Utförande

Granskad: 1 december 2025

Egenskapsbestämmelser om utförande används för att reglera byggnadsteknik och markens genomsläpplighet.

Bestämmelser om utförande

Med bestämmelser om utförande kan kommunen reglera olika former av byggnadsteknik på kvartersmark. Bestämmelser om byggnadsteknik används om det krävs för att bebyggelse ska kunna uppföras. Det kan till exempel handla om olika krav på fasader och grundläggning. Det är även möjligt att reglera tekniskt utförande av marken om det behövs för att bebyggelsen ska kunna uppföras. Det kan till exempel vara regleringar av en lämplig schaktningsnivå eller att en viss del av marken ska vara genomsläpplig.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap. 16 §

16 §
   /Upphör att gälla U:2025-12-01/
I en detaljplan får kommunen
   1. bestämma placering, utformning och utförande av byggnadsverk och tomter,
   2. i fråga om byggnadsverk bestämma de preciserade krav som behövs för att följa kraven på varsamhet enligt 2 kap. 6 §
tredje stycket och 8 kap. 17 och 18 §§,
   3. bestämma om skydd för sådana särskilt värdefulla byggnadsverk, tomter, bebyggelseområden och allmänna platser som avses i 2 kap. 6 § tredje stycket och 8 kap. 13 §,
   4. bestämma att byggnader som omfattas av förbudet mot förvanskning enligt 8 kap. 13 § inte får rivas, och
   5. i fråga om andra ändringar av byggnader än tillbyggnader bestämma sådana krav på byggnadsverk som avses i 16 kap. 2 och 5 §§ och bestämma undantag från sådana krav. Lag (2014:900) .

16 §
   /Träder i kraft I:2025-12-01/
I en detaljplan får kommunen
   1. bestämma placering, utformning och utförande av byggnadsverk och tomter,
   2. i fråga om byggnadsverk bestämma de preciserade krav som behövs för att följa kraven på varsamhet enligt 2 kap. 6 § tredje stycket och 8 kap. 17 och 18 §§,
   3. bestämma om skydd för sådana särskilt värdefulla byggnadsverk, tomter, bebyggelseområden och allmänna platser som avses i 2 kap. 6 § tredje stycket och 8 kap. 13 §,
   4. bestämma att byggnadsverk som omfattas av förbudet mot förvanskning enligt 8 kap. 13 § inte får rivas, och
   5. i fråga om andra ändringar av byggnader än tillbyggnader bestämma sådana krav på byggnadsverk som avses i 16 kap. 2 och
5 §§ och bestämma undantag från sådana krav. Lag (2025:974) .

Bestämmelser om utförande får alltså endast användas för att säkerställa markens lämplighet för det som planeras. Krav som går utöver detta är inte tillåtna. I en del områden kan ett visst utförande av byggnaderna vara en förutsättning för att områdena överhuvudtaget ska kunna bebyggas. Ett visst tekniskt utförande av byggnader kan ibland också behöva regleras med hänsyn till allmänna intressen eller grannarna. Det kan till exempel handla om krav avseende grundläggning som är en förutsättning för att marken ska bli lämplig att bebygga.

Skälet till att utförandet regleras ska anges och motiveras i planbeskrivningen. Detta kan göras genom beskrivningar i text, bilder, ritningar och kartskisser.

Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2020:8) om planbeskrivning - 2 kap 3 §

Motiv till detaljplanens reglering

3 § I planbeskrivningen ska kommunen redovisa motiven till de enskilda regleringarna i detaljplanen. Redovisningen ska göras utifrån detaljplanens syfte och 2 kap. plan- och bygglagen (2010:900).

Reglera om möjligt inte metoder

Kommunen bör så långt som möjligt undvika att ange planbestämmelser som pekar ut en speciell metod eller teknik. Den tekniska utvecklingen går hela tiden framåt med nya och mer effektiva lösningar som resultat och det är därför inte lämpligt att slå fast en specifik metod eller teknik i detaljplan. Det ska dock under planprocessen klargöras att det går att uppnå det som bestämmelsen reglerar.

Byggregler eller planbestämmelser

Byggnaders tekniska egenskaper regleras i åttonde kapitlet plan- och bygglagen, PBL, och preciseras i tredje kapitlet plan- och byggförordningen, PBF, samt i Boverkets byggregler. Planbestämmelser om utförande ska inte reglera sådant som regleras av dessa byggregler. Bestämmelser om utförande bör därför aldrig anges för att reglera tekniska lösningar inomhus. Planbestämmelser bör i normalfallet inte heller användas för att reglera tekniska egenskaper som räknas upp i byggreglerna i övrigt.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap. 4 §

4 §
  Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är vä-
sentliga i fråga om
   1. bärförmåga, stadga och beständighet,
   2. säkerhet i händelse av brand,
   3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön,
   4. säkerhet vid användning,
   5. skydd mot buller,
   6. energihushållning och värmeisolering,
   7. lämplighet för det avsedda ändamålet,
   8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga,
   9. hushållning med vatten och avfall,
   10. bredbandsanslutning, och
   11. laddning av elfordon.

Vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla första stycket framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §. Lag (2020:239) .

4 a §
En kommun får inte i andra fall än som följer av 4 kap.
12 och 16 §§ eller i fall där kommunen handlar som byggherre eller fastighetsägare, ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, i andra ärenden enligt denna lag eller i samband med genomförande av detaljplaner.
Om en kommun ställer sådana egna krav, är dessa krav utan verkan. Lag (2014:900) .

Plan- och byggförordning (2011:338) 3 kap. 7–20 §§

7 §
  För att uppfylla det krav på bärförmåga, stadga och beständighet som anges i 8 kap. 4 § första stycket 1 plan- och bygglagen (2010:900) ska ett byggnadsverk vara projekterat och utfört på ett sådant sätt att den påverkan som byggnadsverket sannolikt utsätts för när det byggs eller används inte leder till
   1. att byggnadsverket helt eller delvis rasar,
   2. oacceptabla större deformationer,
   3. skada på andra delar av byggnadsverket, dess installationer eller fasta utrustning till följd av större deformationer i den bärande konstruktionen, eller
   4. skada som inte står i proportion till den händelse som orsakat skadan.

8 §
  För att uppfylla det krav på säkerhet i händelse av brand som anges i 8 kap. 4 § första stycket 2 plan- och bygglagen
(2010:900) ska ett byggnadsverk vara projekterat och utfört på ett sätt som innebär att
   1. byggnadsverkets bärförmåga vid brand kan antas bestå under en bestämd tid,
   2. utveckling och spridning av brand och rök inom byggnadsverket begränsas,
   3. spridning av brand till närliggande byggnadsverk begränsas,
   4. personer som befinner sig i byggnadsverket vid brand kan lämna det eller räddas på annat sätt, och
   5. hänsyn har tagits till räddningsmanskapets säkerhet vid brand.

9 §
  För att uppfylla det krav på skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö som anges i 8 kap. 4 § första stycket 3 plan-
och bygglagen (2010:900) ska ett byggnadsverk vara projekterat och utfört på ett sådant sätt att det inte medför en oacceptabel risk för användarnas eller grannarnas hygien eller hälsa, särskilt inte som följd av
   1. utsläpp av giftig gas,
   2. förekomst av farliga partiklar eller gaser i luften,
   3. farlig strålning,
   4. förorening eller förgiftning av vatten eller mark,
   5. bristfällig hantering av avloppsvatten, rök eller fast eller flytande avfall, eller
   6. förekomst av fukt i delar av byggnadsverket eller på ytor inom byggnadsverket.

10 §
För att uppfylla det krav på säkerhet vid användning som anges i 8 kap. 4 § första stycket 4 plan- och bygglagen
(2010:900) ska ett byggnadsverk vara projekterat och utfört på ett sådant sätt att det vid användning eller drift inte innebär en oacceptabel risk för halkning, fall, sammanstötning, brännskador, elektriska stötar, skador av explosioner eller andra olyckor.

11 §
  För att uppfylla rimliga säkerhetskrav vid användning ska
   1. en byggnad som har uppförts eller omfattas av ett bygglov före den 1 juli 1960 vara försedd eller utrustad med de anordningar som behövs för uppstigning på byggnadens tak och till skydd mot olycksfall genom nedstörtning från taket,
   2. portar och liknande anordningar i en byggnad som har uppförts eller omfattas av en bygglovsansökan före den 1 juli
1974 vara utförda så att risk för olycksfall inte uppkommer,
   3. en byggnad som har uppförts eller omfattas av ett bygglov före den 1 juli 1977 vara försedd eller utrustad med de anordningar som skäligen kan krävas för att skapa godtagbara arbetsförhållanden för dem som hämtar avfall från byggnaden,
   4. en hiss som är installerad i en byggnad och avsedd för persontransport alltid vara försedd med
      a) en korgdörr eller ett annat lämpligt skydd i korgöppningen, om byggnaden huvudsakligen innehåller arbetslokaler, eller
      b) en skylt som varnar för risken att klämmas av föremål som fastnar i schaktväggen, om byggnaden inte huvudsakligen innehåller arbetslokaler och hissen inte är försedd med en korgdörr eller annat sådant lämpligt skydd som avses i a,
   5. en hiss som är installerad i en byggnad och avsedd för persontransport senast den 1 oktober 2031 vara försedd med lämpligt skydd i utrymmet mellan schaktdörren och korgdörren eller korggrinden, om det finns risk för innestängning i det utrymmet, och
   6. i skälig utsträckning de åtgärder vidtas som är nödvändiga för att höja säkerheten vid användningen av en hiss som är installerad i en byggnad. Förordning (2023:533).

