Byggnadsordningar

Byggnadsordning är ett namn som ett antal kommuner har valt att använda för olika typer av dokument som tydliggör hur bebyggelsen ska bevaras och utvecklas.

Före 1960 hade kommunerna en möjlighet att inom vissa ramar besluta om lokala byggnadsordningar som reglerade byggnaders kvalitet och utformning inom den egna kommunen. Inom ramen för arbetet med 1999-års översiktsplan tog Stockholms stad fram ett dokument som beskrev bebyggelsens karaktärsdrag och angav ett antal förhållningssätt till stadsbilden och kulturvärden vid förnyelse och förändring. Vid namngivningen av dokumentet valde Stockholms stad att återanvända det gamla namnet och döpa dokumentet till ”Stockholms byggnadsordning”. Efter det har flera kommuner valt att ta fram egna byggnadsordningar. Det kan antingen vara dokument som ingår som en del av en formell plan eller vara ett fristående dokument. Begreppet "byggnadsordning" har dock idag ingen formell innebörd.

Här nedan redovisas ett antal digitalt tillgängliga exempel på hur olika kommuner har valt att arbeta med byggnadsordningar. Någon granskning av dokumenten har inte skett.

Stockholm

Stockholms nya byggnadsordning, antagen 2020, är ett kunskapsunderlag om hur staden vuxit fram, stadslandskapets förutsättningar och stadsdelars karaktärer. Byggnadsordningen utgör ett vägledande kunskapsunderlag till stöd för de avvägningar som krävs inom stadsbyggandets processer och är en del av stadens samlade strategier för Stockholm gestaltning.

Byggnadsordningen för Stockholms stad (på Stockholm stads webbplats)

Nora

Byggnadsordningen för Nora stadskärna är formellt sett en fördjupning av översiktsplanen. Den togs fram i samband med att de äldre detaljplanerna för Nora stadskärna upphävdes och ersattes med områdesbestämmelser. Avsikten är att byggnadsordningen ska vara ett stöd i bygglovshanteringen inom det område som omfattas av områdesbestämmelserna.

Byggnadsordningen för Nora stadskärna (PDF på Nora kommuns webbplats)

Visby

I samband med utarbetandet av en ny detaljplan för hela Visby innerstad tog kommunen fram en byggnadsordning för innerstaden. Syftet med byggnadsordningen är att den ska vägleda och tydliggöra hur detaljplanens bestämmelser ska tillämpas. Byggnadsordningen ska också underlätta för myndigheter att informera och göra bedömningar i ärenden som rör utveckling och bevarande av innerstadens bebyggelse.

Byggnadsordning för Visby innerstad (PDF på sidan om detaljplan Visby på Region Gotlands webbplats)

Arboga

Byggnadsordningen som omfattar stadskärnan i Arboga togs fram som ett underlag till en översiktsplan. I byggnadsordningen anges ett förhållningssätt till karaktärsdragen i bebyggelsen och de miljöer som speglar olika epoker i stadskärnans historia. I den 2018 antagna översiktsplanen anges det att Arbogas byggnadsordning ska användas som en del i detaljplanearbetet.

Byggnadsordningen för Arboga kommuns webbplats

Ystad

Byggnadsordningen för Ystad har delats upp i sju delområden. I byggnadsordningarna beskrivs förhållningssätt, samt rekommendationer och anvisningar för hur kulturmiljöerna ska hanteras vid exteriöra förändringar. Byggnadsordningen ska fungera som stöd och vägledning i både planering och bygglovshantering.

Byggnadsordningen för Ystad (PDF på Ystad kommuns webbplats)

Mölndal

Byggnadsordningen ingår som ett eget kapitel i Mölndals översiktsplan. Där anges att översiktsplanen avser att vara vägledande för beslut gällande vilken huvudinriktning de estetiska kraven ska ha i mer detaljerade program och detaljplanearbeten samt i bygglovsprövning. Rekommendationerna ska ge underlag för tillämpningen av plan- och bygglagens regler om hänsyn till stads- och landskapsbild, natur- och kulturvärden, byggnaders egenart och helhetsverkan samt miljömässiga värden.

Byggnadsordningen behandlar framförallt olika områdens övergripande stadsbyggnadskaraktär. Avslutningsvis förtecknas ett antal tidigare framtagna program och policydokument som bedömdes som aktuella och överensstämma med de riktlinjer eller förhållningssätt som redovisas i byggnadsordningen. Olika gestaltnings- eller kvalitetsprogram som kommer att upprättas framöver ska på samma sätt kopplas till byggnadsordningen och gälla som underlag för utbyggnad i kommunen och vid byggnadsnämndens prövning av bygglov.

Byggnadsordningen för Mölndal (PDF på Mölndal kommuns webbplats)

Skellefteå

I Skellefteå kommun har byggnadsnämnden antagit ett flertal byggnadsordningar som beskriver miljöer och byggnader som har bedömts vara särskilt värdefulla. Till beskrivningarna fogas kortfattade rekommendationer. I anslutning till områdesbeskrivningar finns även kortfattade kommentarer om hur man ser på respektive områdes framtida utveckling.

Byggnadsordningen för Skellefteå (på Skellefteå kommuns webbplats)

Umeå

Umeå har tagit fram ett antal separata byggnadsordningar för olika stadsdelar. Genom ett samrådsförfarande har byggnadsordningarna getts en bredare förankring. Syftet med byggnadsordningarna är att bidra till en gemensam syn på hur arkitektoniska, kulturhistoriska och miljömässiga kvaliteter kan tas tillvara i stadsdelarnas fortsatta utveckling. Särskilt värdefulla hus och bebyggelseområden pekas ut i dokumenten. Avsikten är också att byggnadsordningarna ska ge vägledning vid tillämpningen av plan- och bygglagens regler om hänsyn till stads- och landskapsbild, natur- och kulturvärden, byggnaders egenart och helhetsverkan samt miljömässiga värden.

Avsikten är också att byggnadsordningarna ska ge vägledning vid tillämpningen av plan- och bygglagens regler om hänsyn till stads- och landskapsbild, natur- och kulturvärden, byggnaders egenart och helhetsverkan samt miljömässiga värden. 

Byggnadsordningen för Umeå (på Umeå kommuns webbplats)

Fler tips på byggnadsordningar?

Har du fler tips kan du skicka e-post till suzanne.pluntke@boverket.se