Handläggning

Att höra grannar och andra

Granskad:

Vid handläggningen av en ansökan om lov eller förhandsbesked ska byggnadsnämnden i vissa fall höra grannar och andra och ge dem tillfälle att yttra sig.

Vad menas med grannar och andra?

Med grannar menas i denna vägledning de ägare eller innehavare av en särskild rätt till en tomt eller fastighet som gränsar till den tomt eller fastighet som åtgärden i ansökan avser, eller som skiljs åt från denna endast av en väg eller gata, och som ska få ett meddelande skickat till sig av byggnadsnämnden.

Med andra menas de som nås av en kungörelse genom ett meddelande om ansökan som anslås på kommunens anslagstavla.

96 §
   Meddelandet ska
   1. skickas till ägaren eller innehavaren av en särskild rätt till en tomt eller fastighet som gränsar till den tomt eller fastighet som åtgärden i ansökan avser, eller som skiljs åt från denna endast av en väg eller gata, och
   2. kungöras genom att det anslås på kommunens anslagstavla.

Kungörandet ska ske enligt lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m. Lag (2025:974) .

95 §
   Underrättelse ska ske med ett meddelande som innehåller information om
   1. ansökans huvudsakliga innehåll,
   2. var ansökan hålls tillgänglig, och
   3. på vilket sätt, till vem och inom vilken tid synpunkter på ansökan kan lämnas. Lag (2025:974) .

Varför ska grannar och andra höras?

Byggnadsnämnden är i vissa fall skyldig att informera grannar och andra om ansökan om lov eller förhandsbesked och ge dem möjlighet att lämna synpunkter på den. Deras yttranden utgör en del av det underlag som ligger till grund för byggnadsnämndens beslut. Grannar och andra har lokalkännedom som byggnadsnämnden kan ha nytta av till exempel vid bedömningen av om en åtgärd är en betydande olägenhet. I prövningen av en ansökt åtgärd ska det göras en avvägning mellan de olika enskilda intressena. För att kunna göra denna avvägning måste nämnden få kännedom om berördas synpunkter på åtgärden.

94 §
   Byggnadsnämnden ska underrätta enligt det som framgår av
95-97 §§, om en ansökan om lov eller förhandsbesked avser
   1. en åtgärd som avviker från en detaljplan eller områdesbestämmelser, eller
   2. en åtgärd som
      a) ska utföras i ett område som inte omfattas av en detaljplan,
      b) inte är reglerad i områdesbestämmelser, och
      c) inte endast kompletterar ett en- eller tvåbostadshus med en sådan tillbyggnad eller komplementbyggnad som avses i 59 § 1.

Underrättelse behöver inte ske om det är uppenbart att lov inte kan ges, eller att ansökan saknar betydelse för ägaren eller innehavaren av den särskilda rätten som avses i 96 § första stycket 1.

Om ansökan ändras efter underrättelsen behöver en ny underrättelse endast ske om ändringen strider mot detaljplanen eller områdesbestämmelserna. De som har haft synpunkter på den ursprungliga ansökan ska dock alltid ges tillfälle att yttra sig. Lag (2025:974) .

9 §
   Planläggning av mark och vattenområden samt lokalisering, placering och utformning av byggnadsverk enligt denna lag får inte ske så att den avsedda användningen eller byggnadsverket kan medföra en sådan påverkan på grundvattnet eller omgivningen i övrigt som innebär fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenhet på annat sätt. Lag (2025:974) .

Det är mycket viktigt att reglerna om att höra grannar och andra följs eftersom det är ett betydelsefullt underlag för beslutet. Om det inte görs på rätt sätt är det ett sådant allvarligt formellt fel att beslutet sannolikt upphävs vid överprövning och ärendet återförvisas till nämnden för ny handläggning. Hörandet måste göras av byggnadsnämnden och kan inte göras av till exempel länsstyrelsen om det blir överklagat. (MÖD 2019-06-13 mål nr P 11904-18, MÖD 2016-03-17 mål nr P 9993-15, MÖD 2013-11-21 mål nr P 7444-13, MÖD 2013-09-26 mål nr P 3247-13, MÖD 2012-09-18 mål nr P 3765-12 och MÖD 2012-06-08 mål nr P 1606-12)

Mål: P 11904-18 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: P 9993-15 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: P 7444-13 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: P 3247-13 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: P 3765-12 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: P 1606-12 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Byggnadsnämnden får inte ge intrycket till sökanden att alla som ska höras måste godkänna åtgärden för att prövning av lov eller förhandsbesked ska kunna göras. Grannehörande skiljer sig därmed från det grannemedgivande som krävs för vissa åtgärder som ska utföras nära gräns eller järnväg. (JO-protokoll 2000-07-12 Dnr 1866-2000)

34 §
   Det krävs bygglov närmare gränsen än 4,5 meter eller inom ett område närmare än 30,0 meter från ett järnvägsspårs mitt för åtgärder som inte omfattas av krav på lov enligt andra bestämmelser i detta kapitel, om åtgärden är
   1. nybyggnad eller tillbyggnad av en byggnad,
   2. en sådan annan ändring av en byggnad som avses i 16 §,
   3. att uppföra, flytta eller utöka en mur eller ett plank som är högre än 1,2 meter över marken, eller
   4. att anlägga, uppföra, flytta eller väsentligt ändra en idrottsanläggning, ett upplag, en materialgård eller en fast förvaringsanläggning. Lag (2025:974) .

