Miljöindikatorer – aktuell status
Bygg- och fastighetssektorns miljöpåverkan står för en betydande del av samhällets miljöpåverkan. Sammantaget står sektorn för 6 till 40 procent av miljöpåverkan i Sverige inom de områden som följs upp med Boverkets miljöindikatorer. Dessutom bidrar sektorn till ytterligare utsläpp i andra länder genom import av byggprodukter.
Bygg- och fastighetssektorns miljö- och klimatpåverkan
Boverkets miljöindikatorer baseras på underlag från Statistikmyndigheten SCB och samtliga data förutom för avfallsindikatorn gäller för 2021 (senast tillgängliga data från SCB). För avfallsindikatorn redovisas inga nya data denna gång då data uppdateras vartannat år. Inför denna revidering har Boverket gjort en översyn av metoden för att skatta miljöpåverkan från bygg- och fastighetssektorn vilket gör att data skiljer sig mot tidigare år. Hela tidsserien räknas dock om så att det går att se en utveckling över tid. Notera att miljöpåverkan från anläggning av väg och järnväg inte ingår i Boverkets miljöindikatorer, däremot finns uppgifter om väg- och järnväg särredovisade i öppna data-filen som du hittar i relaterad information.
När både inhemsk produktion och import läggs ihop visar den senaste beräkningen av bygg- och fastighetssektorns miljöpåverkan olika trender för de olika indikatorerna. Sedan 2008 visar utvecklingen av indikatorer på följande:
- en minskning av växthusgasutsläpp och kväveoxidutsläpp
- en ökning av partikelutsläpp, total energianvändning och användning av miljö- och hälsofarliga kemikalier.
Under 2008–2021 har förädlingsvärdet och sysselsättning i bygg- och fastighetssektorn och dess värdekedja ökat med 24 respektive 29 procent. Att man har sett minskade utsläpp av växthusgaser och samtidigt en ökad produktion sedan 2008 innebär att man har lyckats frikoppla produktionen från bygg- och fastighetssektorns värdekedja från dess klimatpåverkan. Det vill säga klimatpåverkan minskar trots att produktionen ökar i sektorn. Det gäller även för indikatorn ”utsläpp av kväveoxider”.
Jämfört med året innan (år 2020), har utsläpp av växthusgaser, kväveoxider, partiklar, total energianvändning samt användning av miljö- och hälsofarliga kemikalier ökat. Sysselsättningen kopplad till bygg- och fastighetssektorn ökade med 1,9 procent 2021 jämfört med 2020. Förädlingsvärdet i sektorn och dess värdekedja ökade med 1,4 procent under samma period.
Utveckling för indikatorerna sedan tidsseriens början 2008, 3-årssnitt och året före
| Indikator | sedan 2020 | 3-årssnitt | sedan 2008 |
| Växthusgaser (tusen ton CO2-ekvivalenter) | 12,5 % | -2,2 % | -6 % |
| NOx (tusen ton) | 11,0 % | -0,7 % | -5 % |
| Partiklar (tusen ton) | 23,4 % | 7,1 % | 27 % |
| Total energianvändning (TWh) | 7,3 % | 0,4 % | 11 % |
| Miljöfarliga kemikalier (tusen ton) | 39,7 % | 26,6 % | 320 % |
| Hälsofarliga kemikalier, exkl. cement (tusen ton) | 11,6 % | 7,0 % | 20 % |
| Sysselsättning (1 000 anställda) | 1,9 % | 0,5 % | 29 % |
| Förädlingsvärde (MSEK, 2015 års fasta priser) | 1,4 % | 1,1 % | 24 % |
Källa: Boverket/SCB
Utsläpp av växthusgaser minskar
Totalt sett var utsläppen av växthusgaser (inhemska utsläpp och import) från bygg- och fastighetssektorn cirka 18,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2021 vilket var högre än året innan, då de låg på cirka 16,8 miljoner ton. Både ökade utsläpp från importerade produkter och från produktion i Sverige bidrog till den totala ökningen mellan 2020 och 2021. Sett till ett 3-årssnitt, det vill säga den genomsnittliga årliga förändringen i växthusgasutsläpp 2019, 2020 och 2021, så har växthusgasutsläppen minskat med 2,2 procent per år. Sysselsättningen kopplad till bygg- och fastighetssektorn ökade med 1,9 procent 2021 jämfört med 2020. Förädlingsvärdet i sektorn och dess värdekedja ökade med 1,4 procent under samma period.