12 §
  Kraven i 11 § 1-3 ska alltid vara uppfyllda genom att
   1. en byggnad som avses i 11 § 1 har sådana anordningar som skäligen kunde krävas av en ny byggnad den 1 juli 1960,
   2. portar och anordningar som avses i 11 § 2 är utförda på det sätt som skäligen kunde krävas av en ny port eller anordning den 1 juli 1974, och
   3. en byggnad som avses i 11 § 3 har sådana anordningar som skäligen kunde krävas av en ny byggnad den 1 juli 1977.
Förordning (2025:627).

12 a §
Kravet i 11 § 6 ska uppfyllas senast när hissen genomgår en större ändring eller en väsentlig del i hissen byts ut. Förordning (2025:627).

13 §
För att uppfylla det krav på skydd mot buller som anges i 8 kap. 4 § första stycket 5 plan- och bygglagen (2010:900) ska ett byggnadsverk vara projekterat och utfört på ett sådant sätt att buller, som uppfattas av användarna eller andra personer i närheten av byggnadsverket, ligger på en nivå som inte medför en oacceptabel risk för dessa personers hälsa och som möjliggör sömn, vila och arbete under tillfredsställande förhållanden.

14 §
  För att uppfylla det krav på energihushållning och värmeisolering som anges i 8 kap. 4 § första stycket 6 plan- och bygglagen (2010:900) ska en byggnad
   1. ha en mycket hög energiprestanda där den energi som tillförs i mycket hög grad kommer från förnybara energikällor
(nära-nollenergibyggnad) uttryckt som primärenergi beräknad med en viktningsfaktor per energibärare som ska bidra till teknikneutralitet mellan hållbara uppvärmningssystem som inte är fossilbränslebaserade,
   2. ha särskilt goda egenskaper när det gäller hushållning med el, och
   3. vara utrustad med en klimatskärm som säkerställer god värmeisolering.

Första stycket gäller dock inte byggnader som är avsedda för totalförsvaret eller som annars är av betydelse för Sveriges säkerhet och för vilka det finns särskilda skäl för undantag från kraven. Förordning (2020:433).

15 §
  För att uppfylla det krav på energihushållning och värmeisolering som anges i 8 kap. 4 § första stycket 6 plan- och bygglagen (2010:900) ska andra byggnader än bostadshus vara utrustade med ett system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning, om byggnadens
   1. uppvärmningssystem eller kombinerade rumsuppvärmningssystem och ventilationssystem har en nominell effekt på över 290 kilowatt, eller
   2. luftkonditioneringssystem eller kombinerade luftkonditioneringssystem och ventilationssystem har en nominell effekt på över 290 kilowatt.

Första stycket gäller dock inte byggnader som är avsedda för totalförsvaret eller som annars är av betydelse för Sveriges säkerhet. Kravet enligt första stycket ska annars alltid uppfyllas. Förordning (2020:274).

16 §
Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som behövs för att göra byggnadsverket lämpligt för sitt ändamål.

17 §
För att uppfylla det krav på lämplighet för det avsedda ändamålet som anges i 8 kap. 4 § första stycket 7 plan- och bygglagen (2010:900) ska en byggnad som innehåller bostäder vara projekterad och utförd på ett sådant sätt att bostäderna i skälig utsträckning har avskiljbara utrymmen för sömn och vila, samvaro, matlagning, måltider, hygien och förvaring.

Bostäderna ska med hänsyn till användningen ha inredning och utrustning för matlagning och hygien.

18 §
För att uppfylla det krav på tillgänglighet och användbarhet som anges i 8 kap. 4 § första stycket 8 plan- och bygglagen (2010:900) ska en byggnad vara projekterad och utförd på ett sådant sätt att byggnaden är tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Om det behövs för att en byggnad enligt 8 kap. 4 § första stycket 8 plan- och bygglagen ska vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, ska byggnaden vara försedd med en eller flera hissar eller andra lyftanordningar.

Trots andra stycket behöver en bostad inte vara tillgänglig genom en hiss eller annan lyftanordning, om byggnaden har färre än tre våningar. Om bostaden inte kan nås från marken, ska byggnaden dock vara projekterad och utförd på ett sådant sätt att en hiss eller annan lyftanordning kan installeras utan svårighet. Vid tillämpningen av detta stycke ska med våning jämställas vind där det finns en bostad eller huvuddelen av en bostad.