35 §
   Trots 34 § krävs det inte bygglov om
   1. åtgärden avser en ekonomibyggnad i ett område som inte omfattas av en detaljplan,
   2. anläggningen enligt 20 §, 25 § 2 eller 26 § inte omfattas av krav på bygglov, eller
   3. de grannar som berörs av åtgärden skriftligen har medgett åtgärden och åtgärden
      a) inte strider mot en detaljplan eller områdesbestämmelser, eller
      b) är en sådan åtgärd som får strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser enligt 10 kap. 2 a §.

Vid en åtgärd intill en allmän plats eller järnväg ska grannen anses ha medgett åtgärden enligt första stycket 3, om medgivandet har lämnats av huvudmannen för den allmänna platsen eller av järnvägens infrastrukturförvaltare. Lag (2025:974) .

Även om en granne eller annan som har blivit hörd var positiv till åtgärden eller inte yttrade sig alls har den rätt att sedan överklaga beslutet om bygglov eller förhandsbesked. (HD 2014-06-12 mål nr T 5554-13)

Mål: T 5554-13 (på Högsta domstolens webbplats)

Det finns ingen möjlighet att bevilja ändringar i tidigare beslutade bygglov. Om sökanden vill ändra något måste ett nytt bygglovsbeslut tas. Eftersom de formella handläggningsreglerna gäller innebär det att grannar och andra ska höras igen om de ska höras enligt plan- och bygglagen, PBL. Om åtgärden ska utföras inom detaljplan har det ingen betydelse om ändringen är en avvikelse från planen. (MÖD 2015-02-11 mål nr P 10418-14, MÖD 2013-12-16 P 3174-13 och MÖD 2013-10-28 P 7639-13)

Mål: P 10418-14 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: P 3174-13 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: P 7639-13 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Ändring av bygglov

Byggnadsnämnden ska ta in synpunkter

Det är byggnadsnämnden som ansvarar för att alla som ska höras blir hörda. Ibland har sökanden själv inhämtat yttranden från grannar och bifogat dessa till ansökan. Om det har skett ska byggnadsnämnden ändå underrätta de som ska höras. Detta eftersom det är olämpligt att sökanden själv gör det, bland annat av följande skäl:

  • Det är svårt för sökanden att avgöra vilka som ska höras.
  • Grannar och andra kan känna press att skriva på utan att hinna sätta sig in vad den sökta åtgärden innebär för dem.
  • Nämnden vet inte om de som har hörts har fått se samma ritningar som tillhör ansökan.
  • Om åtgärden innebär en planavvikelse är det viktigt att de som ska höras får vetskap om vad avvikelsen är. Denna information är svår för sökanden att känna till och förmedla.
  • Om de som sökanden har hört är negativa till åtgärden är det viktigt att nämnden får ta del av dessa synpunkter direkt och inte via sökanden.

(jfr. prop. 1985/86:1 sid. 732)

Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)

När ska grannar och andra höras?

Byggnadsnämnden ska höra grannar och andra om ansökan om lov eller förhandsbesked i följande fall:

Inom detaljplan

  • om ansökan rör lov och åtgärden avviker från planen

Inom områdesbestämmelser

  • om ansökan rör lov och åtgärden avviker från bestämmelserna
  • om åtgärden inte är reglerad i bestämmelserna

Utanför detaljplan och områdesbestämmelser

  • för alla åtgärder utom små komplementbyggnader och små tillbyggnader till en- eller tvåbostadshus

Utanför detaljplan och områdesbestämmelser ska underrättelse ske för alla åtgärder utom kompletteringsåtgärder till en- eller tvåbostadshus. Kompletteringsåtgärder är små komplementbyggnader och små tillbyggnader till en- eller tvåbostadshus. 

94 §
   Byggnadsnämnden ska underrätta enligt det som framgår av
95-97 §§, om en ansökan om lov eller förhandsbesked avser
   1. en åtgärd som avviker från en detaljplan eller områdesbestämmelser, eller
   2. en åtgärd som
      a) ska utföras i ett område som inte omfattas av en detaljplan,
      b) inte är reglerad i områdesbestämmelser, och
      c) inte endast kompletterar ett en- eller tvåbostadshus med en sådan tillbyggnad eller komplementbyggnad som avses i 59 § 1.

