildning, även om det fortfarande är den vanligaste utbildningsnivån.

Utvecklingen i områden med stort utanförskap (rapport på Boverkets webbplats)

Utanförskapets pris och konsekvenser

Utanförskapet medför betydande konsekvenser för såväl individen som samhället. För den enskilde kan det innebära sämre livsvillkor, begränsade livschanser och minskad framtidstro. Begränsade möjligheter till självförsörjning kan även minska den ekonomiska självständigheten och individens handlingsutrymme. För samhället innebär utanförskapet ökade offentliga utgifter och uteblivna skatteintäkter men också ett bredare samhällsekonomiskt bortfall när människors kompetens och arbetsförmåga inte tas till vara. Därtill kan utanförskap bidra till boendesegregation och begränsad social rörlighet. På längre sikt riskerar bestående skillnader i livsvillkor och framtidsutsikter att försvaga den sociala sammanhållningen och tilliten till samhällets institutioner.

Olika dimensioner av utanförskap kan förstärka varandra och bidra till att problemen blir varaktiga. Bristande utbildning kan försvåra etableringen på arbetsmarknaden, vilket i sin tur kan begränsa möjligheterna att etablera sig på bostadsmarknaden och uppnå ekonomisk självständighet. Samtidigt kan långvarigt utanförskap minska individens tillgång till sociala kontaktytor som skulle kunna leda ut ur utanförskapet, såsom jobbkontakter. När flera hinder sammanfaller kan de sammantaget få större konsekvenser än vart och ett för sig, och konsekvenserna kan i sin tur bidra till att upprätthålla de ursprungliga problemen. Utanförskap bör därför förstås som ett överlappande och dynamiskt fenomen, där individuella förutsättningar och strukturella villkor samverkar och där orsaker och konsekvenser kan förstärka varandra över tid.

Om utanförskapet blir långvarigt kan det även påverka nästa generations uppväxtvillkor och framtidsutsikter. Skillnader i tillgång till resurser, förebilder och etablerade vägar in i utbildning och arbetsliv kan bidra till att ojämlika livschanser består över tid. Det innebär en risk för att utanförskap reproduceras mellan generationer, även om utvecklingen inte är given.

Att motverka utanförskap

Att motverka utanförskap kräver ett brett och långsiktigt arbete. Insatser behöver både stärka människors möjligheter till arbete, utbildning och egen försörjning och förbättra förutsättningarna i områden där utanförskapet är stort. Det handlar bland annat om en god och trygg boendemiljö, fungerande skolor, samhällsservice, närvaro av offentliga institutioner och möjligheter till möten och delaktighet.

För att minska segregationen behöver arbetet också omfatta den byggda miljön och bostadsutbudet. Områden där utanförskapet är stort behöver bli mer attraktiva att bo i, kriminalitet och parallella samhällsstrukturer måste bekämpas och integrationen förbättras, samtidigt som arbetet med att minska boende- och skolsegregationen behöver fortsätta. Planering, bostadsbyggande, service och andra insatser behöver därför ses tillsammans och anpassas efter lokala förutsättningar.

Tilliten till samhället är en viktig del i arbetet. Offentliga aktörer behöver vara närvarande, tillgängliga, och förtroendeskapande. Det behövs också tidiga och samordnade insatser för barn och unga samt samverkan mellan kommuner, myndigheter, civilsamhälle och andra lokala aktörer. Arbetet behöver följas upp med kunskap och data så att insatser riktas dit de gör störst nytta,

Mått på utanförskap

Boverket har tagit fram e-tjänsten Mått på utanförskap, som är ett verktyg där man kan se landets alla regionala statistikområden (RegSO) och utforska olika faktorer som bedöms spegla olika typer av socioekonomiska utmaningar och förutsättningar kopplade till utanförskap.

Mått på utanförskap (statistik)