19 §
/Upphör att gälla U:2025-12-01/
Det som gäller för en byggnads tillgänglighet och användbarhet enligt 8 kap. 4 § första stycket 8 plan- och bygglagen (2010:900) ska gälla också för andra anläggningar än byggnader, om anläggningen kräver bygglov enligt 6 kap. 1 § 1, 2, 3, 5, 8 eller 9.

Andra anläggningar än byggnader ska göras tillgängliga och användbara enligt första stycket endast i den utsträckning det behövs med hänsyn till anläggningens syfte och behovet av tillträde för allmänheten.

19 §
/Träder i kraft I:2025-12-01/
Det som gäller för en byggnads tillgänglighet och användbarhet enligt 8 kap. 4 § första stycket 8 plan- och bygglagen (2010:900) ska gälla också för en annan anläggning än en byggnad, om anläggningen omfattas av krav på bygglov enligt 9 kap. plan- och bygglagen. Kravet på tillgänglighet och användbarhet gäller dock endast i den utsträckning det behövs med hänsyn till anläggningens syfte och behovet av tillträde för allmänheten.

Kravet på tillgänglighet och användbarhet gäller inte
   1. en mur eller ett plank,
   2. en transformatorstation,
   3. en skorsten eller ett vindkraftverk, eller
   4. en fast förvaringsanläggning. Förordning (2025:979).

19 a §
  En studentbostad som ska kunna besökas av en person med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga enligt 8 kap. 6 § andra stycket plan- och bygglagen (2010:900) ska vara utformad så att
   1. besökaren kan nå den våning där bostaden finns och komma in i bostaden,
   2. det i bostaden finns ett utrymme för samvaro med besökaren, och
   3. det i byggnaden och i närheten av bostaden finns minst ett tillgängligt och användbart toalettrum för besökaren.

Kravet i första stycket 1 ska, i fråga om en studentbostad som består av en del som är gemensam för flera bostäder och en annan del som är avsedd som enskild bostad, uppfyllas för såväl den gemensamma delen som den enskilda delen. Förordning (2025:627).

19 b §
För en byggnad som innehåller studentbostäder gäller undantaget i 18 § tredje stycket endast om man från marken kan nå de studentbostäder som enligt 8 kap. 6 § första stycket 4 plan- och bygglagen (2010:900) ska vara tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. I så fall behöver endast de studentbostäder som kan nås från marken kunna besökas av en person med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.
Förordning (2025:627).

20 §
För att uppfylla det krav på hushållning med vatten som anges i 8 kap. 4 § första stycket 9 plan- och bygglagen
(2010:900) ska en byggnad vara projekterad och utförd på sådant sätt att den medger god hushållning med vatten.

Inom områden där det är eller kan uppkomma brist på vatten får kommunen i detaljplan eller områdesbestämmelser meddela de hushållningsbestämmelser som situationen inom området kräver.

Om byggnaden är ett fritidshus med högst två bostäder som på grund av sin standard eller sitt läge inte är lämplig för boende under längre perioder, ska första stycket tillämpas endast i den utsträckning som det är skäligt med hänsyn till vattensituationen och till i vilken omfattning byggnaden används.

20 a §
  För att uppfylla det krav på bredbandsanslutning som anges i 8 kap. 4 § första stycket 10 plan- och bygglagen
(2010:900) ska
   1. en byggnad som innehåller bostäder eller arbetslokaler vara projekterad och utförd på ett sådant sätt att lägenheterna lätt kan anslutas till ett höghastighetsnät för elektronisk kommunikation, och
   2. ett flerbostadshus vara utrustat med en accesspunkt i eller utanför byggnaden.

Första stycket gäller dock inte byggnader som är avsedda för totalförsvaret eller som annars är av betydelse för Sveriges säkerhet. Första stycket 1 gäller inte heller fritidshus, komplementbyggnader, komplementbostadshus eller arbetslokaler, om kraven är obefogade med hänsyn till arten av den verksamhet som arbetslokalerna är avsedd för, eller ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring.
Förordning (2020:274).

20 b §
För att uppfylla det krav på laddning av elfordon som anges i 8 kap. 4 § första stycket 11 plan- och bygglagen
(2010:900) ska varje parkeringsplats på parkeringar med fler än tio parkeringsplatser som finns i, eller på tomten till, bostadshus vara utrustad med ledningsinfrastruktur för laddning av elfordon.

Parkeringar med fler än tio parkeringsplatser som finns i, eller på tomten till, andra byggnader än bostadshus ska vara utrustade med minst en laddningspunkt för laddning av elfordon samt ledningsinfrastruktur för sådan laddning till minst en femtedel av parkeringsplatserna.

Första och andra styckena gäller dock endast byggnader för vilka energi används för att påverka inomhusklimatet. Kraven gäller inte byggnader som är avsedda för totalförsvaret eller som annars är av betydelse för Sveriges säkerhet.
Förordning (2020:274).