Underrättelse behöver inte ske om det är uppenbart att lov inte kan ges, eller att ansökan saknar betydelse för ägaren eller innehavaren av den särskilda rätten som avses i 96 § första stycket 1.

Om ansökan ändras efter underrättelsen behöver en ny underrättelse endast ske om ändringen strider mot detaljplanen eller områdesbestämmelserna. De som har haft synpunkter på den ursprungliga ansökan ska dock alltid ges tillfälle att yttra sig. Lag (2025:974) .

59 §
   Bestämmelserna i 57 § första stycket ska inte tillämpas, om åtgärden
   1. är att ett en- eller tvåbostadshus kompletteras med
      a) en liten tillbyggnad, eller
      b) en liten komplementbyggnad,
   2. inte strider mot sådana områdesbestämmelser som avses i
4 kap. 42 § första stycket 3 eller 4 c, och
   3. uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5 och tredje stycket, 8 och 9 §§ och 8 kap. 1 §, 2 § första stycket, 3, 6, 7 och 9-11 §§, 12 § första stycket och
13, 17 och 18 §§ och frågan inte redan är avgjord genom områdesbestämmelser eller förhandsbesked. Lag (2025:974) .

När behöver grannar och andra inte höras?

Byggnadsnämnden behöver inte höra grannar och andra om ansökan om lov eller förhandsbesked

  • för åtgärder som följer detaljplanen eller områdesbestämmelserna eller kompletterar ett en- eller tvåbostadshus

  • om det är uppenbart att lov inte kan ges

  • om ansökan saknar betydelse för ägare eller innehavare av särskild rätt.

Det räcker att någon av dessa förutsättningar är uppfyllda för att byggnadsnämnden inte ska behöva höra grannar och andra.

94 §
   Byggnadsnämnden ska underrätta enligt det som framgår av
95-97 §§, om en ansökan om lov eller förhandsbesked avser
   1. en åtgärd som avviker från en detaljplan eller områdesbestämmelser, eller
   2. en åtgärd som
      a) ska utföras i ett område som inte omfattas av en detaljplan,
      b) inte är reglerad i områdesbestämmelser, och
      c) inte endast kompletterar ett en- eller tvåbostadshus med en sådan tillbyggnad eller komplementbyggnad som avses i 59 § 1.

Underrättelse behöver inte ske om det är uppenbart att lov inte kan ges, eller att ansökan saknar betydelse för ägaren eller innehavaren av den särskilda rätten som avses i 96 § första stycket 1.

Om ansökan ändras efter underrättelsen behöver en ny underrättelse endast ske om ändringen strider mot detaljplanen eller områdesbestämmelserna. De som har haft synpunkter på den ursprungliga ansökan ska dock alltid ges tillfälle att yttra sig. Lag (2025:974) .

För åtgärder som följer detaljplan eller områdesbestämmelser eller kompletterar ett en- eller tvåbostadshus

Byggnadsnämnden behöver inte höra grannar och andra om ansökan om lov eller förhandsbesked i följande fall:

Inom detaljplan

  • om åtgärden följer planen

Inom områdesbestämmelser

  • om åtgärden följer bestämmelserna

Utanför detaljplan och områdesbestämmelser

  • för små komplementbyggnader och små tillbyggnader till en- eller tvåbostadshus

Utanför detaljplan och områdesbestämmelser ska underrättelse ske för alla åtgärder utom kompletteringsåtgärder till en- eller tvåbostadshus. Kompletteringsåtgärder är små komplementbyggnader och små tillbyggnader till en- eller tvåbostadshus. 

94 §
   Byggnadsnämnden ska underrätta enligt det som framgår av
95-97 §§, om en ansökan om lov eller förhandsbesked avser
   1. en åtgärd som avviker från en detaljplan eller områdesbestämmelser, eller
   2. en åtgärd som
      a) ska utföras i ett område som inte omfattas av en detaljplan,
      b) inte är reglerad i områdesbestämmelser, och
      c) inte endast kompletterar ett en- eller tvåbostadshus med en sådan tillbyggnad eller komplementbyggnad som avses i 59 § 1.

Underrättelse behöver inte ske om det är uppenbart att lov inte kan ges, eller att ansökan saknar betydelse för ägaren eller innehavaren av den särskilda rätten som avses i 96 § första stycket 1.

Om ansökan ändras efter underrättelsen behöver en ny underrättelse endast ske om ändringen strider mot detaljplanen eller områdesbestämmelserna. De som har haft synpunkter på den ursprungliga ansökan ska dock alltid ges tillfälle att yttra sig. Lag (2025:974) .

59 §
   Bestämmelserna i 57 § första stycket ska inte tillämpas, om åtgärden
   1. är att ett en- eller tvåbostadshus kompletteras med
      a) en liten tillbyggnad, eller
      b) en liten komplementbyggnad,
   2. inte strider mot sådana områdesbestämmelser som avses i
4 kap. 42 § första stycket 3 eller 4 c, och
   3. uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5 och tredje stycket, 8 och 9 §§ och 8 kap. 1 §, 2 § första stycket, 3, 6, 7 och 9-11 §§, 12 § första stycket och
13, 17 och 18 §§ och frågan inte redan är avgjord genom områdesbestämmelser eller förhandsbesked. Lag (2025:974) .