Bygg- och fastighetssektorns inhemska utsläpp (exklusive import) står för 21,7 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser år 2021. Jämfört med 2020 är detta en ökning med cirka 0,1 procentenheter. Sektorn stod även för 19 procent av Sveriges totala inhemska kväveoxidutsläpp, 28 procent av partikelutsläppen, 34 procent av energianvändningen samt 10 respektive 6 procent av användningen av hälsofarliga och miljöfarliga kemikalier. Mängden genererat avfall stod för 40 procent av totalen för Sverige (2020). Dessutom bidrar sektorn till utsläpp i andra länder på grund av import i bygg- och fastighetssektorns värdekedja.
Nya styrmedel för att minska klimatpåverkan nationellt och i Norden
En lag om klimatdeklaration för nya byggnader trädde i kraft den 1 januari 2022. Införandet av lagen är ett styrmedel för att minska klimatpåverkan från byggnader vid uppförande. Boverket har ansvar för tillsyn av klimatdeklarationerna och under 2023 har tillsynsverksamheten startat upp. Det innebär att Boverket kontrollerar att uppgifterna i deklarationen är riktiga och att klimatpåverkan inte avviker väsentligt från det deklarerade värdet. Boverkets handbok om klimatdeklarationer har i början av 2024 uppdaterats med uppföljning och statistik från klimatdeklarationsregistret och Boverkets tillsyn. Där framgår det att under perioden 2022–2023 registrerades det 724 klimatdeklarationer hos Boverket där merparten utgörs av småhus. Klimatpåverkan varierar mellan 78–278 kg CO2e/m2 bruttoarea för olika byggnadstyper (medianvärde). Statistiken är under utveckling.
Uppföljning och statistik om klimatdeklaration
Boverket har haft i uppdrag av regeringen 2022–2023 att lämna ett författningsförslag om bland annat när krav på gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan kan införas som är tidigare än 2027. I maj 2023 lämnade Boverket en slutredovisning till regeringen genom rapporten "Gränsvärde för byggnaders klimatpåverkan och en utökad klimatdeklaration". Boverket föreslår att gränsvärden kan införas tidigast den 1 juli 2025 i reglerna om klimatdeklarationer för byggnader. Enligt förslaget ska gränsvärdet gälla maximalt tillåten klimatpåverkan för modul A1–A5 i kg CO2e/m2 BTA från de byggnader som uppförs och omfattas av regler om klimatdeklarationer för byggnader. Gränsvärdet föreslås att omfatta samtliga byggdelar av en byggnad från grunden och dess isolering, förutom solceller och fast utrustning. Boverket föreslår även en utökad klimatdeklaration som omfattar hela byggnadens livscykel från den 1 januari 2027. Klimatpåverkan för markarbeten och markförstärkning ska även redovisas i en klimatdeklaration. Skälet till att införa en utökad klimatdeklaration senare, än gränsvärdena för byggnaders klimatpåverkan, är att kunna göra eventuella anpassningar till kommande EU-regler. Krav på klimatdeklaration föreslås även vid vissa ändringar av befintliga byggnader från den 1 januari 2027.