20 c §
För att uppfylla det krav på laddning av elfordon som anges i 8 kap. 4 § första stycket 11 plan- och bygglagen
(2010:900) ska parkeringar med fler än tjugo parkeringsplatser alltid vara utrustade med minst en laddningspunkt för laddning av elfordon, om platserna finns i eller på tomten till en annan byggnad än ett bostadshus och energi används för att påverka inomhusklimatet i byggnaden.

Första stycket gäller inte om byggnaden
1. är avsedd för totalförsvaret eller annars är av betydelse för Sveriges säkerhet, eller
2. ägs och används av en ideell organisation som är ett litet eller medelstort företag i den mening som avses i artikel 2.1 i bilagan till kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den
6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag.

Med ideell organisation avses även trossamfund och en registrerad organisatorisk del av ett trossamfund i den mening som avses i lagen (1998:1593) om trossamfund.
Förordning (2024:1249).

I vissa fall kan dock platsens förutsättningar innebära att kraven i byggreglerna inte är tillräckliga för att säkerställa att marken är lämplig för den planerade användningen. Det kan handla om platser med översvämningsrisk, mark med låg bärighet, bullerutsatta miljöer, närhet till led för farligt gods eller andra riskkällor där planbestämmelser krävs för att säkerställa att byggnader klarar de särskilda förutsättningarna. I dessa fall kan utförandebestämmelser om byggnadsteknik för sådant som inte regleras tillräckligt i byggreglerna användas för att säkerställa markens lämplighet.

Utförandebestämmelser behöver ofta kompletteras med andra typer av bestämmelser

Bestämmelser om utförande reglerar tekniska åtgärder som krävs för att bebyggelse ska kunna uppföras. Vid planering är det viktigt att tänka på att det inte bara handlar om att säkerställa att byggnader klarar särskilda förutsättningar som översvämningsrisk, mark med låg bärighet eller liknande. Detaljplanen behöver även säkerställa att marken är lämplig i övrigt. Oftast räcker det alltså inte med utförandebestämmelser utan dessa behöver kompletteras med andra regleringar för att göra marken runt omkring byggnaden lämplig.

För att reglera att marken runt byggnadsverket blir lämplig kan till exempel bestämmelser om skydd mot störningar kompletterade med bestämmelser om villkor för lov eller startbesked användas. Vissa åtgärder kan också regleras genom olika typer av bestämmelser om markens anordnande. Det kan till exempel handla om markens höjdläge. Även placering av bebyggelsen eller begränsningar av markens utnyttjande kan användas som skyddsåtgärder.

Planbestämmelser om markens genomsläpplighet

Om kommunen vill reglera markens genomsläpplighet ska det göras med en planbestämmelse om markens anordnande.

Plan- och bygglag (2010:900) 3 kap. 10, 13 §§

10 §
  Under samrådet ska länsstyrelsen särskilt
   1. ta till vara och samordna statens intressen,
   2. tillhandahålla underlag för kommunens bedömningar och ge råd i fråga om sådana allmänna intressen enligt 2 kap. som hänsyn bör tas till vid beslut om användningen av mark- och vattenområden,
   3. verka för att riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken tillgodoses, att miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken följs och att redovisningen av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen är förenlig med 7 kap. 18 h § första stycket miljöbalken,
   4. verka för att sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner samordnas på ett lämpligt sätt, och
   5. verka för att bebyggelse och byggnadsverk inte blir olämpliga med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion.

Länsstyrelsen ska dessutom ge råd i övrigt om tillämpningen av bestämmelserna i denna lag, om det behövs från allmän synpunkt. Lag (2025:514) .

13 §
  Kommunen ska före granskningstidens början kungöra att planförslaget finns tillgängligt för granskning. Kommunen ska anslå kungörelsen på kommunens anslagstavla och införa den i en ortstidning. Av kungörelsen ska det framgå
   1. var planförslaget hålls tillgängligt för granskning,
   2. att den som vill lämna synpunkter på förslaget ska göra det senast under granskningstiden, och
   3. på vilket sätt och till vem synpunkter på förslaget ska lämnas.

Kungörandet ska ske enligt lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m. Lag (2020:76) .