Om det är uppenbart att lov inte kan ges

Byggnadsnämnden behöver inte höra grannar och andra om det är uppenbart att lov inte kan ges.

94 §
   Byggnadsnämnden ska underrätta enligt det som framgår av
95-97 §§, om en ansökan om lov eller förhandsbesked avser
   1. en åtgärd som avviker från en detaljplan eller områdesbestämmelser, eller
   2. en åtgärd som
      a) ska utföras i ett område som inte omfattas av en detaljplan,
      b) inte är reglerad i områdesbestämmelser, och
      c) inte endast kompletterar ett en- eller tvåbostadshus med en sådan tillbyggnad eller komplementbyggnad som avses i 59 § 1.

Underrättelse behöver inte ske om det är uppenbart att lov inte kan ges, eller att ansökan saknar betydelse för ägaren eller innehavaren av den särskilda rätten som avses i 96 § första stycket 1.

Om ansökan ändras efter underrättelsen behöver en ny underrättelse endast ske om ändringen strider mot detaljplanen eller områdesbestämmelserna. De som har haft synpunkter på den ursprungliga ansökan ska dock alltid ges tillfälle att yttra sig. Lag (2025:974) .

Att det ska vara uppenbart att lov inte kan ges innebär att byggnadsnämnden bedömer att utrymmet för att en överinstans gör en annan bedömning av förutsättningarna för lov i princip är obefintligt. Om nämnden bedömer att det finns ett tolkningsutrymme vad gäller om lov kan ges, bör ett hörande ske. Detta så att en överinstans inte återförvisar ärendet till nämnden för att göra ett nytt hörande. Byggnadsnämnden behöver därför göra en noggrann bedömning av om det är möjligt att använda undantaget eller inte. (jfr prop. 2024/25:169 sid. 287)

Ett nytt regelverk för bygglov, prop. 2024:25:169 (på Sveriges riksdags webbplats)

Om ansökan saknar betydelse för ägare eller innehavare av särskild rätt 

Byggnadsnämnden behöver inte höra de grannar som är ägare eller innehavare av en särskild rätt till en tomt eller fastighet som gränsar till den tomt eller fastighet som åtgärden i ansökan avser, eller som skiljs åt från denna endast av en väg eller gata, om det är uppenbart att ansökan saknar betydelse för dessa. 

94 §
   Byggnadsnämnden ska underrätta enligt det som framgår av
95-97 §§, om en ansökan om lov eller förhandsbesked avser
   1. en åtgärd som avviker från en detaljplan eller områdesbestämmelser, eller
   2. en åtgärd som
      a) ska utföras i ett område som inte omfattas av en detaljplan,
      b) inte är reglerad i områdesbestämmelser, och
      c) inte endast kompletterar ett en- eller tvåbostadshus med en sådan tillbyggnad eller komplementbyggnad som avses i 59 § 1.

Underrättelse behöver inte ske om det är uppenbart att lov inte kan ges, eller att ansökan saknar betydelse för ägaren eller innehavaren av den särskilda rätten som avses i 96 § första stycket 1.

Om ansökan ändras efter underrättelsen behöver en ny underrättelse endast ske om ändringen strider mot detaljplanen eller områdesbestämmelserna. De som har haft synpunkter på den ursprungliga ansökan ska dock alltid ges tillfälle att yttra sig. Lag (2025:974) .

Med att det ska vara uppenbart att ansökan saknar betydelse avses exempelvis att åtgärden inte kan ses från angränsande fastigheter. Det kan handla om transformatorstationer eller mobilmaster som uppförs på ytmässigt stora fastigheter, eller om tillbyggnader eller komplementbyggnader som är placerade så att de inte syns från grannfastigheten. Ett annat exempel kan vara att åtgärden är en sådan invändig fysisk åtgärd som inte påverkar omgivningen genom exempelvis ökad trafik till och från fastigheten. (jfr prop. 2024/25:169 sid. 461) 

Om byggnadsnämnden bedömer att påverkan i det enskilda fallet är svår att bedöma eller om nämnden i övrigt bedömer det lämpligt att underrätta om ansökan, så finns det inget som hindrar att nämnden underrättar om ansökan ändå. (jfr prop. 2024/25:169 sid. 288) 

Ett nytt regelverk för bygglov, prop. 2024:25:169 (på Sveriges riksdags webbplats)

Om ansökan ändras

Om ansökan ändras efter att byggnadsnämnden har hört grannar och andra så behöver ett hörande endast ske igen om ändringen strider mot detaljplanen eller områdesbestämmelserna. Om grannar och andra har haft synpunkter på den ursprungliga ansökan ska de dock alltid ges tillfälle att yttra sig igen. 