Uppdrag om hur påskynda införande av gränsvärden om klimatpåverkan från byggnader
Nordiska ministerrådet beslutade om en deklaration för ökad nordisk harmonisering av byggregler om klimatpåverkan 2018 och 2019. Det genomförs inom det nordiska programmet "Nordic Sustainable Construction" och arbetspaketet som kallas "Nordic Harmonisation of Life Cycle Assessment". Inom arbetspaketet genomförs under 2023–24 flera nordiska projekt som rör data och datakvalitet, gränsvärden, digitalisering och uppföljning. Ett femte nordiskt klimatforum "Nordic Climate Forum for Construction" genomfördes i september 2023 i Helsingfors, med deltagare från de nordiska byggmyndigheterna, EU-kommissionen och nordiska byggbranschen. Syftet med forumet var att ge information om beslutade och förslag till klimatregler för byggnader i Norden för att öka nordisk harmonisering. I dag finns beslutade regler om klimatdeklaration i Danmark, Norge och Sverige. Danmark har även infört gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan för större byggnader. Övriga nordiska länder planerar att införa klimatregler kommande år. Forumet är inspelat och finns på Nordic Sustainable Constructions webbplats. Där finns även information om arbetspaketet "Nordic Harmonisation of Life Cycle Assessment".
Work Packages (på Nordic Sustainable Constructions webbplats)
Nordiska ministerrådet beslutade i september 2023 om en ny deklaration för nordisk samverkan om låga koldioxidutsläpp från byggandet och cirkulära principer inom byggsektorn.
Inom ramen för det nationella initiativet Fossilfritt Sverige som startades av regeringen 2015 har 22 branscher tagit fram färdplaner som beskriver hur de ska bli fossilfria eller klimatneutrala senast år 2045. En av dessa branscher är bygg- och anläggningssektorn som 2018 tog fram en färdplan för att nå en klimatneutral värdekedja med nettonollutsläpp av växthusgaser 2045. Ingen formell uppföljning för 2023 finns men följande uppgifter lämnades i december 2023 av färdplanens processägare på Byggföretagen. Framsteg under 2023 är bland annat en ökad användning av klimatförbättrad betong, en ökning av energieffektiviserande åtgärder i befintliga beståndet, större utbud av material med lägre klimatpåverkan, mer fokus på att bevara och underhålla befintliga byggnader samt en ökad klimatkompetens och bättre klimatdata. Som utmaningar anges behovet av att öka tempot från pilot till standard, regelverk som stöttar omställningen samt behovet av en ökad beställarkompetens i alla led. I övrigt nämns även att branschen under 2023 har tagit fram nyckeltal för avfallsstatistik. På lokal och regional nivå finns initiativ där branschen gått samman med kommun, region och akademi för att kraftsamla lokalt.
Webbplatsen Fossilfritt Sverige
Lokala och regionala klimatinitiativ (på Byggföretagens webbplats)
Nya styrmedel för att minska klimatpåverkan inom EU
EU har som långsiktigt mål att vara klimatneutralt till 2050. På vägen dit har unionen som delmål att nettoutsläppen av växthusgaser ska minska med 55 procent till 2030 jämfört med 1990 års nivåer. För att säkerställa att delmålet uppfylls initierade EU-kommissionen 2021 lagstiftningspaketet Fit for 55. Det omfattar revidering av flera olika regelverk med ett ökat fokus på klimatpåverkan från byggnader ur ett livscykelperspektiv. Det gäller bland annat taxonomiförordningen, energiprestandadirektivet och byggproduktförordningen.
EU:s taxonomiförordning för hållbara investeringar fastställer kriterier för att avgöra när en ekonomisk verksamhet, exempelvis inom bygg- och fastighetsverksamhet, ska anses vara miljömässigt hållbar. Syftet med taxonomin är att skapa ett gemensamt verktyg för finansmarknadsaktörer inom EU för att driva finansmarknaden mot en mer hållbar praxis, vilket förhoppningsvis kommer att leda till mer investeringar i bland annat klimatfrämjande åtgärder. Genom taxonomin kan investerare identifiera och jämföra om olika investeringar är miljömässigt hållbara. Från 1 januari 2022 är två av de sex miljömålen obligatoriska för finansiella institut att rapportera om – "begränsning av klimatförändringar" och "anpassning till klimatförändringar". Vissa uppdateringar av granskningskriterierna, framför allt gällande vissa kärnkrafts- och naturgasrelaterade verksamheter, trädde i kraft den 2 januari 2023. I juni 2023 antog EU-kommissionen ytterligare en delegerad akt med granskningskriterier för taxonomins fyra övriga miljömål – "hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser", "omställning till en cirkulär ekonomi", "förebyggande och begränsning av föroreningar" och "skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem". Denna akt trädde i kraft den 1 januari 2024.