Markens anordnande

Tillämpning av planbestämmelser om utförande

Utförandebestämmelser om byggnadsteknik ska prövas i bygglov för lovpliktiga åtgärder avseende byggnadsverk. I lovskedet har byggnadsnämnden möjlighet att begära in de handlingar som behövs för att kunna avgöra om en åtgärd uppfyller bestämmelsen. En åtgärd behöver alltså uppfylla utförandebestämmelsen för att nämnden ska bevilja bygglov.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap. 56 §

56 §
  Bygglov ska ges för en åtgärd i ett område som omfattas av en detaljplan, om
   1. den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser
      a) överensstämmer med detaljplanen,
      b) avviker från detaljplanen men detaljplanens genomförandetid har gått ut för minst femton år sedan, eller
      c) avviker från detaljplanen men avvikelsen har godtagits vid en tidigare bygglovsprövning eller fastighetsbildning enligt
3 kap. 2 § fastighetsbildningslagen (1970:988),
   2. åtgärden inte strider mot detaljplanen,
   3. åtgärden inte måste avvakta att genomförandetiden för detaljplanen börjar löpa, och
   4. åtgärden uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5 och tredje stycket, 8 och 9 §§ och 8 kap. 1 §,
2 § första stycket, 3, 6, 7 och 9-11 §§, 12 § första stycket och 13, 17 och 18 §§ och frågan inte redan är avgjord genom detaljplanen.

Vid bedömningen enligt första stycket 1 a och 2 ska hänsyn inte tas till åtgärder som enligt 10 kap. 2 a § får strida mot en detaljplan. Lag (2025:974) .

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap. 86 §

86 §
  En ansökan om lov eller förhandsbesked ska vara skriftlig och innehålla
   1. fastighetens beteckning,
   2. byggherrens person- eller organisationsnummer, namn och adress,
   3. den tidpunkt då byggnads-, rivnings- eller markarbetena är avsedda att påbörjas,
   4. förslag på kontrollansvarig med uppgift om dennes person- eller organisationsnummer och adress, om det behövs en kontrollansvarig enligt 10 kap. 9 och 10 §§,
   5. de ritningar, beskrivningar och andra uppgifter som behövs för prövningen, och
   6. de handlingar som krävs för beslut om startbesked enligt
10 kap., om sökanden vill ge byggnadsnämnden förutsättningar att besluta om lov och startbesked samtidigt. Lag (2025:974) .

Även åtgärder som inte kräver lov ska genomföras så att de inte strider mot planen, med undantag för vissa lovfria åtgärder. Om det finns utförandebestämmelser för sådana åtgärder så ansvarar byggherren för att dessa följs. Byggnadsnämnden har alltså ingen möjlighet att i förväg pröva att sådana åtgärder genomförs i enlighet med detaljplanen om inte den som avser att utföra åtgärden själv väljer att få åtgärden prövad. Om sådana åtgärder inte följer bestämmelser i detaljplan så är det möjligt för byggnadsnämnden att i efterhand ingripa med tillsyn enligt PBL.

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap. 2 §

2 §
   /Upphör att gälla U:2025-12-01/
Om annat inte särskilt anges i denna lag eller i föreskrifter som meddelats med stöd av lagen, ska en åtgärd som avser ett byggnadsverk, en tomt eller en allmän plats genomföras så att åtgärden inte strider mot
   1. det lov som har getts för åtgärden, eller
   2. om åtgärden inte kräver lov, den detaljplan eller de områdesbestämmelser som gäller för området.

Åtgärder som avses i 9 kap. 4-4 c §§ får, trots första stycket
2, strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser.

En åtgärd som avses i 9 kap. 4 f § får, trots första stycket
2, strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser. Detsamma gäller en åtgärd som avser en altan som inte kräver lov enligt 9 kap. 2 §, om åtgärden
1. vidtas inom 3,6 meter från ett en- eller tvåbostadshus eller tillhörande komplementbostadshus, och
2. inte vidtas i anslutning till en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §. Lag (2019:412) .

2 §
   /Träder i kraft I:2025-12-01/
Om annat inte särskilt anges i denna lag eller i föreskrifter som meddelats med stöd av lagen, ska en åtgärd som avser ett byggnadsverk, en tomt eller en allmän plats genomföras så att åtgärden inte strider mot
   1. det lov som har getts för åtgärden, eller
   2. om åtgärden inte kräver lov, den detaljplan eller de områdesbestämmelser som gäller för området. Lag (2025:974) .

/Rubriken upphör att gälla U:2025-12-01/

2 a § /Ny beteckning 2 c § U:2025-12-01/
Bygg-, rivnings- och markåtgärder ska planeras och utföras med aktsamhet. Vad som krävs för att uppfylla kravet på aktsamhet framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 10 a §. Lag (2024:943) .

2 a §
   /Träder i kraft I:2025-12-01/
Trots 2 § 2 får en åtgärd strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser, förutom sådana bestämmelser om skyddsåtgärder som avses i 4 kap. 12 § 1 eller 42 § första stycket 4 b, om åtgärden är
   1. nybyggnad av
      a) en komplementbyggnad till ett en- eller tvåbostadshus, eller
      b) ett komplementbostadshus,
   2. tillbyggnad av
      a) ett en- eller tvåbostadshus,
      b) en komplementbyggnad till ett en- eller tvåbostadshus, eller
      c) ett komplementbostadshus,
   3. inredning av ytterligare en bostad i ett enbostadshus,
   4. uppförande, flytt eller utökning av en mur eller ett plank, eller
   5. uppförande, flytt eller utökning av en altan som tillsammans med övriga altaner på tomten inte upptar en markyta som är större än 50,0 kvadratmeter. Lag (2025:974) .