94 §
   Byggnadsnämnden ska underrätta enligt det som framgår av
95-97 §§, om en ansökan om lov eller förhandsbesked avser
   1. en åtgärd som avviker från en detaljplan eller områdesbestämmelser, eller
   2. en åtgärd som
      a) ska utföras i ett område som inte omfattas av en detaljplan,
      b) inte är reglerad i områdesbestämmelser, och
      c) inte endast kompletterar ett en- eller tvåbostadshus med en sådan tillbyggnad eller komplementbyggnad som avses i 59 § 1.

Underrättelse behöver inte ske om det är uppenbart att lov inte kan ges, eller att ansökan saknar betydelse för ägaren eller innehavaren av den särskilda rätten som avses i 96 § första stycket 1.

Om ansökan ändras efter underrättelsen behöver en ny underrättelse endast ske om ändringen strider mot detaljplanen eller områdesbestämmelserna. De som har haft synpunkter på den ursprungliga ansökan ska dock alltid ges tillfälle att yttra sig. Lag (2025:974) .

Om någon har yttrat sig över den ursprungliga ansökan men inte har haft synpunkter på denna, exempelvis endast har framfört att de inte har några invändningar mot åtgärden, behöver de inte höras igen. Om byggnadsnämnden är osäker på om grannar och andra behöver höras igen, så bör nämnden höra dessa igen, inte minst för att undvika överklaganden. (jfr prop. 2024/25:169 sid. 461 och 290)

Ett nytt regelverk för bygglov, prop. 2024:25:169 (på Sveriges riksdags webbplats)

Hur ska hörandet gå till?

Byggnadsnämnden ska höra de grannar som är ägare eller innehavare av en särskild rätt till en tomt eller fastighet som gränsar till den tomt eller fastighet som åtgärden i ansökan avser, eller som skiljs åt från denna endast av en väg eller gata, genom att skicka ett meddelande. Andra än dessa grannar ska höras genom ett meddelande som kungörs på kommunens anslagstavla.

96 §
   Meddelandet ska
   1. skickas till ägaren eller innehavaren av en särskild rätt till en tomt eller fastighet som gränsar till den tomt eller fastighet som åtgärden i ansökan avser, eller som skiljs åt från denna endast av en väg eller gata, och
   2. kungöras genom att det anslås på kommunens anslagstavla.

Kungörandet ska ske enligt lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m. Lag (2025:974) .

95 §
   Underrättelse ska ske med ett meddelande som innehåller information om
   1. ansökans huvudsakliga innehåll,
   2. var ansökan hålls tillgänglig, och
   3. på vilket sätt, till vem och inom vilken tid synpunkter på ansökan kan lämnas. Lag (2025:974) .

Vilka ska få ett meddelande skickat till sig?

De grannar som ska få ett meddelande skickat till sig är ägare eller innehavare av en särskild rätt till en tomt eller fastighet som gränsar till den tomt eller fastighet som åtgärden i ansökan avser, eller som skiljs åt från denna endast av en väg eller gata. 

96 §
   Meddelandet ska
   1. skickas till ägaren eller innehavaren av en särskild rätt till en tomt eller fastighet som gränsar till den tomt eller fastighet som åtgärden i ansökan avser, eller som skiljs åt från denna endast av en väg eller gata, och
   2. kungöras genom att det anslås på kommunens anslagstavla.

Kungörandet ska ske enligt lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m. Lag (2025:974) .

Samtliga ägare och samtliga innehavare av särskild rätt till en fastighet ska få ett eget meddelande. Det innebär att det inte räcker att skicka ett meddelande till varje hushåll om det exempelvis finns flera ägare i hushållet, till exempel två makar.

Ägare

En ägare till en fastighet kan exempelvis vara en fysisk person, en juridisk person, ett företag, en bostadsrättsförening, en ägare av en ägarlägenhet, en kommun, en region, ett kommunalt bolag eller en myndighet. Även dödsbon kan vara ägare till fastigheter. Kontaktuppgifter till dödsboet och eventuella dödsbodelägare kan fås från folkbokföringsregistret på Skatteverket.

Enligt praxis räknas, utöver lagfarna ägare, även personer som utan lagfart är antecknade som ägare vid fastighetstaxering, så kallade taxerade ägare, som ägare. Uppgifter om både lagfarna ägare och taxerade ägare finns i fastighetsregistret hos Lantmäteriet. 

Innehavare av särskild rätt

Med innehavare av särskild rätt avses innehavare av annan rätt i fastigheter än hyresrätt och bostadsrätt. Sådan rätt är ofta inskriven i fastighetsregistret och kan vara servitut, ledningsrätt, tomträtt eller arrende. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 459)

Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)

Det är viktigt att kontrollera vilka rättighetshavare som finns på omgivande fastigheter. Detta eftersom planavvikelser kan leda till inskränkningar i deras rättigheter. Till exempel kan en tillbyggnad som placeras för nära en markkabel för el kunna innebära sämre förutsättningar för elnätsföretaget att underhålla eller bygga ut ledningarna.