Revidering av direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD) är också en del av EU-kommissionens arbete med Fit for 55. Den 7 december 2023 nåddes en preliminär politisk överenskommelse mellan Europeiska unionens råd och Europaparlamentet. Överenskommelsen omfattar bland annat att klimatpåverkan för nya byggnader ska redovisas ur ett livscykelperspektiv med hjälp av en indikator för global uppvärmningspotential (GWP). Boverket kommer att ge mer information om kraven när EPBD är formellt beslutad. Se även nedan om EPBD under rubriken "Nya styrmedel för att begränsa energianvändningen inom EU".
I december 2023 nådde Europaparlamentet, rådet och kommissionen även en preliminär överenskommelse om byggproduktförordningen (CPR). Förordningen ger bättre förutsättningar att ta fram harmoniserade byggproduktstandarder. En betydande förändring gentemot den rådande förordningen är att kommissionen får ta fram produktkrav för att förbättra byggprodukters miljömässiga hållbarhet. Det blir därutöver krav på byggmaterialproducenter att deklarera produkters klimat- och miljöegenskaper allteftersom reviderade standarder antas under den nya förordningen.
Energianvändningen ökar något
Energianvändningen i bygg- och fastighetssektorn av både inhemsk och importerad energi uppgick i snitt till 106 TWh för perioden 2008–2021. År 2021 låg energianvändningen på 109 TWh vilket var en ökning med 11 procent jämfört med 2008 då energianvändningen låg på 97 TWh och med 7 procent jämfört med 2020 då energianvändningen låg på 101 TWh.
Nya styrmedel för att begränsa energianvändning inom EU
Det omarbetade direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD) har förhandlats inom EU under ett par års tid och planeras träda i kraft i början av 2024. Det föreslagna omarbetade direktivet har som övergripande mål att EU:s hela byggnadsbestånd ska uppnå kraven för en så kallad nollemissionsbyggnad till 2050. Direktivet innehåller ändringar och nyheter som syftar till att detta uppnås på sikt. Det föreslagna omarbetade direktivet ställer bland annat krav på att alla nya byggnader som uppförs från och med 2030 ska vara nollemissionsbyggnader, att varje medlemsstat etablerar en nationell byggnadsrenoveringsplan, samtidigt som direktivet också ställer krav på energieffektivisering i befintlig bebyggelse. Det införs också nya eller ändrade krav gällande exempelvis installation av solenergi, renoveringspass, laddinfrastruktur för fordon och beräkning av global uppvärmningspotential (GWP) ur ett livscykelperspektiv som ska redovisas i energideklarationerna. När det ändrade direktivet om byggnaders energiprestanda träder i kraft har medlemsstaterna normalt 18–24 månader på sig att införliva direktivet i nationell lagstiftning.
Inom ramen för lagstiftningspaketet Fit for 55 har också direktivet om energieffektivitet (EED) omarbetats. Det trädde i kraft under 2023. Syftet med detta direktiv är att förbättra energieffektiviteten i princip hela energisystemet. Ändringarna kommer påverka energianvändningen i bebyggelsen. Ett krav som omarbetats och som direkt påverkar denna energianvändning gäller den offentliga sektorns roll som förebild. Omfattningen på de byggnader som omfattas av energieffektiviseringskrav har utökats.
