SS-EN 1090-1 – bärverksdelar av stål och aluminium

Den harmoniserade standarden SS-EN 1090-1 omfattar bärande delar av stål och aluminium. Prestandadeklaration och CE-märkning är obligatoriskt för dessa produkter sedan den 1 juli 2014. Det är tillverkarens ansvar att deklarera och märka produkterna.

SS-EN 1090-1 gäller för bärverksdelar i stål och aluminium som tillverkas i verkstad. Produkterna måste ha en prestandadeklaration och vara CE-märkta när de säljs. Tillverkaren måste vara certifierad mot standarden för att kunna deklarera och märka produkterna.

Standarden SS-EN 1090-1 innehåller inga egna regler för dimensionering eller tillverkning. Krav för dimensionering finns i eurokoderna och i de nationella valen som anges i Boverkets föreskrift EKS.

Tillverkaren ansvarar för att bedöma om produkten omfattas av byggproduktförordningens krav

Det är tillverkaren som ansvarar för att bedöma om produkten är en byggprodukt och om den omfattas av en harmoniserad standard.

Kravet på CE-märkning enligt byggproduktförordningen gäller endast byggprodukter.

Om en lastbärande stålkonstruktion används till något helt annat, till exempel ingår i en maskin som står i en byggnad men som inte har något med byggnadens prestanda att göra, så är det inte fråga om en byggprodukt enligt byggproduktförordningen. Däremot kan det finnas krav på CE-märkning enligt annan EU-lagstiftning, till exempel maskindirektivet.

Tillverkaren ansvarar för att bedöma vilken harmoniserad standard produkten omfattas av

Det är tillverkaren som ansvarar för att bedöma om produkten omfattas av en harmoniserad standard.

För många produkter i stål och aluminium finns särskilda harmoniserade produktstandarder och då är det de som gäller istället för standarden SS-EN 1090-1 som är ganska allmänt hållen. EU-kommissionen har för att hjälpa tillverkarna publicerat en lista på produkter som inte omfattas av standarden, se "Relaterad information".

SS-EN 1090-1 omfattar endast bärverksdelar som tillverkas i verkstad. Byggarbeten, reparationer och dylikt som utförs på byggarbetsplatsen omfattas inte av SS-EN 1090-1. Utförandekraven enligt SS-EN 1090-2 för stål respektive SS-EN 1090-3 för aluminium gäller både i verkstaden och på byggarbetsplatsen. Exempel på produkter som inte omfattas av SS-EN 1090-1 är produkter som är till för säkerhet vid användning av byggnadsverket som räcken, handledare, gångbryggor och liknande, om de inte samtidigt har en bärande eller stabiliserande funktion för byggnadsverket. Det beror på att egenskapen säkerhet vid användning inte ingick i kommissionens uppdrag till standardiseringen (CEN). Därför saknas denna väsentliga egenskap i standarden.

SS-EN 1090-1 omfattar heller inte produkter som inte har en för byggnadsverket bärande funktion. Exempel på detta kan vara installationsgolv.

Vilka företag som berörs

Det är tillverkaren som säljer produkten som är ansvarig för prestandadeklaration och CE-märkning.

För att få prestandadeklarera och CE-märka produkterna måste tillverkaren få sin tillverkningskontroll certifierad av ett anmält organ. Kraven gäller oavsett det tillverkande företagets storlek.

Om en tillverkare använder sig av tjänster från andra företag, exempelvis rostskyddsbehandling, ansvarar tillverkaren för att det företag som tillhandahåller tjänsten har den nödvändiga styrningen av sin process. Det innebär att det företag som tillhandahåller tjänster bedöms som en del i tillverkarens certifiering enligt SS-EN 1090-1. Ett företag som inte tillhandahåller produkter på marknaden i eget namn behöver inte vara certifierat enligt SS-EN 1090-1.

Certifiering av tillverkaren

För SS-EN 1090-1 gäller bedömningssystem 2+. Det innebär att tillverkaren själv kan utföra vissa uppgifter, medan andra måste skötas av ett anmält organ. Under förutsättning att det anmälda organet anser att företagets tillverkningskontroll är som den ska enligt kraven i byggproduktförordningen och enligt standarden, utfärdar organet ett intyg avseende tillverkningskontrollen åt tillverkaren, även kallat certifikat. Intyget gäller för tillverkarens tillverkningsanläggning. Om tillverkaren har flera tillverkningsanläggningar ska det anges i intyget.

Hur dokumentationen ska vara utformad

Tillverkaren ska upprätta en prestandadeklaration för produkten och CE-märka den. Byggproduktförordningen kräver att prestandadeklarationen och CE-märkningen ska vara två olika dokument.
I byggproduktförordningens bilaga III finns en mall för prestandadeklarationen och instruktioner för hur den ska fyllas i. Exempel på prestandadeklaration finns i Boverkets broschyr om SS-EN 1090-1, se "Relaterad information".