Meddelande till samfällighet

Om ett meddelande ska skickas till en samfällighet så får ett sådant meddelande skickas till 

  • en ledamot av den styrelse som finns för samfälligheten
  • den som är utsedd att förvalta samfällighetens angelägenheter, eller
  • om det inte finns någon styrelse eller förvaltare, någon av samfällighetens delägare för att hållas tillgänglig för de andra delägarna.

113 §
   En underrättelse enligt 94, 96, 98, 108 eller 110 § till en samfällighet ska ske på det sätt som följer av 5 kap. 33 §. Lag (2025:974) .

33 §
   Ett meddelande enligt 20, 24 eller 30 § som ska skickas till en samfällighet får skickas till
   1. en ledamot av den styrelse som finns för samfälligheten,
   2. den som är utsedd att förvalta samfällighetens angelägenheter, eller
   3. om det inte finns någon styrelse eller förvaltare, någon av samfällighetens delägare för att hållas tillgänglig för de andra delägarna. Lag (2021:785) .

Hur ska meddelandet skickas?

Det anges inte hur meddelandet ska skickas. Byggnadsnämnden kan därför själv bestämma om meddelandet ska skickas som ett brev med posten eller som ett digitalt brev som skickas via e-post, digital brevlåda eller e-tjänst. Oavsett vilket tillvägagångssätt som används är det viktigt att byggnadsnämnden dokumenterar att underrättelse har skett, hur det har gått till, när det gjordes och vilka som har underrättats.

96 §
   Meddelandet ska
   1. skickas till ägaren eller innehavaren av en särskild rätt till en tomt eller fastighet som gränsar till den tomt eller fastighet som åtgärden i ansökan avser, eller som skiljs åt från denna endast av en väg eller gata, och
   2. kungöras genom att det anslås på kommunens anslagstavla.

Kungörandet ska ske enligt lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m. Lag (2025:974) .

95 §
   Underrättelse ska ske med ett meddelande som innehåller information om
   1. ansökans huvudsakliga innehåll,
   2. var ansökan hålls tillgänglig, och
   3. på vilket sätt, till vem och inom vilken tid synpunkter på ansökan kan lämnas. Lag (2025:974) .

Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, har i en dom uttalat att i normalfallet kan nämnden utgå från att en mottagare nåtts av en försändelse som skickats i ett vanligt brev. I det här fallet hade dock nämnden fått information om att en viss fastighetsägare inte hade nåtts av underrättelsen. Någon uppgift om att nämnden vidtagit någon ytterligare åtgärd för att försöka nå denna hade inte framkommit i målet. Mot den bakgrunden ansåg MÖD att nämnden inte kunde anses ha uppfyllt kravet på att bereda ägaren till fastigheten tillfälle att yttra sig. Nämndens beslut undanröjdes och målet återförvisades till nämnden för fortsatt handläggning. (MÖD 2013-01-17 mål nr P 4868-12)

Mål: P 4868-12 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Meddelande genom kungörelse

Meddelandet ska också kungöras genom att det anslås på kommunens anslagstavla. Kungörandet ska ske enligt lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m.

96 §
   Meddelandet ska
   1. skickas till ägaren eller innehavaren av en särskild rätt till en tomt eller fastighet som gränsar till den tomt eller fastighet som åtgärden i ansökan avser, eller som skiljs åt från denna endast av en väg eller gata, och
   2. kungöras genom att det anslås på kommunens anslagstavla.

Kungörandet ska ske enligt lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m. Lag (2025:974) .

1 §
   Skall enligt föreskrift i lag eller annan författning beslut eller annan åtgärd kungöras av myndighet i Post- och Inrikes Tidningar eller i ortstidning eller på myndighets anslagstavla, gäller utöver sådan föreskrift bestämmelserna i denna lag.

Lagen gäller ej kungörande av författning.

2 §
   Har för vissa fall i författning meddelats bestämmelse beträffande kungörande vilken avviker från denna lag, gäller den bestämmelsen.

3 §
   Är kungörande i ortstidning föreskrivet, införes kungörelsen i alla lokala dagstidningar som har en spridning av någon betydenhet bland dem inom orten till vilka kungörelsen riktar sig.

Lokal dagstidning skall anses ha sådan spridning som sägs i första stycket, om den kan beräknas vara spridd till minst fem procent av hushållen i orten. Även om så icke är fallet skall lokal dagstidning anses ha sådan spridning som sägs i första stycket, om den kan beräknas vara spridd till minst femtio procent av hushållen i viss kommun inom det berörda området. Vad som sagts nu tillämpas dock ej, om myndigheten finner det uppenbart att syftet med tillkännagivandet kan nås, även om kungörelsen införes i endast ett mindre antal lokala dagstidningar.