2 b §
/Träder i kraft I:2025-12-01/
Trots 2 § 2 får andra åtgärder än de som avses i 2 a § genomföras med en avvikelse från detaljplanen eller områdesbestämmelserna, om avvikelsen är liten och inte motverkar syftet med planen eller bestämmelserna. Lag (2025:974) .

/Rubriken träder i kraft I:2025-12-01/

2 c §
/Träder i kraft I:2025-12-01/
Bygg-, rivnings- och markåtgärder ska planeras och utföras med aktsamhet. Vad som krävs för att uppfylla kravet på aktsamhet framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 10 a §. Lag (2025:974) .

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap. 2 a §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap. 52 §

52 §
Även om en åtgärd inte omfattas av krav på bygglov, rivningslov eller marklov, får den som avser att vidta åtgärden ansöka om lov för åtgärden. Lag (2025:974) .

För åtgärder som inte kräver lov men som kräver startbesked kan byggnadsnämnden uppmärksamma frågan i samband med tekniskt samråd och startbesked.

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap. 23 §

23 §
   /Upphör att gälla U:2025-12-01/
Byggnadsnämnden ska med ett startbesked godkänna att en åtgärd som avses i 3 § får påbörjas, om
   1. åtgärden kan antas komma att uppfylla de krav som gäller enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen,
   2. ett bevis om att det finns ett färdigställandeskydd som avses i 16 § har visats upp för nämnden, om det krävs ett sådant skydd,
   3. ett bevis om besked om skyddsrum har visats upp för nämnden, om det krävs ett sådant besked enligt 3 kap. 4 § lagen (2006:545) om skyddsrum,
   4. en redovisning av alternativa energiförsörjningssystem har visats upp för nämnden, om en sådan redovisning krävs enligt
23 § lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader, och
   5. de villkor som har uppställts enligt 4 kap. 14 § eller 9 kap. 37 a § är uppfyllda.

Vid anmälan som avser åtgärder enligt 9 kap. 4 a-4 c §§ ska byggnadsnämndens bedömning enligt första stycket endast omfatta det som anges i första stycket 1. Lag (2015:668) .

23 §
   /Träder i kraft I:2025-12-01/
Byggnadsnämnden ska med ett skriftligt startbesked godkänna att en åtgärd som avses i 3 § 1 får påbörjas, om
   1. åtgärden kan antas komma att uppfylla de krav som gäller enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen,
   2. ett bevis om att det finns ett färdigställandeskydd som avses i 16 § har visats upp för nämnden, om det krävs ett sådant skydd,
   3. ett bevis om besked om skyddsrum har visats upp för nämnden, om det krävs ett sådant besked enligt 3 kap. 4 § lagen (2006:545) om skyddsrum,
   4. en redovisning av alternativa energiförsörjningssystem har visats upp för nämnden, om en sådan redovisning krävs enligt
23 § lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader, och
   5. de villkor som har uppställts enligt 4 kap. 14 § eller
9 kap. 83 § är uppfyllda. Lag (2025:974) .

23 a §
/Upphör att gälla U:2025-12-01/
Om ett certifierat byggprojekteringsföretag som avses i
9 kap. 32 b § har använts för projektering vid nybyggnad av ett sådant bostadshus som framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 9 § 4, ska startbesked ges utan prövning av om kraven i 8 kap. 1 § 1 och 3 samt 4 § är uppfyllda. Detta gäller trots vad som föreskrivs i 23 § första stycket 1.

23 a §
/Träder i kraft I:2025-12-01/
Om ett certifierat byggprojekteringsföretag som avses i
9 kap. 67 § har använts för projektering vid nybyggnad av ett sådant bostadshus som framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 9 § 4, ska startbesked enligt
23 § första stycket 1 ges utan prövning av om kraven i 8 kap.
1 § 1 och 3 och 4 § är uppfyllda. Detta gäller trots det som sägs i 23 § första stycket 1. Lag (2025:974) .

23 b §
/Träder i kraft I:2025-12-01/
När byggnadsnämnden ger startbesked enligt 23 § för nybyggnad av ett en- eller tvåbostadshus, får nämnden samtidigt ge startbesked för en tillbyggnad efter en ansökan enligt 9 kap. 53 § eller för inredning av ytterligare en bostad efter en ansökan enligt 9 kap. 54 §. Lag (2025:974) .