Nya styrmedel för att begränsa energianvändning nationellt
I juli 2023 utfärdade regeringen en förordning (2023:402) om bidrag för energieffektivisering i småhus. Bidraget finns att söka via ett ansökningsformulär på Boverkets webbplats och handläggs av länsstyrelsen i det län där huset ligger. För att vara berättigad till bidrag måste småhuset värmas upp med antingen direktverkande el eller genom ett vattenburet distributionssystem som värms upp av el eller genom gasförbränning. Både materialkostnader för vissa åtgärder på värmesystemet och vissa åtgärder på klimatskärmen är bidragsberättigade, men bidrag för klimatskärmsåtgärder är villkorat på att bidrag först har givits till åtgärder på värmesystemet i samma hus. Bidragets syfte är att underlätta en snabb minskning av behovet av el och gas genom att öka incitamenten till energieffektivisering i småhus som värms upp med el eller gas. Genom en effektivare energianvändning i småhus kan sårbarheten för höga energipriser minska, samtidigt som det kan gynna försörjningstrygghet, dämpa energipriser och bidra till minskad klimat- och miljöpåverkan.
Bidrag för energieffektivisering i småhus
I juni 2023 lanserade Boverket en digital guide som heter "Energiguiden – för hållbar renovering" på Boverkets webbplats. Den innehåller lättillgänglig, kvalitetssäkrad och opartisk information om hållbar energieffektiv renovering. I Energiguiden finns både information om vad som generellt är bra att tänka på under de olika skedena i en renoveringsprocess, och information på mer detaljerad nivå om vad man bör tänka på gällande specifika energieffektiviserande åtgärder. Genom att följa processtegen i guiden är målet att underlätta för bostadsägare att effektivisera energianvändningen i sin byggnad, samtidigt som övriga hållbarhetsaspekter beaktas som exempelvis byggnadens kulturvärde, inomhusmiljö och klimatpåverkan. I ett inledande skede innehåller Energiguiden information riktad till småhusägare, men arbete pågår med att fylla ut guiden med information riktad till bostadsrättsföreningar och mindre fastighetsägare.
Tabeller med samtliga miljöindikatorer
| Utsläpp från sektorn, inhemsk produktion | Utsläpp från övriga sektorer, inhemsk produktion | Totala utsläpp i Sverige | Sektorns andel av totala utsläpp i Sverige | Tillägg utsläpp från import | Utsläpp från inhemsk produktion och import | |
| Växthusgaser (miljoner ton CO2-ekvivalenter) | 11,1 | 40 | 51 | 21,72 % |
7,8 | 18,9 |
| NOx (tusen ton) | 30 | 125 | 154 | 19 % | 21 | 51 |
| Partiklar (tusen ton) | 16 | 43 | 60 | 28 % | 26 | 42 |
| Användning i sektorn, inhemsk produktion | Användning i övriga sektorer, inhemsk produktion | Total användning i Sverige | Sektorns andel av total användning i Sverige | Tillägg import | Total användning i inhemsk produktion och import | |
| Total energianvändning (TWh) | 103 | 201 | 303 | 34 % | 6 | 109 |
| därav förnybar energi (TWh) | 69 | 98 | 167 | 41 % | 2 | 71 |
| därav fossil energi (TWh) | 27 | 103 | 130 | 21 % | 4 | 31 |
| därav el från kärnkraft som går till uppvärmning (TWh) | 7 | 0 | 7 | 7 | ||
| Miljöfarliga kemikalier (tusen ton) | 138 | 2 130 | 2 268 | 6 % | 69 | 207 |
| Hälsofarliga kemikalier, exklusive cement (tusen ton) | 854 | 7 611 |
8 811 |
10 % | 314 | 1 168 |
| Generering av avfall, byggverksamhet | Generering av avfall övr sektorer inkl. hushåll (exkl. utvinning av mineral) | Generering av avfall totalt i Sverige inkl. hushåll (exkl. utvinning av mineral) | Bygg- och fastighetssektorns andel av tot genererat avfall (exkl. utvinning av mineral) | Andel återvunnet icke-farligt bygg- och rivningsavfall | |
| Generering av avfall, byggverksamhet, miljoner ton | 14,2 | 21,5 | 35,7 | 40 % | 53 % |
| därav icke farligt avfall, miljoner ton | 13,5 | 19,0 | 32,5 | 42 % | - |
| därav farligt avfall, miljoner ton | 0,6 | 2,6 | 3,2 | 19 % | - |
Källa: Boverket/SCB
Revidering av metoden för miljöindikatorerna
På uppdrag av Boverket genomför SCB löpande förbättringar av metoden för att skatta miljöpåverkan från bygg- och fastighetssektorn. Här förklaras de förbättringar som genomförts inför årets publicering av Boverkets miljöindikatorer. SCB gör en revidering av hela tidsserien för 2008–2021 så att det går att följa utvecklingen över tid.