Med dagstidning förstås i denna paragraf allmän nyhetstidning av dags presskaraktär, som normalt utkommer med minst ett nummer varje vecka och som har en på vardagar i huvudsak abonnerad upplaga.

4 §
   Kungörande får ske även i annan form eller i större utsträckning än den föreskrivna, om det finns särskilda skäl till det och den sammanlagda kostnaden inte blir större än som är försvarligt med hänsyn till det intresse tillkännagivandet skall tillgodose. Lag (1983:1039) .

5 §
   Kungörande skall anses ha skett den dag då det sista föreskrivna tillkännagivandet ägde rum.

Uppgift om när kungörande enligt första stycket skall anses ha skett skall tagas in i kungörelse som utfärdas med stöd av 4 §, om uppgiften är av betydelse för dem till vilka kungörelsen riktar sig.

6 §
   Kungörelse får avfattas på annat språk än svenska, om myndigheten anser det behövligt. Finner myndigheten särskilda skäl därtill, får kungörelsen avfattas enbart på främmande språk.

7 §
   Bestämmelserna i denna lag skall tillämpas, om enligt föreskrift i lag eller annan författning kungörande av viss åtgärd skall ombesörjas av annan än myndighet. Anser denne att 3 § andra stycket sista meningen bör tillämpas eller att kungörelsen bör avfattas enbart på främmande språk, skall han hänskjuta frågan till länsstyrelsens prövning. Länsstyrelsens beslut i sådana frågor får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (1995:42) .

När en handling har varit anslagen på kommunens anslagstavla ska byggnadsnämnden få ett bevis om det.

10 §
   Anslagstavlan ska innehålla
   1. tillkännagivanden om fullmäktiges sammanträden,
   2. tillkännagivanden av justerade protokoll,
   3. tillkännagivanden av delegationsbeslut som inte ska anmälas till en nämnd,
   4. justerade protokoll i den utsträckning kommunen eller regionen bestämmer och det inte strider mot lag eller annan författning, och
   5. upplysningar om hur beslut kan överklagas enligt 13 kap.

Anslagstavlan ska även innehålla kungörelser, tillkännagivanden eller annan information som med stöd av lag eller annan författning ska meddelas på anslagstavlan.

När en handling, som anslagits med stöd av andra stycket, varit anslagen under föreskriven tid ska den som begärt åtgärden få ett bevis om det. Lag (2019:835) .

Vad ska meddelandet innehålla?

Det är samma meddelande som skickas och som kungörs. Meddelandet ska innehålla information om  

  • ansökans huvudsakliga innehåll
  • var ansökan hålls tillgänglig, och
  • på vilket sätt, till vem och inom vilken tid synpunkter på ansökan kan lämnas.

96 §
   Meddelandet ska
   1. skickas till ägaren eller innehavaren av en särskild rätt till en tomt eller fastighet som gränsar till den tomt eller fastighet som åtgärden i ansökan avser, eller som skiljs åt från denna endast av en väg eller gata, och
   2. kungöras genom att det anslås på kommunens anslagstavla.

Kungörandet ska ske enligt lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m. Lag (2025:974) .

95 §
   Underrättelse ska ske med ett meddelande som innehåller information om
   1. ansökans huvudsakliga innehåll,
   2. var ansökan hålls tillgänglig, och
   3. på vilket sätt, till vem och inom vilken tid synpunkter på ansökan kan lämnas. Lag (2025:974) .

Om den sökta åtgärden avviker från detaljplanen eller områdesbestämmelserna, bör en kort beskrivning av på vilket sätt åtgärden avviker ingå i det huvudsakliga innehållet. (jfr prop. 2024/25:169 sid. 461-462)

Med uttrycket på vilket sätt synpunkter kan lämnas avses till exempel om synpunkterna kan lämnas per e-post eller i en e-tjänst. (jfr prop. 2024/25:169 sid. 462)

Ett nytt regelverk för bygglov, prop. 2024:25:169 (på Sveriges riksdags webbplats) 

Hur lång tid för yttrande?

De som underrättats ska få tillfälle att yttra sig, men det finns inget krav på att de måste lämna ett yttrande. Av lagstiftningen framgår inte hur lång tidsfrist som krävs för att underrättelseskyldigheten ska anses vara uppfylld. Det är därför upp till byggnadsnämnden att i varje enskilt fall bestämma när ett yttrande senast ska ha kommit in till byggnadsnämnden. I semestertider och vid storhelger bör nämnden ge längre tidsfrist än i vanliga fall. Byggnadsnämnden bör helst avstå från att fatta beslut på samma dag som en angiven tidsfrist löper ut. (JO-beslut 2000-10-12 dnr 2935-2000)

Hur ska byggnadsnämnden ställa sig till grannar och andras yttranden?