Prestandadeklaration och CE-märkning kan se ut på olika sätt för produkter enligt SS-EN 1090-1, beroende på ansvarsfördelningen mellan tillverkaren och beställaren. Standarden SS-EN 1090-1 anger fyra olika metoder som påverkar hur tillverkarna redovisar produktens väsentliga egenskaper: "Metod 1, Metod 2, Metod 3b och Metod 3a". Vilken metod som tillverkaren har möjlighet att använda framgår av intyget från det anmälda organet.

I de fall prestandan anges genom en hänvisning till tillverkningsdokumentation och/eller konstruktionsberäkningar, ska de relevanta dokumenten som huvudregel bifogas prestandadeklarationen.

För produkter som säljs i Sverige ska prestandadeklarationen vara på svenska.

Boverkets föreskrifter och allmänna råd om språkkrav för prestandadeklarationer och vissa andra handlingar om byggprodukter - 2 §

Vilken produktdokumentation som ska lämnas

Tillverkaren ska till kund eller till kundens representant exempelvis kontrollansvarig lämna prestandadeklarationen och CE-märkningen, samt de konstruktionshandlingar som dessa dokument hänvisar till.

Underliggande dokumentation som avser tillverkningskontrollen ska inte behöva efterfrågas. Den som misstänker att uppgifterna i produktdokumentationen är felaktiga eller missvisande ska istället kontakta marknadskontrollmyndigheten Boverket som får utreda frågan.

Inget undantag för specialtillverkade produkter

Byggproduktförordningens artikel 5 medger undantag från att upprätta en prestandadeklaration i särskilda fall. När det gäller bärverksdelar enligt SS-EN 1090-1 finns det i Sverige krav på mottagningskontroll och kända produktegenskaper i 26 § avdelning A i EKS. Det innebär att byggherren måste förvissa sig om produktens lämplighet med ledning av uppgifter om produktens väsentliga egenskaper.

Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder) - Avd. A, 26 §

För produkter som omfattas av en harmoniserad standard får produktens väsentliga egenskaper bara redovisas i form av en prestandadeklaration och CE-märkning. Slutsatsen är att det i praktiken inte går att göra undantag från att upprätta en prestandadeklaration för bärverksdelar av stål och aluminium enligt SS-EN 1090-1.

Vad som gäller för utförandet

För utförandet gäller, både i verkstad och på byggarbetsplatsen, standarden SS-EN 1090-2 för bärverksdelar av stål och standarden SS-EN 1090-3 för bärverksdelar av aluminium.

  1. Tillverkning i verkstad

    Bärverksdelar i stål eller aluminium som tillverkas i verkstad omfattas av den harmoniserade standarden SS-EN 1090-1 och därmed av byggproduktförordningens krav på prestandadeklaration och CE-märkning. Arbetet i verkstaden ska följa utförandestandarden SS-EN 1090-2 (för stålprodukter) eller SS-EN 1090-3 (för aluminiumprodukter).

    Boverket har ansvar för tillsyn av byggprodukter som tillverkas enligt SS-EN 1090-1. Läs mer om marknadskontrollen i informationsbrevet i "Relaterad information".
    Samtliga konstruktioner dimensionerade med eurokoder ska följa utförandekraven i SS-EN 1090-2 (eller SS-EN 1090-3). Men bara de som är bärverksdelar enligt omfattningen för SS-EN 1090-1 ska ha en prestandadeklaration och vara CE-märkta.

    Räcken är exempel på produkter som dimensioneras med eurokoder och utförs enligt utförandestandarderna, men om funktionen enbart är personsäkerhet vid användning och inte bärande för byggnaden omfattas de inte av SS-EN 1090-1. Läs mer på s.5 i Boverkets broschyr i "Relaterad information".

  2. Arbeten på byggarbetsplatsen

    Boverkets konstruktionsregler, EKS, gäller för arbeten i stål eller i aluminium som utförs på byggarbetsplatsen. I EKS anges att bärande konstruktioner ska dimensioneras enligt eurokoderna. För bärande byggnadsdelar av stål eller av aluminium gäller då att de ska utföras enligt SS-EN 1090-2 respektive SS-EN 1090-3. SS-EN 1090-1 är inte tillämplig för arbeten utanför verkstaden och det är därmed inte möjligt att prestandadeklarera och CE-märka dessa produkter enligt den standarden.

    EKS 10, som trädde i kraft den 1 januari 2016 medger en lättnad vad gäller kontroll av svetsar. Den anger att om de första tio procenten av de svetsar som ska kontrolleras med oförstörande provning inte uppvisar några brister, så kan omfattningen av den fortsatta kontrollen halveras jämfört med vad som anges i SS-EN 1090-2 respektive SS-EN 1090-3. Om den uppföljande kontrollen uppvisar brister gäller att omfattningen av den återstående kontrollen ska återgå till att följa standarderna.

    En okulär kontroll ska göras av alla svetsar.

    Byggherren är ansvarig för arbeten på byggarbetsplatsen. Det är kommunen som har tillsyn över byggprocessen. Läs mer om kommunens tillsynsansvar i "Relaterad information".

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej