Byggprognos analys juni 2026

Marknadsoro och ett bostadsbyggande som inte vill ta fart präglar Boverkets juniprognos. Samtidigt finns tecken på växande optimism på bostadsmarknaden vilket skapar förutsättningar för en vändning på sikt.

Byggprognos

Boverkets beräkning är att det påbörjas cirka 28 800 bostäder i år, varav 26 800 genom nybyggnad och 2 000 genom ombyggnad. Vår prognos är sedan att byggandet återhämtar sig under 2027 och 2028.

År 2027 förväntar vi oss att det påbörjas 35 800 bostäder, varav 33 500 genom nybyggnad. Under 2028 förväntar vi oss ett påbörjande på cirka 34 700 bostäder, varav 32 700 genom nybyggnad.

Boverkets prognos för antalet färdigställda bostäder är att det kommer färdigställas ungefär lika många bostäder under åren 2026 till 2028, vilket innebär ett färdigställande på cirka 29 000 bostäder per år.

Figur 1. Antal påbörjade och färdigställda bostäder 2011 – 2025 samt Boverkets prognos 2026 – 2028. Källa: SCB och Boverket. Illustration: Boverket

Boverkets bedömning

Påbörjandet av bostäder har under de tre första månaderna varit svagare än förväntat. Det här leder till att Boverkets juniprognos över påbörjandet blir lägre än marsprognosen för 2026.

Samtidigt finns tecken på att byggprognosen för 2026 kan vara i underkant. Byggloven visar exempelvis på liknande nivåer som under 2025, vilket skulle indikera att det inte blir någon mindre inbromsning.   

Boverket får liknande signaler från byggbranschen, både från samtal och från marknadsdata. De branschrepresentanter som Boverket talat med lyfter att det blivit bättre under 2026, även om det inte handlar om någon jätteförbättring. Marknadsdata från andrahandsmarknaden indikerar vidare tecken på vändning, genom fler försäljningar, ett lägre utbud och bättre förutsättningar för bostadsaffärer. 

Så varför är påbörjandet relativt lågt? 

• Fortsatt ansträngda förutsättningar.
  Förutsättningarna för nyproduktionen är, trots återhämtningen, fortsatt ansträngda efter de stora kostnadsökningarna 2022/2023. Köpkraften har inte helt återhämtat sig, byggkostnaderna är höga och det råder en stor konkurrens från andrahandsmarknaden. Boverkets bedömning är att de här faktorerna kommer vara med och bromsa nyproduktionen framöver. 
• Marknadsoro från kriget i Mellanöstern.
  De ansträngda förutsättningarna innebär att marknaden blir ännu mer mottaglig för ny oro. Kriget i Mellanöstern, belyser det. Vår bild är att kriget haft en begränsad real effekt på byggandet. Samtidigt verkar det räcka med mindre störningar och oro för framtida negativa konsekvenser för att byggandet inte ska vända. 
• Den demografiska utvecklingen.
  Boverkets byggbehov för 2026–2035 indikerar att cirka 30 000 bostäder behövs årligen för att täcka det tillkommande behovet som finns. Om övriga förutsättningar är ansträngda och den mer långsiktiga efterfrågan inte heller väntas öka, då blir det tufft för nyproduktionen att kraftigt vänd uppåt. 

Sammanfattningsvis är Boverkets bedömning, trots nedskrivningen av prognosen för 2026, att det finns potential för återhämtning för byggandet under hösten. Vår förväntan är därför att byggandet under 2026 kommer påminna mer om 2025 än vad vi förväntade oss i mars.  

Marknadsförutsättningar

Inflationstakten (KPI och KPIF) har minskat under inledningen av året enligt SCB. Trots ökade drivmedelspriser, på framför allt diesel, har inflationstakten sjunkit till följd av sänkta matpriser och lägre räntekostnader.

Utvecklingen av inflationen är i linje med Riksbankens analys från i mars. Där prognostiserar Riksbanken att inflationen tillfälligt drivs upp till följd av kriget i Mellanöstern, samtidigt som den dämpas av den sänkta matmomsen. Riksbankens bedömning är därför fortsatt att inflationen förväntas utvecklas i linje med två procent.

Marknadsräntorna, genom exempelvis STIBOR, har ökat något under våren för att sedan gå ner igen. Det här påverkade flera av bankernas bolåneräntor, som under inledningen av kriget i Mellanöstern ökade och sedan nu under maj minskat.

Fortsätter inflationsutvecklingen vara stabil framöver bör det leda till att styrräntan ligger kvar på cirka 2 procent (+/- 0,25 procent) i år.

Utifrån en stabil styrränta på omkring 2 procent och givet att kriget i Mellanöstern inte trappas upp, är Boverkets bedömning att de rörliga bolåneräntorna ligger kvar på cirka 3 procent under 2026.