23 c §
   /Träder i kraft I:2025-12-01/
Byggnadsnämnden ska med ett skriftligt startbesked godkänna att en åtgärd som avses i 3 § 2 får påbörjas, om
   1. åtgärden kan antas komma att uppfylla de tekniska egenskapskrav som gäller enligt 8 kap. 4-7 §§ och föreskrifter om tekniska egenskapskrav som har meddelats med stöd av denna lag, och
   2. ett bevis om besked om skyddsrum har visats upp för nämnden, om det krävs ett sådant besked enligt 3 kap. 4 § lagen (2006:545) om skyddsrum. Lag (2025:974) .

Redovisning av regleringar i detaljplan

Det finns inga bindande regler för hur en detaljplans reglering ska redovisas på plankartan. Det enda krav som måste uppfyllas är det så kallade tydlighetskravet som finns i PBL och som ställer krav på att alla regleringar som görs i en detaljplan ska vara tydliga. Tydlighetskravet är i sig teknikneutralt och kan uppfyllas på flera olika sätt vilket innebär att redovisningen av regleringar i detaljplan kan göras på olika sätt så länge det tydligt framgår vad som regleras. Med den digitala teknikens hjälp är det därför möjligt att ta fram nya sätt att redovisa planbestämmelser.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap. 32 §

32 §
En detaljplan får inte omfatta ett större område än vad som behövs med hänsyn till planens syfte och genomförandetid.

Den avsedda regleringen av bebyggelsen, byggnadsverk och miljön i övrigt ska tydligt framgå av planen.

Detaljplanen får inte vara mer detaljerad än som behövs med hänsyn till planens syfte. Lag (2011:335) .

Redovisning enligt det allmänna rådet om redovisning av reglering i detaljplan

Ett sätt att redovisa regleringar i detaljplan är att följa Boverkets allmänna råd om redovisning av reglering i detaljplan. Vid redovisning enligt det allmänna rådet kan en egenskapsbestämmelse om utförande anges med beteckningen b på plankartan.

Boverkets allmänna råd (2020:6) om redovisning av reglering i detaljplan - avsnitt 7.10

7.10 UtförandeAllmänt rådBestämmelser om utförande kan betecknas b.

Vid reglering med flera olika bestämmelser om utformning i samma detaljplan kan detta redovisas genom att beteckningen indexeras med en nedsänkt siffra, till exempel b1, b2 och så vidare.

Boverkets allmänna råd (2020:6) om redovisning av reglering i detaljplan - avsnitt 2.3

2.3 Indexering av beteckningarAllmänt rådVid precisering av planbestämmelser eller vid olika formuleringar av planbestämmelser med samma beteckning kan detta redovisas genom att beteckningen indexeras med en nedsänkt siffra.

Alla planbestämmelser kan redovisas i en lista med planbestämmelser. Bestämmelser om utförande kan redovisas under rubriken Egenskapsbestämmelser för kvartersmark. Om en egenskapsbestämmelse gäller all kvartersmark behövs ingen beteckning på plankartan. Var någonstans egenskapsbestämmelsen gäller framgår då av att bestämmelsen redovisas under rubriken Egenskapsbestämmelser för kvartersmark.

Boverkets allmänna råd (2020:6) om redovisning av reglering i detaljplan - avsnitt 2.1

2.1 Redovisning av planbestämmelser m.m. Allmänt rådDetaljplanens bestämmelseformuleringar och beteckningar kan redovisas i en lista med planbestämmelser.Listan med planbestämmelser kan redovisas med följande rubriker:

1. Gränslinjer.
2. Användning av allmän plats.
3. Användning av kvartersmark.
4. Användning av vattenområde.
5. Egenskapsbestämmelser för allmän plats.
6. Egenskapsbestämmelser för kvartersmark.
7. Egenskapsbestämmelser för vattenområde.
8. Genomförandetid.

Var en planbestämmelse gäller kan på plankartan redovisas med beteckningar och olika typer av gränslinjer. Om en planbestämmelse gäller all kvartersmark, all allmän plats eller allt vattenområde behövs ingen beteckning på plankartan.

Det allmänna rådet anger bara ett sätt som redovisningen kan göras för att tillgodose kravet på tydlighet i PBL. Redovisningen kan alltså även göras på andra sätt. För att underlätta framtida tolkning av detaljplanen är det lämpligt att det framgår i detaljplanen om det allmänna rådet använts.

Boverkets allmänna råd (2020:6) om redovisning av reglering i detaljplan - avsnitt 2.2

2.2 Redovisning av ärendeinformationAllmänt rådInformation enligt 2 kap. 4–6 §§ Boverkets föreskrifter (2020:5) om detaljplan kan redovisas på detaljplanen.Om dessa allmänna råd har använts för redovisning kan det anges tillsammans med informationen enligt första stycket.