Fördelningen mellan olika delbranscher i bygg- och fastighetssektorn
Tidigare år har miljöpåverkan från fastighetsförvaltning samredovisats med miljöpåverkan från renovering, om- och tillbyggnad. Till följd av diskussioner som fördes med representanter från bygg- och fastighetssektorn under 2023 framkom att det önskades möjligheter att särredovisa miljöpåverkan från dessa kategorier. Som ett resultat av detta och en del av förbättringsarbetet tog SCB fram resultat för utsläpp, användning, förädlingsvärde och sysselsättning som är uppdelad på finare nivå, där fastighetsförvaltning kan särskiljas från renovering, om- och tillbyggnad.
För att tydliggöra den nya fördelningen så används följande nya begrepp för delbranscherna jämfört med tidigare år:
- Miljöpåverkan från nybyggnad
- Miljöpåverkan från renovering, om- och tillbyggnad
- Miljöpåverkan från fastighetsförvaltning
- Miljöpåverkan från uppvärmning
Framskrivning av utsläppsintensiteter för importerade produkter för referensår 2021
SCB använder databasen EXIOBASE för att skatta utsläpp från importerade produkter. I årets uppdatering av miljöindikatorerna har SCB skrivit fram utsläppsintensiteter (det vil säga växthusgasutsläpp i kg CO2e per krona) för utsläpp inbäddade i Sveriges importprodukter beräknade från EXIOBASE referensår 2020 till referensår 2021. Det gjordes på grund av att EXIOBASE data för 2021 inte har tagit hänsyn till effekter av Coronapandemin på världsekonomi vad gäller utveckling av produktion i monetära termer eller utsläppsnivåer. För att kunna åstadkomma en tillförlitlig beräkning av absoluta utsläpp inbäddade i Sveriges importprodukter i samband med de framskrivna utsläppsintensiteterna har SCB också använt data från nationalräkenskaperna om Sveriges totala slutliga användning för 2021 i fasta priser med 2020 som referensår. Detta har gjorts för att ha data som är konsekventa med de framskrivna EXIOBASE-baserade utsläppsintensiteter som är framtagna för 2020-års prisnivåer.
Nya omräkningsfaktorer för att beräkna koldioxidekvivalenter
För att kunna jämföra olika växthusgaser multipliceras samtliga utsläpp med en så kallad global uppvärmningspotential (global warming potential, GWP) utifrån ett hundraårsvärde. Dessa omräkningsfaktorer har tidigare hämtats från FN:s klimatpanels fjärde utvärderingsrapport, AR4. Dessa omräkningsfaktorer har uppdaterats och numera ska Sverige rapportera växthusgasutsläpp till FN:s klimatkonvention och till Europeiska kommissionen enligt FN:s klimatpanels femte utvärderingsrapport, AR5. I årets framtagning av miljöindikatorer har därför omräkningsfaktorer använts enligt AR5 i stället för AR4 som föregående år.