Hushållens situation

Hushållens ekonomiska situation fortsatte förbättras under 2025 genom löneökningar som var högre än inflationsutvecklingen. Medlingsinstitutet bedömer att lönerna i maj 2025 var cirka 3,5 procent högre än i maj 2024, medan KPIF‑inflationen samma månad låg runt 2,3 procent i årstakt.

Mycket talar också för att hushållens köpkraft kommer fortsätta återhämta sig under 2026 genom fortsatta reallöneökningar större än inflationen i kombination med en mer expansiv finanspolitik. Risken för ett bakslag är dock fortfarande aktuell, genom ökade bränsle- och energikostnader till följd av kriget i Mellanöstern.

Hur har då ”mer pengar i plånboken” påverkat hushållen? Genom att titta på det allmänna stämningsläget, förändringar av belåning och bokade bostadsrätter får vi en ledtråd kring om reallöneökningarna översätts till bostadskonsumtion.

Hushållen är fortsatt pessimistiska enligt Konjunkturinstitutets Konjunkturbarometer från i maj 2026. Att hushållen är pessimistiska kring det ekonomiska läget är ingen nyhet, och även om fler hushåll är pessimistiska nu jämfört med inledningen av året så är det fortfarande en större optimism jämfört med maj 2025.  

Bokningarna av nyproducerade bostadsrätter ökade under inledningen av 2026 enligt Booli Pro med cirka 20 procent, vilket i siffror innebär att nästan 210 fler bokningar har gjorts jämfört med samma period 2025. Även bolånen hade under april 2026 en årlig tillväxttakt på 3,1 procent enligt SCB, vilket är en ökning jämfört med 2025 då de ökade med 2 procent.

Precis som tidigare år är bilden över hushållens agerande något splittrad. Å ena sidan är de senaste årens generella pessimism kvar. Å andra sidan ser vi fortsatt hur bolånen fortsätter att öka och att fler bokar nya bostadsrätter.

Utbudssidan

Enligt SCB färdigställdes det cirka 33 400 bostäder under 2025, vilket är en minskning med cirka 14 700 bostäder, eller en tredjedel färre, jämfört med 2024. Nedgången förklaras av att färre bostäder påbörjats de senaste åren. De senaste årens stora minskningar är därför väntade.

Byggkostnaderna har, enligt siffror från SCB:s byggkostnadsindex, ökat något jämfört med förra året. Ökade entreprenörskostnader, till följd av ökade transportkostnader, är förklaringen till de ökade byggkostnaderna.

Kostnadsökningarna under inledningen av 2026 har dock varit modesta i jämförelse med utvecklingen efter den ryska invasionen av Ukraina, så det går inte att peka på någon kostnadschock under 2026.

Figur 2. Utveckling av Byggkostnadsindex, index Jan 2022 = 100 och index Jan 2026=100. Källa: SCB, Boverket bearbetning. Illustration: Boverket

Även om byggkostnaderna inte ökat dramatiskt så är de fortsatt höga och upplevs som ett hinder. Enligt årets Bostadsmarknadsenkät från Boverket svarade nästan 8 av 10 av kommuner att höga produktionskostnader bedöms som en av de främsta faktorerna som begränsar byggandet. Det här ligger helt i linje med hur kommunerna svarat efter att byggkostnaderna ökade kraftigt efter krigsutbrottet i Ukraina.

Andrahandsmarknaden

Bostadsförsäljningarna går starkt och under årets första fem månader såldes det cirka 10 procent fler bostäder på andrahandsmarknaden jämfört med samma period 2025 enligt Booli Pro.

Fler försäljningar dämpar utbudsökningen av bostäder och antalet bostäder på andrahandsmarknaden ligger under inledningen av året lägre än förra året. Att vi nu har ett utbud som är lägre än föregående år är första gången sedan maj 2022 enligt statistik från Booli Pro.

Figur 3. Utbud av bostäder. Källa: Booli Pro, Boverket bearbetning. Illustration: Boverket

Bostadspriserna fortsätter att öka, enligt Valueguards HOX-index, under inledningen av 2026 och närmar sig nu nivåerna från sommaren 2022. Priserna har ökat för villor och bostadsrätter i alla tre storstäderna och starkast har bostadsrättspriserna i Stockholm utvecklats.

Statistiken över försäljningar, utbud och pris indikerar är att den tröghet som präglat bostadsmarknaden nu börjar släppa. Det stora övertag som köparna haft börjar också försvagas, enligt Fastighetsbyråns Mäklarpanel. Det bör göra det lättare för köpare och säljare att komma överens om en affär.

När det kommer till tiden för att göra affärer finns det även här tidiga positiva tendenser, enligt siffror från Booli Pro. Det tar fortsatt längre tid än tidigare, men tendensen de senaste två månaderna är att 2026 närmar sig 2025, i stället för att öka tydligt.

Figur 4. Antal dagar på Booli. Källa: Booli Pro, Boverket bearbetning. Illustration: Boverket