Grannar och andras yttranden har en stark ställning i rättspraxis. Detta eftersom de ger byggnadsnämnden en lokal kännedom om förutsättningarna på platsen där en åtgärd planeras. Om en granne eller någon annan motsätter sig en viss åtgärd innebär det dock inte att byggnadsnämnden alltid ska avslå ansökan. Däremot bör byggnadsnämnden i sitt beslut bemöta den information och de synpunkter som har framkommit. I beslutsmotiveringen bör nämnden också förklara varför de har gjort en annan bedömning jämfört med de som har lämnat synpunkter i ärendet.

Kommunicering av yttranden innan beslut

Innan byggnadsnämnden beslutar om lov eller förhandsbesked ska nämnden höra sökanden och fastighetsägaren om allt underlag av betydelse för beslutet och ge dem tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över underlaget. Om det är uppenbart obehövligt behöver inte sökanden eller fastighetsägaren höras.

98 §
   Innan byggnadsnämnden beslutar om lov eller förhandsbesked ska nämnden, om det inte är uppenbart obehövligt, underrätta sökanden och fastighetsägaren om allt underlag av betydelse för beslutet och ge dem tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över underlaget. Lag (2025:974) .

Att nämnden behöver höra sökanden och fastighetsägaren om allt underlag av betydelse för beslutet innebär att nämnden inte behöver höra om sådant underlag som tillförts av annan, men som inte är av betydelse för beslutet. Sådant underlag som sökanden eller fastighetsägaren själv har lämnat till byggnadsnämnden behöver de exempelvis inte höras om. Det finns inte heller någon skyldighet för nämnden att ge sökanden och fastighetsägaren möjlighet att yttra sig över nämndens tjänsteskrivelse med förslag till beslut. Sådan kommunikation kan dock ibland vara att rekommendera för att undvika att avgörandet annars kan komma att bygga på ett ofullständigt eller missvisande underlag. (jfr prop. 2024/25:169 sid. 304 och 464-465)

Ett nytt regelverk för bygglov, prop. 2024:25:169 (på Sveriges riksdags webbplats)

När det är uppenbart obehövligt att höra sökanden och fastighetsägaren kan till exempel vara om det har lämnats positiva yttranden som har betydelse för beslutet eller om sökanden och fastighetsägaren är samma person.

När det gäller frågan inom vilken bestämd tid som sökanden respektive fastighetsägaren bör ges tillfälle att yttra sig är detta beroende av omfattningen och komplexiteten i det underlag som ska kommuniceras. Tiden behöver bestämmas så att sökanden respektive fastighetsägaren får skälig tid för sina överväganden. Hänsyn behöver också tas till de tidsfrister som finns för handläggningen av ärendet. (jfr prop. 2024/25:169 sid. 465)

Ett nytt regelverk för bygglov, prop. 2024:25:169 (på Sveriges riksdags webbplats)

99 §
    /Upphör att gälla U:2026-01-01/
Byggnadsnämnden ska handlägga ärenden om lov och förhandsbesked skyndsamt och besluta i ärendet inom tio veckor från
   1. den dag ansökan kom in till nämnden (ansökningsdagen),
   2. den dag efter ansökningsdagen då ytterligare underlag eller en ändring av ansökan kom in till nämnden från sökanden på sökandens initiativ,
   3. den dag efter ansökningsdagen då besked enligt 80 § kom in från Försvarsmakten eller Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, eller
   4. den dag då sökanden avhjälpt en brist i ansökan, om nämnden inom tre veckor från den dag som anges i 1 eller 2 har förelagt sökanden enligt 91 § första stycket att avhjälpa bristen.

Om det är nödvändigt på grund av handläggningen eller utredningen i ärendet, får tioveckorsfristen i första stycket förlängas en gång med högst tio veckor. Lag (2025:974) .

99 §
    /Träder i kraft I:2026-01-01/
Byggnadsnämnden ska handlägga ärenden om lov och förhandsbesked skyndsamt och besluta i ärendet inom tio veckor från
   1. den dag ansökan kom in till nämnden (ansökningsdagen),
   2. den dag efter ansökningsdagen då ytterligare underlag eller en ändring av ansökan kom in till nämnden från sökanden på sökandens initiativ,
   3. den dag efter ansökningsdagen då besked enligt 80 § kom in från Försvarsmakten eller Myndigheten för civilt försvar, eller
   4. den dag då sökanden avhjälpt en brist i ansökan, om nämnden inom tre veckor från den dag som anges i 1 eller 2 har förelagt sökanden enligt 91 § första stycket att avhjälpa bristen.

Om det är nödvändigt på grund av handläggningen eller utredningen i ärendet, får tioveckorsfristen i första stycket förlängas en gång med högst tio veckor. Lag (2025:1079) .

Boverket (2025). Att höra grannar och andra. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/lov--byggande/handlaggning/hora_grannar/ Hämtad 2025-12-12