Uppdatering av kemikalieindikatorn
Vad gäller indikatorn för användning av hälsofarliga kemikalier har SCB uppdaterat metoden för justering av cementen (det vill säga borttagning av cement från data) i de nya värdena. Bakgrunden till den ökade kemikalieanvändningen under 2020 och 2023 är en allmänt ökad kemikalieanvändning i ekonomin.
Ny indikator för att följa konjunkturen i bygg- och fastighetssektorn
I årets utvecklingsarbete har indikatorerna för att följa konjunkturen i sektorn vidareutvecklats. Till följd av diskussioner med representanter från bygg- och fastighetssektorn under 2023 framkom att de önskades indikatorer som var enkla att förstå och där det gick att dela upp bygg- och fastighetssektorn i olika delbranscher. Detta önskades eftersom olika delar av bygg- och fastighetssektorn är olika känsliga för konjunkturen medan uppvärmning exempelvis är mer känsligt för väderförhållanden. Som ett resultat av utvecklingsarbetet presenteras nu en ny indikator som visar ett index över hur förädlingsvärdet utvecklats i bygg- och fastighetssektorn fördelat på nybyggnad, renovering, om- och tillbyggnad, fastighetsförvaltning och uppvärmning.
Om miljöindikatorerna
Boverkets miljöindikatorer kvantifierar bygg- och fastighetssektorns miljöpåverkan. Anläggning av väg och järnväg inte ingår i Boverkets miljöindikatorer, däremot finns uppgifter om väg och järnväg särredovisade i öppna data-filen. Indikatorerna visar mängden utsläpp till luft, energianvändning, användning av miljöfarliga och hälsofarliga kemiska produkter samt uppkommet avfall. Boverket är målansvarig myndighet för det nationella miljökvalitetsmålet "God bebyggd miljö" och miljöindikatorerna används bland annat för att följa upp målet.
Indikatorerna visar miljöpåverkan för bygg- och fastighetssektorn ur ett livscykelperspektiv, vilket innebär att avsteg från den officiella statistiken har gjorts. Analysen inkluderar miljöpåverkan för all bygg och fastighetsverksamhet i Sverige, inklusive leverantörskedjorna. Indikatorerna uppdateras årligen (förutom för avfall som uppdateras när nya data kommer in vartannat år). Uppgifterna baseras på underlag från Statistiska centralbyrån (SCB:s miljöräkenskaper). SCB uppdaterar hela tidsserien i de underliggande siffrorna för att uppgifterna ska vara så jämförbara som möjligt mellan åren. Skillnaden mellan Boverkets miljöindikatorer och SCB:s statistik för miljöpåverkan från konsumtion ligger framför allt i de tillägg som Boverket gör för att fånga byggnadernas livscykel, medan SCB strikt följer regelverket för hur statistiken ska rapporteras till EU. Den största skillnaden är hopslagningen av bygg- och fastighetssektorn, liksom Boverkets tillägg av energi för uppvärmning som i den officiella statistiken i stället redovisas på den slutliga användaren (hushåll och företag då kallhyra tillämpas).
Skillnader i statistiken jämfört med andra nationella totaler
Beräkningen utifrån ett livscykelperspektiv görs genom en så kallad miljöutvidgad input-output-analys. Uppgifterna om utsläpp från bygg- och fastighetssektorn i Boverkets miljöindikatorer skiljer sig till viss del från den officiella statistiken. Olika typer av statistik följer olika regelverk som ofta är internationellt reglerade för att underlätta jämförelse mellan olika länder. Exempelvis skiljer sig de totala utsläppen åt mellan den statistik som publiceras av SCB:s miljöräkenskaper som visar utsläpp från Sveriges ekonomi från ett konsumtionsperspektiv och ett produktionsperspektiv samt den statistik som Naturvårdsverket publicerar som visar utsläpp ur ett territoriellt perspektiv.
Mer om skillnaderna i statistiken och de tillägg som Boverket gör finns på sidan Om miljöindikatorerna.